ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
|
|
- Ellen Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Delmål 4. Beskrivning 4.1 1L 4.2 F-1B 5. Genomförande 5.1 1L 5.2 F-1B 6. Resultat 7. Diskussion 8. Litteraturförteckning
3 3 1. Bakgrund Högadalsskolan i Mölnlycke, där vi arbetar har ca 410 elever. Förutsättningarna för ITiS på vår skola är att vi har tillgång till ett antal datorer, däribland var sin dator i respektive klassrum. De övriga datorerna används mest av barn i de högre årskurserna. Vi har en dator som har internet men den finns i ett arbetsrum där vuxna mest sitter och arbetar. Vi har också tillgång till en digitalkamera men den skall finnas tillgänglig för hela skolan och kan vara svår att få tag på. Det finns även en scanner som vi kan använda oss utav för att bla scanna in bilder till vår hemsida som vi avser att göra tillsammans med barnen. Själva IT-kunnandet är inte så stort bland pedagogerna och anledningen till att vi ansökte att medverka i detta utvecklingsarbete var att införa IT och internet på skolan, då även i de lägre åldrarna och då först i våra egna klasser. Vi som ingår i utvecklingsprojektet är fyra till antal med mycket varierad bakgrund och erfarenhet av IT. En av oss har nästan inga förkunskaper alls och andra av oss har gjort flera paper och uppsatser kring datorer i skolan. Vi ser det som en utmaning att tillsammans med barnen skapa innehållet till en hemsida och för oss själva att lära oss hur en hemsida kan vara uppbyggd. Vi anser inte att datorn är ett universal hjälpmedel, utan som ett i raden av verktyg som vi kan använda oss utav i arbetet tillsammans med barnen. Stig Roland Rask skriver i Med eller utan filter att eftersom så mycket information numera finns tillgänglig, har behovet av traditionell informationsförmedling minskat. (2000) Detta håller vi med om och därför ser vi ITiS som ett sätt att följa med i tidens utveckling. Vi anser vidare, att det i dagens skola finns ett flertal pedagoger som är ointresserade eller rent av rädda för användandet av datorer. Vi tror att det är viktigt att vi pedagoger hänger med i de nya tekniker som presenteras, dels för att i första hand kunna hjälpa och stötta de barn som inte redan har kommit i kontakt med IT i hemmet, i det här fallet datorn, dels för vår egen kompetensutveckling. När vi vidare skriver om IT, menar vi dator, Internet, digitalkamera och scanner. Vi tror inte att vi pedagoger någonsin kommer att kunna allt om datorer med den utvecklingstakt som den branschen har. Vi kommer även att komma i kontakt med barn som har mer kunskap om flera saker än vad vi själva har. Detta får inte skrämma oss utan istället se det som en möjlighet att ta till vara på de barnens intresse och tillsammans söka vidare kunskap. 2. Syfte Att föra in IT som ett ytterligare användbart uttrycksmedel i skolan, då först i de lägre åldrarna. 3. Delmål Att utveckla lärarlagets och elevernas IT-kunskaper. Att få ett bra pedagogsikt samarbete mellan klasserna 1L och F1B. Att pedagogerna och barnen får möjlighet att lära sig dokumentera på ett nytt sätt. Att kunna redovisa resultatet som en hemsida på Internet.
4 4 4. Beskrivning 4.1 1L Klass 1L skall arbeta med träd i vår närmiljö. Arbetet kommer att dokumenteras med hjälp av en med F-1B gemensam hemsida på Internet. Vi kommer att utgå från barnens tidigare kunskaper om olika sorters träd. Därefter kommer vi att gå ut i skogen och leta reda på de olika träden och lära oss dess kännetecken, löv, stam, frukt och knoppar. Barnen ska sedan i skolan måla av trädet, dess frukt och löv. Materialet sätts ihop i varsin trädbok. Arbete kommer att både ute och inne dokumenteras med hjälp av digitalkamera. Tanken är att barnen skall få möjlighet att prova på att använda kameran. De ska också skriva texter till bilderna. Vi kommer också att använda oss av scanner för att kunna lägga in barnens trädmålningar på datorn. 4.2 F-1B I klass F1-B, som består av förskolebarn och årskurs ett, skall vi arbeta med vår närmiljö. Tanken är att det här arbetet skall dokumenteras med hjälp av en med 1L gemensam hemsida på Internet. Vi kommer att börja med att fråga barnen vad som finns i centrum av Mölnlycke. Sedan får varje barn rita och de som kan även skriva något som de tycker är viktigt i vår närmiljö. Alla barnen får sedan i helklass visa sin bild samt beskriva vad de valt att rita och varför de gjort just det valet. Utifrån barnens bilder kommer vi att välja ut några platser/ byggnader mm som vi kommer att arbeta vidare med. Vi hoppas också att utifrån deras val få möjlighet att göra ett och annat studiebesök. Under arbetets gång kommer vi hela tiden att dokumentera med hjälp av en digitalkamera. Tanken är, att även barnen skall få möjlighet att prova på att använda kameran och förhoppningsvis lära sig hur man använder den. De barn som kan kommer också få hjälpa till att dokumentera med hjälp av korta texter. Vi kommer också att använda oss av en skanner för att ha med några av barnens ritade bilder.
5 5 5. Genomförande 5.1 1L En dag i veckan går vi tillsammans med barnen på utflykt, där vi i vår närmiljö tittar, jämför och studerar olika träd. Vi går iväg direkt efter skolstart på morgonen och beger oss till lämplig plats där trädet växer. Vi tittar på ett träd vid varje utflykt. Vi har vid ett flertal tillfällen jobbat med samma bokstav som trädet börjar på, t.ex bokstaven L, då har vi tittat på trädet Lönn. Hela klassen går iväg samtidigt och barnen promenerar två och två till trädet som skall studeras. Någon av oss två pedagoger som arbetar tillsammans med barnen frågar dem om de vet vilket träd de har framför sig, sedan berättar vi vidare om specifika kännetecken för just det trädet vi studerar. Pedagogerna har i förväg plockat med sig papper och blyertspennor som barnen nu får. De får ställa sig vid det trädet och undersöka och studera barken noga. Hur ser den ut? Hur känns den? Vilken färg har den osv. Därefter lägger barnen papperet mot barken och med hjälp av blyertspennan eller krita så försöker de få fram barkens mönster på papperet. Vi samlar också in trädets frukter för vidare studier inne i klassrummet. Ibland även bladen. Tillsammans med barnen dokumenterar vi händelserna genom att ta bilder av varandra med en digitalkamera. Innan vi går tillbaka till skolan, efter lite fika och lekar, frågar vi pedagoger barnen vad de har lärt sig idag. Väl tillbaka i skolan så får de ett vitt A4 papper, där de får klippa ut en lämplig bit av bark - pappret för att klistra in i sin egen Trädbok. Sedan tittar vi på frukten och försöker rita av den. Vi klistrar även på ett kopierat litet träd för att vi skall veta vilket träd barken och frukten kommer ifrån. Vi sätter också dit ett löv, som just nu skiftar i höstens alla färger. Detta A4 papper kommer att tillsammans med de andra träd-papperen bindas samman till en Trädbok som vi också skall försöka scanna in på vår hemsida. Barnen kommer vidare att få skriva text till de trädboksbilder och digatalbilder som vi lägger ut på hemsidan. Till trädarbetet följer också vissa andra praktiska uppgifter, tex så har vi i grupp varit ute och plockat mängder med lönnlöv som vi sedan har återskapat till ett Lönnträd inne i klassrummet med tillhörande stam. Arbetet med träden tar flera dagar i anspråk eftersom det blir vissa bitar olika dagar. 5.2 F-1B Vi satt först i en ring och barnen fick berätta vad de kände till om Mölnlycke och vad som finns i deras närsamhälle. Det var många barn som ville berätta och vi satt och pratade en lång stund kring ämnet. Några dagar senare gav vi barnen instruktioner om att de skulle måla något i sin närmiljö. Alla satte igång utan några större svårigheter. De fick också instruktionen att de inte fick rita samma som någon annan då vi inte ville ha 25 brandstationer. Vi gick dock inte runt och bad någon att sudda om de ändå hade ritat samma. Någon vecka senare satte vi oss åter i ringen för att barnen skulle få berätta om sina bilder. De flesta kom ihåg vad de hade ritat, men några kom inte riktigt ihåg och vi vuxna fick hjälpa till lite. Självklart var det mycket olika kvallitet på bilderna och en massa härliga idéer. Vi pedagoger satte oss sedan ner och beslutade oss för vad vi skulle arbeta vidare med. Vi bokade studiebesök på biblioteket och Råda kyrka. Där efter har vi en gång per vecka promenerat runt i Mölnlycke för att se huruvida barnens uppfattning av vad vi skulle kunna finna i Mölnlycke stämde. Vi gick bla till apoteket, busstorget, posten och banken. Under varje promenad dokumenterade vi med digitalkameran. Detta fick dock ett abrupt slut den dagen kameran gick sönder. Fortsättningsvis kunde vi bara dokumentera med hjälp av barnens egna teckningar och texter. Ettorna hann vara med då vi
6 6 förde över bilderna från kameran till datorn, men när det var förskolebarnens tur hade tyvärr kameran gått sönder. Några barn var även med då vi prövade att skanna barnens teckningar. Barnens arbete fortlöpte och vi vuxna började att lära oss hur man lägger upp en hemsida. När bilderna var tagna lade vi in en gruppbild på 1L och F-1B som start sida och arbetade sedan vidare med länkar därifrån till respektive klass. Vi insåg att vi inte skulle kunna hinna lägga in texter innan januari så vi nöjde oss med att under F-1Bs hemsida endast lägga in bilderna från promenaderna samt elevernas skannade teckningar. 6. Resultat Vi har lyckats mycket väl med att uppnå våra mål. Alla pedagogerna i arbetslaget har inhämtat kunskaper i IT. Det är dock stor skillnad mellan hur mycket vi lärt oss genom projektet, men var och en har fått ökade kunskaper utifrån sin nivå. Att mäta elevernas inhämtning av IT-kunskaper under en så kort tid är svårt att mäta. Vad vi med säkerhet vet att alla elever har fått insikt i hur man hanterar en dator, skanner och digitalkamera och därigenom utvecklat sitt lärande. Projektet har ännu inte lett till något större samarbete mellan barnen i klasserna, men dock mellan pedagogerna. Vi har även lyckats att få fram en hemsida som vi är nöjda med, men som behöver utvecklas vidare.resultatet av våra ansträngningar av att införa nya verktyg i skolan är att de har blivit väl mottagna av såväl pedagoger som elever. Eftersom en stor majoritet av eleverna har tillgång till datorer hemma har vi försökt att påvisa nya användningsområden. Kulturella föreställningar och redskap förs vidare genom kommunikation och kommunikation är också länken mellan kulturen och människors tänkande. (s105,säljö,2000) Vi har genom att använda ett nytt redskap hittat en länk till att ytterligare kommunicera. Både starka och svaga elever kan kommunicera med varandra och sin omgivning på ett sätt som vår kultur idag kräver. Även Lars-Göran Börjesson skriver att samhället förändras i ett allt snabbare tempo och skriver att skolan inte längre har ensamrätt på kunskapsförmedling. Datorer och IT-teknik ger eleverna möjlighet att använda en mängd kunskapskällor. (internetartikel) Vi anser att vi har försökt att visa barnen att det finns fler vägar till information och kunskap än det som de normalt tror.vi kan på ett enkelt sätt synliggör för andra,tex kolleger och föräldrar, hur våra arbeten fortlöper när vi nu kan visa dokumentationen på flera sätt. Alla sätt passar inte alla men nu har vi möjligheten att fånga fler när vi har fått in ett nytt uttrycksmedel i skolan. För vissa elever är den nya tekniken en självklarhet.
7 7 7. Diskussion Syftet med vårt arbete har varit att föra in IT som ytterligare ett uttrycksmedel. Det har vi bla gjort genom att använda oss av scanner, digitalkamera och dator. Våra delmål var att pedagogerna och barnen skulle få en möjlighet att lära sig dokumentera på ett nytt sätt. Detta har vi gjort eftersom vi och barnen har använt digitalkameran både ute och inne i klassrummet. Barnen tyckte att det var kul att se sig själva i datorn efter det att vi laddat ner dem. Vi har alltså lärt oss själva och barnen hur bilderna laddas ner till en dator och hur man kan beskära dem.vi har lärt oss mer än vad vi kunde innan om en del nya verktyg som vi har arbetat med tillsammans med barnen. Eftersom vi har haft vissa svårigheter med att ha tillgång till både digitalkamera och scanner så har det naturligtvis försvårat arbetet en aning. Digitalkameran skall kunna användas av hela skolan och den bokas vid behov. Den har inte alltid varit tillgänglig när den har behövts för oss. Att den under slutet av perioden dessutom gick sönder gjorde inte heller saken enklare. Vi anser att arbetet med IT blir enklare för både barnen och oss pedagoger när vi får internetuppkoppling i klassrummen samt att det kanske kommer att finnas fler digitalkameror på skolan. Den scannern som har används finns tyvärr inne i personalens arbetsrum som ligger innanför lärarrummet. Det har inte alltid varit populärt att passera genom lärarrummet med barnen. Dessutom blir arbetsrummet ockuperat. I en artikel från KK-stiftelsen står det En av skolan viktigaste uppgifter är att göra sammanhang synliga och förståliga. En av fördelarna med IT är att den ger unika och ständigt nya möjligheter att förklara begrepp och processer och göra dem levande i verkliga sammanhang, Detta håller vi med om och vi tycker verkligen att vi har försökt att lägga kunskapen på barnens nivå och att göra den levande med flera instrument. Roger Säljö skriver i Lärande i praktiken att själva lärandet kan sägas vara en naturlig och nödvändig aspekt av mänskliga verksamheter, människor har hela tiden lärt sig och delat med sig av kunskaper till varandra. (2000) Detta gör barnen och vi pedagoger hela tiden. Vikten av att få ännu ett verktyg in i skolan gör att vi kan fånga fler barn med fler uttrycksmedel. Vissa barn som normalt känns lite svagare hade inga som helst svårigheter att arbeta med datorn. Andra var mindre intresserade av den tekniska delen och ville bara se sin bild. De flesta barn ville ha sina alster utskrivna på skrivaren. Vi har även skrivit texter till en del av bilderna. Några barn från 1L har fått välja ut en bild som vi sedan kopierat över till en egen mapp, som vi skapade vid samma tillfälle.. Vi kan se likheter mellan våra arbeten och Storyline Ylva Lundin, som bygger på att inlärning utgår från var och ens tidigare kunskaper och färdigheter. Tiden som har givits oss pedagoger har varit bristfällig till en början vilket, gjorde att arbetet kom igång relativt sent. Det finns mycket som skulle ha kunnat göras annorlunda men tack vare att vi hade satt kraven på för oss en rimlig nivå kunde vi trots allt känna att detta var någonting roligt och spännande. Syftet och våra delmål är en del av det utvecklingsarbete som vi har påbörjat. Vi tar ett steg i taget och kommer att utvecklas i takt med barnen och lära oss nya saker. Att använda digitalkamera och scanner känns naturligt i sitt sammanhang. Det är dessa verkyg som arbetet konkret för barnen. De har tyckt det varit roligt att lägga in sina bilder på datorn. Vi känner oss nöjda med vad vi har åstadkommit under denna tiden förutom att det visade sig att samarbetet mellan barnen 1L och F1B inte har ökat. Det är något vi får fundera vidare på. Däremot har samarbete mellan pedagogerna i de båda klasserna ökat. Det är till stor del tack vare vår skolledning såg till att klasserna fick lokaler intill varandra.
8 Vad vi framöver kan göra är att utveckla hemsidan och användandet av internet som helhet. Hur kan internet användas tillsammans med barnen i sökandet på information? Efter att ha läst Stig Roland Rask Med eller utan filter inser vi att det av oss krävs en hel del kunskaper och planering innan man låter barnen bekanta sig med internet. Vi har en vision att göra vår hemsidan allt mer professionell. Portfoliometodens idé om att samla barnens arbeten i mappar blir troligen vår nästa utmaning. 8
9 9 8. Litteraturförteckning Säljö R. (2000). Lärande i Praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Bokförlaget Prisma. Rask S R. (2000) Med eller utan filter personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan. Falun. Ordförrådet i Falun. Börjesson L-G. Portfolio för elevens kunskapsutveckling. KK-stiftelsen. En ny generation läromedel. Lundin Y. Storyline Lathund för rapportskrivning
Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFörsök låta bli att jämföra
Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merAV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Läs merNamn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merMedverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert
ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merSkolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
Läs merPIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3
PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merSLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21
SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKvalitetsdokument
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Charlottenberg Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Charlottenbergs förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merHej alla föräldrar och barn!
Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merBoken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte
Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merInomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.
Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska
Läs merUTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken
Österslövs skola Kristianstads kommun ITiS rapport December 2002 UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Åse Ahlbin Gunvor Andersson Ingrid Andersson Lise Lotte
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merKristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a
Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni
Läs merDONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank
DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merProjektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Läs merJÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN
Lektionsplanering 1 JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Läroämnen och lektioner där man kan gå igenom materialet: Miljö- och naturkunskap (biologi, hälsokunskap) Nivå:
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merElevens Val 2015-2016. Breviksskolan
Elevens Val 2015-2016 Breviksskolan FOTO Vill du lära dig att bli en bättre fotograf? På elevens val foto får du lära dig mer om foto från grunden och utforska nya sätt att ta bilder på. Varje lektion
Läs merProgrammering är för alla en värderingsövning
Programmering är för alla - en värderingsövning Lektionen är en introduktion för att inleda ett arbete med programmering. Genom en värderingsövning får eleverna en möjlighet att synliggöra sina föreställningar
Läs mer2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan
2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merProjektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merPortfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda
Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara
Läs merITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001. Vårt arbetslag består av :
ITiS - PROJEKT Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001 Vårt arbetslag består av : Christina Andersson Bertil Borglund Ulrica Gustafsson Annelie Jonsson Ethel Karlsson Marita Nilsson specialpedagog
Läs merLyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
Läs merBORTOM HORISONTEN GEMENSAM FÖRÄNDRING MOT FRAMTIDA MÅL. didaktikcentrum.se bortomhorisonten.se
BORTOM HORISONTEN GEMENSAM FÖRÄNDRING MOT FRAMTIDA MÅL didaktikcentrum.se bortomhorisonten.se Johan Arnell Jonas Berling Jesper Grönlund Marie Mattsson 300 anställda 2600 barn och ungdomar Vänersborg Vänersborg
Läs merSurfplatta i förskolan
Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merDET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning
DET RÖDA TRÄDET Samtalshandledning Samtalshandledning till Dalateaterns uppsättning av DET RÖDA TRÄDET Dramatisering och regi Pelle Öhlund Samtalshandledningen: Malin Byman, Dramapedagog Dalateatern Föreställningsbilder:
Läs merDRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.
TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka
Läs merFoto: Emma Ingolf. Grön Flagg
Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor
Läs merHur fungerar en robot? (lektion 1 av 3)
Lektionerna om datalogiskt tänkande handlar om att ge eleverna ökad förståelse för hur en dator fungerar och hur vi måste ge instruktioner för att datorn ska förstå. Ann Ulfves arbetar som lärare på Fornuddens
Läs merSå här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014. Version 2014-08-13
Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och 7 2014 Version 2014-08-13 Lärare/Mentor sköter utdelandet Kontrakt ska vara påskrivet av vårdnadshavare innan din ipad lämnas ut. Kontraktet behålls av
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merTema: Sakernas internet Teknikspanarna
Tema: Sakernas internet Teknikspanarna Tema: Sakernas internet Övergripande om temat Här får dina elever lära sig om hur smart och kommunikativ tekniken börjar bli. Teknikerna pratar med varandra som i
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merArtkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Läs merEkvationen. www.grul.se
Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4
Läs merLärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson
Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014 Lisa Eriksson och Perra Jansson Syfte och mål Syfte Syftet är att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barnets lärande
Läs merårskurs F-3 Berättelsen tar sin början.
Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla
Läs merVerksamhetsbrev dec -14
Verksamhetsbrev dec -14 Under hösten har vi jobbat i våra grupper med vårt gemensamma projekt Min plats på jorden. Gruppen Prickarna (5-åringarna) har ritat självporträtt där barnen tittat lite närmare
Läs merMatematik med QR-koder
Matematik med QR-koder PML18 2018-09-26 Carina Bognäs Matematikutvecklare Pedagogisk Inspiration Malmö Dagens workshop Vad är en QR-kod? Varför QR-koder? QR-koder som pedagogiskt verktyg Att upptäcka matematik
Läs mer