ITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen Vårt arbetslag består av :
|
|
- Helena Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITiS - PROJEKT Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001 Vårt arbetslag består av : Christina Andersson Bertil Borglund Ulrica Gustafsson Annelie Jonsson Ethel Karlsson Marita Nilsson specialpedagog folkskollärare fritidspedagog barnskötare lågstadielärare lågstadielärare
2 Sammanfattning. Barnens arbete presenterades genom bildcollage. Karlstorpsskolans personal fick erbjudande att söka ett ITIS projekt. Eftersom vi var många, som kände att vi behövde förkovra oss på datorn, anmälde vi vårt intresse. Dessutom kände vi behov av att utveckla och fördjupa samarbetet i arbetslagen. Vårt arbetslag bestod av sex personer. En heterogen grupp, som innehöll såväl lärare som fritidspersonal från två spår. Arbetsenheten bestod av 60 barn från åk 3-5 från två spår. Projektet omfattade tre veckor med projektarbete åtta tim/v. En av drivkrafterna var att vi vill arbeta problembaserat. Vi valde storylinekonceptet ovetande om att det fanns ett sådant begrepp. Genom film och föreläsning fick vi bekräftelse på vårt arbetssätt. Vi bestämde oss för att jobba med ett projekt om vår stad Trollhättan. Barnen delades in i familjer. Storyn var att alla familjerna kom inflyttande till Trollhättan och där ställdes de inför alla de problem och möjligheter, som möter nyinflyttade. Det gällde för familjerna att skaffa jobb, bostad och göra upp familjebudget mm.
3 Innehållsförteckning Bakgrund organisation Syfte Mål Genomförande Resultat Diskussion Referenslista Bilagor; brev 1 brev 2 utvärderingsfrågor
4 Bakgrund - Organisation Vårt arbetslag består av personal som arbetar med elever i år 3-5. Eleverna är ungefär 60 st från år 3-5. En del av barnen i år 3 går på Äldrefritids. I dagsläget samarbetar vi mest horisontellt, t ex att de två 4-5:orna gör saker gemensamt. Detta samarbete kan dock utvecklas mycket mer. Vid vissa tillfällen arbetar vi även vertikalt, med elever i olika åldrar. Även detta samarbete känns mycket viktigt och vi vill fördjupa det. Under detta projekt kommer vi att arbeta åldersblandat Efter att ha provat ett antal olika organisations modeller gäller detta från och med ht 2000 beroende på elevantal och lokaler. Bakgrunden är att vi har tre olika spår; gult, blått och rakt. Vi är 150 barn. Det raka spåret är träningsskola, det blå spåret består av en förskoleklass, två 1-3:or och en 4-5:a. Det gula spåret är organiserat på samma sätt som det blåa. Det finns också två fritidshem på skolan. Ett för år 0-1 och ett för år 2-4. På grund av att hela spåret inte får plats i samma byggnad arbetar vi mer horisontellt än vertikalt. Vi ser också ett pedagogiskt värde i att samma årskurser jobbar tillsammans. Syfte Att utveckla problembaserat lärande och ett elevaktivt arbetssätt. Att lära av varandra i arbetslaget. Att utveckla och fördjupa samarbetet i vårt arbetslag. Att utveckla och fördjupa samarbetet mellan klasserna i åk 3-5. Att väcka intresse för vår kommun. Att levnadsgöra vår historia och ge upplevelser genom kulturell verksamhet. Att samordna våra olika kompetenser så att vår verksamhet blir optimal.
5 Mål Att barnen inser vilka kunskaper, om sin nya kommun, de behöver skaffa sig för att leva och trivas här. Att vi ska bli förtrogna med vår stads historia, utveckling ämnena och nutid. Att vi ska bredda vår kunskapsinhämtning där datorn är ett viktigt instrument. Att arbeta ämnesövergripande med både praktiska och teoretiska ämnen. Att personal och barn kan använda datorer för faktasökning och redovisning. Att alla ska känna sig delaktiga i projektet. Att vi lär oss behärska First Class. Att vi ska samarbeta både på elevnivå och personalnivå. Genomförande. Vi delade in barnen i grupper om fem i varje, som var och en bildade en familj. Resp grupp innehöll barn från alla tre årskurserna. Fyra familjer handleddes av två vuxna, som bildade en liten arbetsenhet. Projektet omfattade tre sådana arbetsenheter. Förutsättningen var att familjerna kom nyinflyttade till Trollhättan. Samtliga fick en introduktion i kommunhuset, där de bl a fick se ett bildspel om Trollhättan. Därefter konstituerade familjerna sig. Barnen fick själva bestämma familjesammansättningen. Varje familjemedlem fick presentera sig genom att rita en bild på sig själv och skriva ner fakta om sin person på ett vidhängande papper. Informationen innehöll för- och efternamn, ålder, yrke/skola/dagis och intressen. Familjerna fick skriva ner vad de i initialskedet visste om sin nya hemort Trollhättan. Härefter fick familjerna lösa alla de praktiska frågor, som uppstår för en familj som ska etablera sig på en helt ny ort, t ex skaffa bostad, skaffa jobb, sätta barnen på dagis eller i skola osv. Som avslutning på projektet fick barnen en resa genom Trollhättans historia förmedlad av Lisa Green.
6 Vi tillämpade alltså problembaserat lärande. Barnen fick handledning i vissa moment, inför olika uppdrag, t ex hur man använder en telefonkatalog, hur man inleder telefonsamtal och besök, vett och etikett mm. Hur familjerna lyckats lösa sina uppgifter visades med bildcollage. Barnen fick till sist göra en utvärdering av sitt arbete i projektet. Resultat. Samarbete mellan alla olika konstellationer har tränats. Det tog ganska lång tid för barnen att bilda familjer. Flera barn stod inte fast vid den personroll de först valt. De ville vara någon annan. Inga kärnfamiljer bildades. Vi gick in och styrde så att det fanns minst en vuxen i varje familj. Många ville vara tonåringar. Någon familj bestod bara av vuxna - ett kollektiv. Vi styrde familjebildningen för att det skulle bli en eller flera inkomster i familjen. Flera familjer bestod av flera generationer. Vissa familjer hade flera efternamn, några utländska. Familjebildningsprocessen samt val av yrken och jobb tog en tredjedel av projekttiden. Det berodde på att en del inte var nöjda med det jobb de först valde, utan bytte till sig jobb, som gav högre lön. Centrala moment som barnen tränade var sådant som hur man uppträder när man kontaktar arbetsgivare, söker bostad, mm. Vidare har barnen sökt/tagit kontakter, hittat nya sökvägar på nätet och använt telefonkatalogen för att få fram information. Barnen har ringt många samtal och gjort många besök. Ett arbete som tog mycken tid i familjerna var att bestämma sig för bostadsområde/stadsdel. I detta arbete studerade vissa familjer stadskartan ingående. De bestämde sig för vilken gata och tom vilket gatunummer de ville bo på. Avgörande för deras val var i vissa fall närhet till skola, dagis och arbete. Därefter åkte de till den aktuella adressen och tittade på huset och fotograferade detsamma. Alla våra familjer valde att bosätta sig i tätorten Trollhättan. De flesta familjerna bestämde sig kvickt för villa resp lägenhet, till synes utan diskussion. Familjerna besökte Eidar och andra fastighetsärare resp fastighetsmäklare, där de fick se hur man skriver hyreskontakt resp köpekontrakt.
7 Många familjer ägnade mycket tid åt att inreda och möblera sina bostäder. Familjebudgetar var ett annat centralt moment i arbetet. Barnen i vissa familjer omprövade faktiskt sin budget för att möjliggöra sitt önskeboende. I ett fall tog familjen helt sonika bort bilen. Utvärderingen bland barnen visar att de flesta tyckte att projektet var roligt, att de lärt sig mycket och att de blivit bättre på att samarbeta. Kanske är det så att Robert i åk 5 sammanfattar vad många tyckte i sin kommentar: Jag vill ha ett nytt projekt. Diskussion Såväl projektet som det problembaserade arbetssättet engagerade barnen, som levde sig in i sina påtagna personligheter. Åldersintegrationen fungerade väl. I projektet fanns såväl enkla som svåra uppgifter att utföra. Barnen fördelade detta självständigt på ett föredömligt sätt. Var och en fick eller tog sig arbetsuppgifter av lämplig svårighetsgrad. Alla bidrog till gruppens resultat. Det allra mest glädjande var att barnen själva tog egna initiativ till vad de kunde göra i projektet. I de grupper där arbetet avstannade stimulerades barnen till nya initiativ genom de brev, som vi vuxna skickade till dem. När vi jämförde resultaten i de olika småarbetslagen, kunde vi konstatera att de hade glidit iväg åt var sitt håll innehållsmässigt. Detta visar att vi tillät att såväl småarbetslagen som familjerna vara ganska självständiga i sitt arbete. Arbetet blev ganska intressestyrt, vilket var vår avsikt. Vi funderar nu på om det kan bero på hur de vuxna omedvetet styrde barnen genom sina egna intressen. Även den fysiska arbetsmiljön kan ha styrt arbetets inriktning i vissa delar. Vi har noterat att de familjer som hade större tillgång till datorer använde dessa flitigt och upptäckte en del information där, som medförde att arbetet fick en ny och inte i förväg planerad inriktning. Exempelvis hittade de helt apropå Eidars planlösningar för olika lägenheter, och då fick de intresse för att inreda och möblera sin lägenhet. Det hade de kanske inte gjort annars. Alla grupper hann inte med allt vi hade tänkt oss att göra, t ex vår stads historia, dess utveckling och nutid.
8 Vi hann inte heller lära barnen alla de datorprogram som vore önskvärt, t ex publisher och powerpoint. Vi tror att förklaringen till detta kan vara att vi tog vara på barnens intressen i allt för stor utsträckning. Vi borde ha satt fler distinkta deadlines. Då hade vi kunnat genomföra mer av det vi planerat att göra. Varje delmoment tog mycket längre tid att genomföra än vad vi tänkt. Å andra sidan hade vi en bärande idé, att vägen är viktigare än målet. Vi har kanske inte anledning att vara alltför självkritiska, eftersom vi från början var medvetna om, att vi hade satt upp fler mål än vad som var möjligt att genomföra. Detta är kanske rent av en bra modell, dvs att sätta upp en rad mål, som inte alla måste uppnås. Utrymme för flexibilitet bör finnas även beträffande mål. Ett delmål var att smälta samman två olika arbetslag (det gula och det blå) till ett gemensamt större arbetslag (det gröna). Vi tycker att vi lyckats ganska bra med detta, som faktiskt var ett av huvudmålen. Det har funnits svårigheter att hitta gemensamma tider för planering. Därför planerade vi lite i smågrupper i stället för det stora arbetslaget. Planeringsarbetet i vårt arbetslag haltade ibland, pga att fritidspersonalen inte alltid kunde deltaga, eftersom vi inte fick vikarier till deras fritidsgrupper. Detta påverkade både temaplaneringen och vårt integrationsarbete inom arbetslaget negativt. Det samma hände när någon av personalen var sjuktjänstledig. Ett utanförskap uppstod pga detta. Den som blev ensam med sin barngrupp, kände det som att processen avstannade. Detta kan delvis bero på att vi tillämpade ett nytt och ovant arbetssätt. Efterdiskussionerna har varit väldigt bra. Lärarna som är vana att arbeta ensamma har lärt sig mer om lagarbete än fritids personalen, som redan förut var vana att arbeta i lag. Vi hade behövt ha mer och intensivare diskussioner före och under arbetats gång, för att undvika vissa misstolkningar. Efter att ha arbetat teoretiskt och praktiskt tillsammans så har vi fått större förståelse för varandras tankegångar. Vi har upptäckt att det funnits en del outtalade meningar om hur arbetet skulle bedrivas. Inför nästa projekt bör vi skriva ner våra individuella tankar och jämföra dem, så kanske missförstånden minskar. Samspelet mellan de vuxna har fungerat. Tre veckor var lagom lång projekttid. Vi hade tänkt oss att projektet skulle löpa varje skoldag, men det gick inte att genomföra pga av yttre omständigheter. Efteråt kan vi konstatera att det var tur, att det blev en projektfri dag i veckan. Därigenom kändes projektet hela tiden spänstigt.
9 Vi har inte gjort allt vi skulle, men vi har gjort mer än vi tror! Projektet har givit oss sådana erfarenheter, att vi kommer att genomföra minst ett liknande projekt per termin i framtiden.
10 Referenslista Itis delegationen för IT i skolan: Studiehandledning Rask S-R: Med eller utan filter Sturmark C: En ny skola för en ny tid? Granström K & Colnerud G: Lathund om rapportskrivning Cedergren J: PBL och lärstilar Lundin Y: Datorn i utbildningen Dimenäs J: PBL? Hallberg A: Varför etik och internet?
11 Hej på er! Här kommer några uppgifter till er familj. Leta efter en karta över er stadsdel! Kopiera den, klipp ut och klistra in den i er bok. Kryssa sen i var ni bor. Var ligger din arbetsplats eller skola? Hur kommer du dit? Finns det cykelvägar? Vilken buss går dit? Var ligger klubben eller föreningen som du är med i? Hur kommer du dit? Finns det cykelvägar? Vilken buss går dit? Lycka till!
12 Hej igen! Nu har familjen bott ett tag i det vackra Trollhättan och släkten vill gärna komma på besök för att se hur ni har det. Dom vill också gärna se hur det ser ut i Trollhättan för det är första gången som dom besöker vår stad. Vad skulle ni vilja visa dom? Välj 1-3 sevärdheter eller utflyktsmål och ta reda på fakta om dessa. Hur tar ni er dit? Är det något som kostar pengar så får ni ta reda på hur mycket det kostar. Lycka till!
13 Utvärderingsfrågor 1. Vad har du lärt dig? 2. Vad har varit bra/roligt? 3. Vad har varit mindre bra/tråkigt? 4. Vad skulle du vilja arbeta mer med? 5. Vad är du mest stolt över i ditt arbete? 6. Hur har du letat efter fakta? Namn:..
ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merHillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda
Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merFärsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2014 Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Sammanfattande analys Färsingaskolans verksamhet har under 2013 präglats av sammanslagning
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING
Läs merKVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 -
KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - OMRÅDE: Hindby Skoldaghem Stadsdelsövergripande SU-grupper STADSDEL: Fosie MALMÖ den 15 januari 2007
Läs merKvalitetsanalys. Regnbågens förskola
Kvalitetsanalys Regnbågens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merVerksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016
Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal
Läs merBlåbärets Kvalitetssäkring
Blåbärets Kvalitetssäkring ht-2012/vt-2013 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. 2.
Läs merÅrsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan
Årsrapport 2013 Gamla Påvelundsskolan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beskrivning av enheten... 3 1.2 Årets viktiga händelser... 3 1.3 Sammanfattning... 5 2 Mål och utvecklingsfrågor... 6 2.1
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet
VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007-2008. Avseende Barn- och
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merI BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009
I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem
Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat
Läs merFörkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.
Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merProjektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merLokal arbetsplan för skolan 2015-2016
Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merKvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010
Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merFler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen
Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten 2011-2012 Innehållsförteckning Plan för likabehandling
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Gärde skola och fritidshem 1 Innehållsförteckning 2 1. Presentation av skolan Gärde skola Gärde Byskolvägen 2, 793 50 Leksand tel. 0247-805 40 fax. 0247-333
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merKvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem
Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem
Läs merKvalitetsredovisning 2009. Bergs skola
Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merFredrika Bremerskolan. Fritidshemmens handlingsplan Läsåret 2014-2015 Uppdaterad 140625
Fredrika Bremerskolan Fritidshemmens handlingsplan Läsåret 2014-2015 Uppdaterad 140625 2 (8) Innehåll 1. Mål och verksamhet utifrån nationella och kommunala styrdokument 2. Årshjul 3. Analys + utvecklingsplan
Läs merKvalitetsredovisning
2014-06-10 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merRektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merVerksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015
Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Datum för upprättande av planen: 150601 Diarienummer: Förkole-/skolenhet: Specialenheten 7-9:an Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Läs merBarn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merFrågor och svar om gode män i Växjö
Frågor och svar om gode män i Växjö Innehåll: Sidan 3. Det är vi som har gjort en undersökning Sidan 4. Vad en god man är Sidan 5. Vi förklarar några ord Sidan 6. Vad gör en god man? Sidan 7. Skillnad
Läs merBo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou
Läs merSvenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26
Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på
Läs merFRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013
FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merVerksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.
Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar
Läs merFöräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merTill Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket
Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Husaren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merDigitaliserade utbildningar
Digitaliserade utbildningar Uppdrag - Ge förslag på hur en modell för digitaliserade utbildningar kan utformas på gymnasial nivå inom GR. Modellen ska kunna användas för upplägg av både teoretiska kurser
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Lönngården
Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården Läsåret 2014-2015 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merVisioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan
2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.
Läs merFamiljecentral i Hedemora
Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs mer