Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Transkript

1 ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt 2000 Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström. Välkommen till Rönnowskolan Rönnowskolan ligger i Åhus. År 1907 byggdes den första skolbyggnaden som kallas Gamla Rönnow. Till enhet 13 hör också Nya Rönnowskolan som byggdes år 1953 samt, daghemmen Kryddgården och Talldungen. Sida 1

2 Ansvariga för projektet har varit...1 VÄLKOMMEN TILL RÖNNOWSKOLAN... 1 VÅR SKOLGÅRD... 3 BAKGRUND... 3 PROJEKTIDÉ... 3 GENOMFÖRANDET... 4 ORIENTERINGSTRÄNING... 5 VÄXTER OCH DJUR... 5 BILD... 5 REFLEKTION... 6 BRA... 6 MINDRE BRA... 6 FRAMTID... 6 ARBETSSCHEMA TILL DINOSAURIESTUDIER... 7 ARBETSSCHEMA DJURETS NAMN

3 Vår skolgård Växter och djur Skolgårdens matematik, mätövningar Förberedande orientering och idrott Bild Bakgrund Elevgruppen består av 35 barn. Dessa går i en f-3 klass. Åldrarna är mellan 6-9 år. I gruppen arbetar tre vuxna, förskollärare, lärare och fritidspedagog. Fritidsverksamheten bedrivs i samma lokaler som skolverksamheten. Vi har tillgång till tre datorer., Arbetslaget har ambitionen att vidareutveckla sin pedagogik och fann det intressant att göra detta genom att gå på ITiS utbildningen. Vi såg fram emot att få inspiration, dels från kolleger från andra skolor och dels från ITiS-ledningen. Dessutom såg vi möjligheten att höja vår it kompetens. Detta har inte varit möjligt att göra i skolans regi. Skolan har prioriterat grundutbildning för alla. Vi har ett gemensamt ansvar för hela gruppen. Under skoldagen arbetar alltid förskolläraren och lågstadieläraren i klassen, och under tre dagar finns även fritidspedagogen där. Projektarbetet har främst sköts på de dagar då all personal har varit i tjänst. Projektidé Att bättre utnyttja skolgården som redskap för inlärningen. Att se den som en resurs. Att få eleverna att upptäcka sin närmaste omgivning. Att ge alla elever möjlighet till datorvana och få kännedom om några av datorns möjligheter. Vi bestämde oss för att kartlägga vår omedelbara närhet. Den bjöd på mycket mer än vi från början hade tänkt på Vi fann att det växte många olika sorters träd. Här fanns också fåglar som byggde bo i våra skorstenar, fjärilar i blommorna, gråsuggor under stenar och mycket annat intressant. Att utnyttja den stora yta som skolgården erbjuder var en projektidé. Den kunde vi använda till mätövningar och att rita stora figurer i naturlig skala på. Skolgården är också en bra plats att ha förberedande orienteringsövningar på. Det känns tryggare för barnen att först få träna på hemmaplan. Eleverna har möjlighet att hämta inspiration till bildskapande från nyupptäckta objekt på skolgården. Ett av målen var att alla elever skulle få möjlighet att arbeta med ordbehandlaren och att leta efter information på internet Slutresultatet skulle bli ett bildspel som kunde användas som information till föräldragruppen. 3

4 Genomförandet Styrkta av informationen från häftet: Det finns ingen it-pedagogik, började vi med att göra en blankett för att hjälpa eleverna att komma igång med sina arbeten. Då fick de välja arbetssätt, kamratgrupp, redovisningssätt, praktisk uppgift samt hur de skulle redovisa sina arbeten. Denna blankett finner du på sida 7.Vårt första arbetsområde handlade om dinosaurier. Vi valde detta ämne då vi såg möjligheten att bland annat utnyttja skolgården för att förklara djurens storlek. Vi beställde videos, temalådor, boksamlingar och inventerade skolans förråd. Dessutom hade barnen mycket som de tog med sig hemifrån. På internet letade vi efter lämpliga texter. Under de första veckorna samlade eleverna in fakta och började sammanställa detta till sina redovisningar. Så småningom kom de också igång med att arbeta med de praktiska uppgifterna. Eleverna hade tillgång till olika material såsom lera, gips, färger och mycket annat. Efter fem veckors flitigt arbete började elevgrupperna redovisa sina arbeten inför klassen. Redovisningssätten var många. En grupp spelade teater med sina dinosauriefigurer. Någon redovisade sitt arbete på OH. Ett par flickor hade skrivit det som en tidning. Ett arbete blev en liten videofilm. Ytterligare några valde bilder från datorn som de fotograferade med digitalkameran. För att få en uppfattning om dinosauriernas storlek förberedde vi mätövningar på skolgården. Först tillverkade alla elever var sin meterstock. Denna användes för att träna uppfattningen av hur lång en meter är. De tränade att uppskatta olika avstånd för att sedan mäta den verkliga längden med sina meterstockar. Till sist gick eleverna gruppvis ut på skolgården med en skiss av en dinosaurier. Nu gällde det att kunna rita upp djuret i naturlig storlek. När bilden var uppritad i sanden fyllde de i konturerna med mjöl. Detta för att bilden skulle synas tydligare. Avslutningsvis gick vi upp på andra våningen i skolbyggnaden och från ett fönster tog vi bilder över konstverken med en digitalkamera. Denna del av vårt projekt har vi dels spelat in på video och dels gjort ett litet bildspel av bilderna vi tagit med digitalkamera. Webbadress: 4

5 Orienteringsträning Nu var det dags att fortsätta på nästa delmål-orienteringsträning på skolgården. Med hjälp av kompass förklarade vi väderstrecken och försökte hitta de olika riktningarna då vi var inne i skolan. Sedan gick vi ut på skolgården och försökte hitta väderstrecken där. Svårighetsgraden ökades allt eftersom de klarade av uppgifterna.ett moment var att följa en vägbeskrivning på en enkel skiss. Som avslutning på orienteringsträningen fick eleverna följa en orienteringskarta över skolgården. Här var inlagt olika kontroller som de skulle söka upp. Resultatet av bokstäverna skulle bli ett ord. De äldre eleverna har sedan fortsatt att träna karttecken då de arbetar med Skånes landskap. Webbadress: Växter och djur Det sista delmomentet i vårt skolgårdsprojekt är vad vi kan finna för växter och djur där. Vi fortsätter att arbeta processinriktat. Vi arbetade om arbetsschemat så att det skulle passa till de nya intresseområdena. Detta arbetsschema finner du på sidan 8. Eleverna gick ut på skolgården parvis för att leta upp djur att forska om. Så startade arbetet med att de inventerade sina förkunskaper om djuret och skrev in dem i ett schema. Sedan fyllde de i en del som de gärna ville få reda på. I klassrummet fanns mycket litteratur att läsa i. Många elever nöjde sig inte med detta, utan gick till biblioteket för att hämta mer information. Ibland hittade de fler böcker och ibland hade de fått hjälp att fotografera av en sida i ett uppslagsverk. De flesta har letat information på nätet. Det är inte alltid som de har fått napp där, men då har de i alla fall fått träning att söka fakta. Avslutningsvis har eleverna gjort en egen sammanställning av vad de lärt sig om djuret. Texten har de dels kompletterat med en egen bild av djuret och dels med en fotografisk bild. Denna del av vårt projekt kommer att sträcka sig över en längre period. Vi låter eleverna följa årstidernas växlingar och skolgårdens förändring under året. Webbadress: Bild Skolgårdsmiljön har också bjudit på många tillfällen att arbeta med ämnet bild. Eleverna har studerat hur träden sträcker sina grenar mot skyn. De har känt på barken och försökt måla av den skrovliga ytan. De har studerat de olika trädsorternas kronformationer och försökt måla träden vid olika årstider. 5

6 Reflektion Kursen har gett oss mycket. De pedagogiska diskussionerna har varit många och långa. Litteratursamlingarna har gett oss många bra tips om olika inlärningsideér. Det har varit mycket bra att vi är ett naturligt arbetslag. Vi har då träffats varje dag och försökt sporra varandra till att bli bättre och bättre. Alla har känt ett stort engagemang. Det var bra att vi fick gå på knapptryckarkurs först. Vi har nu märkt att det hade varit bra om vi kunde fått gå en fortsättningskurs. Vi har börjat bli flitiga användare av datorn och märker hur litet vi kan och hur mycket vi vill. Bra Det har varit mycket roligt att arbeta med vårt ITiS-projekt. Eleverna har forskat med stor iver och visat upp ett bra resultat. Detta inspirerar oss vuxna att fortsätta i samma anda. Vi har fått en fin fortbildning. Det har varit mycket stimulerande att få träffa kolleger från andra skolor. I smågrupperna har vi fått diskutera många angelägna ämnen. Det har varit intressant att hör hur de olika projekten har fortlöpt. Mindre bra Vårt arbete med projektet har krävt mycket tid. Det beror till viss del på, att vi har startat en del nya rutiner. Förhoppningsvis kommer vi att ha nytta av dessa erfarenheter till kommande år. Svårigheten har varit att finna meningsfullt arbete till de yngsta eleverna. De har mycket kortare uthållighet och kan ofta varken läsa eller skriva. Det är inte meningen att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater. Framtid Vi har ambitionen att fortsätta arbeta så som vi gjort denna termin, men vi lägger nog upp arbetsdagarna litet annorlunda. Det blir säkert bättre om inte alla elever. håller på att forska samtidigt. På så sätt kan vi hjälpa eleverna i sina forskningsarbeten medan övriga i klassen kan arbeta med mera invanda uppgifter. 6

7 Arbetsschema till dinosauriestudier 1. Välj vilket djur du vill forska om. 2. Skall du arbeta ensam eller med kamrat? 3. Var skall du leta fakta om det djur du valt? 4. Välj en praktisk uppgift. 5. Hur skall du redovisa ditt arbete? 7

8 Arbetsschema djurets namn Djurets namn Utseende: Föda: Bo och ungar: Vintern Roligt att veta: fortsätt att skriva på baksidan av pappret om inte raderna räcker! 8