Trollhättan Skolan i skogen

Transkript

1 Trollhättan Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S

2 Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på grundskolan samt 57 elever (varav åtta elever på särskolan). Eftersom vi var ett nytt arbetslag i höstas blev ITiS-projektet en möjlighet för oss att få ihop ett fungerande arbetslag. Ett av de viktigaste målen för oss var att hitta fungerande samarbetsformer och arbetsmetoder som gagnar såväl grundskolans som särskolans elever. Vi bestämde oss för att använda skogen som gemensamt tema. Samtliga elever och vuxna i arbetslaget har med framgång under projektets gång använt flera olika tekniska hjälpmedel. Både vuxna och barn har under projektets gång lärt sig massor och haft roligt. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Introduktion och bakgrund Syfte Tillvägagångssätt Resultat Diskussion

4 1. Inledning Regnet piskar mot rutan. Hösten visar sig från sin allra sämsta sida. Två timmar kvar Rrrrrrrrrr! - Ja, det är jag. - Vi får ställa in! - Vi väntar och ser. Två timmar senare. Tallarna står så stolta och glada. Vinden har mojnat och molnen har skingrats. Det susar bland tallarna. En ensam pojke springer runt i skogen. Publiken jublar. Vår inspirationsdag har startat. 4

5 2. Introduktion och bakgrund Grundsärskolan har funnits länge på Skoftebyskolan. I och med ITiS fick vi chansen att utöka samarbetet mellan grundskolan och särskolan. Vår målsättning var att hitta ett ämnesområde där både särskolans och grundskolans elever kunde arbeta gemensamt. Eftersom vi har skogen som närområde trodde vi att det kunde vara ett bra ämne att arbeta kring. 3. Syfte Att hitta samarbetsformer och arbetsmetoder som gagnar såväl grundskolans elever som grundsärskolans elever. Eleverna skall få fördjupad kunskap om naturen och miljön i skolans närhet. Eleverna ska fördjupa sin kunskap i att använda datorn som ett av många hjälpmedel. Eleverna ska fördjupa sin kunskap i att söka och värdera information på internet. 5

6 4. Tillvägagångssätt Tidsram: Vi arbetade med ItiS under drygt två månader. Varje måndag och fredag eftermiddag hade vi två lektioner till vårt förfogande. Arbetslaget: 57 elever och sju vuxna arbetade med projektet. Lokaler: Vi har haft fyra klassrum, ett grupprum, datasal och skogen till vårt förfogande. Start: Vi startade med en inspirationsdag ute i skogen. Alla elever samlades ute på slättbergen. Där fick de se sina blivande handledare utklädda till träd. Ett skådespel om skogen visade eleverna att med ökad kunskap behöver man inte vara rädd för skogen utan vara rädd om den. Efter detta delades eleverna in i tre blandade grupper som fick ha hela sin skoldag ute i skogen; sv, ma, oä, idrott, rast och lunch. Loggboken: Alla elever tillverkade en egen loggbok som de dekorerade med skogen som tema. Bokens ena del var en arbetsbok, den andra delen var en loggbok. Eleverna skrev i loggboken vid varje ItiS-tillfälle. Väven: Eleverna samlade höstsaker från skogen tex löv, fjädrar, bär mm, som de vävde in i en gemensam tavla. Brainstorming och mindmap: Eleverna berättade allt de visste om skogen samtidigt som vi antecknade på tavlan. Sedan systematiserade vi deras tankar i form av en mindmap. Frågeställning: Utifrån mindmapen valde eleverna ämnesområde och skrev så småningom en egen frågeställning. Datakurs: Både vuxna och barn fick chansen att komma till Angelica på ITPC för att lära sig söka på internet. Böcker: De flesta barn och vuxna var på Syltebiblioteket för att låna böcker till projektet. Arbetssätt: Eleverna arbetade enskilt eller i grupper och sökte själva svar på sin fråga. De läste först in sig på sitt område, skrev en egen mindmap som de sedan utgick från när de arbetade. Tidigt fick de bestämma sig hur de skulle presentera sitt arbete. Tekniska hjälpmedel: Datorn som ordbehandlare och sökredskap. Telefon, bandspelare, videokamera, digitalkamera, scanner, kopiator och inte minst pennan. Redovisning: Vi lånade fritids lekhall för våra redovisningar. Alla barn redovisade enskilt eller i grupp inför hela arbetslaget. Redovisningarna skedde i form av tidningar, serier, planscher, böcker, statistik, videofilmer med dramatiserade intervjuer, sagor och dokumentärer. Utställning: Efter redovisningarna ställde vi ut elevernas arbeten i en gemensam utställning. Utvärdering: Eleverna utvärderade ITiS-projektet med hjälp av en given enkät. Alla barn skrev också om hur de upplevt projektet i sin loggbok. 6

7 5. Resultat Vi i arbetslaget tycker att vi har uppnått syftet med att hitta samarbetsformer och arbetsmetoder som passar både grundskolans och särskolans elever. Vad det gäller tekniska hjälpmedel har datorn visserligen stått i fokus, men användandet av andra tekniska hjälpmedel har överträffat våra förväntningar. Alla elever har fått en kortkurs i att söka och värdera information via internet. Syftet som vi vuxna tycker att vi inte har uppnått fullt ut,är den fördjupade kunskapen om naturen och miljön i skolans närhet. Barnen har själva valt arbetsområden som inte berör skolans omedelbara närhet. Vi valde att inte styra upp deras val för att inte hindra deras motivation och arbetsglädje. I slutet av ITiS-projektet fick eleverna besvara en enkät, som bl. a visade följande resultat: Ca 80% trivdes med samarbetet elever emellan. Drygt 50% upplever att de fördjupat sina kunskaper om internet, medan 30% tycker att de inte lärt sig något nytt. Förutom datorn har nio olika tekniska hjälpmedel använts av eleverna. De har använt: videokamera, telefon, scanner, intervjubandspelare, TV, kopieringsmaskin, digitalkamera, videofilm, penna och papper. Det finns en stor nyfikenhet bland eleverna att lära sig fler tekniska hjälpmedel. Ca 70% av barnen upplever själva att de har lärt sig mer om naturen och miljön i vår närhet. Samanställningen av enkäten finns som bilaga 1. 7

8 6. Diskussion Alla i vårt arbetslag är mycket positiva till ITiS-projektet. Projektet har gett oss chansen att snabbt lära känna varandra och komma ihop som arbetslag, eftersom vi inte arbetat ihop tidigare. Hela arbetslaget är också mycket nöjda med uppläggningen av utbildningen. Föreläsare, handledare, litteratur, seminarier och workshops har varit mycket bra. Föreläsningarna och litteraturen: Inspirerande och tankeväckande föreläsningar och litteratur. Föreläsarna fick oss att känna att skolan är viktig och att vi som arbetar i skolan är betydelsefulla. Det känns som om det finns mycket spännande i skolans framtid, som vi är en del av. Föreläsarna betonade att vi vuxna i skolan har en viktig roll för att föra skolan framåt, så att eleverna är väl rustade för det samhälle som möter dem med snabba förändringar och hög utvecklingstakt. Handledaren: För att göra ett sådant här projekt har det varit nödvändigt att ha en engagerad, positiv och flexibel handledare. Det har vi verkligen haft! Vi tycker att det var positivt att få träffa Angelica redan innan sommarlovets start för att bl.a. göra upp tider för handledning. Både vuxna och barn har uppskattat att få chansen att komma till ITPC och bli mer datakunniga. Valet av metod: I och med all inspiration vi fått både genom litteratur (Det öppna lärorummet) och handledarna blev det självklart för oss att välja PBL som arbetsmetod. Vi har under arbetets gång märkt att det här har varit ett bra arbetssätt för att väcka de flesta barnens motivation och nyfikenhet. Dock ser vi att några barn får det svårt eftersom de inte är tillräckligt självgående och vi som handledare inte hinner hjälpa alla i den omfattning vi önskar. Lektionstiden med eleverna med fyra lektioner i veckan var alldeles lagom. Redan vid schemaläggningen fick vi möjlighet att lägga gemensam lektionstid i arbetslaget. Att ha ITiS vid två tillfällen per vecka gjorde att det blev kontinuitet i arbetet för eleverna. Däremot kände vi att vi vuxna hade alldeles för lite tid för gemensamma träffar. Efter fredagspasset hade vi vuxna ingen gemensam tid för uppföljning innan måndagspasset. Det var en bidragande orsak till att vi konstant kände oss stressade och osäkra på hur arbetet fortskred i de andra grupperna. Projekttiden har känts lagom lång. Vi vuxna har hunnit lära känna en stor del av barnen och barnen har fått en första kontakt med varandra. En del barn har funnit kompisar i de andra klasserna. I och med samarbetet har vi sett att grundskolans elever har fått en ökad förståelse för särskolans elever. Från att från början ha känt en osäkerhet, har de nu börjat se människan bakom handikappet. Grundskolans svaga elever har fått möjlighet att känna sig duktiga och fått chansen att hjälpa någon annan. Många vanföreställningar om särskolan och hur de arbetar där har avlivats. Särskolans elever har vunnit, inte bara vänner i fyrorna utan också en känsla av att vara en del av hela Skoftebyskolan. Vi känner att det här är början på vårt fortsatta samarbete inom arbetslaget, både mellan oss vuxna och med barnen. Detta är en stor möjlighet för oss att kunna utveckla skolans arbete på Skoftebyskolan tillsammans med förra ITiS-arbetslaget. Då tänker vi på vikten av att lägga in gemensamma planeringstider mellan elevernas arbetspass, så att vi känner oss tillräckligt 8

9 förberedda. Vi vill också ge barnen möjlighet att få lära sig alla tekniska hjälpmedel genom egna workshops. Det roligaste av allt är att eleverna hela tiden har gett oss arbetsglädje genom att vara positiva till projektet, samtidigt känns det som om vi bara är i början av vårt samarbete. De kommer hela tiden med förfrågningar om hur och när vi ska fortsätta. De är positiva och nöjda med sina arbeten, redovisningar och sin utställning, men känner sig vemodiga över att ITiS redan är slut. Vår skolledare är positivt inställd till vårt arbete med ITiS. Vi känner att hon ser en möjlighet i oss i samband med vårt ITiS-projekt. Vi själva har stora förväntningar på vad ITiS kan innebära för skolan och skolans utveckling. Alla de IT-hjälpmedel som eleverna använt under arbetets gång har stimulerat både barn och vuxna och gett dem ett lustfyllt lärande. Bara det att eleverna fått förtroendet och möjligheten att använda t.ex. digitalkameran har gjort att de känt sig betydelsefulla. Vilket i sin tur har gjort att de känner att deras arbeten är viktiga och har därför lagt ner mycket energi på dem. Det förvånar oss att så många känner att de inte lärt sig så mycket nytt när det gäller internet. Vi tror inte att de tänkte på de nya källkritiska kunskaperna de fått utan de rent tekniska bitarna. De flesta eleverna upplever att de lärt sig mer om naturen och miljön i vår närhet. Vi anade inte att siffran skulle bli så hög. Vi tror att vi vuxna och barnen har olika perspektiv på ordet närhet. Det är roligt att se att eleverna kände att de fått vara med och välja arbetsområde själv. Många tyckte att PBL varit ett bra sätt att lära sig på. Det är positivt att så många av eleverna vill fortsätta att arbeta på detta sättet i framtiden. Lars Axelsson Camilla Hall Britt Lungström Tove Meijer Karin Nordlundh Helena Ydergren 9

10 Litteraturförteckning: Referensmaterial från Skolverket: Det öppna lärorummet Delegationen för IT i skolan: Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS och Stödmaterial för handledarna Rask, S-R: Med eller utan filter Johansson, A-C: Det finns inte någon IT-pedagogik Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? 10