På resande fot med Talldal

Transkript

1 Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syfte och mål Syfte med projektet Mål frågeställningar 3 3. Metod 4 4. Genomförande Skåne Sverige Europa 5 5. Resultat 6 6. Diskussion 7 Bilaga 1 9 2

3 1. Bakgrund Vi är sex grundskollärare som arbetar med år 3-5 på Talldalsskolan. Vårt ITiS-arbetslag består av sex klasser. Varje klass består av elever. Våra klasser har tillgång till 2-3 datorer vardera. Utgångsläget när vi startade vårt projekt var att datorerna mestadels användes till ordbehandling, chatta på BUF-online samt viss sökning på Internet. Förkunskaperna kring IKT var väldigt differentierade mellan eleverna. BUF- online är Barn- och Ungdomsförvaltningens konferenssystem i Kristianstads kommun. Hos oss pedagoger fanns det en vilja att komma längre med användandet av IKT än bara till renskrivning och att chatta. Med vårt projekt ville vi se om vi genom att lägga ut arbetsuppgifter på datorn kunde lyckas få våra elever att vilja, våga och kunna närma sig IT och använda detta som ett naturligt hjälpmedel. Det som återstod var att hitta ett gemensamt område att arbeta kring. Valet föll på En resa i Skåne, Sverige och Europa. En intressant fråga att också se närmare på med tanke på projektets rubrik är vilka fördjupade kunskaper våra elever upplever att de har fått kring det område de arbetat med. Vid första planeringstillfället bestämde vi att eleverna skulle ta något slags datakörkort. Vi tyckte att detta var en basfärdighet för att kunna gå vidare. Så kunde vår resa börja 2. Syfte och mål 2.1 Syfte med projektet Vi stod inför faktum att eleverna enbart använde datorerna till att chatta, skicka bilder, ordbehandling och i viss mån sökning på Internet. Vi ville därför utveckla elevernas IKT användning inom ämnena svenska, matematik, bild, musik, no och so. 2.2 Mål frågeställningar Vi vill att:?? eleverna ska kunna använda dator, digitalkamera och scanner som ett naturligt inslag i det ordinarie skolarbetet?? eleverna ska kunna kommunicera med skolpersonal och varandra via datorn och BUFonline?? elevernas slutprodukt i form av texter och kartor ska bli så bra så att andra kan använda sig av dem?? eleverna ska träna sin samarbetsförmåga?? eleverna får fördjupade kunskaper om Skåne, Sverige och Europa i form av historik, kultur, kartkunskap och namngeografi 3

4 ?? arbetet sker ämnesövergripande genom att integrera svenska, matematik, bild, musik, no och so?? personalen ska utveckla samarbetet sinsemellan?? personalen ska dra nytta av varandras kompetenser såväl inom IKT, som inom ämnesfördjupningen 3. Metod Vi vill att eleverna ska få baskunskaper för användandet av datorer genom att ta ett datorkörkort. Vi ska skapa rutiner för loggboksskrivande via datorn och underlätta för personal och elever genom att göra upp manualer för svåra moment inom IKT användandet. Genom att vi skapar grupper efter intresseval tror vi att vi ökar elevernas intresse och engagemang för arbetet. Varje tillfälle kommer att inledas med ett gruppmöte. Det innebär att gruppen tillsammans måste ställa följande frågor:?? Hur långt har vi kommit??? Vilken respons har vi fått via mailen??? Hur går vi vidare??? Vem gör vad? Varje arbetstillfälle, vid datorn, ska avslutas med en lägesrapport till läraren via mailen. 4. Genomförande 4.1 Skåne I årskurs 3 har det varit en klass och en lärare som har arbetat med Skåne under ITiSprojektet. Vi började med att ta reda på vad för slags fakta eleverna tyckte skulle vara med. Vi började med allmän fakta om Skåne. Det ledde till att vi gjorde en stor mindmap på tavlan och eleverna fick sedan sitta och spåna en stund på fakta. Varje elev gjorde också en mindmap i sina skrivhäften och så fyllde vi på den med vad eleverna hade kommit fram till. Det visade sig att de hade kommit fram till ungefär vad jag hade kommit fram till tidigare när jag själv hade funderat på detta. När den allmänna faktaskrivningen var klar fick de komma med fördjupningsfakta. Detta ledde till att vi fick även med 10 städer och platser i Skåne att arbeta med mer på djupet. 4

5 Därefter delades klassen in i 10 par utefter deras egna önskemål och de fick själva välja vilken stad och känd plats/sevärdhet de ville arbeta med. Parallellt med detta arbete har eleverna också hållit på att ta datorkörkort. Vi har sedan under arbetets gång i mån av tid även haft gruppmöten innan eleverna har börjat sitt arbete. De har fått söka efter fakta på Internet, i läroböcker och andra faktaböcker. Efter det att de har avslutat sitt faktainhämtande har de skickat det som mail till mig. Jag har sedan gått igenom det, skrivit ut det och återlämnat det till eleverna. 4.2 Sverige Årskurs 4:a eleverna har arbetat med Sveriges landskap. Vi delade upp landskapen mellan de båda klasserna. I båda klasserna valde man landskap efter intresse och bildade på så sätt naturligt grupper. Nästan varje grupp arbetade med två landskap. Eleverna sökte information om sitt landskap genom att läsa i olika läro- och faktaböcker. De letade också efter texter och bilder på Internet. Vid varje tillfälle skulle gruppen börja med att ta reda på vad var och en hade gjort och hur de skulle gå vidare. Hur arbetet i gruppen framskred skulle mailas till oss lärare en gång varje vecka. Vi besvarade mailen och gav råd och tips om hur gruppen skulle gå vidare med sitt arbete. All text skrevs först som en kladd på vanligt papper, sedan renskrev eleverna texterna på datorerna. Texten som skrevs på datorerna mailades som en bifogad fil, genom BUF- online, till oss lärare. På så sätt kunde vi gå in och rätta elevernas texter, med färgad penna, för att sedan maila tillbaks dem. Detta ger möjlighet att rätta olika mycket synligt till olika barn, vilket vi ser som en stor fördel. Varje grupp hade tillgång till datorerna ett 90- minuters pass i veckan. Vi följde ett färdigt schema och slapp på så sätt alla diskussioner om vem eller vilka som skulle använda datorerna. Eleverna har ritat och färglagt en hel del bilder vilka de sedan har fått scanna och lägga in i sina arbeten. Från början skrev vi i Word, sedan kopierade vi in texter och bilder i Netscape Composer. Avslutningsvis la vi in en Sverigekarta med klickbara landskapsytor i programmet map-edit. 4.3 Europa Eleverna i årskurs 5 har arbetat med Europa. Allt började med att vi lärare delade upp länderna mellan de tre klasserna. Vi såg till att alla fick länder från de olika delarna av Europa. Vår ambition var att eleverna skulle få önska vilket land de ville arbeta med. Eleverna fick önska, men tyvärr gick det inte att uppfylla deras önskningar. Vissa länder var mer attraktiva än andra. Därför lottades länderna ut mellan eleverna, som tidigare indelats i par via lottning. Elevernas önskemål var att jobba killar respektive tjejer för sig, och så blev det. Eftersom länderna i Europa är många, räckte inte grupperna till. En del blev därför tilldelade två länder, exempelvis Makedonien/Albanien, Italien/Vatikanstaten. 5

6 Inledningsvis började vi med att presentera Europa som världsdel. Parallellt med detta gjorde vi tillsammans med barnen en tankekarta över det som senare skulle bli rubriker i deras pararbeten. Eleverna fick med det som vi själva hade ansett vara det viktigaste plus lite annat som till exempel pop-grupper, intressanta personligheter och platser. Nu började själva sökandet. Paren sökte efter information till sina respektive länder på många olika sätt. De letade fakta på Internet, i läroböcker, i skolans bibliotek, genom intervjuer, telefonsamtal och andra vägar som vi kanske inte känner till. I takt med att arbetet fortskred informerade eleverna oss om dagsläget, dels genom det dagliga samtalet i klassrummet, dels genom loggbok via mail. Eleverna har också haft i uppgift att bifoga texter till oss för rättning. Tack vare detta har vi haft en bra överblick över deras arbeten, men det innebar också att vi utsattes för en smärre mailbombning. Vi hade tyvärr inte förutsett att eleverna kunde producera så mycket text under så kort tid. Denna del av arbetet blev mycket tidskrävande. Texterna skrevs först som kladd på vanligt papper efter eget gjorda tankekartor. De olika texternas rubriker motsvarade de som togs upp på den gemensamma tankekartan. Därefter renskrevs texterna på datorn och bifogades därefter till våra respektive mailboxar. Eftersom vi har haft ett begränsat antal datorer till vårt förfogande har vi försökt ge varje elevpar ett datorpass i veckan. I mån av lediga datorer i andra klassrum har även dessa använts, dock utanför datorschemat. Eleverna har även fått en del läxor via mailen, till exempel att hitta användbara Internetadresser. Efterhand som texter blivit klara har eleverna fått scanna in bilder som de tillsammans med texterna skall ha med i sin slutprodukt, som är en klickkarta över Europa. Denna skall ligga på skolans interna nätverk. För att denna klickkarta skall fungera måste eleverna lägga in sina arbeten i Netscape Composer. 5. Resultat Alla elever tycker att sättet att arbeta på var väldigt roligt eftersom de kunde hjälpa varandra och stötta varandra när så behövdes. De tycker också att de har lärt sig mer om Skåne, Sverige och Europa. När eleverna i enkäten, se bilaga 1, skulle uppskatta hur duktiga de var på datoranvändande innan vi startade upp ITiS- arbetet och jämföra med dagsläget, fann vi att alla upplever att de kan mer och är säkrare på att använda datorerna idag. Vi har tillverkat en Sverigekarta och en Europakarta, i programmet map-edit, med klickbara ytor. Några landskap och länder har vi lagt in i programmet. Förhoppningsvis hinner vi lägga ut resterande landskap och länder innan terminsslut. 6

7 Eftersom vi lagt ut arbetsuppgifter, rättade texter osv via mailen har eleverna varit tvungna att ta sig an datorn för att lösa uppgifterna och komma vidare i sitt arbete. Eleverna har också insett att scannern är ett bra hjälpmedel att ta till för att kunna använda egenhändigt gjorda bilder, istället för att ta redan färdigproducerade. Det har visat sig att en del grupper har haft svårt att hitta information om sina landskap och länder, exempelvis de små landskapen Dalsland och Halland, och de relativt nybildade länderna Makedonien och Moldavien. Digitalkameran, som vi inte hunnit med, tvingas vi vänta med till nästa läsår. Vi i personalen tycker att vi har utvecklat vårt samarbete genom ITiS- projektet. Till exempel har vi haft många, mycket bra, pedagogiska diskussioner vilka vanligtvis är svåra att hinna med. Dessutom har vi kunnat nyttja varandras kompetenser på ett mycket positivt sätt genom att på ett generöst sätt dela med oss av våra kunskaper inom olika områden och vid nya moment. 6. Diskussion Vi lärare märkte snabbt att elevernas kunskaper inte var befästa på ett sådant sätt som vi hade förväntat oss. Detta fick till påföljd att vi tvingades hoppa över vissa moment helt och hållet, t ex digitalkameran. Istället tvingades vi lägga mer tid på t ex hur man loggar in, skickar ett mail och bifogar en fil. Loggboksskrivandet på datorerna har fungerat på ett tillfredsställande sätt. Dock märkte vi en viss nedgång av intresset i loggboksskrivandet mot slutet av arbetet. Att arbeta på ett sådant här sätt tar enormt mycket tid, speciellt när förkunskaperna på datoranvändning är så pass svaga som de var i årskurs 3 och 4. Eleverna i årskurs 5 var dock ganska duktiga datoranvändare redan innan vi började med projektet. De elever som var osäkra har under arbetets gång mer på egen hand velat och vågat ta sig an datorn, både tack vare parkamrater och andra klasskamrater. Vi upplever ett mycket större intresse nu från elevernas sida vad det gäller att nyttja sin rastdatatid, och då inte enbart till att chatta och maila bilder hit och dit. I framtiden vill vi att årskurs 3- eleverna ska få en ordentlig grundkurs om datorn och dess användningsmöjligheter. Vi tror att eleverna måste vara mycket säkrare på datorn för att kunna använda den i sitt skolarbete på ett naturligt sätt. Denna säkerhet kan ta väldigt olika lång tid för olika barn. I årskurs 4 hade vi läst hela Sverige och gjorde Skolresan som en repetition, vilket var mycket bra. I årskurs 5 läste man Europa enbart på det här sättet, vilket resulterade i att den fördjupade kunskapsbiten om Europa till största delen handlade om det land de arbetat med. De har också fått en klarare bild av Europas plats i världen. Däremot har vi inte lyckats ge eleverna så mycket kunskap om de övriga länderna. Tanken från början var att vi tillsammans med eleverna skulle göra arbetsuppgifter med anknytning till deras arbeten. För att lösa dessa uppgifter skulle de vara tvungna att använda de klickbara kartorna såväl som texter och bilder. På grund av tidsbrist har vi tyvärr tvingats skjuta detta på framtiden. 7

8 Vi känner att även om vi inte kommit riktigt så långt som vi hade planerat så är vi ändå nöjda. Många elever var otroligt osäkra bara på att logga in på datorn. Vi upplever att dessa elever har ett större självförtroende med datorn nu. Datakörkort har tagits av alla. För vissa var det lätt och gick fort, för andra var det en svårare uppgift och blev därmed i stort sett huvuduppgiften. Vi är väldigt nöjda med att alla tog sig igenom datakörkortet och att vi hoppas skörda frukter av det nästa läsår. Ett plus som följt med utan att vi planerat det, är utnyttjandet av skolans datorer. Vi gjorde först ett schema för när våra respektive klassrum står tomma vid slöjd, idrott o d. Efter ett tag utökades utnyttjandet så att vi lånade datorer av varandra även då klassrummen var upptagna av annan verksamhet. Vad det gäller själva fakta-arbetet så kände barnen väl igen sig, men för många var det en nyhet att söka information via Internet. De elever som tidigare använt sig av Internet för att leta fakta hittade oftast bra sidor på egen hand, men behövde ibland en liten sökskola för att bli bättre på detta. För de elever som aldrig sökt via Internet var det helt nödvändigt med tydlig adressangivelse för att de skulle komma någon vart med sökningen. 8

9 Utvärdering av ItiS- projektet Skolresan Bilaga 1 Namn: Hur tyckte du att det var att: lätt svårt * leta fakta på internet * leta fakta i biblioteket * leta fakta i läroböcker * leta bilder på internet * leta bilder i biblioteket * leta bilder i läroböcker * rita egna bilder * renskriva på datorn * scanna * använda netscape composer * maila till din lärare * bifoga filer i mail * samarbeta i gruppen Hur duktig var du på att använda datorn innan vi startade upp ItiSarbetet? Ringa in en siffra som passar dig. 1 betyder inte duktig alls och 5 betyder jätteduktig Hur duktig är du på att använda datorn nu? Ringa in rätt siffra Nämn några saker du har lärt dig om Sverige/ Europa? Vad tycker du om att arbeta på det här sättet? Ringa in rätt siffra. 1 är tråkigt, 5 är jättekul Skriv och berätta vad det är som gör att du tycker så? 9