Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Transkript

1 Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och 2 slöjdlärare. Att vi valde att arbeta åk 6 och åk 3 berodde på att vi har haft fadderverksamhet tillsammans. Projektet har varit ämnesövergripande, problembaserat och elevaktivt. Anledningen till att vi valde folksagor som tema var att vi tyckte att det var ett tema som låg nära barnen och som lätt kunde inspirera och motivera dem att arbeta. Syfte Projektets syfte : * att ta eget ansvar * att få elever i olika åldrar att samarbeta * att arbeta kreativt * att lära sig om etik, moral och sensmoral * att använda IT som hjälpmedel * att förbättra läsning och skrivning * att själva söka information och fakta och kritiskt granska detta * att arbetet skall visas upp för andra, det finns en mottagare Tillvägagångssätt Innan vi startade med det elevaktiva arbetet inspirerade vi eleverna på olika sätt. Vi läste många olika folksagor, tittade på bildband och filmer och lyssnade på inlästa sagor. Eftersom vi koncentrerade oss på två olika folksagor såg vi till att det som visades var av skilda karaktärer. Det var både balett, pantomim, vanlig teater, stillbilder och animerad film. Olika upplagor av samma saga kunde skilja sig på många olika sätt. Vissa upplagor var grymmare än andra och även berättelsens innehåll kunde variera. Genom att visa eleverna olika versioner av samma sagor hoppades vi att kunna inspirera dem i sitt vidare arbete. Efter inspirationen var det dags att samla alla elever och lärare till en gemensam brainstorming. I samband med brainstormingen fick eleverna också reda på att arbetet på något sätt skulle redovisas för föräldrar, syskon och andra elever på skolan. Efter brainstormingen fick varje elev bestämma sig för vad den ville arbeta med. Sedan delades barnen in i intressegrupper. Eleverna satte sig i respektive grupp för att diskutera hur de skulle lägga upp arbetet. Den grupp som skulle göra en teater om Rödluvan kom fram till

2 att de till sin teater behövde scenkläder samt övrig rekvisita, kulisser och repliker. Därefter fick de dela upp sysslorna och tänka efter vad de kunde göra i klassrummet och respektive slöjdsalar. Andra grupper arbetade på liknande sätt, med tittskåp, skuggteater, dockteater, landskap, konstverk, egna folksagor, gipsmasker, serier, figurer av modellera och trolldeg, bildspel, gossedjur m.m. Parallellt med det elevaktiva arbetet har vi lärare fortsatt att läsa olika typer av folksagor för eleverna och belyst de tydliga folksagodragen och sensmoralen i dessa. 3:or och 6:or läst folksagor tillsammans i nivågrupperade läsgrupper. Vi har läst folksagor på engelska, lyssnat på musik relaterat till sagorna och arbetat med cd-romspelet Snövit en räknesaga. Vi har även läst afrikanska dillemmasagor och arbetat med ordspråk. Resultat Ansvar Vi har upptäckt att eleverna behöver tränas mycket i att ta eget ansvar. Vissa elever har klarat det utmärkt, medan andra behöver lite mera hjälp från oss som handledare. Särskilt svårt att ta ansvar har det varit för eleverna med särskilda behov. De har behövt mycket hjälp från oss handledare med att lägga upp delmål för varje lektionspass. Samarbete mellan åldrarna Barnen har tyckt att det har varit roligt att träffa varandra. De åldersblandade läsgrupperna har fungerat bra. Vi har kunnat se en läsutveckling hos flera elever. I det elevaktiva arbetet valde de dock att arbeta i åldershomogena grupper, men har hela tiden berättat om och med stolthet visat upp sina arbeten för varandra. Kreativitet Kreativiteten var som störst i början och i slutet av projektet. Det är viktigt att ha en tydlig tidsram och ett mål i form av någon slags redovisning. Även svaga elever har kunnat känna sig stolta över sina arbeten eftersom de har kunnat välja ett arbetssätt de behärskar. Det har visat sig att vissa duktiga elever som annars utan problem löser av läraren tilldelade uppgifter, i detta arbetssätt har haft lite svårare att komma igång. Medan mindre duktiga elever har kunnat visa framfötterna då de har haft lättare för ett friare arbetssätt. Etik, moral och sensmoral När vi har läst folksagor tillsammans har vi uppmärksammat eleverna på de olika folksagodragen. Vi har även belyst sensmoralen i sagorna. Detta har lett in oss på etiska samtal och ordspråk. Eleverna har även ställts inför problem att ta ställning till när vi har läst dillemmasagor. De har varit tvungna att motivera sitt ställningstagande, vilket inte alltid är så lätt. IT som hjälpmedel I det elevaktiva arbetet har eleverna inte valt IT i den utsträckning som vi hade väntat oss. Några har jobbat med bildspel. Andra har skrivit egna folksagor med datorns hjälp. Eleverna har sökt, skrivit ut och läst folksagor från Internet. Under arbetets gång har vi dokumenterat elevernas arbete med digital- och videokamera

3 Förbättra läsning och skrivning I och med att projektet sträcker sig över 10 veckor är det för kort tid att se tydliga resultat. Vad vi har sett är att eleverna har blivit inspirerade till att läsa och skriva egna folksagor. Det i sin tur leder till utveckling. I läsgrupperna har eleverna givit varandra beröm detta har hjälpt några elever att få ett bättre självförtroende, som har lett till att de vågar läsa högt inför andra och att de har fått bättre flyt i sin läsning. Utvecklingen av arbetslaget, förändring och framtid Om vi från terminens start hade vetat att vi skulle arbeta i ITiS-projektet hade vi kunnat göra scheman som hade underlättat vårt samarbete. Särskilt svårt har det varit för slöjdlärarna efter som de undervisar alla skolans elever. Det som varit positivt är att eleverna känner av att vi samarbetar och märker att det finns en röd tråd i arbetet. Vi lärare har pratat mer än vanligt med varandra och tagit del av varandras och eleverna ideèr. Vi pratar med eleverna och lärarna om vad som har gjorts under lektionerna. Spontana besök på varandras lektioner har blivit vanligare. I och med att skolan omorganiseras p.g.a. nedskärningar kommer arbetslaget att upplösas. Samarbetet mellan klasslärarna och slöjdlärarna hoppas vi dock att kunna fortsätta med nästa läsår. Tyvärr har inte skolledaren visat något större engagemang i projektet. Vi har klarat oss ganska bra ändå, men den stora svårigheten har varit att hitta tider då alla fyra inblandade lärare har kunnat sitta ner i lugn och ro och prata med varandra. Mycket av planeringen har vi fått lösa på raster i form av korridorsnack. Det hade varit bra om skolledaren hade kunnat hjälpa oss med att hitta tider för planering. En annan stor och viktig roll för skolledaren borde varit att genom att ta del av vårt projekt även försöka inspirera övrig personal till att arbeta mer elevaktivt, ämnesövergripande och problembaserat. Redovisning Ett av målen var att projektet skulle redovisas. Första redovisningen var på kvällstid för elevernas familjer och de andra redovisningarna för skolans övriga elever dagarna efter. Redovisningen var i form av teater, utställning och fika. Eleverna var stolta och nöjda över sina prestationer och stämningen var god. Somliga elever hade svårt att koncentrera sig vid övning, men kunde skärpa sig och visa ett gott resultat när det väl gällde. Redovisningen var uppskattad av alla. Diskussion Dessa slutsatser har vi kommit fram till: Eleverna har sett att vi lärare pratar med varandra. Det har blivit tydligt för eleverna att vi samarbetar över ämnesgränserna. Eleverna har känt den röda tråden. Projektet ITiS har blivit ett begrepp. I stället för rena skolämnen har vi arbetat med ITiS. Förutsättningarna vad det gäller eget ansvar varierar hos eleverna. Det krävs mycket träning i ansvarstagande. Elevernas engagemanget har gått i vågor. Kanske har det berott på att projektet har varit utdraget under en lång period (ca 10-veckor). Under denna period har vi arbetat med ITiS tio lektioner /vecka. Hade det varit lättare att komprimera tiden med några temaveckor, då vi arbetat på heltid med projektet? Det har visat sig vara viktigt att ha ett mål att arbeta mot.

4 En större samlingssal, en riktig scen, montrar för utställnings föremål hade underlättat redovisningen. Om ITiS projektet hade börjat vid terminens start hade vi lagt våra scheman till projektets fördel. Det är svårt att gå in och ändra i ett schema när terminen redan är igång. Självförtroendet hos eleverna stärktes i takt med varje genomförd redovisningen. Det märktes tydligt att de efter ett tag blev varmare i kläderna Personliga reflektioner Detta arbetssätt har underlättat speciellt i textilslöjden, där läraren känner att eleverna har en viss förkunskap med sig och eleverna ser målet tydligt. Arbetsklimatet har blivit mer avslappnat. Det som hände var att det blev lugnt och gemytligt i salen. Eleverna lyssnade och var motiverade. I och med att eleverna hade inspirerats av folksagorna på olika sätt så hade de en tydlig bild av vad resultatet skulle bli var det lättare för eleverna att komma igång med arbetet. Läraren tog fram material eleverna tittade i skåpen och tillsammans kom de fram till lämpliga material. Att arbeta på detta sätt har lett till mindre stress och ett positivare klimat (Gunnel) Eleverna har haft en stor arbetsglädje. Kreativiteten har flödat. De har inspirerats av varandras idéer och lärt sig mycket av varandra. De har övat sig mycket i att ta eget ansvar och i att samarbeta, vilket är två viktiga egenskaper för ett framtida arbetsliv. Etiska samtal utifrån sagorna har tränat eleverna i att tänka till och i att ta ställning och kunna motivera varför man tycker så. De använder numera spontant olika ordspråk som vi har diskuterat och jobbat med på olika sätt i samband med folksagorna. För min del har projektet resulterat i att jag i fortsättningen kommer att arbeta mer elevaktivt än tidigare. Jag ser tydliga fördelar med detta arbetssätt. Eleverna måste tränas i att tänka själva. Det har varit mycket givande att samarbeta med övriga lärare och att få följa upp mina gamla elever och se hur de har utvecklats. Seminariekvällarna har varit mycket bra. Det är intressant att diskutera pedagogiska frågor med lärare från andra skolor. Vi kan lära mycket av varandra. Vi har kunnat läsa många intressanta artiklar inför seminarierna. Jag är med andra ord mycket nöjd med projektet. Det har varit jobbigt att hinna och orka med allt extraarbete, men det har varit mödan värt. (Catharina) Det har varit lätt att motivera eleverna p g a av att de kan och känner igen sagorna. Det har märks de har haft en tydlig bild. De har tyckt om att lyssna till och skrivit folksagor trots att de går i 6:an. Eleverna har inspirerats av varandra. Alla har lyckats. Svaga elever har hittat sin nisch och de varit mycket nöjda med sitt resultat. Samarbetet med 3:orna har varit mycket bra. Det har varit tillåtet för åk 6 eleverna att få vara stora och små på samma gång. De äldre eleverna har fått visa att de är duktiga. De har tränats att få hjälpa till, vänta och att ta hänsyn. Att spela en rollfigur i teater har gjort att de vågar släppa loss och vara barnslig, när man annars i åk 6 skall vara cool. Det har varit arbetsglädje i klassrummet speciellt i början och i slutet av projektet. Arbetet har stärkt klassammanhållningen och vi har haft kul tillsammans. Projektet har varit givande för mig som lärare med seminariekvällar, litteratur och samtal med andra pedagoger. (Helena)

5