Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation
|
|
- Helena Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram där barnen kan arbeta på var sin sida. Till höger finns litteraturtips, två relativt nyutkomna böcker som båda handlar om miljö och material Vi utvärderar våra två nätverksträffar genom att prova andra metoder än bara papper och penna eller något annat digitalt verktyg. I dag utvärderar vi nätverkets två tidigare träffar genom att använda våra kroppar, skissa, och arbeta med lera. Eva utmanar oss i att tänka vidare kring hur vi arbetar med olika material på förskolorna. - Känner vi oss trygga med att använda oss av olika material i förskolan? - Har vi rädslor för material och användningen av material. - Hur tillåter vi barnen att använda material? - Hur tillgängligt är materialet för barnen? Hur förbereder vi tillsammans med barnen?
2 När vi kom till skattkistan idag så hade Eva valt att duka fram materialet först. Ett annat sätt att arbeta är att förbereda tillsammans med barnen, precis som Elis pratade om när hon var och föreläste för oss (klipper in texten nedan från det frågebatteri som finns ifrån Elis föreläsning): Är det här ett område som behöver utvecklas och som vi behöver mer kunskaper om? Att ta med ritunderlag och pappersklämma papper och ta oss ut i skogen. Vi fick en uppgift av Eva, när vi tänker på nätverket, vad känner vi då? Vi tänkte efter en stund och berättade om känslan vi hade. Nästa uppgift var att sedan känna hur den känslan känns i kroppen och ställa kroppen i den ställningen (känslan). Sedan tecknade vi av varandra när vi stod i den ställningen.
3 Vi tecknade på 100 gr papper riktigt papper väger 160 gr, blir det skillnad att teckna på olika papper? - Vilken kunskap har vi om olika material? - Vad händer när barnen möter olika papper? Vad händer om vi säger så här till barnen? - Nu har vi övat oss på 80 grammen, idag ska vi pröva att teckna på 100 gr papper och dom kostar mycket mer hur pratar vi med barn om olika material som ex papper? - Blyertspennan, vi köper de billigaste blyertspennorna med den sämsta grafiken. Det kan man kanske göra med de yngsta barnen som testar hur det är när pennan möter papper. - Lär vi barnen förstå att pennan har olika mjukheter och hårdhetsgrader? - Blyertspennan är inte bara EN penna det finns olika sorters pennor. - Vilket material är bra och skapar lust? - Suddet vad tror vi hade hänt om det hade legat ett sudd här? - Hur tidigt för vi in suddigummit till barnen? Måste suddet alltid finnas? Helen tar med sig frågan till sin ateljeristautbildning, vad tänker de kring det? Vi jobbar med leran som utvärdering Nästa uppgift var att arbeta med leran och forma en figur utifrån skissen
4 Uppgiften som följde sena handlade om att forma en stol som vår figur skulle kunna sitta på.
5 Vår nästa uppgift var att sedan tillsammans bygga ett bord där alla figurer kan sitta på sina stolar runt bordet. Vilken lera använder vi på förskolan? Finns leran tillgänglig alltid på förskolan? Kan vi skapa en sådan hörna så att det blir vardagens språk på förskolan När man jobbar med leran med de yngre barnen (1-2 år) så behöver man inte ha så mycket verktyg, det kan räcka med att bara möte klumpen lera. Nästa dag när man kommer så har en pedagog bjudit in med lite kuber, korvar, kulor eller bollar med leran. Vad händer då? Att tillsammans med barnen föra samtal kring var bor leran? Vad behöver leran för att må bra? Hur ska leran skötas? Om vi introducerar material tidigt så lär sig barnen över tid mera om leran. Vad händer när leran får möta ljuset? Det är olikheten som triggar igång mig att utforska och vara i det. Vilken progression får olika material möjlighet att ha på våra förskolor? När vi börjar inreda ateljéer, finns det någon plats för leran? Kärl att förvara leran i och lite verktyg till att jobba med leran. Vi har olika erfarenheter av leran och den lever på olika sätt på våra förskolor. Kan den pedagogiska dokumentationen hjälpa oss att stanna kvar i leran? Att inte leran bara blir en aktivitet utan att den får leva.
6 Skarpnäck, kika gärna på länken och hämta inspiration där Pedagogisk dokumentation i Skarpnäck Sista delen i uppföljningen: - Vad pratar de om runt borden med utgångspunkt i pedagogisk dokumentation? - Om vi skulle bygga olika nätverk, vad ser ni då att vi behöver utveckla för kunskaper? Vi samtalar i våra olika grupper om vad det pratas kring vid bordet (leran) och följande lyfter vi fram i vår fortsatta planering av fortsättningen, hur ska vi göra för att nu hålla i den pedagogiska dokumentationen? - Hur ska vi organisera oss för att vi ska fortsätta att vara nyfiken och få nya tankar och nya idéer spå att vi kan bli bättre på det vi gör? - Hur gör vi för att fortsätta att organisera för att inspirera varandra? - Hur får vi oss att känna oss stolta? - Hur håller vi i? - Hur kan vi hålla så att alla känner att nu får vi skjuts tillsammans? Hur får jag mina kollegor med mig? - Hur kan vi få ihop helheten? - En gemensam plats där vi kan mötas? Var får vi nya upplevelser? - Oavsett om man har varit med i ett förskolelyft så kan man ju se till att man finns med i ett nätverk eller erbjuda workshop. - Behöver man ha något centralt som håller igång förskolan? - Hur bygger vi en lärande organisation? - Hur ska pedagogisk dokumentation leva? - Kan nätverken hjälpa oss att hålla i och hålla ut? - Hur kan vi skapa en stödjande organisation kring pedagogisk dokumentation? - Alla skulle egentligen behöva gå en sådana här kurs så att vi delar samma grund, en grundutbildning. Det kan kännas svårt att vara ensam. Det är en process vi är inne i och svårt att förmedla till varandra. Vi skulle behöva handledning, någon som kommer runt och ställer frågor- hur tänkte ni här? Man blir lätt hemmablind och behöver någon utifrån som hjälper till med en lite kritisk blick. Kan man bilda ett partnerskap med någon ifrån en annan förskola och träffas för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra framåt?
7 Att få återkoppling och respons på det man gör. Ibland kan vi fastna och då behöver vi varandra det kan också vara ett nätverk. Behöver inte vara en föreläsare utan vi har många kunskaper som vi kan dela med varandra. Ta till vara den rika kunskapen vi har. Vi har fått en hel del input men vi behöver också arbeta vidare med nya kunskapen vi tar del av. SKA arbetet att arbeta så här med exempelvis leran tillsammans med barnen och samtidigt använda oss av pedagogisk dokumentation så är det en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Att ha en röd tråd i hela kommunen? Vi behöver använda tiden så att vi kommer samman kring pedagogisk dokumentation och miljöer. Ligger det ett värde i att snäva in? De som går kursen nu hur kan vi tänka kring det? Det är viktigt att alla får möjligheten att vara med i nätverken. Att vi hälsar på hos oss varandra. Vi måste vara i dokumentationen, att GÖRA pedagogisk dokumentation. Reflektion i arbetslag, reflektion i PUG grupper/tvärgrupper förutom det så kan vi ha nätverket utifrån. Det är det som blir en kraft, en rörelse. Kan vi bli överens om att vi har ett gemensamt material ex lera för att komma samman. Vad kan det ligga för värde i att komma samman kring ett gemensamt tema? Idag har vi skrattat tillsammans skapat tillsammans och haft en spännande eftermiddag tillsamman! Tack för allt ni alla har bidragit med! Nu tar vi med oss alla tankar från uppföljningen till förskolecheferna och försöker att tänka kloka tankar tillsammans om fortsatta utvecklingen. Vid datorn/ Ulrika Mellblom
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB
De yngsta barnen och läroplanen Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB Läroplan, utbildning, undervisning? Alltså vi jobbar med de yngsta?! Förskolan ska ge varje barn förutsättningar
FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA
FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA Förskolans kvalitetsredovisning Ragna 2 (11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och
Kvalitetsredovisning Läsåret
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens
1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014
Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Välkommen på fortbildning
Välkommen på fortbildning Kursutbud vårterminen 2017 Varmt välkommen att anmäla dig. Alla utbildningar är kostnadsfria för dig som arbetar inom Stockholms stad. Hjälp oss gärna att sprida informationen
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen
Beslut efter regelbunden tillsyn av fristående förskola Datum för tillsynen 2018-09-20 Huvudman som granskats Föräldrakooperativet Nalle-Maja, ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-1876 Närvarande
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen
Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14
Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14 Övergripande bild över vad som hänt under läsåret Våra tre prioriterade mål detta läsår har varit inom språk och kommunikation, normer och värden samt barns
Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Verksamhetens förutsättningar
Bildningsförvaltningen Förskolan Soltunet Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 Grundfakta Förskolan Soltunet ligger i centrala Nora och består av 2 avdelningar. Förskolan tillhör rektorsområdet
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande
Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande Sammanställningen om allas tankar kring miljö och ljus 2017-02-21 Vår pedagogiska miljö, inne och ute Texter från verksamhetsidén
Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
VI HAR EN PLAN! så lockar digitaliseringskompetensen nya medarbetare!
VI HAR EN PLAN! så lockar digitaliseringskompetensen nya medarbetare! ANNE PERSSON Förskolechef i Västerås stad Anne Persson Förskolechef Bakgrund Förskollärare 13 år Förskolechef 11 år Västerås Stad Skolverksamheter
Läroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-09-18 Välkomna Dagens arbete Återkoppling från förra terminens arbete Tydliggörande av olika roller i förskolan, förskolechefen, förskollärare och arbetslaget Fika Lärande samtal med
Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy
UTBILDNING GÄVLE Årsberättelse Läsåret 14/15 Nordöstra förskoleområdet Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Gävle kommun
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Handlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Blackebergs förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Blackebergs förskolor Ing re ss Övergripande bild av verksamheten. Vår verksamhet är till för barn mellan 1-5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby.
NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola
NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef 2016-07-05 Kvalitetsrapport Hopprepets förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Förskolan Klumpen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Mitt första år som förskolechef på Klumpen har varit intensivt och spännande. Vi har under året jobbat vidare med den organisation
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.
Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Årsberättelse Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin. Biträdande förskolechef Mio Iller Givell
Årsberättelse 2012 Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Biträdande förskolechef Mio Iller Givell Sörby förskoleområdet sträcker sig från Andersberg, via
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Årsberättelse Valbo förskoleområde Trollgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag
Årsberättelse 2012 Valbo förskoleområde Trollgården Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Karin Nordkvist Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Årsberättelse
Bilaga 5 Årsberättelse 2015-2016 Nordöstra förskoleområde Lindbacka förskola Biträdande förskolechef Lena Hornéy Övergripande bild över vad som hänt på förskolan under året: Hela läsåret har det största
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun En likvärdig förskola där alla barn har rätt att bli sitt bästa jag. Vi erbjuder en förskola i en öppen och tillitsfull atmosfär byggd på
Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph
1(5) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph Askhagsvägen Bokhagsvägen Älgvägen Häggvägen Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING...
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Futura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Lokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område E Förskola Söderköpings kommun Läsåret 2016/2017 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål Mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Skola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG
ATT UNDERVISA I PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG SYFTE Lärarna ska känna sig redo! Datalogiska kunskaper Pedagogiska kunskaper Utveckla
Fortbildning våren 2017
Fortbildning våren 2017 Hej! Vi har fått en ny föreläsning kring musik som kommunikation och stimulans den 23 maj. ( Se nedan ) Det finns även platser kvar på vår utbildning i Ergonomi den 3 maj. Välkommna
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014
PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter
Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga för planen Förskolechef samt alla som arbetar på förskolan Örnen.
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Familjedaghemmet Enbusken drivs i enskild regi av Susanne och Magnus Åkesson. Under läsåret var 11 barn inskrivna i åldrarna 1-5
Wifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Organisera för lärande i teknik genom QR-koder
Organisera för lärande i teknik genom QR-koder CETIS 2018-10-16 Christina Svensson Lektor Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Carina Bognäs Matematikutvecklare Pedagogisk Inspiration Malmö Dagens workshop
Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran
Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För
Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt
Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ewa-Britt Löwendahl / Anja Mistrén
1(5) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ewa-Britt Löwendahl / Anja Mistrén Kvinnebyvägen 91 Blystigen 2 Kvinnebystigen 1 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll
Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar
Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen
1(8) Tillsynsrapport Pysslingen förskolor, Giggen 2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning
Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Att leda en förskola med teknisk profil
Att leda en förskola med teknisk profil Kent Roslund, verksamhetsutvecklare, före detta förskolechef Barn- och ungdomsförvaltningen Vad är teknik? Grekiskans Téchne Vad är teknik? En metod att minska behov
Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Kvalitetsrapport 2014/15
Kvalitetsrapport 2014/15 Mariebergs förskola Levis process av ett lejon Framgångsfaktorer Kunskapsuppdraget utveckling och lärande: Vi har arbetat i mindre grupper för att skapa en trygghet att våga prova
O:MEET 13 augusti. Ante Runnquist. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.
O:MEET 13 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Onsdag 13 augusti 2014 Restaurangen Brattebergsskolan Samma innehåll på förmiddag och eftermiddag för att pedagoger
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"
Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Årsberättelse 2012 Stigslund/Strömsbro förskoleområde
Årsberättelse 2012 Stigslund/Strömsbro förskoleområde Annika Proos, förskolechef Britt Nilheim, biträdande förskolechef Stigslund/Strömsbro förskoleområde består av sex förskolor: Källbacken, Älvgården,
Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad: