Årsberättelse Valbo förskoleområde Trollgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

Transkript

1 Årsberättelse 2012 Valbo förskoleområde Trollgården Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Karin Nordkvist Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Biträdande förskolechefer 1

2 Valbo förskoleområde var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar. De insatser vi gjort under 2012: Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3: Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder. Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare. Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL. Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola. NT nätverk med representanter från samtliga förskolor. Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete. Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator. Planering av avdelning Leoparden, Häcklinge förskola i nära samarbete med elevhälsan. 2

3 En Välkomnande Förskola! Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema kompis på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag. 3

4 En lärande organisation Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Det är alltid lika intressant att blicka tillbaka och det är nyttigt att stanna upp och reflektera över året som varit innan vi sätter ljuset på året som ligger framför oss. Just nu har de flesta en välförtjänt vila för att återkomma med nya krafter, redo för ett nytt spännande år med stora och små utmaningar! Anci Rehn Förskolechef Trollgården Som ni läst i det vi gjort gemensamt i området så har det varit ett spännande år, arbetet med likabehandlingsplanen har pågått under hela året och nu ligger 2013 års Likabehandlingsplan på hemsidan för er att läsa och reflektera över. Det hänger även ett exemplar i varje hall på förskolan. Har ni funderingar hör av er. Utbildningar i tecken har några fått och det fortsätter vi med under 2013 också. Barnolycksfallutbildning är också något som pågått under året. Några större förändringar i organisationen har det inte varit under Öppet hus var en ny form av föräldramöte som vi hade och det blev väldigt uppskattat, miniutställningar och saker att prova på, för föräldrar och barn, All personal var på plats om man hade saker att diskutera eller fråga om. 4

5 Vårt mål på Trollgården är att barnen skall känna trygghet, trivas och utvecklas. Vi lägger stor vikt vid inskolning och föräldrasamarbete. Vi möter varje familj och utgår från att olikhet är en styrka. Vi arbetar med bemötande, delaktighet och utforskande. Miljön skall vara trygg, flexibel och utmanande utifrån barnens behov av utveckling och lärande. Vår verksamhet skall erbjuda ett demokratiskt förhållningssätt. Vi tränar och utvecklar förmågor som självkänsla, samspel och empati. Den pedagogiska miljön och vårt arbetssätt erbjuder ett varierat innehåll med många möjligheter för barnen att utveckla förmågor och kunnande. Vi arbetar för ett gott samarbete med de skolor vi lämnar barnen till med mål att skapa en bra övergång för barnen mellan förskola och skola. På Trollgården har följande målområden varit i fokus under Normer och värden Natur och Teknik Språk och kommunikation Normer och värden Personalen har haft kvalitetskvällar där man diskuterat värdegrundfrågor, och där man haft tillfällen att utbyta erfarenheter. Alla har också läst boken Hissad och Dissad, och varit på föreläsning. På våra arbetsplatsträffar har värdegrunden varit ett stående tema, vi har diskuterat och gjort samarbetsövningar tillsammans. Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Arbetet med normer och värden har varit en röd tråd i vårt arbete under året Några exempel på hur det kan se ut i vardagen. Vi har uppmuntrat goda förebilder och beteenden i vår dagliga verksamhet i vårt tema har vi fokuserat mycket på diskussioner om goda vänner, empati, samarbetsövningar med mera. Med de äldre barnen har vi arbetat med drama där vi provat på olika känslor och fått chans att se på olika ansiktsuttryck hur människor kan känna sig. De yngre barnen har haft 5

6 samarbetsövningar, exempelvis genom att rulla boll. Namnlekar har också varit en stor del i den verksamheten. Vi har även pratat om olika känslor och hur vi ser ut när vi är ledsna t.ex. Vi har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra genom att skicka maten, hämta saker åt varandra mm. Och vad ser vi utifrån det arbetet. Vi ser att barnen är mer hjälpsamma och visar större empatiförmåga. Hämta en vuxen om någon gjort illa sig, hjälpa någon att hämta strumpor, skor mm. Barnen är också bra på att uppmärksamma varandras goda egenskaper. Språk och kommunikation Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sitt Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild rörelse, sång musik dans och drama. Några exempel på hur det kan se ut i vardagen. Vi upptäcker och leker med ord tillsammans. Bland annat med hjälp av böcker, sånger, ramsor och rim. Vi uppmuntrar barnen i sitt intresse för bokstäver och symboler. Ger varandra talutrymme och tränar oss i att lyssna och vänta på sin tur. Vi har haft samtal, reflektioner, intervjuer i temaarbeten, studerat faktaböcker. Barnen har t.ex. arbetat i temat hus och hem och temat tåg. De har då övat i att förstå andras perspektiv och att föra fram egna uppfattningar. Vid konflikthantering hjälper vi barnen att förstå andras perspektiv och att lyssna på varandras versioner. Vi har i större utsträckning använt datorn för att söka bilder, fakta, musik och annan kunskap i våra projekt. Barnen får då möjlighet att se hur man kan söka kunskap via internet. Vi spelar även pedagogiska dataspel. Vi arbetar tematiskt för ett sammanhängande lärande. Och vad ser vi utifrån det arbetet. 6

7 Barnen pratar och diskuterar mycket. Rimmar och ramsar spontant. Använder nya ord och provar sig fram. Barnen läser mycket böcker både för varandra och enskilt. Skriver och kopierar det skrivna ordet. Pratar och berättar mer vid reflektioner och intervjuer. Naturvetenskap och teknik Att alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vi har tagit tillvara på barnens intressen och tankar. Vi har använt oss av faktaböcker, skapat, resonerat kring och problematiserat kring teknik. Några exempel på hur det kan se ut i vardagen. Vi har t.ex. gjort bilar, tåg, spikat och använt limpistoler. Vi har experimenterat med magnetism. Drakgruppen har under hösten arbetat med ekorrar, hasselnötter, kottar, och med vattenexperiment. Hjärtangruppen har varit på utflykter i skogen och tittat på olika träd och dess blad. Vi har använt oss av naturkort för att upptäcka och se vad skogen har att erbjuda. Vi har lekt lekar och sjungit. Vi strävar hela tiden efter att barnen ska få ökad förståelse för hur vi ska värna om djur och natur för ett hållbart samhälle. Och vad ser vi utifrån det arbetet. Vi ser att barnen gör framsteg och utvecklar sin förmåga och sitt intresse för natur och teknik. Alla barn tycker inte om att vara i naturen så det blir en utmaning för oss pedagoger att locka med dem. Matematik Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin Förståelse för rum läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid t.ex. 7

8 Matematiken är som en röd tråd i arbetet med alla målområden. Vi pratar, sjunger och leker och får in olika matematiska begrepp t.ex. antal, få, många, liten stor, lång, kort, bakom, framför. Detta är en liten beskrivning av delar av arbetet som pågått på Trollgården under Nu blickar vi framåt mot Karin Nordkvist Biträdande förskolechef. 8