Årsberättelse

Transkript

1 Årsberättelse Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Biträdande förskolechefer

2 Valbo förskoleområde Området består av 10 förskolor i Hagaström, Valbo och Forsbacka. I förskolorna finns ca 700 barn inskrivna och här arbetar ca 150 personal. Verksamheterna leds av fyra biträdande förskolechefer samt förskolechef med övergripande ansvar för hela området. Vår ambition är att vara en välkomnande förskola och vi arbetar för att erbjuda 10 förskolor med hög kvalitet där vi upplever gemensam arbetsglädje. Specialpedagog och talpedagog är specialister som bidrar till vårt arbete med att utveckla arbetet med en rolig, trygg och lärorik förskola för alla barn. Läsåret De fokusfrågor som vi fördjupat oss särskilt inom under läsåret har utgått från Utbildningsnämndens strategiplaner IKT, Informations och kommunikationsteknik och LHU, Lärande för hållbar utveckling samt att vi har påbörjat ett arbete om språkutvecklande arbetssätt med inriktning flerspråkighet utifrån Skolinspektionens beslut våren Digitala verktyg I arbetet med att utveckla IKT/digitala verktyg har vi använt boken Mediepedagogik på barnens villkor av Ulla-Karin Lundgren Öhman. Där har vi pratat om syftet med olika digitala verktyg i förskolan kopplat till förskolans läroplan. Vi har också lärt oss om s.k. skalappar som ex. Keynote och i Movie. Appar som ger oss möjligheter att skapa och reflektera tillsammans med barnen. Vi har utsett en av områdets förskollärare till Digital utvecklingsledare och hon har ett särskilt ansvar för att fördjupa sig inom det pedagogiska arbetet med digitala verktyg. Hon leder områdets IKT nätverk där det finns en deltagare från varje förskola. Vi har också haft flera temakvällar då vi har delat erfarenheter, tankar och kunskaper kring IKT. Vi har också ett påbörjat arbete mellan pedagogiska utvecklingsledare i förskola och skola kring IKT. Allt detta har lett till att det idag sker ett aktivt arbete där framförallt lärplattans möjligheter används på olika sätt i arbetet med barnen och i samverkan med vårdnadshavare. Syftet med att använda digitala verktyg är att öka förutsättningar för barns utveckling och lärande. Lärande för hållbar utveckling LHU Utbildningsnämnden har antagit en strategi för lärande för hållbar utveckling och kommunen har antagit ett miljöstrategiskt program. I båda dessa finns mål som berör förskolans arbete. Hållbar utveckling omfattar flera perspektiv som det sociala, ekologiska, ekonomiska och det kulturella perspektivet. Under läsåret har vi fördjupat oss kring innebörden av olika begrepp och kopplat dem till förskolans uppdrag i läroplanen. Vi har utsett ett miljöombud som deltar i centrala nätverk och som också leder områdets LHU nätverk. Varje förskola har en LHU utvecklare med särskilt ansvar på den egna enheten. Arbetet har resulterat i att varje förskola formulerar mål och aktiviteter med barnen. Det kan handla om många olika frågor som exempelvis ny kunskap inom naturvetenskap eller om värdegrundsarbeten om barn från olika länder. Vi vuxna har lärt oss mer om hur vi kan bli en kemikaliesmart förskola och har påbörjat en översyn av det material som vi använder. Det är många olika faktorer att ta hänsyn till därför behöver vi ta några få steg i taget så att vi hinner undersöka och vidta väl avvägda åtgärder varefter vi får ny kunskap och kan agera inom de ramar vi har till vårt förfogande. Arbetet med LHU syftar till att utveckla barn och ungdomars delaktighet och inflytande, kritiska förhållningssätt, demokratiska ansvarstagande, problemlösande förmåga och handlingskompetens. Vårt arbete började under 2016 och vi planerar för fortsatt arbete kommande läsår. Då kommer vi också att undersöka certifieringar som Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling.

3 Flera språk I våras gav Skolinspektionen förskolans verksamhet en hel del beröm men också ett nedslag på vårt arbete kring modersmål och flerspråkighet. Därför har vi påbörjat ett arbete för att säkerställa att vi har aktuella kunskaper, metoder och förhållningssätt. Några pedagogiska utvecklingsledare har tillsammans med talpedagog och förskolechef deltagit i en konferens om flerspråkighet. Vi har påbörjat ett arbete där vi läser och reflekterar kring Skolverkets skrift Flera språk och områdets talpedagog har föreläst för samtliga pedagoger om språkutvecklande arbetssätt. Ett viktigt arbete som kommer att fortsätta under kommande läsår för att säkerställa att det finns tillräckliga kunskaper och bra material på samtliga förskolor. Jag vill passa på att tacka samtlig personal och biträdande förskolechefer för att lärorikt år, där den gemensamma ambitionen att arbeta för förskolor med hög kvalitet verkligen känns i varje möte. Det blev ännu tydligare för oss alla i de presentationer som varje förskola delade med sig av på områdets planeringsdag den 13 maj. TACK också till alla vårdnadshavare för det viktiga samarbetet kring varje barn. Förskolans läroplan trycker särskilt på att det är genom ett gott samarbete mellan förskola och hem som vi i förskolan kan skapa en god verksamhet för barnen. Ni är alltid de viktigaste personerna i era barns liv! Anci Rehn Förskolechef Valbo förskoleområde

4 NÄRBOGÅRDEN Närbogården är en förskola med fyra avdelningar som ligger i Hagaström. Under läsåret 2015/2016 har tre avdelningar varit öppna för verksamhet. På förskolan arbetar man åldersindelat på de tre avdelningarna, 1-2 år, 2-3 år och 3-5 år. Under året som varit har inga blivande förskoleklassbarn funnits i verksamheten. Prioriterade mål utifrån Lpfö 98/10 (Läroplan för förskolan) 2.1 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar omsorg om sin närmiljö respekt för allt levande 2.2 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap nyanserat talspråk, kommunicera med andra, leka med ord, utveckla ordförråd och ställa frågor förståelse för rum och läge, grundläggande egenskaper hos antal och förändring 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att uttrycka sina tankar och påverka sin situation 2.4 Förskola och hem Förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen Tematiskt arbetssätt Utdrag ur Lpfö 98/10 Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Barnen ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

5 Under läsåret 2015/2016 har man på Närbogården arbetat tematiskt utifrån materialet Babblarna. Genom att arbeta tematiskt får man in de prioriterade mål man valt ut ur läroplanen på ett naturligt sätt i verksamheten. Arbetet följs upp kontinuerligt under terminerna och varje månad tittar man specifikt på just ett särskilt mål, ex. barns inflytande. Nedan följer exempel från verksamheten på läsårets tematiska arbetssätt. Babblarna I Babblarnas värld bor vännerna Bibbi, Babba, Bobbo, Diddi, Dadda och Doddo. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk som bygger helt på ljudet i deras namn. Babblarna är ett material som lockar barnen. På förskolan har varje avdelning uppsättningar av Babblarna som barnen ofta leker med. Det finns också böcker som handlar om de olika Babblarna och som används filtigt på förskolan. Babblarna är en del av vardagen. Under året som gått har barnen tillsammans med pedagogerna skapat mycket utifrån temat. Man har byggt ett babbelhus, där alla barn på avdelningen var delaktiga i olika delar av processen. För att barnen ska få prova på olika metoder och tekniker i sitt skapande har man gjutit Babblarna i gips som barnen sedan fått måla, de har limmat på knappar och paljetter på en Babbel-stencil så att det blev rätt färg på rätt Babbel och en variant av ballongspelet, fast med Babblarna som motiv har pedagogerna tillverkat till barnen för att locka till spel med regler att följa. En av avdelningarna hade en koja på avdelningen som konstruerades i ett tidigare temaarbete. Denna koja fick nu bli Babblarnas koja. Barnen fick tillsammans med pedagogerna måla om kojan. Man utgick utifrån reflektioner med barnen såsom; Hur ser Babblarna ut? Hur ser Babblarnas hus ut? Vilka färger ska vi använda? Barnen och pedagogerna samtalade kring vilken penselteknik man behöver för att nå ett bra resultat. De använde lärplattan för att ta reda på hur Babblarnas hus ser ut, vilka dörrar de och vilka färger de skulle använda.

6 Innan kojan var riktigt klar hängdes ett draperi upp för öppningen och därefter är det full fart i kojan och den är uppskattad bland alla barn. Ett annat arbete som också gett ett gott resultat är skapandet av babblarnas bil. Den är tillverkad i olika etapper och när barnen leker med bilen berättar och reflekterar de kring vad de gjort och hur de gjorde när bilen skapades (målat, limmat, använt tidningspapper, flirtkulor och kartong). Ett sätt att beskriva hur man får in de prioriterade målen i temaarbetet är genom dokumentation. Man dokumenterar för att själva få syn på barnens lärande och hur man kan vidareutveckla arbetet, men också för att göra vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten. På avdelningen där de yngsta barnen går har man i matematik arbetat mycket med lägesord och man märkte att de ord som barnen lättast tog till sig var de ord som användes oftast i vardagen; på, under och i.

7 Sammanfattande tankar utifrån temaarbetet inför kommande läsår: Barnen tycker att den skapande verksamheten är väldigt rolig och längtar tills de har sin innedag. De pratar ofta om vad vi gjort i ateljén och vill gärna veta långt innan vad vi ska göra nästa gång på innegruppen. Vi pedagoger har varit delaktiga i byggandet. Vi har byggt med och visat barnen hur och vad man kan bygga med de olika materialen. När vi pedagoger är närvarande i leken blir barnen mer engagerande och får ett större intresse för leken och skapandet. Om vi vuxna visar glädje och nyfikenhet och tycker att det är roligt så tycker också barnen det. Barnen reflekterar ofta och berättar vad de gjort. Vi pedagoger spinner vidare på barnens idéer. Vi arbetar med alla målområden under hela läsåret på olika sätt, men skulle vilja ha ett prioriterat målområde under en längre tid än en månad. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer Lpfö 98/10 Jessica Peter Biträdande förskolechef Närbogården