Projektarbete av. Birgitta Mörting
|
|
- Rebecka Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TERAPISKOLAN Trollhättan Projektarbete av Margareta Hörke Bo Nylén Per Svensson Birgitta Mörting Sune Svensson Katarina Lundkvist Marita Zimmer
2 Lekar så in i Norden. Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Bakgrund - Vad tänkte vi? sid. 4 Vår vision sid. 4 Syfte - Vad ville vi? sid. 4 Metod Så här gjorde vi! sid. 4 Diskussion - Hur blev det? sid. 6 Slutord sid. 8 Litteratur förteckning sid. 9 Bilagor, Våra personliga reflektioner 2
3 Lekar så in i Norden. Sammanfattning Terapiskolan är en skola där eleverna har olika typer av relationsproblem. Arbetslaget består av sju medarbetare, varav tre stycken arbetat i mer än tio år och fyra i mindre än två år. Vi på Terapiskolan har med lekens hjälp och i ett tema huvudsakligen arbetat med relationer, samarbete och socialt samspel. Vårt mål var att ge våra barn u pplevelser av gemenskap och glädje i att leka med varandra och öka deras sociala kompetens. Vi har under större delen av höstterminen ägnat mycket tid åt vår egen förkovran i datoranvändning i skolarbetet, lärt oss väldigt mycket och blivit relativt duktiga på användning av datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Arbetet tillsammans med eleverna har varit mycket inspirerande. Genom olika typer av småarbeten och projekt har vi nått fram till vårt mål. Barnen och vi vuxna har lekt mycket. Många raster har använts till sådan gemenskap. Vi har roligt tillsammans! Den positiva känslan i leken har medfört att barnen gått in i arbetet med temat med frenesi och motivation. Alla barn har bidragit utifrån sin förmåga. De har samarbetat två och två, och även i s törre grupper. Resultatet har blivit att Terapiskolans elever har funnit en gemenskap och väljer att leka med varandra både i skola och på fritid. 3
4 Bakgrund Vad tänkte vi? Vi valde detta tema beroende på den gemensamma problematik våra barn har, nämligen svårigheten att umgås och leka med andra barn. På Terapiskolan går det just nu 11 elever; 9 p ojkar och 2 flickor i åldern 8 11 år. Barnen är uppdelade i två åldersblandade arbetsgrupper. Vi är tre lärare och fyra fritidspedagoger som tillsammans håller i skoldagen. Dessutom har vi en skolledare som är mycket aktiv under lektioner och i rastverksamhet. Vår vision. Tänk om vi kan få våra barn att våga leka med varandra efter detta tema eller åtminstone klara det då vi vuxna är med i leken! Syfte - Vad ville vi? Eleverna ska: respektfullt kunna knyta och upprätthålla kontakt utanför familj och skola. förvärva ökad social kompetens klara samarbete känna motivation och entusiasm i relationer klara eget ansvar Arbetslaget ska: erhålla goda kunskaper i att använda IT som arbetsredskap få kontakter med pedagoger i våra grannländer för eve ntuellt fortsatt samarbete och utbyte underlätta förmågan hos eleverna att knyta kontakter i och utanför hem och skola Metod Så här gjorde vi! Redan från början insåg vi att vi hade ett väl ambitiöst projekt. Vi valde att inrikta oss på skolgårds lekar istället för alla typer av lekar som var tänkt från början. 4
5 Vi började med att alla barn tillsammans fick brainstorma om olika skolgårdslekar. Redan här konstaterade vi att barnen hade olika erfarenheter med sig i sitt bagage. En del av barnen kunde nämna flera lekar andra inte en enda! Tillsammans fick barnen ihop 26 lekar som vi skrev ner på ett blädderblock. Barnen valde ut två lekar, TV -ta och dunkgömme, som vi gick ut och lekte tillsammans, barn och vuxna. Vi ägnade hela förmiddagen åt denna upptakt och avslutade dagen med juice ute i det sköna vädret. Vi återsamlades inne då en del av barnen stormade fram nya lekar. Så fyllde vi på blädderblocket ytterligare till 32 lekar. Följande dag systematiserades lekarna; gömmelekar, tafattlekar, bollekar osv. Vi fortsatte att leka ute på skolgården vid flera tillfällen denna sista vecka innan sportlovet. Veckan efter sportlovet fick barnen välja en lek som de ville forska och berätta om. På ett förtryck papper fyllde var och en i vad de var mest intresserad av att arbeta med. Dessutom skrev de ner sina tankar om hur de tänkte gå till väga. Vi sammanställde båda gruppernas val och delade in barnen beroende på vad de valt för lek. De tillfrågades om de ville jo bba tillsammans. De flesta barn bejakade detta, två barn valde att arbeta enskilt. Vid tre tillfällen samlades barnen för att skriva om den lek de valt. En del av barnen använde olika böcker, som beskrev lekar. Andra skrev fritt. Några valde att dokumentera via skapande arbete såsom tittskåp - piprensardockor, miniatyrmodeller. Det blev ett intensivt arbete då fantasin flödade. En idé som kom upp var att tillverka ett kortspel i form av kvartettspel, av samma typ som Löjliga familjerna, vilket också realiserades. Detta gjordes i Publsher. Ett stapeldiagram fick illustrera de olika lekgrupperingarna. Diagrammet gjordes med hjälp av Word och Exel. De flesta elever har också deltagit i en tävling på First class Den roligaste rasten. Här fick barnen rita och skriva om en rast som var särskild minnesvärd. Där gjordes många beskrivningar på raster fulla av lek. Priset var en biobiljett deltagande barn tilldelades en sådan. På slöjdlektioner har barnen tillverkat lekredskap, såsom stylto r och ringkastspel En vägghylla för utställning tillverkades i slöjden. I ett fisknät på väggen ovanför hängdes barnens alster upp med egenhändigt marmorerade trä-klädnypor. Efteråt redovisade barnen sina arbeten i helgrupp. Vi arrangerade en utställning av resultaten. Efter tre veckors arbete insåg vi att vårt projekt behövde bantas ytterligare. Bl.a. sköt vi upp kontakten med våra vänorter till höstterminen. Den fortsatta strukturen blev följande: 5
6 Vi gav barnen tre alternativ: 1. Praktiskt arbete: Hur ser framtidens skolgård ut? 2. Intervjua föräldrarna: Skolgårdslekar förr. 3. Via mail på First class höra efter vad andra barn leker på sina skolgårdar. Resultatet blev grupper med två, fem och tre barn i varje. Barnen indelades således efter intresseval. De vuxna fördelades på de olika grupperna. Tidsramen för arbetet blev ett lektionspass om dagen, ibland två, under en fyraveckors -period. *Barnen i grupp 1 utgick från frågeställningen Hur vill du att framtidens skolgård ska se ut? De började med en ritning. Den förverkligades på masonit -rutor 60X60 cm, som sedan sammanfogades till en hel skolgård med bl.a. byggnad, parkeringsplats, linbana, vattenrutschkana, swimmingpool. Sockerbitar, papier-mâché, skokartonger och hönsnät är lite av det material som användes vid det fria skapandet. *Barnen i grupp 2 formulerade många olika frågor som de vi lle ställa till sina föräldrar. De lånade med sig nyinköpta bandspelare och intervjuade föräldrarna i hemmet. Huvudfrågan blev: Vad lekte ni på eran skolgård?. Sedan gick vi vetenskapligt tillväga och gjorde ett skriftligt dokument. Det visade sig att fotboll och kurragömma var bland de populäraste lekarna bland våra föräldrar. *Barnen i grupp 3 startade det hela med att formulera en frågeställning Vad leker ni på er skolgård? Barnen mailade och fick svar som sedan redovisades genom en powerpoint-presentation. Gruppen fick på köpet möjlighet att förkovra sig inom First class. Diskussion Hur blev det? Vi startade upp med stor entusiasm, inre kaos och frågan: Var kommer vi att hamna? Vi hade stora förväntningar inför utbildningen och resultatet av vår presentation som skulle bli proffsig. Vi såg fram emot spännande seminarier och nya kunskaper inom datavärlden. Tidsramen för barnens del i projektarbetet var åtta veckor. Var det vädret, att vi bröt rutinerna, positiva medagerande vuxna eller allt sammantaget som gjorde starten den första dagen så fantastiskt lyckad? Denna fråga funderar vi fortfarande på. Barn och vuxna hade roligt tillsammans. Konfliktungar kunde snabbt redas ut och leken fortsatte och fortsatte.. Vi har haft diskussioner om vad är lek, vad står problembaserat lärande och elevorienterat arbetssätt för. Ämnesövergripande visste vi ju vad det var. Vi har en aning ändrat vårt 6
7 förhållande till arbetet och släppt barnen friare i ett mer elevorienterat arbetssätt än tidigare och verkligen bemödat oss att ta vara på deras egna erfarenheter och förförståelse. De har lärt sig använda datorn som ett arbetsredskap i skolarbetet och hittat många användbara kommandon. Vi upptäckte varandra och våra olika synsätt, vilket ledde till livliga och givande diskussioner. Vi trodde att vi förstod varandra, men gott om gemensam tid till samprat och eftertanke var det ofta ont om. Detta skapade oro bland oss vuxna som smittade av sig på barnen. Oron hos oss vuxna kunde stå för frågeställningar som vem bestämmer vad som ska göras, när det ska göras, hur det ska genomföras, hur mycket får vi avvika från det som bestämts i gruppen, när är arbetet klart och vem avgör det, vad är okej. Tiden att svara på dessa frågor var alldeles för knapp. Diskussionerna i sig blev en viktig del i utvecklingsarbetet! Detta har medfört att mer tid till pedagogiska diskussioner kommer att finnas inplanerat till hösten. Hurra!! Vår egen osäkerhet i ansvar och tillit till varandra blev ett hinder för oss. Vi fick då en hel eftermiddag till skänks att planera och strukturerade det fortsatta arbetet med barnen på ett tydligare och mer detaljerat sätt. Det gav en trygghet som genomsyrade det fortsatta arbetet. Vi kom att känna oss säkrare och visste vilka mål vi arbetade mot! Barnen har med hjälp av ITiS- projektet efter hand hittat varandra och upptäckt koden för kommunikation. Att vänta på sin tur, turtagning och lyssna på varand ra är också något de tränat och klarat i hög grad. Lekarna har också inneburit mycket träning i konfliktlösning. På vår skola väljer barnen rastaktivitet i storgrupp inför varje rast. Tidigare var det en kamp om att få rå om en vuxen ensam. Idag är det i första hand val av aktivitet och få med sig så många kamrater som möjligt som gäller. Dunkgömme blev genombrottet! Barnen leker numera ofta med varandra även på sin fritid, vilket var i det närmaste obefintligt tidigare. Det arbete våra elever lagt ner på Lekar har varit fantastiskt. En sak som är ny för dem, arbete i tvärgrupper respektive i storgrupp, har genomförts mycket bra. De har visat framåtanda i sina redovisningar och genomfört dem, nästan allihop, med allvar. De har varit stolta över sina arbeten! Mottagandet av resultaten från de övriga eleverna har också varit positiva, med applåder och uppskattning. Detta har gjort att de flesta har vågat redovisa inför alla barn. Att bryta våra fasta grupper och rutiner, var ett vågspel som till en början skapade oro hos en del barn. Men detta kanske var en bidragande orsak till att de så frimodigt kunde genomföra sina redovisningar i storgrupp och även inbjuda varandra till samspel på raster och fritid. Det känns som om vårt säkrare och säkrare förhållningssätt genererade positiva cirklar hos barnen. 7
8 Som vi skrev i vår projektbeskrivning, präglas arbe tet på Terapiskolan av ett temainriktat arbetssätt. Eleven står i centrum och arbetar så mycket som möjligt utifrån egen motivation och förmåga. Vi pedagoger finns med som inspiratörer och handledare. Vi kommer även i fortsättningen arbeta i denna anda. Problembaserat lärande med alla steg är egentligen inget som passar våra barn med sina speciella behov. Tryggheten i fasta rutiner är nödvändigt på Terapiskolan. Arbetet måste vara tydligt, med små överblickbara mål. Vi har under resans gång fått oss my cket till livs genom workshops, seminarier, mycket bra artiklar och intressanta diskussioner med andra arbetslag, som lett till mycken eftertanke. Vår skolledares stöd har betytt mycket för oss under hela projektet. Konstruktiv kritik, naiva frågor, int resse och aktivt deltagande under arbetets gång har känts bra för oss alla. Slutord Vi anser att vi uppnått alla mål, utom ett, vi ställde upp i vårt syfte. Det vi inte uppnått, kontakt med kollegor i vänorterna, hoppas vi kunna få till stånd under nästa läsår. Slutligen vill vi tacka Britt-Inger, Angelica, Sylve och Kerstin för all ny kunskap och det stöd vi fått under projektarbetet. 8
9 Litteraturförteckning Andersson, Bo, Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system Axelsson,, Matias, Förslag till integrering i ditt klassrum Bjessmo, Erik, IT ett fönster mot världen Cronsioe Ingela, Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Dahlbom, Bo, En demokratisk framtid Eliasson, Lindö, Det öppna lärorummet Dahlgren, Lars Ove, Problembaserat lärande Idé, Praktik och Effekter Granström, Kjell, Colnerud,G, Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Groth, J. IT i skolan praktik och teknik Kjellberg, Anders (red) Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser Johansson, A-C, Det finns inte någon IT -pedagogik Kylemark, M, Winther, M, Elevaktiva arbetsmetoder Lundin, Ylva, Storyline: ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt Morin, E-M, Persson, A (red) Med tvekan godkänd Rask, S, R, Med eller utan filter? ECPAT, Sverige, Internet- action IT - kommissionens rapport 6/98, IT och nationalstaten IT kommissionens rapport 8/98, Nya tider, nya förutsättningar KK Stiftelsens skriftserie, 98:3, Etik på internet Kommunikationsdepartementet, utredning, Det livslånga lärandet Statskontoret, E post i skolan 9
10 10
Trollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merIntroduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merStrömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001
Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman Sammanfattning
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merRiktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012
Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merEtt ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merLPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter
LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter Det är en bit in på vårterminen och jag och mitt arbetslag ska arbeta med en grupp elever
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merInstruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK
ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merSöderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem
Läs merÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN
ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN Jag tycker att det är väldigt kul med temaarbete. Vi har temamatte, ser på filmer, målar och jobbar i lera, har utställningar och framträdanden.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merKvalitetsarbete i fritidshem
Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merNorrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning
Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning 2015 2016 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade i Norrsätra grundskola. Åk 1-3 i L-huset och åk 4-6 i M-huset. En lärare
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merStoryline och matematik
Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merKvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Läs merGefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal
Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se
Läs merHedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson
Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merArbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011
2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs merUTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken
Österslövs skola Kristianstads kommun ITiS rapport December 2002 UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Åse Ahlbin Gunvor Andersson Ingrid Andersson Lise Lotte
Läs merLikvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Läs merArbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde
Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merTillsyn av fristående SMUlans förskola
Beslut Dnr: Bun/2014:118 694 Huvudman för SMUlans förskola Missionskyrkan Kaxholmen 561 92 Huskvarna Tillsyn av fristående SMUlans förskola Utbildningsförvaltningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Tillsyn av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merBroar på Hästhovens förskola
Broar på Hästhovens förskola P å Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik,
Läs merProjektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merARBETSPLAN
education ARBETSPLAN 2011 2012 FÖRSKOLAN KARUSELLEN Arbetslag: Andersson & Jungfrun 2 (8) Vision Lust att lära och tro på framtiden Sammanhållande idé för all verksamhet från 1-12 år Användbara kunskaper
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merArbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merMå bra Strömslundsskolans ITiS-projekt ht-2000
Må bra Strömslundsskolans ITiS-projekt ht-2000 Deltagare: Handledare: Birgitta Anveden Gun Dahlqvist Lennart Faxå Eva-Pia Grimling Marianne Johnsson Diana Jönsson Gurli Larsson Ritva Larsson Birgit Persson
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merSödra Viktoriagatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Södra Viktoriagatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merSkee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, fritidshem och förskoleklass Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter
Läs merKVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem
KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs mer