Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Transkript

1 Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld Handledare: Camilla Oden Lena Westberg

2 Innehållsförteckning 1. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. FRÅGESTÄLLNING 3. PROCESS 4. RESULTAT 5. DISKUSSION 6. REFLEKTION ÖVER EGET LÄRANDE 7. KÄLLFÖRTECKNING

3 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Vi är en småbarnsavdelning på Mössebergs förskola som heter Fjärilen. På avdelningen arbetar det 3 heltidsanställda pedagoger. Det köptes in två ipads till vår förskola vid årsskiftet 2011/2012. Vi beslöt oss då för att ha båda dem en vecka var, så här jobbade vi de första veckorna, men vi märkte ganska snabbt att intresset var stort och vi beslöt oss då för att ha båda dem en vecka var, d v s var tredje vecka. I början av höstterminen fick vi vår tredje ipad och då beslöt vi oss för att ha en på varje avdelning. Våra förutsättningar är att vi har en ipad i vårt arbetslag. Kommunen har gett oss ett prioriterat område, som är teknik. Vårt arbetslag vill lära oss mer om ipaden och vi förstår att den kan vara ett komplement till övrigt arbetsmaterial på vår avdelning. Vi vill också kunna använda den i ett pedagogiskt syfte. Vår barngrupp har visat ett stort intresse för ipaden.

4 2. FRÅGESTÄLLNING När vi startade vårt Q-arbete i aktionsforskning bestämde vi oss för teknik på Mössebergs förskola, eftersom det är prioriterat område nu. Efter diskussion i arbetslaget, så valde vi att förbättra det pedagogiska användandet av ipaden. Vi fick vår ipad i januari och kände att den är ett nytt redskap som vi inte har tillräcklig kunskap om, hur man kan använda den på bästa sätt. Vi upplever att barnen är duktiga på att använda ipaden enskilt, men i grupp och projektarbete används den mindre. Förskolan skall ge barnen möjlighet till att upptäcka ny teknik och utforska hur enkelt teknik kan användas och fungera i vardagen (Lpfö98, rev 10, s 10). Det kan till exempel vara att multimedia och IT kan användas till skapande processer i förskolan (Lpfö98, rev 10, s 7). Med detta i tankarna vill vi få in användandet av ipaden i vår pedagogiska verksamhet som naturligt verktyg. Vi diskuterade också varför alla säger spela på ipaden när man använder olika appar. Man kan endast säga att man spelar då man har spelappar på ipaden och det har vi inte vår ipad. Detta låter inte speciellt pedagogiskt, konstaterade vi. Vi hade många appar i ipaden på grund av att de vandrat runt på alla avdelningar, detta för att passa alla åldrar. Arbetslaget hade många diskussioner om vilka vi skulle ha kvar, då många var populära, men inte var så pedagogiska och för rätt ålder. Därför ställer vi frågan: Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

5 3. PROCESSEN Vi börjar vårt Q-arbete med observera med ett observationsschema och löpande protokoll för att se hur stort intresse barnen visade för ipaden. Vi ville veta vilka appar som används och hur länge de sitter med den. Observation 1 Detta observerade vi: 1. Hur många barn visade intresse för att jobba med Ipaden? Av 15 barn i gruppen var: 7 st mycket intresserade 4 st lite intresserade 4 st inget intresse 2. Vilka appar använder barnen? Barnen använde många olika appar. En del används mycket. Även nya appar används flitigt av de som använder ipaden ofta. 3. Hur lång tid sitter barnen? Barnen får sitta hur länge de vill vid 15 observationstillfällen. 14 barn sitter till en rutinsituation uppstår. 1 barn slutar självmant Vi konstaterar att barnen tycker det är mycket roligt att jobba med ipaden och att de inte vill sluta självmant. Aktion 1 Hjälper barnen med att avsluta vid lämpliga tillfällen och lämna över ipaden till något annat barn. Vi pedagoger säger jobba med Ipaden och använda appar. Sorterar appar efter ämne. Tar bort en del appar.

6 När vi har använt oss av aktionen några veckor så har barnen inga problem med att lämna ifrån sig ipaden när vi säger till dem, men de slutar inte självmant. I början hittar inte barnen var apparna ligger, men lär sig snabbt då de inte är rädda för att söka efter dem. Aktion 2 På samlingen pratar vi om olika bondgårdsdjur och hur de låter. Barnen får lyssna på djuren och gissa vilket djur det är. Vi filmar och tar kort på samlingen. Visa bilder flera gånger innan barnen ska gissa vilka djur det är. Barnen visar ett stort intresse och går fram till ipaden. När vi gör en reflektion kring filmen vid ett senare tillfälle, så ser vi att den är felvänd och därför så vill barnen gå fram till ipaden för att titta. Det är enkelt att se samlingen flera gånger när vi har filmat den, vi ser vad som är bra och vad vi kan förändra. När vi fortsätter med andra delen i aktionen om djuren och vi visat bilderna flera gånger, så ser vi att barnen inte springer fram för de vet vad som ska hända nu. Aktion 3 På utedagar har vi mest tagit kort och filmat med ipaden. Vi bestämmer att vi ska prova på andra användningsmöjligheter av ipaden ute i naturen. Söka kunskap och fakta med ipaden i naturen.

7 Att titta på djuren som kan finnas i skogen där vi var och även lyssna på deras läten i ipaden, intresserade barnen. Vi upptäckte också att ljudet inte var så starkt utomhus, det innebar att det var viktigt att man inte stördes av andra ljud och att man kan bara vara några i taget och lyssna. Aktion 4 Barnen blev enormt förtjusta i boken Max och Maja Det läskiga monstret av Axel Scheffler. I den bakas muffins och våra barn ville väldigt gärna göra det också. Vi bestämmer att använda ipaden i detta projekt på olika sätt. Använda ipaden i projektarbete. Vi tar kort på receptet med ipaden, promenerar ner till ICA Supermarket med barnen och har med ipaden. Barnen tittar på ipaden, för att se vad som ska köpas. Hemma på förskolan bakas muffinsen och då tittar vi på receptet i ipaden Eftersom det är blåbär i muffinsen så googlar vi på blåbär och tittar på ipaden hur de ser ut på bild och pratar om var de växer någonstans. Vi bakar muffinsen en gång till och då använder vi ipaden till att filma hela bakningen. Vi tittar på filmen tillsammans med några barn och reflekterar. Vi filmar och tar kort med både kamera och ipaden under projektarbetet. Det var svårt att hitta en bra plats där alla kunde se ipaden bra på ICA och det var en rörig miljö runt omkring. När vi reflekterar kring filmen i arbetslaget, ser vi att det är bättre att sitta ner och baka med barnen, de ser receptet bättre på ipaden då. Att använda Google är lätt och barnen kan se på en gång hur muffins kan se ut när de är klara. Vi ser, när vi reflekterar kring filmen, att barnen ser bättre när de får stå högt, när vi smälter smör i grytan, de tappar annars lätt fokus Barnen tittar intresserat på filmen och vill baka igen. Aktion 5 Efter att ha använt ipaden i projekt, så bestämmer vi oss för att använda ipaden i nästa projekt, som börjar med en prins- och prinsessfest. Barnen ska få ta kort på varandra med ipaden. Lyssna på saga i stor grupp, på ipaden. Sagan är kopplad till projektet. Vi filmar med ipaden när barnen dansar.

8 Barnen tycker det är kul att ta kort med ipaden, för det är enkelt att ta kort med den ser man. De sitter koncentrerat och lyssnar på Törnrosa utan att gå fram till ipaden. De går senare in på sagoappen själva och lyssnar på den enskilt, för de har sett hur vi gjorde när vi introducerade den. Observation 2 Vi gör en ny observation med observationschema och löpande protokoll när barnen sitter själva med ipaden. Då undersöker vi vilka appar de använder och om de avslutar det de börjat med i en app. De får sitta i cirka 20 minuter. Vi ser att de använder många appar men avslutar och fullföljer i varje app, förutom en ettåring som använder ipaden, ettåringen trycker mest på allting utan att ha koll. Ingen slutar självmant jobba med ipaden. Vi funderar då på vad som händer om vi minskar antalet appar drastiskt till några få mycket pedagogiska appar. Aktion 6 Vi gör denna aktion. Vi tar bort nästan alla appar och har bara några få som är mycket pedagogiska och vi lägger dem inte i mappar. Vi kan nu se att barnen slutar självmant utan att vi behöver säga något. Inte lika stort intresse av ipaden som tidigare. De lär sig apparna mer grundligt och även nu gör de färdigt apparna.

9 4. RESULTAT Vi har förbättrat det pedagogiska arbetet med vår ipad genom att vi har blivit medvetna om vilka ord vi använder om och runt arbetet med den. Barnen har fått ett ökat intresse för att använda den på olika sätt och lärt sig att jobba färdigt med de appar som de valt. Barnen kan nu lämna ifrån sig ipaden till ett annat barn utan stor reaktion, de kan ta kort och filma små sekvenser av sin vardag. Arbetslaget använder ipaden som ett komplement för reflektion och vi använder den flitigt vid olika samlingstillfällen och enskilda stunder tillsammans med barnen. Den har blivit en del av vår vardag nu. Vi har reflekterat över vad vi har har lagt in för appar i den, hur många och gjort förändringar under arbetets gång. Vi vet att vi inte är färdiga och att vårt arbete är under ständig förändring, för att barnen och vi skall kunna använda ipaden som ett verktyg anpassat till den vardag som vi för tillfället har.

10 5.DISKUSSION Eftersom ipaden var ett nytt redskap i vår verksamhet och vi inte landat i alla dess möjligheter om hur man kan använda den på ett meningsfullt och pedagogiskt sätt på en småbarnsavdelning, så känner vi nu att både vi och barnen har fått mer och fler användningsmöjligheter av ipaden. Den har fått en högre pedagogisk status då vi inte säger spela på ipaden, utan vi jobbar med ipaden. När vi använder ipaden som kamera, kan vi snabbt dokumentera och reflektera både ihop med varandra och barnen. I tidningen Förskolan, nr , skrivs det att Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för barnens dokumentationer. Ipadens snabba teknik gör att den största vinsten är att man inte slösar tid med att behöva flytta korten och filmerna, utan man kan titta direkt. Många av barnen öppnar spontant filmerna själva och tittar många gånger, antingen själva eller ihop med andra barn. Erika Ljungberg visar i sin uppsats Paddagogik, ipad som pedagogiskt verktyg i förskolan ett resultat av sin forskningen, att barnen lär sig teknik snabbt och att inlärningen sker snabbare med ipaden, men den största skillnaden rör samspelet mellan barnen. Barn som inte leker annars lär sig samspela genom ipaden. Detta ser vi också på vår avdelning, då de större barnen hjälper de mindre. I våra projektarbeten är ipaden en tillgång, då man kan använda den på olika sätt och den är ett lättanvänt verktyg. I boken Lär och lek med surfplatta i förskolan, sid 4, skriver Lena Gällhagen och Elisabet Wahlström att med en aktiv pedagog blir surfplattan ett fantastiskt verktyg som gör lärandet modernt och lustfyllt. De skriver också att surfplattan inte skall fungera som en ersättning för något annat, utan som ett bra komplement. I våra observationer kan man se att det verkligen är ett lustfyllt sätt att lära. Vi ser att barnen gärna jobbar med ipaden och i vårt styrdokument, Lpfö 98 rev 2010, sid 11, står det bl a att vi ska ta tillvara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära, samt stärka barns tillit till den egna förmågan. Vi ska ge barnen förutsättningar för utveckling, lärande och samtidigt skall de stimuleras till att använda hela sin förmåga. Enligt läroplanen är det viktigt att förskolläraren uppmuntrar barnen till att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, men även att barnen får nya utmaningar som bidrar till att de stimuleras till att skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter.(lpfö98, rev 2010, sid 11). Förskolan ska ge alla barn lika möjligheter till lärande och eftersom alla barn inte har samma sociala förutsättningar, är det viktigt att erbjuda möjligheten att tillägna sig digital kompetens redan här hos oss. Det är bra att alla barn har en möjlighet att använda ipad i förskolan, då de kanske inte får chansen annars p g a olika ekonomiska förutsättningar. Det är viktigt att vi tillför barnen kunskaper om ipadens olika användningsmöjligheter

11 6. REFLEKTION ÖVER EGET LÄRANDE Q-arbetet har gett oss verktyg som gjort att vi har upptäckt att man kan förbättra mycket med små förändringar. Detta gör att vi kommer att fortsätta att forska och utveckla förskolan genom det som vi lärt oss genom aktionsforskningen. Att filma och se sig själv, kollegor och barn är mycket bra. Det är väldigt lärorikt att reflektera över sin egen didaktik. Reflektera och analysera gör vi kontinuerligt, men det bästa sättet att observera på är dock att filma, man får då med allt, vilket ger en helhet och man kan upptäcka saker som man tidigare missat. R. P Cato Björndal (2009) skriver i sin bok Det värderande ögat att varje gång man tittar eller lyssnar på en inspelning, kan man få syn på något nytt och intressant. Dagboksskrivandet är bra för att komma ihåg vad som sagts och gjorts, har vi konstaterat. Man kan dessutom stanna upp och reflektera samt utvärdera det man har skrivit, vilket kanske annars faller i glömska utan att någon åtgärd eller förbättring skett. Holmlund och Rönnermann (1995) menar att den skriftliga dokumentationen tjänar som utgångspunkt för oss pedagoger, att diskutera vår yrkesroll och därigenom göra åtgärder och förändringar i vår verksamhet.

12 7. KÄLLFÖRTECKNING Förskolan, nr , Barnen filmar det egna lärandet. Gällhagen, Lena och Elisabeth Wahlström (2011) Lär och lek med surfplatta i förskolan, Natur och kultur. Skolverket (1998) Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad Stockholm Björndal Cato R. P (2009) Det värderande ögat. Stockholm, Liber. Holmlund och Rönnerman (1995) Kvalitetssäkra förskolan. Studentlitteratur. Ljungberg, Erika,uppsats (2012) Paddagogik, ipad som pedagogiskt verktyg i förskolan. Göteborgs universitet.