Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Transkript

1 ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer Statsbidragsavdelningen

2 ALL 2014/908 Innehåll Utvecklingsprojekt... 2 Ansökan... 2 Vad lämnas bidrag för?... 3 Utvecklingsområde tillgänglighet... 4 Statsbidrag för samordning inom ramen för SiSam-modellen... 4 Slutredovisning och delredovisningar... 5 Uppföljning och effekter... 5 Utvecklingsprojekt Ur myndighetens regleringsbrev: Vidare får medel användas för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. Ansökningar om utvecklingsprojekt enligt myndighetens beslutade utvecklingsområden ska prioriteras: Ur myndighetens verksamhetsplan : Alla utvecklingsprojekt under 2014 ska bidra till att utveckla strategier för att möta pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning. Projekt som syftar till att skapa en tillgänglig lärmiljö ska vara särskilt prioriterade. Det uppdrag myndigheten har att samverka med Statens Institutionsstyrelse, i deras regeringsuppdrag, ska särskilt beaktas vid beslut om statsbidrag som avser fördelning för år 2015 Bidrag kan sökas för att främja lärmiljön och öka delaktigheten för elever med funktionsnedsättning. Utvecklingsprojekt kan innebära att olika pedagogiska arbetssätt prövas i undervisningen av elever med funktionsnedsättning. Utvecklingsprojekt kan även innebära en analys av pedagogiska arbetssätt och lärmiljöer. Ansökan Projektidén Utvecklingsprojekt är nyskapande och kan innebära att skapa ny eller utvecklande lärmiljö i det sammanhang man befinner sig. Det kan vara nyskapande i ett pedagogiskt sammanhang, i ett geografiskt område, i en skolform eller för en åldersgrupp. 2 (6)

3 Projektets bärkraft eller hållbarhet bedöms genom att den sökande beskriver hur erfarenheterna kommer att tas tillvara i den ordinarie verksamheten. Projektet ska vara väl förankrat hos skolhuvudmannens ledning och i verksamheten. Kartläggning En kartläggning av de behov som projektet avser att tillgodose ska bifogas ansökan. En kartläggning ska innehålla Bakgrund. Vad ni har sett eller upplevt. Inventering av projektets målgrupp och behovet av insatser. Beskriv nuläget. Analys av kartläggningen. Vad kartläggningen visade. Det ska framgå av kartläggningen att den sökande har identifierat ett behov av insatsen. I ansökan ingår Mål. Mål ska vara tydligt formulerade och gå att följa upp när projektet ska avslutas. Syfte. Det ska framgå varför man vill genomföra projektet. Planerade insatser. Det ska framgå vilka konkreta aktiviteter som ska genomföras i projektet. Förväntade effekter. Det ska framgå vilka effekter projektet förväntas bidra till på kort och lång sikt. Planerad utvärdering. Det ska framgå på vilket sätt den sökande kommer att utvärdera målet. Målgrupp. Det ska framgå vilken målgrupp barn eller elever med funktionsnedsättning som den sökande vill utveckla strategier för att öka kunskapen om. I ansökan ska det finnas en beskrivning av hur barnens eller elevernas åsikter tas tillvara i projektet. Projektets kostnader och sökt bidrag. Projektets alla beräknade kostnader ska anges i ansökan, även de som är den sökandes egna insatser. Ange sökt bidrag. Vad lämnas bidrag för? Bidrag lämnas i huvudsak till lönekostnader för pedagogtjänster i projektledning och projektgrupp. 3 (6)

4 I projektet ska ingå en slutredovisning med rapport. Ytterligare bidrag kan beviljas för en mer omfattande dokumentation med fördjupade utvärderingar och analysarbeten. Det måste tydligt framgå på vilket sätt dokumentationen skiljer sig från projektets slutrapport. Bidrag kan också lämnas för utvärdering och analys av tidigare genomförda utvecklingsprojekt. Bidraget gäller enbart lönekostnader. Bidrag får lämnas för kostnader till fortbildning som är en avgörande insats för att kunna genomföra projektet. Den ska avse medlemmarna i projektgruppen. Bidrag lämnas inte för: - Kostnader för ombyggnation eller för inköp av material och utrustning. - Produktion av material och läromedel. - Kostnader för fortbildningsinsatser som ingår i huvudmannens arbetsgivaransvar. Utvecklingsområde tillgänglighet Bedömning av tillgänglighetsprojekt utgår ifrån nedanstående kriterier. Skolhuvudmannen ska själv stå för enkelt avhjälpta hinder, enligt Boverkets Byggregler, BBR, som innefattar grundläggande tillgänglighet inom byggnation och teknisk utrustning. Behov av särskilda utvecklingsinsatser som är grund för bidrag ur SIS-medel uppstår när skolan verkar för ytterligare utvecklad tillgänglighet inom verksamheten. Här är tillgänglighetsmodellen vägledande. Insatserna ska gagna specialpedagogisk skolutveckling där olika professioner samverkar, istället för att endast innefatta enstaka lärare eller elever. Insatserna syftar till att ta helhetsgrepp kring tillgänglig lärmiljö. Statsbidrag för samordning inom ramen för SiSam-modellen Alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det ställer höga krav på aktörerna som arbetar med omhändertagna barn och unga i samhällsvård och placerade på något av Statens institutionsstyrelse, SiS, särskilda ungdomshem. För att eleverna ska få en sammanhängande skolgång pågår projektet SiSam med syfte att utveckla och etablera samverkan genom en strukturerad modell för skolan. SiS och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och pröva en modell för obruten skolgång och stärkt skolförankring för de ungdomar som vårdas hos SiS. Modellen ska omfatta hela den process som startar med att socialtjänsten ansöker om plats och som avslutas efter utskrivning. Den ska användas vid varje placering på SiS ungdomshem, oavsett typ av placering, och för både skolpliktiga och icke skolpliktiga elever. Under institutionsvistelsen ska de inblandade aktörerna fokusera på att inte tappa kontakten med den unges hemskola, oavsett om det handlar om grundskola, gymnasieskola, särskola eller skola kombinerad med praktik. Det gäller både för 4 (6)

5 korta och långa placeringstider. Därför måste skolan på institutionen ha en nära samverkan med elevens hemkommun. Statsbidrag till kommuner Nu kan även de kommuner som tecknar överenskommelse för att implementera SiSam, samverkansmodellen för SiS, skola och socialtjänst, ansöka om bidrag ur dessa medel för samordningsinsatser. Bedömning av projekt med utgångspunkt från SiSam-modellen utgår ifrån nedanstående kriterier. Den sökande ska vara en kommunal skolhuvudman som samverkar med socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse vid placering av elever vid de särskilda ungdomshemmen. Kommunen har avtal med SiS att implementera samverkansmodellen utifrån SiSam-projektet. Den sökande är lämpligen chefen för skol- eller utbildningsförvaltningen. Insatsen ska syfta till att ungdomar med funktionsnedsättning som är placerade vid särskilda ungdomshem får en god lärmiljö i en obruten skolgång. Bidrag för samordning kan även innebära att flera kommuner samverkar. Den sökande är då skolhuvudmannen vid en av dessa kommuner. Statsbidrag till SiS ungdomshem SiS ungdomshem kan också ansöka om statsbidrag för utveckling av lärmiljön. Ur anslaget Särskilda insatser på skolområdet kan skolhuvudmän ansöka om bidrag för projekt som riktar sig till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. För skolor inom SiS ungdomshem kan ett utvecklingsprojekt även innebära att utveckla samsynen mellan insatserna för behandling och undervisning. Bedömning av utvecklingsprojekt sker enligt de kriterier som gäller för övriga utvecklingsprojekt enligt ovan. Slutredovisning och delredovisningar Varje projekt slutredovisar i bidragsportalen. Redovisningen innehåller en rapport och en ekonomisk redogörelse. Rapporten ska utformas enligt anvisning på myndighetens webbplats. Slutredovisning ska vara inlämnad enligt beslut eller överenskommelse med myndigheten. Delredovisning som bekräftar att projektet följer de planerade aktiviteterna och kostnaderna ska vara inlämnad på epost senast den 15 december. Uppföljning och effekter Varje region svarar för en årlig plan för uppföljningsbesök som ska genomföras för utvecklingsprojekten. 5 (6)

6 Uppföljningsbesöken dokumenteras efter en fastställd mall i respektive bidragsärende. Om bidragsärendet är avslutat öppnas ett nytt ärende för uppföljningsbesöket som länkas till det aktuella bidragsärendet. Effekter: De förväntade effekter ett projekt visar på medellång sikt och lång sikt utgör de frågeområden som används vid uppföljningsbesök. Effekter på medellång sikt: Planerade insatser genomförs Nya kunskaper hos berörd personal Förändrade perspektiv hos berörd personal Effekter på lång sikt: Överföring av kunskaper/erfarenheter till övrig verksamhet Implementering av projektet med positiv effekt i den ordinarie verksamheten Spridning av kunskap och erfarenheter från projektet Implementering av arbetssätt/förhållningssätt Nya insikter hos berörd personal 6 (6)