ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

Transkript

1 ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

2 2

3 Leaderprojekt Alsterån i balans drevs under perioden av Alsteråns vattenråd. Projektet var ett pilotprojekt som syftade till att bygga upp en organisation som hanterar vattenrådets samverkan mellan närboende och näringsliv runt Alsterån och Badebodaån. Målet var att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Alsteråns avrinningsområde baserat på lokal kunskap och engagemang. I arbetet med EU:s vattendirektiv har vattendragen och sjöarna inom Alsteråns avrinningsområde deltas in i 48 vattenförekomster. Målet med vattendirektivet är att alla vattenförekomster ska uppnå god status till år 2015, senast år Vattendrag och sjöar har statusklassats och bedömningen visar att målet med god status inte kommer att uppnås. Behovet av åtgärder är stort för att minska problem med exempelvis försurning, miljögifter och övergödning samt förbättra förutsättningarna för fisk och andra organismer. MÅLGRUPP Alla som på något sätt nyttjar vattnet inom Alsteråns avrinningsområde. Exempelvis för fiske, dricksvatten, bad, kraftproduktion, recipient, kylvatten, turism och rekreation. 3 PROJEKTMÅL Ett lokalt förankrat åtgärdsprogram En metodik för lokal samverkan kring fastställandet av åtgärdsprogram Metodiken har spridits till flertalet intressenter, t ex andra vattenråd En eller ett fåtal mindre åtgärder är genomförda Engagerade lokala arbetsgrupper med kontaktpersoner Genomförda vattendragsvandringar Ökat den lokala kunskapen om vattenkvalitet, påverkansfaktorer och åtgärdsmetoder Verifierat bedömningen av miljöproblem i Alsterån Ta fram lokalt samverkade påverkansbedömningar Upprättat en webbsite kring projektet

4 Alsteråns vattenråd stämma/ styrelse HUR HAR PROJEKTET GENOMFÖRTS? Styrgrupp för projekt Projektledare Projektgrupp Blomstermåla Projektgrupp Sinnerbo Projektgrupp Alsterbro Projektgrupp Grönskåra Projektgrupp Mörtelek Projektgrupp Fröseke Projektgrupp Älghult 4 ORGANISATION Medlemmar i Alsteråns Vattenråd är fyra kommuner (Nybro, Uppvidinge, Högsby, Mönsterås), representanter från jord- och skogsbruk, företag, industri samt olika föreningar såsom fiskevårdsområdes-, kraftverks- och samhällsföreningar. I styrelsen finns dessa medlemmar representerade. Utav vattenrådets styrelse utsågs en styrgrupp med fem personer från styrelsen tillsammans med en anställd projektledare att driva projektet. För att nå ut geografiskt i hela avrinningsområdet delades området in i sju områden. För varje område utsågs en vattenrådsmedlem till kontaktperson. En hemsida startades upp för att kunna sprida information om projektet, vattenrådet och vattnet. Projektinformation har även funnits på respektive kommuns hemsida. Inledningsvis arbetades en informationsbroschyr fram om projektet. Broschyren har delats ut vid samtliga möten och evenemang som projektet anordnat. För att uppmärksamma projektet kontaktades de lokala dagstidningarna. Projektet byggde på samverkan för att uppnå målen. Fokus har genomgående varit ett underifrånperspektiv, att nå ut och inhämta kunskap så lokalt som möjligt. SAMARBETSPARTNERS Markägare och lokala intressenter. LRF, Alsteråns Kraftverksförening, Fiskevattenägarförbunden, Alsterbro Samhällsförening, Naturskyddsföreningen Kalmar län, Emåförbundet. Södra Skogsägarna, Profilgruppen Extrusions AB, Econova Recycling AB, Sveaskog, Marksanering Sydost AB/ Ragnsells AB Syd, JOAB Recycling AB, Strömsrums AB, AB Gustaf Kähr, MUAB, E.on m.fl. Uppvidinge, Nybro, Högsby och Mönsterås kommuner. Länsstyrelsen i Kalmar och Kronoberg, Vattenmyndigheten Södra Östersjöns distrikt, Skogsstyrelsen. SPEQS -forskargrupp

5 Utbildning av vattenrådet BYAMÖTE 1 - informera - inhämta lokal kunskap via Vattenrådsdialogsmetoden HUR KAN ETT LOKALT ÅTGÄRDSPROGRAM TAS FRAM? Sammanställning och återkoppling av lokal kunskap BYAMÖTE 2 - informera - redovisning och diskussion av resultat från Byamöte 1 - imhämta lokal kunskap och åtgärdsförslag via Vattenrådsdialogsmetoden Formering av åtgårdsprogram utifrån Byamöten och tillgänglig kunskap Åtgärdsprogram på remiss 5 Åtgärdsprogram revideras med hänsyn till remissvar Lokalt åtgärdsprogram för Alsteråns avrinningsområde fastställs Projektet inleddes med en utbildningsdag för vattenrådets styrelse. Länsstyrelsen i Kalmar län hade sammanställt en pärm med underlagsmaterial om Alsterån och vattenarbete. Under utbildningen gicks pärmen igenom och styrelsemedlemmarna fick även arbeta i VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Även projektledaren fick genomgå utbildning utifrån pärmen samt vattenförvaltning av länsstyrelserna. BYAMÖTEN Alla som berörs ska ha möjlighet att påverka är en fras som genomsyrat projekt Alsterån i balans och arbetet med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram. För en första kontakt med invånarna inom avrinningsområdet anordnades stormöten, vi har valt att kalla dem byamöten. Under projektperioden anordnades allmänna byamöten på sju geografiskt spridda platser inom avrinningsområdet. Platserna var Mörtelek, Älghult, Fröseke, Grönskåra, Sinnerbo, Alsterbro och Blomstermåla. Syftet med mötena var att sprida kunskap samt inhämta lokal kunskap. Två mötesrundor har genomförts under projektperioden, Byamöte I och Byamöte II. Vid dessa möten inhämtades lokal kunskap om vattnet genom den så kallade vattenrådsdialogmetoden.

6 6 BYAMÖTE I Inför första byamötet togs ett presentationsmaterial fram tillsammans med länsstyrelserna. Mötet inleddes med en presentation av projektet och vattenrådet. Därefter presenterades vattendirektivet, statusklassning och miljöproblem. Lokal kunskap samlades in genom vattenrådsdialogsmetoden, se nedan. Mycket energi lades på marknadsföring för att nå ut till så många som möjligt inom avrinningsområdet. Annonser på lokalsidorna i dagstidningar, tidningsartiklar, affischer i matvaruaffärer/samlingsplatser, mejlutskick via föreningar och hemsidor är några exempel på metoder som användes för att nå ut till intresserade. Även personliga kontakter med föreningar och andra intresserade har tagits genom den lokala kontaktpersonen i varje projektområde. Första rundan byamöte genomfördes under hösten 2012 och totalt deltog 110 personer. VATTENRÅDSDIALOGMETODEN Denna metod innebär att deltagarna sitter kring bord där man har lagt ut en stor, detaljerad karta över sin del av avrinningsområdet. Förutom kartan får deltagarna tillgång till numrerade klisterlappar, röda för problem och gröna för värden. Dessa placeras på kartan på platser där man anser att ett problem finns eller en plats som anses värdefull. Information och tankar om problem och värden noteras därefter på blanketter med referens till platsmarkeringar på kartan. På blanketten för problem frågade vi Vad tycker Du är problem och behöver åtgärdas, i och vid Alsteråns/Badebodaåns vatten?. Frågan på blanketten för att påpeka värden inom avrinningsområdet löd Vad tycker Du är värdefullt, i och vid Alsteråns/Badebodaåns vatten? Inkomna synpunkter har sedan sammanställts i tabellformat och på en översiktlig karta. Sammanlagt inkom ca 100 värden och och ca 100 problem. BYAMÖTE II Under våren 2013 genomfördes ytterligare en omgång byamöten. Då redovisades resultatet av Byamöte I och åtgärdsförslag diskuterades. Mötesdeltagarna fick nu i uppgift att ge förslag på åtgärder utifrån sammanställningen av de problem och värden som tidigare uppmärksammats. Åtgärdsförslag för värden kunde vara sådant som bidrog till att bibehålla eller förstärka värdet. En särskild blankett för att ange förslag på åtgärder fanns, där deltagarna fick referera till tidigare platsmarkeringar på kartan. Blanketten gav även möjlighet att ange vem man tyckte borde vara ansvarig för genomförandet av åtgärden samt ange vilken prioritet åtgärden borde ha. Vi ville även veta om åtgärdsförslaget var möjligt att genomföra i projektets regi och om

7 deltagarna i så fall hade möjlighet att vara behjälplig med detta. Mötesdeltagarna fick även möjlighet att komma med ytterligare synpunkter på problem och värden. Totalt 100 mötesdeltagare gav sina åtgärdsförslag på uppmärksammade problem och värden. Även några nya problem och värden uppmärksammades. KOMMUNMÖTEN Projektet kontaktade respektive kommun inom avrinningsområdet för ett möte. Under mötet presenterades projektet och de synpunkter på problem och värden som inkommit vid byamöten. Det diskuterades även vad kommunernas aktivitet idag kring Alsterån/Badebodaån samt vad man tänker kring åtgärder och framtida planer. Kommunerna har även fått bidra med uppgifter om sin verksamhet samt varit remissinstans vid framtagandet av det lokala åtgärdsprogrammet. DIALOG MED ORGANISATIONER En kontinuerlig dialog har hållits med olika organisationer inom avrinningsområdet. Föreningar, företag och myndigheter har träffats för möten, diskussioner och informationsutbyte. Exempelvis anordnades ett möte med representanter från skogsnäringen och Skogsstyrelsen. Andra exempel är möte om fisk med Länsstyrelsen samt möte med Vattenmyndigheten. Projektet har uppmärksammats på flera lokala föreningsmöten, exempelvis lokala LRF-möten samt möten inom fiskevårdsområden och samhällsföreningar. Projektet har haft anknytning till forskning kring vattenförvaltning genom forskargruppen SPEQS. En av forskarna, professor Jan Darpö, vars forskningsprojekt har anknytning till Alsterån har vid flera tillfällen varit delaktig i projektets aktiviteter. Berörda organisationer har på olika sätt även varit involverande vid utformning och 7 VATTENRÅDSDIALOGMETODEN

8 8 framtagande av det lokala åtgärdsprogrammet genom att bidra med uppgifter och lämna synpunkter. FORMERING AV LOKALT ÅTGÄRDSPROGRAM De insamlade uppgifterna från byamötena, problem och värden, har sammanställts i Exceldokument som går att bygga vidare på efter hand som nya uppgifter framkommer. Därefter har ett lokalt åtgärdsprogram formerats. Förslaget på åtgärdsprogram har sedan varit ute på två remissrundor för att få in synpunkter och åsikter. Första remissrundan riktade sig enbart till styrelsens medlemmar, medan den andra remissrundan riktade sig bredare till länsstyrelserna, kommunerna, företag och föreningar. Remissvaren sammanställdes och styrgruppen reviderade åtgärdsprogrammet utifrån inkomna synpunkter. Det lokala åtgärdsprogrammet för Alsteråns avrinningsområde antogs av vattenrådets stämma i september Programmet finns att läsa på vattenrådets hemsida. KONKRETA ÅTGÄRDER ALSTERÅN I Alsterån, vid Höneströms damm, finns idag ett vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Den aktuella vattensträckan uppnår inte vattenförvaltningen krav på god ekologisk status och en anledning till detta är just vandringshinder. En förprojektering för fri fiskväg har genomförts inom projektet. En arbetsgrupp bestående av representanter från fiskevårdsområdet har tillsammans med projektet och extern konsult tittat på möjliga lösningar till fri fiskväg/faunapassage. Andra deltagande har varit Sveaskog, Länsstyrelsen i Kronoberg samt Uppvidinge kommun. En framtagen förprojekteringsrapport visar på tre alternativa lösningar.

9 BADEBODAÅN På flera platser i Badebodaån nedströms Åseda har lekgrus lagts ut. På elva platser i trakterna kring byarna Mörtelek och Mada, samt två lokaler vid Ekholma. Lekgrus i form av naturgrus i valnötsstorlek läggs ut på lämpliga platser för att skapa lekbottnar. Gruset har lagts ut med helikopter på platser där det måste tillföras som kompensation för material som spolats bort. Lekbottnarna ska fungera som lek- och uppväxtområden för olika fiskarter exempelvis öring. I samband med utläggningen har även biotopvård utförts i form av tillbakaläggning av större stenar och iläggning av död ved. Flera markägare har varit engagerande i för- och efterarbetet. I nästa steg ska fiskevårdsområdet i Badebodaån lägga ut fiskrom och fortsätta arbetet för att förbättra biologin i ån. 9

10 FÖRE UTLÄGGNING AV LEKGRUS 10 EFTER UTLÄGGNING AV LEKGRUS

11 AKTIVITETER FÖR ATT LÄRA KÄNNA SITT VATTEN VATTENDRAGSVANDRINGAR Vattendragsvandringar är bra sätt att träffas, förmedla kunskap och diskutera kring olika frågor längs ån. Två vattendragsvandringar har arrangerats inom projektet, båda längs Alsterån. Vandringarna gjordes med bil utmed ån och flera vattenkraftverk besöktes. Första vandringen utfördes mellan Fröseke och Hornsö, den andra mellan Sävsjöström och Alstermo.Under vandringarna deltog Jan Darpö, professor i miljörätt. STUDIEBESÖK Studiebesök på olika platser och vid olika verksamheter är ett bra sätt att fokusera på ett område lite djupare. Inom projektet har studiebesök gjorts vid avloppsreningsverket i Sävsjöström. Ett samarrangemang med samhällsföreningen och kommunen. En studieresa genomfördes till Vattenriket i Kristianstad för utbyte och inspiration. På plats i Kristianstad fick deltagarna guidad tur av Naturrum. Under resans gång genomfördes föreläsningar, gruppdiskussioner och tipspromenad. KURSER OCH SEMINARIER Aktiviteter såsom mindre kurser, seminarier och föreläsningar är viktiga för kunskapsutbyte, nätverkande och utveckling. En större seminariekväll på temat vatten anordnades av projektet. Flera föreläsare deltog, bland andra den framstående vattenekologen Lennart Henrikson och forskare från SPEQS-gruppen. Seminariet avslutades med paneldebatt och diskussion. En utterspårningskurs har anordnats tillsammans med Naturskyddsföreningen i Kalmar län. Deltagarna fick utbildning om utter och sedan gå ut i fält och leta utterspår. När Södra Skogsägarna anordnade en skogskväll fanns projektet på plats med en station längs en längre skogsslinga. Här fick deltagarna mer information om skogens påverkan på vattnet och vilka åtgärder som kan bidra till lägre påverkan på vattenmiljön. Projektets styrgrupp har genomgått studiecirkeln Skogens Vatten under projekttiden. 11

12 VÅRA ERFARENHETER OCH TIPS Vattenrådsdialogen, med kartor i fokus, är ett bra sätt att få till ett engagemang och diskussion bland folk. Denna metod för att samla in information är möjlig att tillämpa i många olika sammanhang. 12 Det lokala åtgärdsprogrammet och underlaget till detta, utgör en unik sammanställning av kunskap kring Alsteråns avrinningsområde. En plattform att arbeta vidare utifrån och som kan utveckla idéer till exempelvis andra projekt. Kunskapsnivån om arbetet med vattenförvaltning och statusklassning är överlag låg hos personer som vi mött. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med kunskapsspridning. Ideellt arbete är av största vikt för att kunna genomföra projekt av detta slag. Många gånger finns det svårigheter i att engagera folk ideellt. I början av projektet såg vi svårigheten i att locka folk till byamöten.

13 13

14 14 ALSTERÅN Längd 125 km inkl. källflöden. Avrinningsområdet är ca 1600 km². Vid mynningen är medelflödet ca 10 m3/s Källa: Wikipedia

15 ANTECKNINGAR 15

16 ADT Digitaltryck AB, Borgholm. Denna broschyr samt Lokalt åtgärdsprogram för Alsteråns avrinningsområde finns att läsa på vår hemsida: Alsteråns vattenråd