1. Ordföranden Lars Hamrin öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med Viltvårdsnämnden i Kalmar län den 22 januari 2009 på Landstinget i Kalmar. Närvarande: Ledamöterna Lars Hamrin, Nils-Gösta Jonasson, Lennart Ivarsson t o m nr 4, Åke Ståhl, Folke Fagerlund, Allan Höglind t o m nr 4, Tomas Kronståhl samt ersättarna Siv Lindholm, Elisabeth Wanneby och Staffan Leijon. Inbjuden Lars-Gunnar Hellström, LRF t o m nr 4. Sekreteraren Bengt Andersson. Förhinder Per-Ove Hemmingsson, Anders Nilsson, Per-Åke Svensson, Karl-Gustav Ottosson, Lars Ingmarsson, Gunnar Hamrin, Jan-Olof Thorstensson och Mattias Persson, Länsstyrelsen. 1. Ordföranden Lars Hamrin öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna. 2. Till att jämte ordföranden justera protokollet valdes Nils-Gösta Jonasson. 3. Godkändes upprättat förslag till dagordning med ändringen att punkt nr. 3 utgår då Länsstyrelsens representant var förhindrad att närvara. 4. Lämnade Folke Fagerlund en grundlig genomgång av det arbete som nämndens Vildsvinsgrupp utarbetat för planerad informationskampanj till lantbrukare, markägare och jägare under senvintern -våren 2009 i Viltvårdsnämndens regi. Ett särskilt informationsmaterial har genom gruppen tagits fram vilket nämnden beslöt att anta som sina rekommendationer för vildsvinsförvaltningen i länet. Materialet är anpassat till den centrala överenskommelse som ingåtts mellan LRF och Jägareförbundet om vildsvinsförvaltningen i landet.

2 Två inledande möten kommer att genomföras med nyckelpersoner från LRF, JRF och Jägareförbundet Kalmar län i Ankarsrum och Nybro. Inbjudan vänder sig till samtliga förtroendevalda i de lokala styrelserna inom Jägareförbundets jaktvårdskretsar, LRF:s kommungrupper och Jägarnas Riksförbunds distrikt. Planerade träffar är den 10 februari 2009 i Örsjö Bygdegård, Örsjö och den 11 februari 2009 i Ankarsrums Folkets Hus, Ankarsrum. Medverkande under informationskvällarna är Christer Pettersson, Naturvårdsverket, Börje Waldebring, LRF, Hans von Essen och Göran Bergqvist, Jägareförbundet samt representanter från Viltvårdsnämnden. Under mars månad planeras ett möte i varje kommun, med medverkan från nämndens vildsvinsgrupp, där de egna rekommendationerna presenters. Mötesserien föregås med ett pressmeddelande och eventuellt ett par presskonferenser. Beslöts att informationsmaterialet kopieras upp av Länsstyrelsen inom den budget som upprättats för att täcka det behov som bedöms behövas för de planerade träffarna. 5. Lämnade ordföranden en kort rapport från arbetet med Ölandsprojektet. En förändring av projektets innehåll och beskrivning är under utarbetande med en förskjutning till en ökad forskningsandel och ökad inriktning på den turistiska delen. Arbetsgruppen fick fortsatt uppdrag av nämnden att driva frågan. 6. Behandlades förfrågan från Länsstyrelsen om vilka principer som ska gälla vid bildandet av älgskötselområden. 1. Vilken storlek ska ett älgskötselområde minst ha? Nämndens uppfattning är att Jaktförordningens krav att "området ska en storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam" är en grundläggande självklar utgångspunkt och som överordnar andra synpunkter. Det innebär enligt nämnden att skötselområden bör omfatta minst 8-10 tusen hektar med en väl sammansatt vinterstam i balans med fodertillgången och hänsyn tagen till trafiksäkerheten samt att stammen medger en årlig - om nämnda balans uppnåtts - uthållig avskjutning av minst 25 älgar. Det ska dock betonas att ett område på 10 tusen hektar aldrig kan uppnå en i huvudsak egen älgstam. För detta krävs minst i storleksordningen tusen hektar. Delargumentet för registrering - 25 älgar i årligavskjutning anser nämnden vara av underordnad betydelse då det innebär att områden med lokalt överstor älgstam kan medges registrering som Ä-områden. När man senare uppnår en älgstam i balans blir avskjutningen så mycket lägre att avregistrering som Ä-område ska aktualiseras av länsstyrelsen.

3 Ett arealrelaterat minimått för Ä-område är därför att föredra i stället för ett årligt avkastningstal av fällda älgar. 2. Hur fragmenterat ska ett älgskötselområde få lov att vara? Det bör vara helt sammanhängande och helst utan enklavrar inom sig. Utomstående delområden, enstaka näraliggande enklavrar, kan accepteras om de inte utgör del av annat angränsande älgskötselområde. Sammanhållningen inom hela området bör utgöras till minst 90% av de ingående jaktlagen-markerna. En alltför stor fragmentering skapar nya och bestående motsättningar som på sikt kan omöjliggöra en framtida samverkan. Det kan i sämsta fall också innebära att den lokala älgstammen skjuts sönder om ett stark fragmenterat område har högre avskjutningsambitioner än vad det lokala samrådet rekommenderar för A-licensområden i samma trakt. 3. I länet finns ett femtiotal registrerade älgskötselområden. Storleken varierar mellan som lägst för ett fåtal kring 5 tusen hektar upp till över 40 tusen hektar för de största. Där Ä-områden går kant i kant och oavsett storlek samt under förutsättning att man tillämpar likartade bestämmelser finns inga problem för älgförvaltningen i stort. Under en sammanhållen förvaltning av älgstammen kan de minsta ä-områdena i dagsläget vara kvar med en önskvärd påtalan att på sikt gå samman med angränsande område. Små ä-områden som ställer sig utanför samverkan skapar däremot motsättningar och irritation lokalt. Det finns för närvarande ett par sådana områden i länet där det kan övervägas att föreslå samarbete med annat område eller att avregistrera dem. 4. Nämnden delar länsstyrelsens uppfattning att älgskötselplanen ska vara förankrad i det lokala samrådet och att länsstyrelsen bevakar att så sker när ny plan upprättas eller revideras. 5. Vid ansökan om bildande av nya älgskötselområden bör den remitteras till nämnden och även om avregistrering av tidigare område aktualiseras. 6. Nämnden föreslår att Jägareförbundets mall för skötselplan används av samtliga skötselområden. Planen är förankrad hos länsstyrelserna i södra Sverige vid överläggningar i Jönköping där Kalmar län saknade representation. Jägareförbundets logga kan tas bort för att göra planen mera "neutral" eller ersättas med länsstyrelsens egen logga. Manual för att underlätta upprättandet av skötselplanen finns vid eventuellt behov. 7. Behandlades ansökan om förslag till bildandet av Alsterbro-Kråksmåla Älgskötselområde. Området utgörs till delar av marker som ingår i sfären av medlemmar

4 som tillhör Skogsintressegruppen i Nybro. Viltvårdsnämnden har sedan länge efterlyst ett initiativ från gruppen för att skapa de bästa lokala förutsättningarna för älgförvaltningen i delar av Nybro kommun. Nämnden ser det därför positivt att detta arbete nu har inletts. I ett mailmeddelande till ordföranden i nämnden från Skogsstyrelsens (SKS) ledamot Lars Ingmarsson som hade förhinder att delta i sammanträdet framförs att SKS ställer sig positiva till ansökan. Av det som framgår i ansökan kan det tilltänkta området inte anses färdigbyggt då det främst av arronderingsskäl inte är tillräckligt sammanhållet. Fragmenteringen av jaktområden som ska ingå är alltför stor för att kunna driva en i huvudsak egen förvaltning av älgstammen. Det ansökta området för Ä-område består av två åtskilda block med andra älgjaktsområden emellan. Inom respektive blocken finns enklavrar som inte i nuläget verkar ansluta sig till området. Dessutom finns ett antal områden spridda utanför och friliggande till huvudområdena som inte har någon anslutning. Utifrån de ansökta förutsättningarna bedömer nämnden att det tilltänkta älgskötsel har små möjligheter att på egen hand påverka den lokala älgstammens utveckling i den riktning man föreslår. För att kunna genomföra detta krävs erfarenhetsmässigt ett område som är avsevärt större och dessutom under förutsättning att ett samarbete om målen sker med angränsande Ä-områden. Ansökan saknar enligt nämndens uppfattning en skötselplan som anger andra mål än de rent skogliga. Betydelsefulla uppgifter för älgförvaltningen saknas och vedertagna gemensamma förvaltnings- och avskjutningsregler förkastas dessutom. Nämnden föreslår att den av länsstyrelserna i södra Sverige vedertagna skötselplanen ska gälla även för tilltänkta Alsterbro-Kråksmåla Älgskötselområdes ansökan om registrering och utgör en komplettering av ansökan. Dessutom anser nämnden att länsstyrelsen ska inhämta synpunkter över ansökan från det lokala samrådet i älgskötselfrågor i Nybrodistriktet. Viltvårdsnämnden är under de förutsättningar som framförs i ansökan inte beredd föreslå ett avgörande av frågan utan föreslår att ärendet återförvisas till sökanden för rådrum och mera tid att bearbeta de jaktlag som inte är med i nuläget. Att bygga samman området och att överbrygga eventuella tidigare motsättningar kräver med erfarenhet från andra bildade områden många gånger stor vilja att respektera och ha förståelse för alla ingående intressenters ståndpunkter. Nämnden föreslår därför länsstyrelsen beslutar att sökanden får tiden att under det närmaste året möjligheten att slutföra arbetet med att tillskapa ett ändamålsenligt älgskötselområde i fråga om storlek och arrondering innan avgörandet om registrering fattas. 8. Med hänsyn till vakans som uppstått i nämndens sammansättning för ledamöter i arbetsutskottet beslöts att Tomas Kronståhl ersätter Silva Westby som bestämt sig för att avgå av hälsoskäl.

5 9. Med de ändringar som diskuterades vid förra sammanträdet godkändes förslaget till mediapolicy för länsviltnämnden. Från länsstyrelsen är det i sin ordning att viltvårdsnämnden får en egen sida under lst:s jaktsida. Digitalt material som ska skickas in sänds till Mattias Persson. 10. Meddelades att länsstyrelsens organisation för jaktfrågor är under omstrukturering. En ny tjänst är inrättad som jakt- och viltskadehandläggare och att Mattias Persson kvarstår som i huvudsak ansvarig jakthandläggare. Övrig tid kommer han att ägna åt vatten och fiskefrågor. 11. Beslöts att införskaffa den centralt mellan LRF och Jägareförbundet producerade trycksaken -informationsbroschyren om Vildsvin till ett antal om 1000 st i samband med de planerade utbildningarna första halvåret Kostnaden ryms inom den budget som tidigare fastlagts av nämnden. 12. Avslutades sammanträdet. Vid protokollet Bengt Andersson Justeras Lars Hamrin Nils-Gösta Jonasson