Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl

Transkript

1 PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl Närvarande: Jan Isaksson, Pite Älv Ekonomisk Förening, Anders Wikstöm, Skogsstyrelsen, Ingemar Perä, Vattenmyndigheten, Stefan Holm, Rappen-Labbas Intresseförening, Rolf Lindgren, Skellefteå Kraft, Heikki Kairento, Arvidsjaurs kommun. 1. Mötets öppnande Jan I hälsade välkommen och öppnade mötet. Presentation av deltagarna. 2. Minnesanteckningar från föregående möte. Minnesanteckningarna från föregående möte gicks igenom och lades till handlingarna. 3. Prioriterade åtgärder inom Piteälvens vattenråd. Priolistan gicks igenom och konstaterades att det inte är några förändringar sedan senaste mötet Smoltavledaren i Sikfors är installerad och i funktion. Funktionskontroll pågår. Sanering av mark i anslutning till den nedlagda träimpregneringsanläggningen i Moskosel genomförs under sommaren Samråd Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt. Sverige har bestämt att samrådet angående Arbetsprogram med tidtabell och väsentliga frågor och Behovsbedömning, omfattningsgrad och detaljeringsgrad av miljö-konsekvensbeskrivningen ang. åtgärdsprogrammet ska slås ihop under Mötet diskuterar det förslag till svar som Jan Isaksson kommit med. Se bilaga 1. Rolf Lindgren anmäler avvikande åsikt under Särskilda utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt. Skellefteåkraft anmäler avvikande uppfattning och menar att vattenkraftens påverkan ryms under punkten om fysisk påverkan som finns i materialet och därför inte behöver finnas med som särskild punkt. Styrgruppen beslutar att föreslå medlemsmötet att skicka in svar från Piteälvens vattenråd enligt Jan Isakssons förslag med tillägg om Rolf Lindgrens avvikande åsikt. Jan Isaksson Pite Älv Ekonomisk Förening Storgatan Älvsbyn Telefon info@pitealv.se PITEÄLVENS VATTENRÅD

2 5. Rappen-Labbas vattenreglering. Rappen-Labbas Intressförening arbetar med att samla in underskrifter från markägare/ stugägare och andra berörda som vill ha till stånd en förändring av regleringen. Piteälvens vattenråd bjuder in till studiedag, vid dammen i utloppet av Rappen, under sommaren. (Förslag 2:a veckan i Augusti) 6. Vattenrådsdagarna 21-22/5. Ingemar Perä informerar om vattenrådsdagarna 21-22/5. Plats: Scandic Hotell i Skellefteå. Inbjudan med program skickas ut inom kort. Tidigare har Piteälvens vattenråd beslutat att enskild medlem i Piteälvens vattenråd som vill delta vid Vattenrådsdagarna och ej har organisation bakom sig som står för kostnaderna kan kontakta Vattenrådet för att få kostnaderna för logi och konferens ersatta av Vattenrådet. För övriga förutsätts att respektive organisation står för kostnaderna för sin representant. 7. Information från beredningssekretariatet. Ingemar Perä informerar. Se bilaga Övriga frågor. Inga övriga frågor. 9. Mötets avslutande. Ordf. Jan Isaksson avslutade mötet och tackade för visat intresse. Antecknat av Jan Isaksson Pite älv ekonomisk förening

3 Samråd arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt. Samrådshandlingen finns att ladda hem på: /arbetsplan-oversikt-vasentliga-fragor-bottenviken.pdf Sammanställning över de väsentliga frågorna Frågorna är kopplade till innehållet i respektive avsnitt. Särskilda utmaningar för Bottenvikens vattendistrikt Fysisk påverkan är ett betydande problem och det finns ett stort behov av att återställa vattenmiljöer och att skapa fria vandringsvägar. Belastning av metaller och organiska miljögifter, från både pågående och avslutade verksamheter, är ett prioriterat problem i bland annat gruvrecipienter och i närheten av industrialiserade områden, exempelvis i många kustvatten. Det finns problem med lokal försurning och höga metallhalter i anslutning till dikade sura sulfatjordsområden. Kalkning behövs fortfarande i försurningskänsliga områden då återhämtningen, på grund av minskat surt nedfall, sker långsamt. Övergödning är inget stort problem i de flesta av distriktets vatten men det finns lokala problem som behöver åtgärdas. Främmande arters påverkan behöver utredas och deras spridning förhindras Dricksvattenförsörjningen måste säkras. Framtida klimatförändringar kan skapa problem och dess effekt på bland annat översvämningar, brunifiering, metallbelastning med mera behöver utredas. Samverkan Arbetet med kunskapsspridning behöver förbättras genom målgruppsanpassad information Samverkansformerna behöver utvecklas Framtida utmaningar kräver samverkan Övervakning Den vattenrelaterade övervakningen behöver utvecklas och förbättras för att tillgodose vattenförvaltningens behov Dataflödet från provtagning till datavärdar behöver säkras för ett bättre kartläggnings- och åtgärdsarbete Styrmedel och lagar behöver utvecklas för att förbättra övervakningen och underlag för kartläggnings- och åtgärdsarbetet Tryggad finansiering för att få en långsiktigt förbättrad övervakning

4 Kartläggning och analys Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens krav och behov Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra säkerheten i statusklassificeringar Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas samhällsekonomiska betydelse Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas Miljökvalitetsnormer Underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt. Åtgärdsprogram Skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart Förbättrad styrmedelsanalys för att få till rätt åtgärd med rätt medel på rätt plats Bättre koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till svenskt övergripande och långsiktigt miljöarbete för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten Ny förvaltningsplan och rapportering Vattenmyndigheten behöver i samverkan med berörda ta fram en sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan Rapporteringen till EU behöver effektiviseras genom utökad samordning mellan ansvariga myndigheter

5 Frågor att ta ställning till: Arbetsprogram med tidtabell (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera gärna. Relativt tydligt för de som på något sätt medverkar i vattenråden. Svårare för allmänheten om de vill vara med och påverka utanför vattenråden. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera gärna. Ja, information finns tillgänglig om man intresserad och söker. Särskilda utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera gärna. Ja Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Vattenkraftens påverkan på vattendragen borde finnas med som en särskild punkt. Har ju mycket stor betydelse i distriktet. (Skellefteå Kraft anmäler avvikande uppfattning och menar att vattenkraftens påverkan ryms under punkten om fysisk påverkan som finns i materialet och därför inte behöver finnas med som särskild punkt.) Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Nej Samverkan (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Förenkla för vattenråden och övriga parter att få tillgång till data och uppgifter om vattenförekomster i sitt område. Tillgång till databaser och kartor utan hinder. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Nej Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samverkan mellan vattenråd och Lst fungerar bra med kontaktpersoner för respektive vattenråd. Vore värdefullt med en utökad samverkan mellan Lst och kommunerna, särskilt mindre kommuner med små resurser. Gärna riktad information mot ledamöter i kommunstyrelse och fullmäktige

6 Övervakning (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Nej Fungerar övervakning på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Bättre samordning mellan de olika instanser som genomför övervakning krävs. Medför minskade kostnader och mindre risk för överlappning av ex. recipientkontroller. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera gärna. Nej inte tydligt för ej insatta. Kartläggning och analys (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Nej Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera gärna. Många inblandade i arbetet med statusklassificeringen. Inte så lätt att hålla isär de inblandades roller. Miljökvalitetsnormer (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Nej, mycket viktigt att MKN kan tillämpas korrekt och enhetligt. Åtgärdsprogram (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker ni saknas? Motivera gärna. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera gärna. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Motivera gärna. Nej. Tydligare koppling mellan, prioritering inom regionen, de som ska utföra åtgärderna och myndigheterna.

7 Ny förvaltningsplan och rapportering (Se text sid i samrådshandlingen) I detta avsnitt vill vi gärna att ni besvarar frågorna: Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Som underlag i informationsspridning. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Förvaltningsplanen finns här:

8 Bilaga 2 Vattenförvaltning Planering inför Älvsbyn 22/ Ingemar Perä

9 Vattenförvaltning Ramdirektivet för vatten år 2000 Gemensamma ramar och mål inom EU Regelbundna rapporteringar av arbetet Övergripande mål: God status 2015 Ingen försämring

10 Vattenförvaltningscykeln

11 Vattenförvaltningens beslutsdokument Förvaltningsplan (FP) Sammanfattning, övergripande, rapportering till EU Miljökvalitetsnormer (MKN) Anger vilken kvalitet vattnet ska ha och när normen ska vara uppnådd Myndigheter och kommuner ansvarar för att MKN följs (exv. vid tillståndsprövning och fysisk planering) Åtgärdsprogram (ÅP) + miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Åtgärder som behöver genomföras för att MKN ska följas Kommuner och myndigheter ska följa ÅP

12 Samråd under vattenförvaltningscykeln Enligt vattenförvaltningsförordningen: Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2 år innan fastställande av FP) Kombinerat samråd 2013 Förslag till FP, ÅP, MKN (1 år innan fastställande av FP)

13 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av MKB Kombinerat samråd 1 dec juni 2013

14 Övergripande syfte och frågor När fattas viktiga beslut inom vattenförvaltningen När har intresserade möjlighet att lämna sina synpunkter Vilka är de största utmaningarna för att förbättra vattenmiljöerna? Vad behöver prioriteras de närmaste åren? Hittar ni den information och det underlag ni behöver för att kunna vara delaktiga i vattenförvaltningen? Saknas någon viktig fråga?

15 Inledning Dokumentets struktur Tidtabell, syfte och remissammanställning Svensk vattenförvaltning Vem, vad och verktyg Arbetsprogram med tidtabell När och hur cykler och påverkansmöjligheter Väsentliga frågor Särskilda utmaningar Samverkan Övervakning Kartläggning och analys Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Ny förvaltningsplan och rapportering Frågor till samrådsinstanserna om: Prioritering Funktion Tydlighet Förbättringsmöjligheter

16 Frågor till samrådsinstanserna

17 Särskilda utmaningar Fria vandringsvägar och återställda vatten för att minska fysisk påverkan Fysisk påverkan från markanvändning och dikning Miljögifter från både nya och avslutade verksamheter Dricksvattenförsörjningen måste säkras Det finns områden med försurningsproblem och sura jordar Lokalt finns problem med övergödning Främmande arter måste hindras Översvämningar och ökad exploatering beaktas i ett förändrat klimat

18 Samverkan Kunskapsspridning behöver förbättras genom målgruppsanpassad information Samverkansformerna behöver utvecklas Framtida utmaningar kräver samverkan

19 Övervakning Förbättras för att tillgodose vattenförvaltningens behov Samordning mellan olika aktörer Gruppering av vattenförekomster och modeller för att få en heltäckande övervakning Övervakning som uppföljning av åtgärder, olyckor och översvämningar Dataflödet till datavärdar behöver säkras Styrmedel och lagar behöver utvecklas Tryggad finansiering för långsiktigt förbättrad övervakning

20 Kartläggning och analys Vattenförekomstindelningen justeras efter behov och krav Utvecklade bedömningsgrunder bättre statusklassificering Verifiera gamla klassificeringar förbättrat underlag, utvecklade analysmetoder, nya mätningar och förfinade modeller Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas

21 Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljönytta behöver vägas mot åtgärdskostnader för att motivera miljökvalitetsnormerna Statusklassificeringar verifieras med data och med förfinade modeller Metoder för hur MKN ska tas fram förbättras Stöd och vägledning vid tillämpning av MKN Nytt juridiskt instrument vägledning och praxis har efterfrågats Hänvisningar till underlag och beskrivningar av hur klassificeringar har gjorts Tydligare beskrivningar i databasen VISS

22 Åtgärdsprogram (ÅP) Tydlig koppling mellan ÅP och fysiska åtgärder Mer konkret ÅP som är genomförbar, kopplad till lokala underlag Förbättrad styrmedelsanalys Vilka fungerar idag, vilka behöver nyttjas bättre osv Förbättrade beskrivningar av kostnader, effektivitet och miljönytta Koppla ÅP till övrigt svenskt miljöarbete Ökad möjlighet till synergieffekter Vattenfrågor måste komma in mer i exempelvis fysisk planering

23 Ny förvaltningsplan och rapportering Sammanfattande, framtidsinriktad och användbar Ev. underlag på VRO-nivå Rapporteringen till EU behöver effektiviseras genom utökad samordning mellan ansvariga myndigheter

24 Miljöbedömning och upprättande av Miljökonsekvensbeskrivning till Åtgärdsprogram Samråd: 1 dec juni 2013

25 Samråd omfattar avgränsningen av MKB: Åtgärdsprogrammet har Betydande miljöpåverkan (6 kap MB) Behovsbedömning - Kan påverka verksamheter = MKB behövs! (6 MKBförordningen) Avgränsning av MKB: omfattning och detaljeringsgrad, (6 kap 13 2 st MB)

26 Lokala samrådsmöten: - Per VRO (ordinarie VRO-möte?) - I några kommuner. Svara gärna via webenkäten! Tack för visat intresse!