Samrådsredogörelse för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 MISSIV Diarienummer 1(19) Enligt sändlista Samrådsredogörelse för Västerhavets vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 genomfördes samråd för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Vi har anordnat ett flertal samrådsmöten och fått in många synpunkter på vilka frågor som behöver prioriteras i arbetet med att revidera förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. I samrådsredogörelsen finns en sammanställning av inkomna synpunkter samt vårt bemötande av dem. Vattenmyndigheten tar med sig inkomna synpunkter i det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Förslagen ska ställas ut för sex månaders samråd från 1 november 2014 till 1 maj 2015, för att slutligen fastställas i december Hanna Tornevall Bitr vattenvårdsdirektör

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Diarienummer 2(19) Enligt sändlista Inledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län, tillika Vattenmyndighet i Västerhavets vattendistrikt, har inom ramen för arbetet med vattenförvaltning i Sverige tagit fram samrådsdokumenten Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor. I samrådsdokumenten redovisas de viktigaste arbetsmomenten under innevarande förvaltningscykel samt när samråd hålls under perioden. Vidare redovisas de arbetsmoment och utmaningar i form av miljöproblem med mera, som Vattenmyndigheten bedömer vara väsentliga frågor för vattenförvaltningen inför framtagandet av kommande förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet för dessa dokument kungjordes den 1 december 2012 i lokal- och rikspress (se missivet). Samrådet pågick under 1 december juni 2013 och ca 130 svar kom in. Sammanfattningsvis konstateras att flertalet samrådsinstanser anser att Vattenmyndigheten har identifierat de frågor som är viktigast att arbeta med inför beslut av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Många samrådsinstanser efterlyser dock tydligare prioriteringar, förtydliganden av ansvar och roller samt konkretisering av vilket arbete som behöver göras av olika aktörer. Vattenmyndigheterna har beslutat att det är tillräckligt att ge övergripande kommentarer på inkomna synpunkter. Men de synpunkter som har kommit in kommer att vägas in i det fortsatta arbetet med att utarbeta förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och MKB. Samråd för dessa produkter kommer att påbörjas 1 november Hur samrådet har bedrivits Nedan följer en punktlista över vilka aktiviteter som genomförts under samrådet. Kungörelse gjordes i ett antal lokala tidningar ca en vecka före första samrådet. Samrådsperioden löpte från 1 december 2012 till 1 juni Två stycken instanser fick förlängd svarsperiod till 15 juni. Samrådsmaterialet skickades ut till alla kommuner, myndigheter, branschorganisationer, länsstyrelser, vattenråd och vattenorganisationer. Totalt

3 3(19) skickades ca 600 stycken samrådspaket ut och efter samrådet finns det inte många kvar. Fyra möten hölls, varav två i Göteborg. Information om mötena fanns på Vattenmyndighetens och Länsstyrelsens hemsida och annonser fanns ca en vecka innan i lokala tidningar. 19 mars Göteborg klockan samt Första mötet var kommuner i distriktet samt branschorganisationer inbjudna och det andra var öppet för allmänheten. Antalet deltagare var totalt ca 25 stycken. 20 mars Halmstad klockan Mötet var öppet för alla och antalet deltagare var ca 25 stycken. 26 mars Karlstad klockan Mötet var öppet för alla och antalet deltagare var ca 25 stycken. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har mottagit ca 130 skriftliga svar på samrådet, varav ca 60 var via webbenkäten. Alla hade möjlighet att svara per mail, per post eller genom en webbenkät. Hur synpunkterna beaktas Nationellt De fem vattenmyndigheterna har gjort en gemensam utvärdering av synpunkterna och har beslutat att det är tillräckligt att ge övergripande kommentarer på inkomna synpunkter. De synpunkter som har kommit in kommer att vägas in i det fortsatta arbetet med att utarbeta förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och MKB. Västerhavets vattendistrikt Synpunkter har kommit in både genom webbenkäten, men även genom post eller mail. Dessa har sammanställts och analyserats och finns nu med i denna samrådsredogörelse. Synpunkterna är viktiga för distriktets fortsatta arbete med vattenförvaltningen, så att rätt prioriteringar görs och så att rätt åtgärder i slutändan görs på rätt plats.

4 4(19) Synpunkter och kommentarer i sammandrag Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? De flesta samrådsinstanser anser att det är tydligt hur och när det går att delta och tycka till om vattenförvaltningsarbetet under innevarande förvaltningscykel. Några menar dock att det är tydligt på det övergripande planet men svårt att se hur deltagande konkret ska gå till bl.a. bör det tydligare framgå vad som sker mellan de olika samrådsprocesserna och hur man då kan påverka och samverka. Vissa påpekar också att det för vissa aktörer är tydligt, exempelvis kommuner, medan det är otydligare för andra, exempelvis vattenråden. Man vill även se en bra och tydlig förankring och dialog med bl.a. kommuner, branschorganisationer och vattenråd av hela arbetsgången innan nästa samrådsperiod. Kommentar: Vattenmyndigheten har inlett dialogmöten med myndigheter, SKL och vissa branschorganisationer och detta kommer fortlöpa under hela arbetsprocessen fram till samrådet. Vattenråden har kontaktpersoner på länsstyrelserna och Vattenmyndigheten och kommer därigenom att få information om arbetet vilket kan förtydliga hur och när de kan delta och tycka till. Inom Västerhavets vattendistrikt har flera vattenråd deltagit i arbetet med att ta fram underlag till nästa ÅP, FP och MKN. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? De flesta samrådsinstanser anser att det framgår vilka arbetsmomenten är och när de genomförs. Några samrådsinstanser efterlyser dock en tydligare redovisning av arbetsmomenten, gärna i form av en tabell eller tydlig illustration samt en bättre synkning och översyn mellan olika direktiv och styrdokument. Kommentar: Vattenmyndigheten kommer att i förvaltningsplanen tydliggöra de olika arbetsmomenten och tiden för de olika momenten och även visa på kopplingen till andra direktiv. För att tydliggöra detta har flertalet olika illustrationer tagits fram till nästa samråd och till webbsidan.

5 5(19) Särskilda utmaningar i Västerhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Flertalet samrådsinstanser tycker att samrådsdokumentet ger en rättvisande bild av de viktigaste utmaningarna på distriktsnivå. Flera instanser pekar på att alla de utmaningar som tas upp i samrådsdokumentet inte är relevanta i hela distriktet. Man skulle gärna velat se en mer regional bild av utmaningarna. Vissa instanser redovisar vilka frågor man anser vara viktigast inom sitt geografiska område, och även i vissa fall hur man redan arbetar för att förbättra situationen. Kommentar: I åtgärdsprogrammet kommer Vattenmyndigheten visa på en tydligare geografisk koppling. De frågor som samrådsinstanserna lyft som viktigast kommer beaktas i arbetet med framtagandet av förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Flertalet samrådsinstanser pekar på frågor och utmaningar som saknas eller borde beskrivas bättre, bland annat hantering av dagvatten, förlust av biologisk mångfald, läkemedelsrester, bekämpningsmedel, nya miljögifter, dricksvatten, vattendomar, C-anläggningar, Skogsstyrelsens roll, översvämningsproblematiken och jordbrukets och skogsbrukets påverkan. Kommentar: De frågor och utmaningar som samrådsinstanserna lyft fram kommer att beaktas i arbetet med framtagandet av förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Merparten av samrådsinstanserna tycker inte att det finns någon fråga som bör ges lägre prioritet. Ett antal instanser ställer sig tvekande till att det går att hantera allt, dessutom pekar man på att det är svårt att hantera hela distriktes frågor. Man skulle vilja ha en mer regional bild av de väsentliga frågorna och därefter lättar kunna göra en prioritering.

6 6(19) I de fall man pekar ut några frågor som kan ges lägre prioritet är det i första hand försurning. Motiveringen till detta är framförallt att det för försurningen redan finns ett etablerats åtgärdsarbete. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet med att ta fram förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Samverkan Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? De flesta samrådsinstanserna tycker att samverkan över administrativa gränser och mellan olika samhällssektorer samt mellan avrinningsområden, vattenråd, andra direktiv och nationer bör få en högre prioritet. Men även att det behövs resurser för att kunna samverka. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet med samverkan inom Västerhavets vattendistrikt. Bl.a. genom att lyfta till beslutsfattare och politiker om vikten av mer resurser för samverkan. Dialog sker med Havs- och vattenmyndigheten om samverkan mellan olika direktiv. Samverkan sker även med Norge på flera plan och detta arbete kommer att utvecklas och förbättras tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som är den nationellt samordnande myndigheten. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Motivera. De allra flesta samrådsinstanserna tycker inte att det finns frågor som kan nedprioriteras. Kommentar: Detta visar på att Vattenmyndigheten har valt rätt frågor att prioritera. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Lite fler än hälften av samrådsinstanserna tycker inte att samverkan fungerar så bra idag. De flesta av de svarande anser att både den lokala och regionala samverkan kan förbättras, men många förstår ändå att det tar tid att få till

7 7(19) samverkan på så många olika nivåer. Några av svaren pekar också på att en bättre samverkan mellan kommuner, vattenråd, vattenmyndigheter och även HaV behövs framöver. De som är positivt är att det finns väldigt mycket engagemang och att vattenråden har bildats och samverkan på den lokala nivån då växer kontinuerligt, men till detta behövs det resurser för att det även fortsättningsvis ska finnas vattenråd. Man efterlyser också vägledning och tydlighet i vilka som ska göra vad, så att samverkan även kan leda till faktiska åtgärder. Kommentar: Samverkan är en grundbult i vattenförvaltningen och vattenmyndigheterna jobbar med denna fråga dagligen. Samverkan ska ske med vattenråd, kommuner, branschorganisationer, andra myndigheter och organisationer både nationellt och internationellt. Så samverkan kommer även fortsättningsvis att vara en mycket prioriterad fråga för vattenmyndigheterna för att få till rätt åtgärder på rätt plats. Vattenråden gör ett jättebra jobb och många aktiviter sker i distriktet tack vare vattenråden. Vattenmyndigheten håller med om att det även fortsättningsvis är viktigt att det finns ett samverkansbidrag för att hålla igång detta värdefulla arbete. De fem vattendelegationernas ordförande samt de fem vattenvårdsdirektörerna har bl.a. uppvaktat Miljödepartementet och poängterat vikten av samverkan och resurser till bl.a. vattenrådens arbete. Övervakning Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? På denna fråga har de kommit in mycket olika förslag, men där ibland har några skrivit att det måste bli tydligt vem som ska betala för miljöövervakningen (PPP) och att underlaget till klassningarna, alltså övervakningen, måste bli bättre och mer samordnat så man kan spara på resurser. Men även att övervakning och uppföljning ska kopplas bättre till de åtgärder som görs. En synpunkt som lyfts av flera är en vägledning för recipientkontroll och egenkontroll. Kommentar: Vattenmyndigheten har publicerat en långsiktig plan; Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi, och där kan man bl.a. se vilka brister som finns inom miljöövervakningen och var det behövs mer resurser. Vad gäller polluter pays principle (PPP), så anser Sveriges regering att Sverige har en bra pris-

8 8(19) politik och full kostnadstäckning. I arbetet med att utforma nästa åtgärdsprogram får frågan om även anmälningspliktig verksamhet ska ha krav på recipientkontroll utredas. Vattenmyndigheten håller med om att det finns ett stort behov av att revidera vägledningen för recipientkontroll och egenkontroll. Det är idag HaV som ansvarar för en sådan revidering med avseende på vatten. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Majoriteten anser att det inte att det finns frågor som kan nedprioriteras, dock är det några som anser att grupperingen av vattenförekomster eventuellt kan vara en sådan punkt. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet med att revidera övervakningsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Fungerar övervrakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Drygt hälften av samrådsinstanserna anser att övervakningen fungerar bra. De som inte håller med anser att den behöver samordnas bättre och riktlinjer för hur provtagnings bör ske och vad som ska provtas behövs. Övervakningen av grundvatten och miljögifter behöver dessutom utökas och verksamheter som idag inte finns med i bl.a. recipientkontrollövervakningen bör tas med. Även dataflödet från provtagning till datavärd måste fungera på ett bra sätt och flera anser att så inte är fallet idag. Störst är bristerna gällande grundvatten, miljögifter och biologiska data. Det är även viktigt att det byggs upp system för lagring av data som ej ingår i nationell eller regional miljöövervakning t ex enskild recipientkontroll. I övrigt så anser en del att VISS är ett bra verktyg, men behöver utvecklas ännu mer och bli mer lättanvändbart. För att även små kommuner ska få till kostnadseffektiva och långsiktliga provtagningsprogram kan ekonomiskt stöd behövas till provtagningskostnader. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet med att revidera övervakningsprogrammet för Västerhavet. Tillsammans med HaV arbetar vi för att det nationella datavärdskapet utvecklas så att "all" data (utförd med tillförlitlig metod och provtagen på rätt sätt) kan tas emot och tillgängliggöras.

9 9(19) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Majoriteten anser att det inte är så tydligt vilka som är ansvariga, delaktiga och berörda i övervakningsarbetet. Man vill ha bättre samordning mellan olika aktörer och få in verksamhetsutövare som inte finns med idag som tex. jordbruket, skogsbruket och vattenverksamhetsutövare. Dessutom vill man ha lättare översyn av vilken övervakning som sker idag och vart man kan få tag på data. En del instanser anser att övervakningen primärt är ett statligt ansvar och att datavärdskapet behöver utvecklas och bli mer lättåtkomligt även för andra än bara myndigheter. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet med att revidera övervakningsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt samt i arbetet för en bättre samordning och deltagande i övervakningsarbetet. Kartläggning och analys Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Majoriteten anser att bedömningsgrunderna bör förbättras, underlagen för klassningarna och vattenförekomsterna överlag måste bli bättre. Vatten som inte är klassade (som inte är vattenförekomster idag) bör finnas med i Vatteninformationsystem Sverige (VISS), för annars riskerar de att bli lägre prioriritet på dessa vattenförekomster. Vid mätning och analyser bör fler biologiska parametrar tas med för att få en bättre bild på hur status verkligen är. Många av instanserna påpekar också att det är mycket angeläget att ta fram riktlinjer för att peka ut vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten (KMV) och även att den ekonomiska analysen som stöd för riskbedömning ska vara en prioriterad fråga. Kommentar: Inom projektet Waters håller man på att ta fram bättre bedömningsgrunder. Detta blir dock klart tidigast 2016, så innan det stöttar Vattenmyndigheten arbetet genom bl.a. att ta fram hjälpredor för bedömning och förbättra VISS. Desto längre vi arbetar, desto mer underlag och bättre vetskap får vi om våra vatten. Så det är ett pågående arbete. En nyhet för denna förvaltningscykel är att länsstyrelserna kommer att tillförlitlighetsklassa alla bedömningar som görs i VISS. Då kan man lättare se hur pass tillförlitlig klassningen är och vad man har baserat sin bedömning på.

10 10(19) Indelningen av vattenförekomster sköts centralt av SGU och SMHI. HaV håller på att starta ett projekt med syfte att se över de grundläggande geometrierna och vattenförekomstindelningen till nästa förvaltningscykel då det blir aktuellt att göra en revision av förekomsterna. De förekomster som är avgränsade denna cykel kommer att gälla tills nya förekomster avgränsas nästa cykel. Vattenmyndigheterna delar synpunkten om att det behövs nationella och enhetliga metoder för utpekande av KMV och fastställande av god ekologisk potential (GEP). Vattenmyndigheterna för en dialog om dessa behov med HaV, som är föreskrivande och vägledande myndighet i dessa frågor. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Nästan alla anser att det inte finns frågor som kan nedprioriteras. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i det fortsatta arbetet genom att inga väsentliga frågor kommer att nedprioriteras. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Hälften av samrådsinstanserna tycker inte att det är tydligt vilka som har ansvaret i kartläggningsarbetet. Man anser att det är otydligt och det behöver klargöras vilka roller olika aktörer har och borde ha. Bl.a. många av kommunerna vill att deras roll ska förtydligas mer. Dessutom saknar man vissa aktörer helt som tex. Trafikverket, enskilda verksamheter och jordbruket. Kommentar: Flera aktörer som t.ex. Trafikverket och Jordbruket sker det mycket samarbete med för att få med dem i kartläggningsarbetet. Samrådsinstansernas synpunkter kommer tas med i arbetet med att ta fram förvaltningsplan med förtydligande av de olika rollerna i kartläggnings- och analysarbetet.

11 11(19) Miljökvalitetsnormer (MKN) Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? De flesta anser att tillämpningen av MKN behöver bli bättre i bl.a. planering, tillsyn, tillståndsprövningar m.m. och här kan man få stor hjälp av VISS. Men då måste bedömningarna vara gjorda utifrån bra underlag och man ska kunna läsa sig till varför en viss bedömning har gjorts. Vägledning efterfrågas av många instanser och även att få veta vilken tyngd MKN har juridiskt. Miljösamverkan Sveriges har tagit fram ett bra och omfattande webbaserat handläggarstöd gällande tillsyn MKN vatten, denna bör omnämnas så att den börjar användas mer. Några samrådsinstanser nämner också att regelverket som medger undantag inte bara ska utnyttjas för att bevilja tidsfrist, utan även till att sänka kravet på vilken vattenkvalitet som ska uppnås. Även att man ska titta på samhällsnyttan jämfört med god status, kanske kan man nyttja undantag bl.a. i dessa fall. Kommentar: En nyhet för denna förvaltningscykel är att länsstyrelserna kommer att tillförlitlighetsklassa alla bedömningar som görs i VISS. Då kan man lättare se hur pass tillförlitlig klassningen är och vad man har baserat sin bedömning på. HaV håller för närvarande på att se över föreskrifterna och däribland hur undantag ska användas. Vattenmyndigheterna deltar i detta arbete. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Nästan alla anser att det inte finns frågor som kan nedprioriteras. Kommentar: Detta visar på att Vattenmyndigheten har valt rätt frågor att prioritera. Åtgärdsprogram Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Prioritering och samordning av åtgärder, samt resurser till åtgärder. Här är det viktigt att understryka kopplingen mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart. Men även att

12 12(19) åtgärdsprogrammet tydligt kopplas till konkreta åtgärder i vattenförekomsten och inte bara på myndighets- och kommunnivå. Flera vill också att åtgärdsunderlagen ska vara en del av åtgärdsprogrammet, så att man lätt kan se vilket underlag som finns för åtgärderna. Man vill också att åtgärdsprogrammen ska vara skrivet efter lokala förutsättningar, samtidigt som det inte får skilja sig alltför mycket distrikten emellan. Många påpekar att åtgärdsprogrammet måste få med kostnadseffektivitet på ett bra sätt denna gång. En åtgärd som bl.a. nämns är information, där instanserna menar att med mer information om vattenförvaltningen, skulle myndigheter mötas med större förståelse och efterlevnad. Några av samrådsinstanserna tycker att frågor kring kulturmiljö saknas och bör ingå i åtgärdsprogrammet, men även Trafikverket som lägger mycket pengar på att skydda grundvattnet bör finnas med. Några av kommunerna önskar en återkoppling vid rapporteringar och en kortversion av åtgärdsprogrammet genom en sammanfattning med förslag på konkreta åtgärder så att man lättare och snabbare kan se vilka åtgärder som ska göras och vilka effekter det har. Frågor som flera nämner som högt prioriterade är resurser, kalkning, vattenbrist, dagvatten, dricksvatten, översvämningar och vandringshinder. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i arbetet med framtagande av åtgärdsprogram. Vattenmyndigheterna har redan i förutsättningarna för nästa åtgärdsprogram visat på att kopplingen mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder behöver bli tydligare och den geografiska kopplingen behöver belysas så att de lokala förutsättningarna kommer med. Detta görs bl.a. genom att länsstyrelserna arbetar med att ta fram åtgärdsunderlag per åtgärdsområde på uppdrag från vattenmyndigheterna. Vattenmyndigheternas miljöekonomer håller på att se över hur kostnadseffektiviteten kan komma med på ett bättre sätt i kommande åtgärdsprogram och i det åtgärdsbibliotek som VM tagit fram finns kostnadseffektiviteten med som en central del. När det gäller dagvatten så ingår den i styrmedelsanalysen som VM för närvarande genomför och tas även upp i de dialogmöten som genomförs med myndigheter och kommuner. Hur dagvatten kommer behandlas i kommande åtgärdsprogram kommer styras av vad som kommer fram i projektet och under dialogerna.

13 13(19) Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Nästan alla anser att det inte finns frågor som kan nedprioriteras, dock efterfrågar man en bra prioritering av åtgärder, så att rätt åtgärder görs på rätt plats. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer beaktas i arbetet med framtagande av åtgärdsprogram. Prioritering av åtgärder ingår som en del i de åtgärdsunderlag som länsstyrelserna tar fram och i de dialoger som förs med bl.a. åtgärdsmyndigheterna. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Ungefär hälften av instanserna tycker att det är otydligt vilka som berörs av arbetet. Man anser bl.a. att det är viktigt att det nya åtgärdsprogrammet ger tydliga anvisningar om vem som ska göra vad och när, så att det blir ett konkret stöd i myndighetsutövningen. Men även att de åtgärder som andra aktörer, förutom myndigheter och kommuner, ska vidta bör också framgå av åtgärdsprogrammet. Även vattenrådens roll i detta arbete efterfrågas. Aktörer man saknar är bl.a. Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen men även synkning med andra direktiv och program som tex. landsbygdsprogrammet och havsmiljöförordningen. En del vill att vattenmyndigheterna ska ha en tydlig dialog med olika aktörer redan innan remisstiden börjar i november 2014, samt att det ska finnas en tydlig och stark koppling mellan vattenförvaltningen och miljömålsarbetet. Kommentar: Jordbruksverket och Skogsstyrelsen är viktiga aktörer i åtgärdsarbetet och är två av de myndigheter som har åtgärdspunkter i nuvarande åtgärdsprogram. Dialogmöten med dessa myndigheter och övriga åtgärdsmyndigheter förs kontinuerligt och kommer att intensifieras framöver. I förutsättningarna för kommande åtgärdprogram finns en ambition att tydligare visa på kopplingen mellan vattenförvaltningen och miljömålsarbetet. För närvarande pågår ett arbete med att analysera befintliga styrmedel och eventuellt nya styrmedel. I detta arbete ingår det att titta på kopplingen till miljömålen.

14 14(19) Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Vissa av samrådsinstanserna har använt sig av förvaltningsplanen och då inom prövning och tillsyn, fysisk planering, övervakning, som planeringsoch kunskapsunderlag. Kommentar: Vattenmyndigheterna tycker det är mycket positivt att förvaltningsplanen har använts och samrådsinstansernas synpunkter kommer att beaktas i arbetet med att ta fram kommande förvaltningsplan. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? En del vill ha en kortfattad populärversion, andra vill ha en tydligare, mer konkret, användarvänlig och framtidsinriktad plan. Kommentar: Samrådsinstansernas synpunkter kommer att beaktas i arbetet med att ta fram kommande förvaltningsplan. Övriga synpunkter Information och kommunikation Många betonar behovet av målgruppsanpassad information, om åtgärdsprogram och förvaltningsplan ska kunna omsättas till faktisk handling. Flera samrådsinstanser konstaterar att den breda allmänheten oftast inte känner till vattenförvaltningen och att informationskanalerna kan behöva ses över och utvecklas. Kommentar: Vattenmyndigheternas strävan är att ständigt utveckla våra kanaler för att tillgängliggöra vår information till olika målgrupper. Webben är en av våra huvudsakliga informationskanaler och vattenmyndigheterna kommer fortsätta förbättringsarbetet kring innehåll, struktur samt möjligheten att använda webben för dialog. Vattenmyndigheterna har även en strävan att arbeta mer aktivt med olika typer av media, både för att uppmärksamma och synliggöra det arbetet som bedrivs med vattenförvaltningen samt för att öka delaktigheten och kunskapsnivån hos allmänheten.

15 15(19) Vattenmyndigheten kommer i nästa samrådsmaterial att lägga mer vikt på att målgruppsanpassa vår information, det gäller dels befintlig information som finns på webben, dels vid framtagande av nytt informationsmaterial. För att få ytterligare ökad förståelse för den information Vattenmyndigheten kommunicerar kommer vi, i den mån det går, använda kompletterande bilder/illustrationer som förtydligar det vi vill säga. Inom Västerhavets distrikt är vattenråden viktiga även som budbärare ut till allmänhet och kommuner kring vikten av att arbeta med vattenförvaltningsfrågor. Generellt så är det viktigt att även andra aktörer så som kommuner och andra myndigheter också har med vattenaspekten i sitt dagliga arbete, men även kommunicerar detta ut till samhället. Databasen VISS En del samrådsinstanser konstaterar att databasen VISS innehåller väldigt mycket bra information, men att det krävs specialistkunskap för att kunna använda VISS på ett bra sätt i praktiken. Önskemål framförs om att fortsätta utveckla VISS så att materialet blir mer tillgängligt och greppbart även för sällananvändare. Det efterfrågas också en datummärkning på underlagsuppgifter i VISS som relaterar till verksamhetsutövarnas ansvarsområde. Man konstaterar att de delar där påverkan presenteras i VISS i dagsläget innehåller inaktuellt material som inte bör användas överhuvudtaget i sin nuvarande form. Det behöver klargöras hur ansvarsfördelningen ser ut gällande uppdatering av underlag och om de aktuella myndigheterna aktivt ska påpeka för Vattenmyndigheten när underlag behöver uppdateras. Kommentar: Vattenförvaltningen är komplicerad och det är en stor utmaning att förenkla och målgruppsanpassa utan att samtidigt förlora den ursprungliga betydelsen. Den som är registrerad i VISS (möjligt för vem som helst) kan välja att ha en anpassad profil där man själv väljer vilken information som är relevant. Till VISS finns dessutom VISS hjälp som är ett hjälpsystem för att förklara begrepp och definitioner i VISS. Under hösten 2013 genomförs en användarundersökning med målet att under 2014 förbättra användargränssnittet för att ytterligare underlätta för användarna. Vattenförvaltningen bedrivs i 6-års cykler och det är en väldigt stor arbetsinsats att ha ett levande dataunderlag. Vattenmyndigheterna verkar för att knyta samman databaser med påverkan och åtgärder och då kunna ha uppgifter som uppdateras vid källan. Detta är en mycket omfattande och långsam

16 16(19) process, men vattenmyndigheterna ser gärna att det går att hitta vägar att hämta information direkt från andra myndigheter där det är möjligt genom öppna data. Det finns redan en datummärkning av när klassningen är gjord i VISS och detta framgår tydligt när man tittar på parametern. Dock framgår inte datumet när man tittar på det i ett sammanställt material. Detta är främst en fråga för HaV och vattenmyndigheterna att bestämma hur ofta materialet i VISS skall uppdateras av länsstyrelserna.

17 17(19) Avslutning Samråden är viktiga moment i vattenförvaltningsarbetet, så därför är det väldigt bra att så många som möjligt deltar och ger sitt bidrag till vårt gemensamma arbete med bra vatten i Sverige. Vattenmyndigheten vill tacka alla som tagit sig tid att svara på samrådet: Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor. Med hjälp av synpunkterna har man nu fått en fingervisning om hur arbetet mot nästa förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning ska bedrivas. Men även på hur nästa samråd som startar 1 november 2014 kan genomföras. I detta ärende har Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo varit föredragande och Hanna Tornevall beslutande. Hanna Tornevall Biträdande vattenvårdsdirektör Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Marin naturvetare

18 Bilaga 1 Sändlista Nedanstående instanser har svarat på samrådet och får därmed samrådsredogörelsen skickad till sig. Inkomna svar Statliga och regionala myndigheter Boverket Energimyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kustbevakningen region sydväst Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Halland Länsstyrelsen Jönköping Länsstyrelsen Kronoberg Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Örebro Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen, Svea hovrätt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen SMHI Socialstyrelsen Sveriges geologiska undersökning (SGU) Trafikverket Transportstyrelsen Kommuner och kommunala bolag Alingsås kommun Bengtsfors kommun Borås stad Dals-Eds kommun Dalslands kommun Eda kommun Falkenbergs kommun Färgelanda kommun Göteborgs stad Halmstad kommun Hammarö kommun Helsingborgs stad Hjo kommun Hylte kommun Hässleholms kommun Hörby kommun Karlskoga kommun Karlstad kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Lidköpings kommun Lilla-Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Markaryds kommun Melleruds kommun Mullsjö kommun Mölndals stad Nässjö kommun Regionförbundet södra Småland Skara kommun Sunne kommun Svenljunga kommun Sveriges kommuner och landsting Uddevalla kommun Vaggeryds kommun Vänersborgs kommun Värnamo kommun Åmåls kommun Älmhults kommun

19 Intresseorganisationer med flera Föreningen aktion rädda Vättern Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Göta älvs vattenråd Lygnerns vattenråd Mölndalsåns vattenråd Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen i Bohuslän Naturskyddsföreningen i Lerum Nissans vattenråd Nätverket för miljöchefer i Göteborgsregionens kommuner Privatpersoner Ringsjöns vattenråd Rönneåns vattenråd Suseåns vattenråd Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, sportfiskarna Säveåns vattenråd Vattenrådet för Bohuskusten Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden Vänerns vattenråd Verksamhetsutövare och branschorganisationer Aqua Fluere Bergvik skog AB E.ON vattenkraft AB Fortum generation AB Jernkontoret LRF LRF (Värmland, Västra Götaland, Skåne och Halland) LRF Dalarna LRF Vårgårda Nordic paper Bäckhammar AB Skogsindustrierna Statkraft i Sverige AB Swedavia Svensk Energi Svenskt vatten Sveriges fiskares riksförbund Vattenfall vattenkraft AB