MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Transkript

1

2 MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar är en del av stadens miljöarbete

3 Dagvatten en resurs för en miljövänligare stad

4

5 Ett mål är att utveckla biobäddar i marken som med hjälp av dagvatten, mykorrhiza och andra svampar, bakterier, djur tar hand om näring och föroreningar i dagvattnet och därigenom minska belastningen på ekosystem typ Östersjön,Mälaren.

6 Herrhagsvägen mm 50% växtjord typ-a 50% träkol Kokosmatta nu använder vi 50mm avjämningslager kross 8-16 (4-16) 850mm Bärlager Makadam 32-63

7 Första säsongens gräs Herrhagsvägen

8 Herrhagsvägen

9 Herrhagsvägen Träd planterade i en blandning av jord/träkol 50/50 Andra växtsäsongen

10 Herrhagsvägen Efter 2 växtsäsonger Ca.1 meters tillväxt År 2 År 1

11

12

13 Kol som träkol är stabilt, om vi gräver ner det i marken blir det kvar där under tusentals år som kolsänkare

14 Träkol /Biokol ett miljövänlig jordförbättringsmedel. Amazonas indianer visste det för flera tusen år sedan. Det sotiga svenska skogsfolket vid kolmilorna likaså. Och nu har forskningen fått upp ögonen för att vanligt träkol i jorden ger mycket bördiga marker. Dessutom minskas mängden koldioxid i luften. Eftersom tillgodoser växternas behov genom att: Hålla mer vatten i marken. Extra viktigt vid ökad temp. Lagrar näring förhindrar att växtnäring lakas ur. Förbättra markstruktur och stimulera faunan i marken. 1kg träkol nedgrävt= 3,67 kg CO2 borttaget från luften Halveringstid för träkol i marken år Halveringtid för organiskt material ~40 år Lars Hylander Sveriges lantbruksuniversitet

15

16

17

18 Förnybar energi matas med organiskt material Yttre behållare Inre behållare Syre in Syrefri uppvärmning av organiskt material Värme Biokol Kan kopplas till fjärrvärme eller liknande Startbrasa Gas ut som antänds och ger värme till pyrolysen

19

20 Minska risken för översvämningar Minska förekomsten av partiklar och koldioxid i luften Motverka värmeö effekten Minska belastningen på dagvattensystemen och därigenom minska föroreningarna i Mälaren och Östersjön

21 Första gången vi använder träkol som filter i skelettjordar var 2013 på Swedenborgsgatan. Ett kvarter med kol under luftiga bärlagret och ett kvarter under skelettjorden.

22

23 Växtbädd för gatuträd kolmakadam =krossad granit mm blandad med 1/10 näringsberikad träkol

24

25 Material vi använder när vi planterar träd buskar och perenner Kolflis = krossad granit (2-5mm)och näringsberikad träkol 50/50 volym Kolmakadam = krossad granit storlek mm + näringsberikad träkol 10/1 volym Koljord= jord + näringsberikad träkol 50/50 volym

26 Magnolia planterad i kolflis 2013

27 Första växtsäsongen i kolflis (Magnolia)

28 Krossad granit blandat med näringsberikad träkol 1/1 3 månader efterplantering

29

30 Obs ingen geotextil i botten på växtbädden använd geonät om markförhållanden är dåliga

31 Ritning som visar hur vi bygger växtbädd för träd i grönyta för att maximera infiltration av dagvatten och med ett träkolsfilter i botten på växtbädden där vi fångar upp näringsämnen och föroreningar.

32

33 Lingvägen meter täckdike

34 Lingvägen meter täckdike Fyllt med näringberikad biokol och makadam 8-16 mm. 1 meter djupt med dämmen var 10 meter.

35 Täckdiken som fylls med granitflis 5-8mm och 10% av volymen med biokol. Planteras körsbärsplantor

36

37

38

39

40 Stockholm vann pris i Mayors Challenge: Biokol för att minska klimatförändringarna Stockholm vann pris i den internationella innovationstävlingen Mayors Challenge. Bidraget, som tagits fram på Stockholms stads trafikkontor, handlar om möjligheten att producera biokol av stockholmarnas trädgårdsavfall för att bland annat minska koldioxidutsläppen. Förslaget belönades med 1 miljon Euro( 9-10 miljoner kronor). Förslaget- Grow Stockholm - är projektet där stockholmarnas trädgårdsavfall i framtiden görs till biokol vilket bidrar till att Stockholm blir en renare, friskare och grönare stad. Biokol framställs från till exempel kvistar och grenar. I framtiden ska de stockholmare som lämnar trädgårdsavfall till återvinningscentralen erbjudas biokol som återbäring. Det innebär att stockholmarna kan göra staden grönare och mer hälsosam. Tävlingen, för europiska städer med över invånare, hade från början 155 deltagare. Det har varit möjligt att ansöka med innovativa, modiga idéer och projekt som löser viktiga problem för städerna och dess invånare.

41 För att få rätt kvalité bör man använda certifierad biokol, vi kommer att använda EBC certifieringen. Vid upphandlingar.

42

43 Sorterad återvunnen betong för de första försöken där vi byter ut granit mot betong i våra växtbäddar

44 Swedenborgsgatan Planterade runt 1935 omkring 80 år på platsen Planterade Hösten år på platsen

45 2002 till 2013

46 välj videor och sök efter skelettjord då kommer ni till vår film om hur vi bygger skelettjordar i Stockholm Växtbäddar.mov Vår handbok hittar ni på sök efter växtbäddar och välj Växtbäddar i Stockholmsstad

47