BiodiverCity Dagvattenhantering

Transkript

1 BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad

2 Vision En grönare, attraktivare och mer hälsosam stad med hög biologisk mångfald Mål Öka stadens biologiska mångfald Skapa produkter, tjänster och processer för grönare städer Skapa permanent demonstration för spridning av gröna lösningar

3 Konstellation Ekolog Förvaltare Forskare Byggföretag Kommun/ region Grönyta Landskapsarkitekt Innovatör Entreprenör Arkitekt

4

5 Biodiversitetstak torget Augustenborg

6 Biodiversitetstak Koggen, Västra hamnen

7 Årlig reduktion av dagvatten - Tyskland Tak Tjocklek Vegetationsform Genomsnittlig Årlig Ψa (runoff cm årsretention coefficient/ %*) sealing factor) Extensivt tak 2-4 > 4-6 Mossa-sedum Mossa-sedum > 6-10 Sedum-mossa-ört > Sedum-ört-gräs > Gräs-ört Intensivt tak gräsmattor, perenner, lågväxta vedartade > gräsmattor, perenner, buskar > 50 gräsmattor, perenner, buskar, träd > *Tabellen anger den ungefärliga reduktion av regnvatten som man kan vänta sig under ett år. Det gäller under tyska förhållanden där man har en genomsnittlig nederbörd på mellan mm och där den största delen av vattnet kommer på vintern.

8

9 Ohoj

10 Biofilter för dagvattenhantering, cykelställ och vegetation

11

12

13

14 Dagvatten i levande väggar Levande vägg bevattnad med dagvatten våren efter etablering (2013)...Och 3 år gammal Denna vägg förbrukar ca 10 l vatten/dag

15 Det finns nya system för dagvatten i levande väggar

16 Biokol och trädgårdskompost i jord på torr och skuggig innergård

17

18 Biokol i växtbädden biochar control biochar control biochar control biochar control biochar control ecto ecto VA VA ecto ecto VA VA ecto ecto quercus petreae quercus petreae prunus sargentii prunus sargentii carpinus betulus carpinus betulus prunus cerasifera prunus cerasifera quercus petreae quercus petreae

19 Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Ann-Mari Fransson

20 Växjö Träd i en kompakterad grusyta renoverades Jorden byttes (skelettjord?) Genomsläpplig grus lades som slitlager En annan sektion fick samma behandling Dagvatten leds ner i förstärkningslagret i vägkroppen Två rader träd med olika avstånd till dagvattentillförseln

21

22

23

24 Renovering med genomsläpplig grus som slitlager Stamdiameter (cm) Omgjort 2013 Omgjort 2014

25 Biofilter i Kviberg

26

27 Kviberg Infiltrationen mättes i överkant och nederkant av två sektioner för att omflyttningen i materialet skulle uppskattas samt i sektionen innan utloppet som var mest påverkat av översvämningen

28 Resultat 300 Infiltration (mm/h) Nordväst övre Nordväst nedre Mitt väst övre Mittväst nedre Söder öst

29 Dagvatten Dagvattentillförsel till träd ser ut att ge en något bättre vitalitet generellt men för få platser med dagvattentillförsel finns så resultatet är mycket osäkert Det vi kan säga är att träd inte skadas av dagvattentillförsel men variationer mellan arter kan förekomma Växter för biofilter ska vara torktåliga snarare än anpassade för mycket vatten

30 Lindar på olika platser i Sverige med olika typer av vattentillförsel är jämförda

31 Växter i biofilter med dagvattentillförsel Miljöförutsättningarna i biofilter kartlades Ståndorter i naturliga områden med dessa miljöförutsättningar identifierades De växter som finns på dessa ståndorter kartlades De egenskaper dessa växter har sammanställdes Slutsats Växter som är salttåliga, har smala, små och håriga blad bör vara lämpade för regnbäddar Trift (Arenaria maritima), ljung (Calluna vulgaris), en (Juniperus sp.), lingon (vaccinium vitis-idaea), vår arv (Cerastium semidecandrum), gulmåra (Galium verum) mfl.

32 Årstillväxt på olika platser i Stockholm med dagvattentillförsel till växtbäddarna Stamomkretstillväxt (cm/år)

33 Generella resultat Då tidigare erfarenheter om stadsträd och planteringar av träd ej varit vetenskapligt belagda Empiriska mätningar av 630 träd, på 70 platser i 5 svenska städer genomförts Mätningarna inbegriper tillväxtmått och en visuell vitalitetsbedömning. Mätfaktorer inom trädförsöken innefattar bland annat ståndortens beskaffenhet, det lokala klimatet vid mättillfället, trädart, växtbäddskonstruktion och typ av yta.

34 Kombination av växtbädd och slityta 2,5 2,0 1,5 Vitalitet 1,0 0,5 0,0 Asfalt Betong Grus Gräs Sten Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Asfalt Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Medel

35 Kombination av växtbädd och slityta Årlig stamtillväxt (cm/år) 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Asfalt Betong Grus Gräs Sten Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Asfalt Betong Grus Gräs Sten Total Annat Skelettjord Medel

36 Herrhagsvägen Stockholm Effekter av biokol Tillväxt (cm) Kontroll 4,8 Biokol 6,6 Skärv 3,7 Skottlängd (cm) Kontroll 11,7 19,6 17,9 Biokol 18,9 12,6 9,6 Skärv 12,9 14,2 7, Omkrets Skottlängd cm Kontroll Biokol Skärv cm Kontroll Biokol Skärv

37 Kontroll Biokol Skärv

38 Blekingegatan Stockholm Tillväxt av rötter i skelettjord Lind, Tillia cordata Skelettjord - Stockholm 8 st restaurerade växtbäddar 3 st nyplanterade Skanner finns vid ett träd av varje behandling Omkrets cm Planterat 2014 Äldre träd Endast en rot påträffad vid nyplanterat träd

39 Skanner, luftiga bärlagret, nyplanterat träd

40 Ångfärjan Helsingborg Träd under fribärande element med sammanhängande växtbädd Saltutsatt träd med mycket genomsläpplig terass Dräneringsgrus i botten av växtbädden för att skapa en hängande grundvattennivå Träd med mer traditionell växtbädd. Vanlig växtjord med biokol.

41