Tillväxt och vitalitet hos urbana träd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxt och vitalitet hos urbana träd"

Elin Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB

2 Prunus avium Plena planterad som cm träd (1,3 m) Växer i en gräsremsa vid en villagata i Enskede

3 Tabell, HB. De behandlingar som testats på Herrhagsvägen i Enskede, Stockholm och utvärderats 2013 och Behandling Adress Planteringstid Substrat n A Vanlig växtbädd Herrhagsvägen Nov-Dec 2009 AMA B jord 10 B Växtbädd+biokol Herrhagsvägen Nov-Dec 2010 AMA B jord + 50% pulveriserad biokol 10 C Endast sten Herrhagsvägen Nov-Dec

4 Frågeställning Är biokol positivt för urbana träds tillväxt och vitalitet? Kan träd växa i endast sten och hur blir tillväxten och vitaliteten?

5 AMA B-jord Ca 5% organisk halt

6 Biokol Lövträd som pyrolyserats (syrefri förbränning) Pulveriserats 0-5 mm Ogödslat Downie, Crosky, and Munroe 2006, Physical properties of biochar in Biochar for environmental management

7 Positiva effekter med biokol Hög vattenhållande förmåga (som lera) Öka näringsretentionen i jorden, näringen hålls kvar Renar vatten från tungmetaller Tillförsel av vissa näringsämnen (P, K, Ca, etc.) Gynnar en mikrobiell tillväxt Långtidslagring av kol MEN; Partiklarna kan brytas sönder mekaniskt Tillgången är liten Kvalitén mycket variabel

8 Vanlig växtbädd (AMA B) Växtjord AMA B +Biokol Foton från Juni, Frida Andreasson Sten utan jord (32-64 mm)

9 A AMA B växtjord Trädgropar 2x2x1 m C AMA B växtjord + 50% biokol B AMA B växtjord + 50% biokol Sten mm under jordklump Sten mm Sten mm under jordklump

10 Skötsel Träden vattnades under växtsäsongen i två år med 150 l vatten per vecka via tree-gaters Vid första tillfället fick de 4 Wallco (NPK, ) och vid övriga tillfällen 2 Totalt fick varje träd 6000 l vatten och 12.3 l näringslösning

11 Stam omkrets (cm) Resultat b 40 a a Växtbäddsjord (AMA B) Växtbäddsjord + Biokol Sten (32-54 mm) Med 99% sökerhet

12 Skottlängd (cm) Växtjord AMA B Växtjord + biokol ** ** ** skillnaden mer än 95% säker

13 Trädbiomassa Växtjord AMA B + Biokol Sten (32-64 mm) Krondiameter Kronhöjd Trädhöjd Växtjord AMA B 4,31±0,57 3,79±0,36 6,43±0,42 Växtjord+Biokol 5,17±0,48 3,66±0,33 6,08±0,62 Sten 4,31±0,46 3,48±0,30 6,26±0,18 Foton från Oktober

14 Stomatas öppningsgrad mmol/(m 2 s) Växtbäddsjord (AMA B) Växtbäddsjord (AMA B) + Biokol Ingen skillnad och höga nivåer Träden hade inga problem med sitt vattenupptag

15 Bladyteindex 4 3,5 Juni 4 3,5 September 3 3 2,5 2, ,5 1, ,5 0,5 0 Växtbäddsjord (AMA B) Växtbäddsjord + Biokol Sten (32-54 mm) Referens 0 Växtbäddsjord (AMA B) Växtbäddsjord AMA B + Biokol

16 Sammanfattning Träd kan växa i en växtbädd med en mindre stenfraktion utan övrigt substrat och ha samma tillväxt som i AMA B-jord. Biokol gjorde att Körsbär (Prunus avium) har större stamomfång än de träd som står i vanlig växtjord. Tillväxten av trädets biomassa har alltså ökat markant. Körsbären har större skottlängd och bredare krona när de växer i växtjord med biokol inblandning. Trädens vitalitet och bladyteindex påverkades inte av att de växte i en jord med tillsats av biokol.

17 Slutsatser Det fria utrymmet i en skelettjord behöver inte vara fullt med jord för att fungera Biokol gynnar tillväxten av träd och gör troligen att man kan gödsla mindre Vitaliteten påverkas troligen inte av dessa åtgärder

18 Lantmannagatan Malmö Skelettjord-växtjord, genomsläppligslityta Art Slityta Växtbädd A Italiensk al Gräs Växtjord B Italiensk al Stora fogar/ betongplattor Skelettjord C Italiensk al Betongplattor Växtjord Italiensk al (Alnus cordata) som växer i skelettjord med betongplattor som slityta jämfördes med Italiensk al som växer i växtjord med betongplattor som slityta och Italiensk al som växer i en öppen växtbädd med växtjord i bädden på Lantmannagatan i Malmö studerades

19 Bild Lantmannagatan Pågens

20 Storlek (m) RUBRIK Underrubrik Gräs Betong/Skelett stora fogar/skelett Betong/Jord Skillnader mer än 80% säkra 8 Inga säkra skillnader Krondiameter Kronhöjd Trädhöjd

21 Stamomkrets (cm) RUBRIK Underrubrik a b ab Gräs Betong/Skelett stora fogar/skelett Betong/Jord Omkrets Skillnader mer än 90% säkra

22 Sammanfattning Träden i gräsytan blev högre än de som hade betongplattor som slitlager när de växte i växtjord Träden med genomsläpplig slityta i skelettjorden fick relativt sett högre krona än de i växtjorden Stamomkretsen var störst hos träden som hade genomsläpplig slityta och skelettjord än de som hade betong eller gräs

23 Renovering med skelettjord i Sundsvall Växtbädden hos befintliga lindar renoverades för mer än 5 år sedan Skelettjord byggdes utanför rotklumpen Ca 1m 2 skelettjord med betongplattor som slityta Träden är placerade längs Köpmansgatan Lindar i renoverade växtbäddar jämförs med lindar i den ursprungliga växtjorden

24 Bild Sundsvall Orenoverade växtbäddar Renoverade växtbäddar

25 Storlek (cm/m)/temp ( C)/vattenhalt (%) Jord 51 *** Skelett *** *** *** *** 1 Omkrets (cm) Krondiameter Kronhöjd Trädhöjd Markvattenhalt Marktemperatur Stamtemperatur *** 99% säkert

27 Bladyteindex LAI 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Växtjord Skelett Ingen säker skillnad

28 Sammanfattning Renoveringen gjorde att Lindarnas biomassa/storlek ökade Bladyteindex tenderar att öka men variationen är stor Troliga slutsatser Gasutbytet blev bättre, kompakteringen mindre, vattentillgängligheten bättre Ev. gödslades träden vid renoveringen

Relevanta dokument

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd