Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial
|
|
- Axel Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial
2
3 Projektet Syfte: Uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter Ersätt naturgrus och säkra Miljömål 9 & 15 Start: September 2012 Avslut: Januari 2015 Demonstrera möjligheterna på stor bredd Testanläggning på turné 3
4 24 Projektpartners MinFo
5 Fyra Spår
6
7 Flyttas med två jumbotrailers
8 Luleå November 2013
9 Turné genom Sverige Anläggningen har varit på turné under 49 veckor Den har stått uppställd på tolv olika platser Den har transporterats 440 mil totalt
10 Ett gott samarbete Anläggningen har varit bemannad med 2 personer från Chalmers per vecka i 42 arbetsveckor. Totalt har 41 olika personer arbetat med anläggningen 17 st från Chalmers 24 st från deltagande företag
11 Världsunik testserie 27 st olika material har krossats i anläggningen Varav 21 st ingår i de analyser som utförs inom spåren. För varje täkt har minst 10 olika tester utförts och minst 60 st prover plockats ut.
12
13 X VSI Kross Hastigheten varierad mellan 58 och 79 m/s
14 VSI-krossens inverkan på kornformen 14
15 Procentandel under 125 µm
16 Jämförelse av kornform
17 Vindsikt Delar upp i två produkter. Skär vid 63 μm
18 M4 M5 M6 M9 M10 M12 M13 M14 M15 M16 M17 M18 M19 M20 M21 M22 M24 Massprocent under 63 µm Vindsiktens inverkan under 63 µm 12% 10% 8% 6% Inmatat material Maskinsand 4% 2% 0%
19 M4 M5 M6 M9 M10 M12 M13 M14 M15 M16 M17 M18 M19 M20 M21 M22 M24 Massprocent 63 till 125 µm Vindsiktens inverkan µm 16% 14% 12% 10% 8% 6% Inmatat material Maskinsand 4% 2% 0%
20 Cementbundna spåret
21 Cementbunda spåret 1) Karakterisering av ballasten 2) Mikrobruks- och bruksförsök 3) Förstudie VSI-krossning hos Metso 4) Huvudstudien 5) Betongförsök
22 Karakterisering av ballasten Siktning Torrt-vått WET DRY ,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11,
23 Karakterisering av ballasten Lös packning Enskilda fraktioner 0,125-0,25 mm 0,25-0,5 mm 0,5-1 mm 1-2 mm Hela fraktioner 0-4 mm 8-16 mm
24 Karakterisering av filler med mikrobruksförsök
25 Bruksförsök 300 Bruksförsök - Utflyt Utflyt
26 Betongförsök 30 olika material har testats som anläggningsbetong och husbyggnadsbetong 19 material från projektets anläggning 11 referenser från täkternas ordinarie produktion
27 FLYTMEDELSDOS Variabelt Betong Betong Grov ballast Grov 35 % > 4 Konstant i alla betonger 35 % Fin ballast Fin Pasta 30 % > 0,125 < 0,125 Y % X % Variabelt Pasta Cement Vatten Konstant i alla betonger
28 Poängsystem 1 = Inte användbar 2 = Dålig, faller isär, fattas något 3 = Godkänd, men behöver kanske kompletteras eller omproportioneras 4 = Bra 5 = Mycket bra
29 Betong med betyg 2 - Dålig Betong med betyg 5 Mycket bra
30 Anläggningsbetong
31 Husbyggnadsbetong
32 Slutsatser Det gick att göra godkänd betong med i stort sett alla material. Material som krossats med projektets anläggning har alltid fungerat bättre än motsvarande referens. Med rätt teknikinvesteringar går det att göra fungerade material med nästan alla bergmaterial, vilken teknik som krävs varierar.
33 Fillerspåret
34 Fillerspåret Analys av 20 olika täkter Filler framsiktat från anläggningens vindsiktade 0-2 Filler framtaget från täktens 0-2 eller 0-4 från ordinarie produktion.
35 Punkte på referenser Höga halter av biotit i bergmaterialet tenderar få höga värden på Punkte
36 Flytgränsspänning Fyrkant VSI krossat och vindsiktat Triangel Konkrossat Generellt förbättras fillern med projektets anläggning
37 Spread [cm] Minikon Minicone V3 V4 V6 V7 V7_2 V8 V9 V10 V12 V13 V14 V15 V16 V19 V18 V17 V20 V21 K3 V22 K4 K6 K7 K8 K9 K Höga värden på utflyt indikerar bra filler.
38 Slutsatser VSI och Vindsiktning förbättrar fillerkvalitén för alla bergmaterialen Vindsikten tar bort partiklar och förbättrar därmed kvalitén. Förbättringen är relativ. En sämre konkrossad filler förbättras, men blir bland de sämre VSI och vindsiktade.
39 Spåret för Anläggningsjordar
40 Spåret för anläggningsjordar Krukförsök med perenner i 4 olika material Test av olika siktkurvor Analys av kornform hos ballasten i jordarna Krukodlingar med 8 olika material från turnén. Utomhusodling
41 Krukförsök med perenner Biomassa
42 Vattenhållande förmåga
43 Antal rötter (st) Odling med olika kornkruvor M23 M Växterna växte bäst i jordar med hög andel 0,5-2 mm och mindre än 10% under 63 µm.
44 Utomhusodling
45 Slutsatser Det är möjligt att odla perenner i jordar med krossballast Den vattenhållande förmågan är dock sämre. Ingen direkt koppling till kornens kornform har kunnat iaktas. Andelen 0,5-2 mm är positivt relaterat till tillväxten. Framtidens AMA bör tillåta både naturgrus och krossballast så länge de uppnår krav formulerade utifrån växternas förhållanden.
46 Funktionella spåret
47 Funktionella spåret Gungsand Snabbfiltersand Infiltrationssand för markbäddar Golfsand Paddocksand
48 Gungsand Provkropp släpps från 3 resp. 2 m Retardationen mäts Max-värdet efter 3 släpp ger HIC-värde
49 Gungsand
50 Snabbfiltersand Med hjälp av optimering av VSIns rotorhastighet är det möjligt att efterlikna önskvärda egenskaper hos filtersand.
51 Golfsand Tester hos Eurofins - De krossade materialen uppnådde inte kraven, på grund av en för grov siktkurva. - Frågan kvarstår om kraven skulle uppnås med en bättre siktningsanläggning, som säljare av golfsand brukar ha. - Exempel på golfbanor som använder krossmaterial på Fairway finns.
52 Ridbanematerial 18 av materialen har skickats till Ulltuna Testas med SLU:s konstgjorda hov Syftet är att vi skall lära oss tillverka ridbanematerial med önskade egenskaper (funktioner) 52
53 Ridbanematerial Föreberedelser i Ulltuna 53
54 Ridbanematerial Firmness / ytfasthet ryttarna/hästarna upplever som ytfasthet (beräkningsmässigt är det vertikal acceleration) Cushioning / dämpning Underlagets förmåga att dämpa maxbelastningen (baserat på vertical load) 54
55 Slutsatser
56 Går att ersätta med rätt teknikinvesteringar - Justeringar av recept kan krävas. - Vissa glimmerrika bergarter kan utgöra undantag Majoriteten av naturgruset som används idag kan tekniskt sett ersättas! Finns potential att ersätta naturgruset inom flera områden - Går att odla i anläggningsjordar. - Funktionella materialen indikerar att det finns möjlighet att ersätta för de flesta materialen. - Gjuterisand fortfarande okänt. - Vidareutveckling till säljbara produkter krävs, i flera fall krävs ännu mer avancerad siktutrustning Redan möjligt att ersätta
57 Tack! Zinkgruvan Oktober2014
Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling
Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Utmaning Ersätta naturgrus till 100 % Säkra Miljömål 9 & 15 Frikoppla samhället från ett behov
INTRODUKTION. Anläggningsjordar Cementbundna produkter Funktionella ballastprodukter Fillerprodukter
INTRODUKTION Historiskt sett har naturgrus varit ett av Sveriges allra viktigaste råmaterial för samhällsbyggnation. Hela landets infrastruktur; byggnader, broar och vägar, är till stor del byggda med
finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning
Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast
Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik
Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Magnus Evertsson Produkt- och produktionsutveckling sida 1 MinBaS-programmets projekt vid Chalmers Realtidsoptimering av krossanläggningar Optimal fragmentering
Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet
Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor
Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk
Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Indata
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget
Hans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Projekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet
Forskningsprogram 30491-1 Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Total kostnad 10.800.000 kr Projekt Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter 2007-2011 Universitet/Högskola/Företag
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar
Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus
Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus
Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast
1 Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast MinBas Innovation-Hållbar bergmaterial och mineralförsörjning WP 2 -småskaliga prov -lämplighet till betongtillverkning.
EXAMENSARBETE. Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong. Carl Adamsson 2014
EXAMENSARBETE Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong Carl Adamsson 2014 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial
EXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
EXAMENSARBETE Karakterisering av bergkross till betong Ludvig Dahlgren 2016 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Department of Civil, Environmental and Natural
TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING
PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten
MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus
Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus Mattias Göransson december 2015 SGU-rapport 2015:35 Omslagsbild: Isälvssand med en tunn kappa
Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter
Bergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Fukthaltens påverkan på maskintillverkad betongsand vid Vikan Kross
Fukthaltens påverkan på maskintillverkad betongsand vid Vikan Kross Elin Haglund Högskoleingenjör, Berg- och anläggningsteknik 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus
Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus Mattias Göransson SGU-rapport 2011:10 augusti 2011 Omslagsbild: Grustäkt i Badelundaåsen mellan
Övergång till helkrossballast
HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt
Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 200605510 Total kostnad 10 800 000 Tidplan, förväntade delrapporter Slutrapport juni 2011 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 304911Energieffektiv
MinBaS Innovation - VINNOVA
Presentation av MinBaS Innovation - ett forsknings- och innovationsprogram med finansiering från Vinnova Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Mariette Karlsson Sveriges Stenindustriförbund
Influence of different types of fine aggregate on concrete composition
Influence of different types of fine aggregate on concrete composition Claus Pade, CBI:s informationsdag, 12 march 2009 Types of fine aggregate n n n n Naturgrus 0/8, Sweden, natural pit aggregate Kross
MinBaS Innovation - VINNOVA
Innovation - VINNOVA MinBaS Innovation Utlysningar 2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan Nov 2013 Juni 2017 Programmet
Biokol i urbana vegetationsbäddar
Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd
SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Tillväxt och vitalitet hos urbana träd
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd
MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015
Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26
SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
MinBaS Innovation - VINNOVA
Presentation vid SGU:s Bergmaterialråd och SBMIs Tekniska utskott 12 mars 2014 Jan Bida, Programkoordinator Forskningsdirektör MinFo Prel. Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan 2013-2016
Informationsblad Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar
Informationsblad Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar 1 Bakgrund Detta informationsblad har tagits fram med medel från Havs- och vattenmyndigheten anslaget 1:12 åtgärder för havs-
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Sammanträde med SGUs Bergmaterialråd. Datum: Onsdagen den 11 mars 2015 Tid: Kl Plats: SGU, Uppsala
Vårt datum/our date 2015-03-18 1(5) SGUs Bergmaterialråd Sammanträde med SGUs Bergmaterialråd Datum: Onsdagen den 11 mars 2015 Tid: Kl. 13.00-16.00 Plats: SGU, Uppsala Närvarande: Björn Strokirk SBMI Mariette
ASFALTDAGARNA Viktiga egenskaper hos bergmaterial. Indelning av bergarter. BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden
ASFALTDAGARNA 2006 BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden Malmö och Stockholm, 22 23 november 2006 Jan Bida Indelning av bergarter Magmatiska -granit -gabro -diabas - porfyr m.fl
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat
Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA
Rapport R-17-21 December 2017 Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA Björn Lagerblad Patrick Rogers Carsten Vogt Per Mårtensson SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL AND
Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005
MinBaS Sammanfattning av utvalda rapporter 1(22) Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 Nyttiga resultat för bergmaterialindustrin, en sammanfattning av utvalda rapporter Innehåll Inledning... 4 Projekt
Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong
Examensarbete 10 poäng C-nivå Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B104/07 David Sandberg och Lars Johansson Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen
MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning
MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets
Presentation MinBaS dagen
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,
WP 2 y Bilaga Grågröna systemlösningar för hållbara städer. 1. Trafikklass. 5. Slitlager 5. Sättsand Fogsand 2. Obundet bärlager
WP 2 y Bilaga Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för icke-permeabel överbyggnad med naturstens- och markbetongbeläggning på obundet bärlager i urbana miljöer, icke-permeabla Steg
Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö
Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Naturlig urkra ft från Island Naturlig pimpsten ger luft till rötterna Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman kastas ut ur vulkanen i
En jämförande studie
Institutionen för teknik och design, TD Stenmjöl eller naturgrus i betong En jämförande studie Crushed fine aggregate or natural gravel in concrete - a comparative study Växjö, 310509 15Hp Examensarbete/BY9903
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
EXAMENSARBETE. Laboratoriepackning och materialseparationsförsök på ett krossat filtermaterial. Carolina Westdahl 2013
EXAMENSARBETE Laboratoriepackning och materialseparationsförsök på ett krossat filtermaterial Carolina Westdahl 2013 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg
VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september
INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement
Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS II Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI Standardisering av ballastprodukter
Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram anpassat för krossballast Fredrik Lidberg TVBM-5082 Examensarbete Lund 2011 ISRN: LUTVDG/TVBM--11/5082
Metodutveckling glimmeranalys
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Projekt nr 2.2.6 MinBaS II Produktutveckling Projektområde 2.2 Partikelteknologi Projekt 2.2.6 Metodutveckling glimmerbestämning i ballastmaterialets finfraktion.
BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER
nspiration till att skapa bra natur i täkter BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER Monica Soldinger Almefelt monica.almefelt@swerock.se INSPIRATION TILL ATT SKAPA BRA NATUR I TÄKTER ÅTGÄRDER UNDER DRIFT OCH I SAMBAND
MinBaS Mineral Ballast Sten
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS - ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten Slutrapport MinBaS - programmet 2003 2005-06-30 SGU Dnr 0-1240/2002 utvecklingsprogrammet MinBaS
Mineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten
Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson
NÄR DU VILL HA ETT bergsäkert RESULTAT.
NÄR DU VILL HA ETT bergsäkert RESULTAT. UTROTNINGSHOTADE ARTER TRIVS I VÅRA TÄKTER OCH VÄG- SLÄNTER. Naturgrus och bergkross finns i hela vårt samhälle och används i första hand vid framställning av betong
Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter
Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde
SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN
SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN BRUKSANVISNING SHELTON SPORTSTURF DRAINAGE SOLUTIONS BAUMBER HOUSE BAUMBER HORNCASTLE LINCOLNSHIRE LN9 5NF ENGLAND Tel 01507 578288 Fax 01507 578790
Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:
PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 2016-05-31 PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 KUND Luleå kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan
Seminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE
Seminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten Titel: Kvalitetssäkring av bergkross
Prislista ABCD-län. Grus & Berg. Giltig fr.o.m
Prislista ABCD-län Grus & Berg Giltig fr.o.m. 2016-05-01 www.swerock.se Stockholm Bergtäkt Gladö kvarn Produkter Pris Volymvikt Nr Sortering mm kr/ton cirka ton/m 3 301 Stenmjöl 0/4 125 1.7 302 Stenmjöl
C-UPPSATS. En studie av fri glimmers vattenupptagningsförmåga
C-UPPSATS 2009:243 En studie av fri glimmers vattenupptagningsförmåga David Åkesson Luleå tekniska universitet C-uppsats Bergmaterial Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geoteknologi 2009:243
EXAMENSARBETE. Kvalitetssäkring av bergtäkten Verksamheten, Skarvsjö 2:126. Jonatan Jonsson. Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 2009:018 HIP Kvalitetssäkring av bergtäkten Verksamheten, Skarvsjö 2:126 Jonatan Jonsson Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Bergmaterialingenjör 80 poäng Institutionen
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande
Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:1 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,21 Förstudie FoU-program Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Förstudie - Utarbetande
ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.
ALLÄTARE Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ÅTERANVÄNDNIN SKA OCKSÅ VAR KROSSNING OC EKONOMISKT LÖNSAMT H
Finansdepartementet. Naturgrusskatten. måluppfyllelse och konsekvenser 2003-03-03
Finansdepartementet Naturgrusskatten måluppfyllelse och konsekvenser 2003-03-03 1 Ärendet och dess beredning... 3 2 Definitioner... 3 3 Bakgrund... 4 3.1 Naturgrus en skyddsvärd resurs... 4 3.2 Tillgång,
Din naturliga leverantör av specialsandprodukter
Din naturliga leverantör av specialsandprodukter GÅRDSGRUS Rådasand en unik naturprodukt ÄR DET NÅGON SKILLNAD PÅ SAND OCH SAND Sand vet säkert de flesta av oss att det är naturen själv som producerat.
EXAMENSARBETE. Montering och tillverkning av prefabricerad cirkulationsplats. Mikael Kemppainen. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE prefabricerad cirkulationsplats Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Jag skulle vilja tacka HÖ Allbygg
MinBaS II. PROJEKT INOM MinBaS II. Mineral Ballast Sten
- ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten Programmet är resultatet av ett flerårigt samarbete mellan företag och organisationer inom delbranscherna industrimineral, bergmaterial
Undersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET
ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET Examensarbete Byggingenjör Abdulsattar Rahman Hassan Ali Rapportnummer: 2018.01.01
Sandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
EXAMENSARBETE. Los Angeles talets beroende av sprickfrekvens och kornform hos två mellansvenska täkter. Gustav Sahlin 2016
EXAMENSARBETE Los Angeles talets beroende av sprickfrekvens och kornform hos två mellansvenska täkter Gustav Sahlin 2016 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Vad händer inom miljömålsarbetet? Anna Hedenström Enhetschef Tematisk geologi, SGU
Vad händer inom miljömålsarbetet? Anna Hedenström Enhetschef Tematisk geologi, SGU Vad är så speciellt med naturgrus? och varför är det så viktigt? KARTBLADET GOTTENVIK (No 64) A. G Nathorst 1878 I ett
ID: DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE. - Pilotstudie. Erik Andersson & Sofia Öjerborn
ID: 12940 DIREKT TOLKNING AV BORRKÄRNOR FÖR BEDÖMNING AV BERGMATERIALETS ANVÄNDNINGSOMRÅDE - Pilotstudie Erik Andersson & Sofia Öjerborn 2014-06-05 FÖRORD Följande projekt har som mål att undersöka bergkvaliteten
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av ANDERS FOLKESSON Landskapsarkitekt LAR/MSA Universitetslektor Inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp 1 2 men AMA är varken
Matematiktävling för Skånes högstadieelever
Matematiktävling för Skånes högstadieelever Kvalificeringstest Tid : 60minuter Antal uppgifter: 15st Max poäng: 15poäng. Hjälpmedel : Papper, penna och radergummi (ej miniräknare). 1. Du ska ordna en fotbollsturnering
Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Nedanstående tabell redovisar kommunvis summan av samtliga kända grustillgångar.
Grusförsörjningsöversikt Syfte: Avsikten har varit att får en uppfattning om vilka grusresurser Tvåstad (Trollhättans och Vänersborgs kommuner) besitter. Denna kunskap kan användas vid långsiktig planering
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning 2014 2017 WP 1 Projektledning & Information WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa
LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1
Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson
Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta
Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani
Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans
Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård