Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter"

Ann Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde FAS Svensk Standard, SS VVMB Danska, tyska, norska standarder Produktstandarder EN Ballast för betong EN Ballast för asfaltmassor o. tankbeläggningar EN Ballast för obundna o. hydrauliskt bundna material EN Makadamballast för järnväg EN Obundna material EN Ballast för bruk EN Vattenbyggnadssten EN Lättballast Provningsstandarder SS-EN 932- Generella metoder Geometriska egenskaper Fysikaliska egenskaper Kemiska egenskaper Huvudmål Överensstämmelse mellan definitioner UEPG Key objectivs fritt översatt En enda standard oberoende av användningsområde Återvunnen ballast och industriellt framtagen ballast skall integreras i produktstandarderna Endast 1 analysmetod per egenskap Mekanisering av vissa manuella provningsmetoder 1

tankbeläggningar EN 13242 Ballast för obundna o.

2 Definitioner, benämningar, kategorier SS-EN Provtagning Filler: ballast som till största delen passerar 0,063mm sikten Finmaterial: fraktion hos en ballast vars korn passerar 0,063 mm. Fin ballast : benämning som ges till finare sorteringar med D < 2 mm och där större delen ligger kvar på 0,063 G C 90/15, Grov ballast 10 % överkorn och 15 % underkorn A N 14 = kulkvarnsvärde < 14 Provtagningsplan Syftet med provtagningen Egenskaper som skall provas Provtagningsställe Storlek och antal delprov Ett bra redskap att ha som underlag vid diskussioner Hur får jag ett representativt prov Stora prover Pr ovstorlek = 6* D * lösvolymvikt EX 0/2mm 13 kg 4/8 25 kg 16/22 42 kg SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering Ex vågar och vikter Kalibrering fortsättning Definition. Kalibrering: kalibrering fastställer sambandet mellan ett mätdons visning och motsvarande kända värden för en mätstorhet. Görs enligt definierade metoder med mätutrustning som skall vara spårbar. Referensutrustning- används bara för kalibrering Laboratorieutrustning- används för laboratorieprover Våg skall ha den noggrannheten som provningsmetoden anger Kalibreringsfrekvens våg - 1 gång/år Kalibreras inom arbetsområdet Kalibreringsfrekvens vikter Innan ibruktagandet och sedan 1 gång/12 mån eller 1gång/2 år 2

Provtagningsplan Syftet med provtagningen Egenskaper som skall provas Provtagningsställe Storlek och antal delprov Ett bra redskap att ha som underlag vid diskussioner Hur får jag ett representativt

3 Pyknometrar Pyknometrar Kalibreringsfrekvens: (klass B ISO4788) Rullande program minst 1 g/ 5 år KalibreringSiktar Skall överensstämma med EN Stansade siktar, >4 mm, ISO minst 1g/2 år Vävda siktar, <4 mm, ISO Men vad är lämpligt? Används den ofta eller sällan?. Enbart vatten eller asfalt? Kalibreringsplan Bildanalys eller kontroll med referensmaterial Metodik referensmaterial: gäller nya siktar Fortsättning kalibrering sikt Mastersiktserie och arbetssiktserie 1 st referensmaterial per sikt bestående av runda partiklar 2d= 100% passerande D= 40-60% passerande 0,5 d= 0-5% passerande Sikta på mastersikt och sedan arbetssikt, dokumentera skillnaden Denna skillnad får ej skilja mer än 5 enheter i förhållande till första kontrollen Använda siktar : Förslag Sikta som ovan. Jämför med mastersiktens bildanalys Klarar man toleranskraven i standarden är det OK SS EN Siktning I standarden: all siktning skall avslutas med handsiktning i minst 1 minut. Efter mycket arbete I SC6 Undersökningar av VTI Påpekande om arbetsmiljöfara Uttalande CEN/TC154/SC6 28 nov 2005 Vid produktionskontroll kan andra metoder användas under förutsättning att lämpligt arbetssamband med referensmetod upprättas 3

Kalibreringsplan Bildanalys eller kontroll med referensmaterial Metodik referensmaterial: gäller nya siktar Fortsättning kalibrering sikt Mastersiktserie och arbetssiktserie 1 st referensmaterial per

4 SS siktning, fortsättning SS-EN Flisighetsindex Stansade siktar vid 4 mm eller större Större mängd kvarstannande på resp. sikt Enkelprov Inget krav på att använda hela siktserien Analysprovstorlek 22,4 mm 16mm 11,2mm 8 mm 5,6 kg 2,6 kg 1,4 kg 0,6 kg Stora prover Sliter på skakapparaten SS-EN Analyserar hela sorteringen (4-80 mm) Andra flisighetssiktar Stansade siktar för provberedning Snävare fraktioner FAS-metod 209 Analyserar fraktionen (5,6-16 mm) Ex; Flisighetsindex 15 ungefär lika med flisighetstal 1,40 SS Sandekvivalent SS EN Metylenblå MB= gram adsorberad reagens/kg 0-2 i finballast eller samtagen ballast <8 Fraktion 0-2, fuktkvot <2 % SE = 100 x fasta provets höjd hela provets höjd Bestäms hos fin ballast om halten 0,063 större än 3% Metoden kan påverkas av flera olika mineral i olika storlekar! Finns kaategorier Men inga krav MBF-value g/kg < 10 < 25 >25 inget krav Kategori MBF MBFNT MBF10 MBF25 MBFDeclared MBFNR Medelvärde 2 prov Bestäms hos fin ballast om halten 0,063mm > 3 % Inga gränsvärden finns Jämför Slamhalt =100 x slammets höjd hela provets höjd Använder formaldehyd- skall bort 4

sorteringen (4-80 mm) Andra flisighetssiktar Stansade siktar för provberedning Snävare fraktioner FAS-metod 209 Analyserar fraktionen (5,6-16 mm) Ex; Flisighetsindex 15 ungefär lika med flisighetstal

5 SS EN Korndensitet och vattenabs. Tre olika densiteter Fortsättning korndensitet och vattenabsorption Vägning under vatten 31,5 63 mm Pyknometer metod 4-31,5mm 0,063-4 mm Provmängder D mm Min prov kg 31, Vår vanliga pyknometer med plant lock ej tillåten Skenbar ρ a = M 4 /M 4 -(M 2 -M 3 ) Ugnstorr ρ rd = M 4 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Vattenmättad yttorr ρ ssd = M 1 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Ny sort Mg/m 3 Problem: Hur gör man med 2/4.Konen fungerar ej. Slutord Vad kan kunden De nya SS EN metoderna är i många stycken kompromisser och omarbetningar av nationella standarder. De genomgår alla en översyn vart 5:e år. Upptäcks allvarligare brister kan det komma tillägg tidigare. Avsteg från metoder kan göras om man kan visa att resultatet blir samma. Vid tvist skall alltid standardmetoden gälla Ett problam är kommunikationen med kunden. Han vet många gånger inte vad han vill ha. Han kan inte tyda resultatet. Utbilda 5

pyknometer med plant lock ej tillåten Skenbar ρ a = M 4 /M 4 -(M 2 -M 3 ) Ugnstorr ρ rd = M 4 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Vattenmättad yttorr ρ ssd = M 1 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Ny sort Mg/m 3 Problem: Hur gör man

Relevanta dokument

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS II Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI Standardisering av ballastprodukter