Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering"

Carina Lind
för 8 år sedan
Visningar:

1 Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast Uppläggning Revidering av EN Kalibrering Metoddagen 12 februari 28 Revidering av EN SE-provning Henrik Broms Några synpunkter på mekanisk provning Kalibrering och kontroll av utrustning Utrustning för ballastprovning EN Utrustning för provning av asfaltmassor EN och EN Kalibrering Följd av åtgärder, som under specificerade betingelser fastställer sambandet mellan storhetsvärden, som ett mätinstrument eller -system visar, eller värden, som utgörs av ett materialiserat mått eller av ett referensmaterial, och motsvarande värden, som tagits fram med normaler.

asfaltmassor EN 12697-38 och EN 932-5 Kalibrering Följd av åtgärder, som under specificerade betingelser fastställer sambandet mellan storhetsvärden, som ett

2 Syfte med kalibrering Att eliminera systematiska fel inom det aktuella mätområdet Kontroll Åtgärd som säkerställer att att mätresultaten för en egenskap (såsom längd, vikt, temperatur eller tid) vid valda värden för mätinstrumentet inte har avvikit från dem som mättes när utrustningen senast kalibrerades inom en fördefinierad tolerans eller att en egenskap (såsom rotationshastighet eller vibrationsfrekvens) hos en maskin eller flera maskiner överensstämmer med de relevanta kraven för denna utrustning. EN Kornstorleksfördelning Provningskrav Passerande mängd i % skall anges med heltal vid alla siktar utom,63 mm-sikten Vägningskrav,1 % av analysprovets vikt Vågens osäkerhet,2 % av analysprovets vikt Viktnormalens osäkerhet,4 % av analysprovets vikt Krav på siktars hålvidd Stansade siktar = 4 mm enligt ISO Tolerans (±) för enskild hålvidd (1-3 %) Trådsiktar < 4 mm enligt ISO Tolerans (+) för enskild maskvidd (12 % för sikt 2 mm och 44 % för sikt,63 mm) Tolerans (±) för genomsnittlig maskvidd (3-6 %) Max standardavvikelse: 5 % för sikt 2 mm och 16 % för sikt,63 mm

vibrationsfrekvens) hos en maskin eller flera maskiner överensstämmer med de relevanta kraven för denna utrustning.

3 Stansat hål Stansat hål ISO 331-2:199 r =,5w +,3 mm r ISO 331-2:199 Diagonalen kunde minska med högst 4 á 7 % r ISO 331-2:1999 r =,15w mm w ISO 331-2:1999 Diagonalen kan minska med = 9 % w

4 Egenkontroll av stansade siktar (Holländsk rutin) Egenkontroll av trådsiktar (maskvidd < 4 mm) Sikt (mm) Antal hål som ska kontrolleras Antal underkända hål Frekvens Jämförelsesiktning med mastersikt och eget provmaterial eller 4 25 Varje år definierat referensmaterial 5,6 15 Varje år 8 15 Varje år > 8 = 15 Vart 5:e år Egenkontroll av trådsiktar (maskvidd < 4 mm) Godkännandekriterium Max tillåten skillnad i passerande mängd. Denna beror av siktens toleranskrav enligt ISO lutningen hos provmaterialets kornkurva Passerande mängd - % 1 5 Inverkan av lutningen hos jämförelsematerialets kornkurva "Fel" i passerand e mängd "Fel" hos 1 mm-sikten,25, Sikt - mm

av trådsiktar (maskvidd < 4 mm) Godkännandekriterium Max tillåten skillnad i passerande mängd.

5 ATB VÄG-krav på obundna överbyggnadsmaterial Finmaterialets plasticitet PIasticiteten beror av Egenskap Lerhalt(,2/,63) - 23 Bärl Först = 25 = Bärl Först - - Lerhalten (,2/,63) bestäms med sedimentationsanalys (tid: min 1 dygn) SE (-2 mm) - - = 35 = 3 Aktivitetstalet (svällningsbenägenhet) Svällning hos lermineral Finmaterialets plasticitet Mineral Kvarts ( inert ) Kalcit (kalkspat) Kaolinit Illit (vittrad glimmer) Ca-montmorillonit Bentonit Na-montmorillonit Aktivitetstal,2,3-,4,9-1, 1,5 ca 4 7,2 SE-värdet (EN 933-8) och MB-värdet (EN 933-9) påverkas av både lerhalten och aktivitetstalet men i olika grad. Det finns inget generellt samband mellan SEoch MB-värdena.

Finmaterialets plasticitet Mineral Kvarts ( inert ) Kalcit (kalkspat) Kaolinit Illit (vittrad glimmer) Ca-montmorillonit Bentonit Na-montmorillonit

6 Sedimentation Sedimentation i 2 min h = 38 cm Tid t t 1 t 2 Kornstorlek (mm),6,2,6,2 Sjunkning (cm) ,7,4 Flockning genom utbyte av katjoner Dispergerade lerkorn Flockade lerkorn Avläsning av h 1 efter 2 min Tvätt- och flockuleringslösning h 1 Flockulerade och suspenderade korn 2 Na+ ( ) ersätts av en Ca++ ( ) Sediment av sand Anjon ( )

Flockade lerkorn Avläsning av h 1 efter 2 min Tvätt- och flockuleringslösning h 1

7 Bestämning av h 2 med stämpelfoten Definition av SE-värdet h 2 SE = 1h 2 /h 1 h 1 h 2 h 2 SE-provningens upphovsman (F.N.Hveem, California Division of Highways, 1953) Fransk SE-modell (Panet and Tourenq, LCPC, 1971) 1 SE (-4,75 mm) SE Ökande plasticitet Min SE 2 Finmaterialhalt (,75/4,75) Finmaterialhalt(,63/2) - %

Hveem, California Division of Highways, 1953) Fransk SE-modell (Panet and Tourenq,

8 SE-provning Finmaterialhalten hos analysprovet har stor inverkan på SE-värdet. Risken för mättnadseffekter och skeva resultat ökar med ökande finmaterialhalt. Om finmaterialhalten är större än 4 %, erhålls alltid låga SE-värden vare sig finmaterialets kvalitet är bra eller dålig. Förslag att begränsa finmaterialhalten till 1 %. SE-provning Beredning av analysprov Neddela laboratorieprovet till två mellanprov enligt EN Det ena mellanprovet används för bestämning av vattenkvot och finmaterialhalt. Den mängd, som ligger kvar på,63 mm-sikten, används för reduktion av finmaterialhalten till 1 %. Det andra mellanprovet används för beredning av två analysprov med torrvikt 12 g och finmaterialhalt = 1 %. SE-provning Rapportera/Dokumentera SE-värdet h 1 - och h 2 -värdena Provets finmaterialhalt Provets vattenkvot Mekanisk provning EN Micro-Deval EN Los Angeles EN Kulkvarn

SE-provning Beredning av analysprov Neddela laboratorieprovet till två mellanprov enligt EN 932-2. Det ena mellanprovet används för bestämning av vattenkvot och finmaterialhalt.

9 Alternativa provfraktioner Mekanisk provning Analysprovets sammansättning Fraktion (mm) 4-6, , ,2 11,2-16 Micro- Deval Nej Los Angeles Kulkvarn Nej Nej Nej Nej Fraktion (mm) 4-6, , ,2 11,2-16 Mellanliggande sikt (mm) 5, 6,3 8 11,2 (12,5) 1 14 Passerande mängd (%) Los Angeles Kulkvarn (6-7) ± ±1 Mekanisk provning Omfattning (korndensitet) Naturlig ballast (normalt 2,5-3, Mg/m 3 ) Industriellt framställd ballast (ofta >>3, Mg/m 3 ) Återvunnen ballast (större än 1,5 Mg/m 3 ) Mekanisk provning - Korrigering av analysprovets vikt med korndensiteten Los Angeles 5 ± 5 g (ingen korrigering) Micro-Deval 5 ± 2 g (ingen korrigering) Kulkvarn 1? s /2,66 ± 5 g

65±1 Mekanisk provning Omfattning (korndensitet) Naturlig ballast (normalt 2,5-3, Mg/m 3 ) Industriellt framställd ballast (ofta >>3, Mg/m 3 ) Återvunnen ballast (större än 1,5

10 LA/LAo 1,2 1,15 1,1 1,5 1,95,9,85,8,75,7 Provvolymens inverkan på LA-värdet Lars Stenlid, Skanska, 28 ± 25 % Tonalit 1/14 mm LAo = 16,6 Vo = 5/2,65 cm 3 Korndensitet = 2,8 Mg/m 3,6,7,8,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 V/Vo ± 5 %

Relevanta dokument

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts) Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,