EXAMENSARBETE. En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:51 HIP En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles En jämförelse mellan två testmetoder för ballastmaterial Lena Krey Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Bergmaterialingenjör 80 poäng Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Bergmekanik 2005:51 HIP - ISSN: ISRN: LTU-HIP-EX--05/51--SE

2 /HQD.UH\ (1678',($96$0%$1'(70(//$1 635g'+(767$/2&+/26$1*(/(6 (QMlPI UHOVHPHOODQWYnWHVWPHWRGHUI UEDOODVWPDWHULDO,QVWLWXWLRQHQI U6DPKlOOVE\JJQDG$YGHOQLQJHQI U%HUJPHNDQLN /XOHn7HNQLVND8QLYHUVLWHW

3 I )g525' Jag vill tacka Mats Jonsson och hans medarbetare på Vägverkets laboratorium i Umeå för att jag fick arbeta där och analysera mina stenprover och för all hjälp jag fick. Tack även till de täktägare som tillhandahöll materialet. Till sist vill jag tacka min handledare Karel Miskovsky. Koskullskulle i juli 2005 Lena Krey

4 II 6$00$1)$771,1* Fr.o.m ska ATB Väg 2004 användas vid Vägverkets bergmaterialupphandlingar. Allt bergmaterial ska testas enligt den nya europastandarden. Det ska bara finnas en metod för att testa en egenskap och därför ersätts sprödhetstalet med Los Angelesvärdet. Syftet med denna undersökning är att pröva om testresultatet påverkas av vilken bergart som testas. Gynnas ett material genom att testas med den ena eller den andra metoden? För ändamålet testades nio olika prover. Båda metoder testades på fraktion 10,0-14,0 mm. Undersökningen visar på att en del bergmaterial vinner på att testas med den nya europastandarden, dvs. Los Angeles. De produktionskrossade materialen i denna undersökning var alla tämligen flisiga. Ett flisigt material får ett sämre sprödhetstal medan Los Angeles påverkas marginellt Alla nio prov klarar ett gränsvärde 40 på Los Angeles för bärlager enligt ATB Väg I ATB Väg 2003 finns inga krav på sprödhet men ett gränsvärde på 50 borde ha varit rimligt. Då hade bara fyra av proverna godkänts. För bitumenbundna lager finns i ATB Väg 2004 ett gränsvärde 25 på Los Angeles, för hårt trafikerade vägar 20. I ATB Väg 2003 finns gränsvärde för sprödhet 50, för hårt trafikerade vägar 45. Sex av proverna klarar Los Angeles men bara fyra av dem klarar sprödheten. Undersökningens resultat indikerar att en del bergmaterial som tidigare inte klarat kvalitetskraven eller som bedömts vara sämre nu är godkända. Vad detta kommer att få för konsekvenser för vägarnas kvalitet får framtiden utvisa.

5 III 6800$5< From 27 July 2005 Vägverket (The Swedish Road Administration) will do all of their purchases of material by using the document ATB Väg All the materials are to be tested according to the new European Standards. There shall only be one method to test mechanical and physical properties of aggregates. Consequently the determination of impact value will be replaced by the determination of resistance to fragmentation, Los Angeles. The purpose of the essay is to investigate if the results of the tests are influenced by the rock type. Will a rock take advantage of being tested by one or the other method? For this purpose nine different samples of rock were tested. Six of them were crushed at the laboratory and three during the production in the quarries. These two methods were tested on fraction mm. The investigation indicates that some rocks gain on being tested according to the European Standard, i.e. Los Angeles. The rocks crushed in the production were all quite flaky. A flaky rock obtains an inferior impact value, while the Los Angeles is not affected in the same way. Future will show if the durability and quality of the roads are affected.

6 1,11(+c//6)g57(&.1,1* FÖRORD...I SAMMANFATTNING...II SUMMARY... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 MATERIAL... 3 METOD... 4 RESULTAT OCH ANALYS... 5 SLUTSATS OCH DISKUSSION... 7 REFERENSER... 8 Bilaga MÄTVÄRDEN OCH UTRÄKNINGAR FRÅN ANALYSERNA... 9 Bilaga METODBESKRIVNINGAR SVENSK STANDARD SS-EN METOD FÖR BESTÄMNING AV MOTSTÅND MOT FRAGMENTERING, LOS ANGELESVÄRDE FAS METOD BESTÄMNING AV KORNDENSITET MED PYKNOMETER FAS METOD BESTÄMNING AV SPRÖDHET Bilaga UTDRAG FRÅN ATB VÄG 2003 OCH ATB VÄG Kapitel E 11. Belagda vägar Kapitel E 12. Grusvägar Kapitel I 2. Bitumenbundna lager Bilaga Finkornig granit, labkrossad Medelkornig granit, labkrossad Grovkornig granit, labkrossad Diabas, labkrossad Diabas, produktionskrossad medelkornig granit av revsundstyp, labkrossad Medelkornig granit av revsundstyp, produktionskrossad Metagråvacka, sedimentgnejs, labkrossad Blandmaterial, produktionskrossat... 26

7 2,1/('1,1* Fr.o.m ska Vägverkets alla upphandlingar av bergmaterial ske efter ATB Väg Allt material ska testas enligt den nya europastandarden. Det ska bara finnas en metod för att testa en egenskap och därför ersätts sprödhetstalet med Los Angelesvärdet. Sprödhetstalet definieras som bestämning av hållfastheten hos en given rensiktad fraktion av stenmaterial vid slagpåkänning och testas enligt FAS Metod Los Angeles definieras som metod för bestämning av motstånd mot fragmentering och testas enligt metoden SS- EN Syftet med denna undersökning är att se om testresultatet påverkas av vilken bergart som testas. Kan det vara så att prover som tidigare hade godkänt sprödhetstal inte klarar Los Angeleskravet och vice versa? Gynnas ett material av att testas med den ena eller andra metoden? Det finns ingen tidigare publicerad undersökning om sambandet sprödhetstal och Los Angeles. Leif Viman på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) håller på med en undersökning, Nya ballaststandarder i ATB 2004, där han jämför olika testmetoder.

8 3 0$7(5,$/ Testmaterial hämtades från bergtäkter i Umeå- och Lyckseletrakterna. Testerna utfördes vid Vägverkets Väglaboratorium i Umeå. Sammanlagt testades nio prover. För att jämföra skillnader i testvärden på ett material krossat på laboratorium (labkrossat) och ett material krossat i produktionen (produktionskrossat bärlager) finns två av bergarterna i båda former. Övriga bergarter var inte tillgängliga som produktionskrossat. Ett blandmaterial bestående av bl. a. metagråvacka och pegmatit fanns enbart som produktionskrossat. Till de prover som skulle labkrossas togs ca 40 kg sten ur sprängt material. proven valdes ut så de inte innehöll andra bergarter, hade oxiderade ytor eller synliga sprickor. Bergmaterialet krossades därefter i två steg. Från de produktionskrossade bärlagren (fraktion 0-32 mm)grovsiktades fraktion 8-16 mm ut på plats i täkterna. De prover som testades var: 1. Finkornig granit, labkrossad. Ljusgrå, något rödaktig, finkornig, jämnkornig, massformig granit. 2. Medelkornig granit, labkrossad. Röd, medelkornig,, jämnkornig, massformig granit. 3. Grovkornig granit, labkrossad. Röd, grovkornig, jämnkornig, massformig granit. 4. Diabas, labkrossad. Mörkgrå, fin- till medelkornig, jämnkornig, massformig diabas. 5. Dito, men produktionskrossad. 6. Medelkornig granit, labkrossad. Ljusgrå, medelkornig, jämnkornig, massformig, glimmerfattig granit. 7. Dito, produktionskrossad. 8. Metagråvacka sedimentgnejs, labkrossad. Mörkgrå, medelkornig, folierad med ställvis tunna kvartslager. 9. Blandmaterial, produktionskrossat. Består bl.a. av metagråvacka och pegmatit. Bilaga 4 visar foton på proverna.

9 4 0(72' För att testa Los Angeles-värdet används metoden SS-EN och för sprödhetstalet används FAS Metod Man måste först bestämma korndensiteten enligt FAS Metod för att få rätt mängd material till sprödhetsanalysen. Los Angeles ska testas på fraktion 10,0-14,0 mm och sprödhetstalet på fraktion 5,6-8,0, 8,0-11,2 eller 11,2-16,0 mm. Eftersom fraktion 11,2-16 mm oftast ger ett högre sprödhetstal än 8,0-11,2 mm testades även sprödheten på fraktion 10,0-14,0 mm med en mellansikt på 11,2 mm för att lättare kunna jämföra resultaten. Metodbeskrivningar finns i bilaga 2.

10 5 5(68/7$72&+$1$/<6 Mätvärdena finns i bilaga 1. Analyserna gav följande resultat: 7DEHOO5HVXOWDW 3URYQU %HUJDUW /RV$QJHOHV 6SU GKHWVWDO 1 Finkornig granit labkrossad Medelkornig röd granit labkrossad Grovkornig granit labkrossad Diabas labkrossad Diabas produktionskrossad Medelkornig ljusgrå granit labkrossad Medelkornig ljusgrå granit prod.krossad Metagråvacka labkrossad Blandmaterial produktionskrossat DEHOO%lVWD/RV$QJHOHVUHVXOWDW 3ODFHULQJ 3URY %HUJDUW /RV 6SU GKHW 3ODFHULQJ QU $QJHOHV VSU GKHW 1 6 Medelkornig ljusgrå granit labkrossad Metagråvacka, labkross Diabas labkross Medelkornig ljusgrå granit prod.krossad Diabas prod.kross Finkornig granit labkross Grovkornig granit labkross Blandmaterial Medelkornig granit labkross Tabell 3. Bästa sprödhetstal 3ODFHULQJ 3URY %HUJDUW 6SU GKHW /RV 3ODFHULQJ QU $QJHOHV 1 6 Medelkornig ljusgrå granit labkrossad Metagråvacka labkross Diabas labkross Finkornig granit labkross Diabas prod.kross Medelkornig granit labkross Medelkornig ljusgrå granit prod.krossad Grovkornig granit labkross Blandmaterial /$

11 6 40!".-!"&/ 35!"('!"$, !"$#!"&%!"*)!"& )LJ/RV$QJHOHVUHVSVSU GKHWVWDOHQLQODJGDLHWWGLDJUDP%OnOLQMHYLVDUJUlQVYlUGHQI U QRUPDOWWUDILNHUDGHYlJDURFKU GOLQMHLI UHNRPPDQGHIDOOJUlQVYlUGHQI UKnUWWUDILNHUDGH YlJDU Bilaga 3 visar kraven i ATB Väg 2003 och ATB Väg Från figur 1 framgår att sex av proverna (prov nr 1, 4, 5, 6, 7 och 8) klarar gränsvärdet på Los Angeles för bitumenbundna lager enligt ATB Väg Tre av dem (prov 4, 6 och 8) klarar även gränsvärdet Så Los Angeles för hårt trafikerade vägar. I ATB Väg 2003 finns för bitumenlagda lager ett gränsvärde Så sprödhet, för vissa sorter på hårt trafikerade vägar 'HWEHW\GHUDWWSURYRFKNODUDUEåde gränsvärdet för Los Angeles och sprödhet, medan prov 5 och 7 har alldeles för högt sprödhetstal. Beträffande bärlager ligger samtliga prover under gränsvärdet i ATB Väg 2004, 40 Los Angeles. Det sämsta värdet ligger på 32. I ATB Väg 2003 finns inget gränsvärde för sprödhetstal, men ett värde under 50 hade varit rimligt. Då hade bara prov 1, 4, 6 och 8 blivit godkända. Övriga ligger mellan 55 och 66. För förstärkningslager finns inga krav på Los Angeles eller sprödhet.

12 7. 6/876$762&+',6.866,21 För att säkrare kunna säga vilka bergarter som gynnas av respektive provmetod borde flera prov av varje bergart analyseras. Värdena för en och samma bergart kan variera beroende på var i täkten det tagits och från vilken täkt. Analysvärdena på ett och samma material kan skilja mycket åt beroende på om det är labkrossat eller produktionskrossat. Det labkrossade materialet blir mer kubiskt och får därigenom bättre värden. Beroende på hur materialet krossats i produktionen får det olika flisighet. Ett flisigt material tenderar få bättre Los Angelesvärde än sprödhetstal och vinner kvalitetsmässigt på att den nya normen tillämpas. I metodbeskrivningen för sprödhetstal, FAS , står fraktion 11,2-16,0 mm ger oftast ett högre sprödhetstal än fraktion 8,0-11,2 mm. Väljer man då medvetet den mindre fraktionen för att få ett bättre analysresultat? Det kan nog vara frestande, speciellt om resultatet ligger nära gränsvärdet. För att testa Los Angeles-värdet använder man 5000 g fraktion 10,0-14,0 mm. Den stora mängden material borde ge ett tillförlitligt värde p.g.a. den stora mängden korn. Man gör också bara ett test. Till sprödhetstalet används två delprover om g beroende på densitet. Skillnaden i sprödhetstal mellan de två delproven får skilja upp till fem procentenheter och man tar sedan medelvärdet. Om det skiljer mer måste man göra två nya delprov och man kan då få andra värden. Ligger värdena på gränsen kan det ena provet klara sig medan det andra blir underkänt. I den lilla mängden material påverkas resultatet mest av den kornform som råkar ha neddelats. Bärlager till bitumenbundna vägar ska enligt ATB Väg 2004 ha ett Los Angeles-värde på Alla nio prov klarar med god marginal det gränsvärdet. I ATB Väg 2003 fanns inget krav på sprödhetstal för bärlager men ett gränsvärde på KDGHYDULWULPOLJW'å hade fem av proven (prov 2, 3, 5, 7 och 9) underkänts. Är Los Angeles-värdet satt för högt? Även om man sänkt det till 30 hade man fått för höga sprödhetstal. Proverna 1, 4, 5, 6, 7 och 8 klarar gränsvärdet för bitumenbundna lager, Los Angeles 7UH av dem klarar även kravet för hårt trafikerade vägar, Los Angeles 'et är de labkrossade proverna 4 (diabas), 6 (den ljusgrå, medelkorniga graniten) och 8 (metagråvacka sedimentgnejs). De klarar även gränsvärdet från ATB Väg 2003 på ett sprödhetstal 45 för hårt trafikerade vägar. Enligt praktiska erfarenheter är metagråvacka ett problematiskt, glimmerrikt material som tyvärr kan få så låga värden. Om det hade varit produktionskrossat hade det förmodligen haft mycket sämre värde eftersom det då hade blivit flisigt. Prov 5 (produktionskrossad diabas) och prov 7 (produktionskrossad granit) klarar dagens gränsvärde, Los Angeles PHQLQWHJUlQVYlUGHWI UVSU GKHW 50, från ATB Väg Graniten är dessutom mycket nära att klara gränsvärdet för högt trafikerade vägar med sitt Los Angelesvärde på 21. Men den hade ett sprödhetstal på 59 (gränsvärde 'HVVDWYå material vinner alltså klart på att testas med Los Angeles. Framtiden får utvisa hur materialet kommer att hålla i vägen. Kommer det att krossas sönder med höga reparations- och underhållskostnader till följd?

13 8 5()(5(16(5 ATB Väg 2003 ATB Väg 2004 Svensk Standard SS EN FAS Metod FAS Metod Leif Viman, VTI, utdrag ur undersökning av nya ballaststandarder i ATB Väg 2004 Anteckningar från föreläsningar

14 0 0 9 %LODJD MÄTVÄRDEN OCH UTRÄKNINGAR FRÅN ANALYSERNA 3URY)LQNRUQLJJUDQLWODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000 Vikt kvar på sikt g? LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 497,7 496,6 Stannar sikt g 270,0 246,5 Passerat sikt g 227,5 249,9 Diff. g -0,2-0,2 Sprödhet 45,7 50,3 Diff. 4,6 Sprödhet 3URY0HGHONRUQLJJUDQLWODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 4999,7 Vikt kvar på sikt g 3403,9 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B C D Invägt g 506,1 505,8 505,0 505,7 Stannar sikt g 253,0 219,0 225,4 225,7 Passerat sikt g 252,9 286,7 280,9 279,3 Diff. g -0,2-0,1 1,3-0,7 Sprödhet 50,0 56,7 55,6 55,2 Diff. 6,7 Ej godkänt 0,4 Sprödhet (standardavvikelse)

15 URY*URYNRUQLJJUDQLWODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000 Vikt kvar på sikt g 3515 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 509,7 509,4 Stannar sikt g 191,0 199,9 Passerat sikt g 318,4 309,4 Diff. g -0,3-0,1 Sprödhet 62,5 60,7 Diff. 1,8 Sprödhet 3URY'LDEDVODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000,1 Vikt kvar på sikt g 4121,3 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 573,0 572,7 Stannar sikt g 336,8 310,3 Passerat sikt g 235,5 262,3 Diff. g -0,7-0,1 Sprödhet 41,1 45,8 Diff. 4,7 Sprödhet

16 URY'LDEDVSURGXNWLRQVNURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000,8 Vikt kvar på sikt g 3869,3 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 569,1 568,7 Stannar sikt g 249,7 255,8 Passerat sikt g 318,7 312,3 Diff. g -0,7-0,6 Sprödhet 56,0 54,9 Diff. 1,1 Sprödhet 3URY0HGHONRUQLJOMXVJUnJUDQLWODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000,0 Vikt kvar på sikt g 4187,0 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 494,4 494,5 Stannar sikt g 287,5 294,7 Passerat sikt g 206,7 199,5 Diff. g -0,2-0,3 Sprödhet 41,8 40,3 Diff. 1,5 Sprödhet

17 URY0HGHONRUQLJOMXVJUnJUDQLW SURGXNWLRQVNURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 4999,6 Vikt kvar på sikt g 3954,2 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 493,6 494,5 Stannar sikt g 209,2 194,0 Passerat sikt g 284,0 297,3 Diff. g -0,4-3,2 Sprödhet 57,5 60,1 Diff. 2,6 Sprödhet 3URY0HWDJUnYDFND±VHGLPHQWJQHMVODENURVVDG /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000 Vikt kvar på sikt g 4078,0 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 503,6 502,9 Stannar sikt g 286,4 300,4 Passerat sikt g 217,0 202,1 Diff. g -0,2-0,4 Sprödhet 43,1 40,2 Diff. 2,9 Sprödhet

18 0 13 3URY%ODQGPDWHULDOSURGXNWLRQVNURVVDW /RV$QJHOHV Invägd vikt g 5000,1 Vikt kvar på sikt g 3434,6 LA-värde 'HQVLWHWJFP 6SU GKHWVWDO A B Invägt g 498,7 498,5 Stannar sikt g 169,0 164,6 Passerat sikt g 328,6 332,9 Diff. g -1,1-1,0 Sprödhet 65,9 66,8 Diff. 0,9 Sprödhet

19 14 %LODJD METODBESKRIVNINGAR SVENSK STANDARD SS-EN METOD FÖR BESTÄMNING AV MOTSTÅND MOT FRAGMENTERING, LOS ANGELESVÄRDE Provningen utförs på ett ballastprov som passerat 14,0 mm-sikten, men som ligger kvar på 10,0 mm-sikten och med en mellansikt på 11,2 mm. Fraktionerna tvättas och torkas var för sig till konstant vikt och får svalna. Provet ska ha en vikt av 5000 g ±5 g. Därav ska 35 % (1750 g) ha passerat 11,2 mm-sikten och 65 % (3250 g) ligga kvar. I trumman placeras 11 st stålkulor med en diameter mellan 45 och 49 mm och en vikt mellan 400 och 445 g. Därefter ilägges analysprovet försiktigt och locket sättes på. Trumman får rotera 500 varv med en konstant hastighet mellan 31 och 33 rpm. Analysprovet tas ut (trumman töms noggrant) och siktas på 10,0, 8,0, 5,6, 4,0, 2,0 och 1,6 mm-siktar. Det material som ligger kvar på siktarna väges och värdet knappas in på dataprogrammet som räknar ut Los Angelesvärdet. Det kan även räknas ut manuellt: Los Angeles=5000-m/50 där m är vikten på det material som ligger kvar på 1,6 mm-sikten. FAS METOD BESTÄMNING AV KORNDENSITET MED PYKNOMETER Korndensitet är förhållandet mellan provets vikt och volym där volymen bestäms med pyknometer. Här har fraktion 14,0-16 mm använts. Pyknometern vägs tom med lock och klämma. Analysprovet, som först tvättats och torkats, hälls i pyknometern som vägs på nytt. Destillerat vatten hälls på så att det väl täcker provet och luften sugs ur med hjälp av vakuum i 15 minuter. Provet tempereras i vattenbad till 25 ±1. Pyknometern fylls därefter upp med tempererat vatten. Lock och klämma skjuts på så att inga luftbubblor blir kvar. Den torkas av och vägs och värdena knappas in på datorprogrammet som räknar ut densiteten.

20 15 FAS METOD BESTÄMNING AV SPRÖDHET Metoden är avsedd för bestämning av hållfastheten hos en given rensiktad fraktion av stenmaterial vid slagpåkänning. Normalt använder man fraktion 5,6-8,0, 8,0-11,2 eller 11,2-16,0 mm. Här har fraktion 10,0-14,0 mm, som siktats ut med en mellansikt på 11,2 mm, använts. Två analysprov, vars vikt är beroende av korndensitet, bereds. Proven består av 65 % av undre fraktion och 35 % av övre fraktion. Vardera fraktionen neddelas till bestämd vikt och blandas och hälls löst i stålmorteln och ytan jämnas av. Stämpeln placeras ovanpå provet och morteln låses fast. Fallhammaren lyftes och får utföra 20 slag på provet. Provet tas ur morteln och siktas 10 minuter på den sikt som motsvarar provets minsta kornstorlek. Passerad och kvarstannad mängd vägs och summan dem emellan får avvika högst 5,0 g från invägd provmängd. Värdena förs in i dataprogrammet som räknar ut sprödheten. Sprödhetstalet är den andel av provet, uttryckt i viktprocent, som passerat sikten. Om skillnaden på sprödheten mellan de två proven överstiger 5 procentenheter måste ytterligare två analysprov testas. Sprödhetstalet kan även räknas ut manuellt: S=100*(m p /m 1 ) där S står för sprödhetstal, m p är passerad vikt och m 1 är invägd provmängd.

21 16 %LODJD UTDRAG FRÅN ATB VÄG 2003 OCH ATB VÄG 2004 Kapitel E 11. Belagda vägar $7%9b* Los Angeles för bärlager får ej överstiga 40. För förstärkningslager finns inga gränsvärden. $7%9b* Inga krav på sprödhet eller Los Angeles finns för bär- och förstärkningslager. Kapitel E 12. Grusvägar Finns inga krav på Los Angeles eller sprödhet.

22 17 Kapitel I 2. Bitumenbundna lager $7%9b* 635g'+(767$/ $7%9b* /26$1*(/(6 1RUPDOWUDILN +nugwudiln 1RUPDOWUDILN +nugwudiln $* $* $(* $%E $% $% $%' *-$ *-$ %& $% * $(% $(2* <% <% <* <* 50 25, , DOO nwhuylqqlqj +DOYYDUP nwhuylqqlqj

23 18 %LODJD 1. Finkornig granit, labkrossad

24 19 2. Medelkornig granit, labkrossad

25 20 3. Grovkornig granit, labkrossad

26 21 4. Diabas, labkrossad

27 22 5. Diabas, produktionskrossad

28 23 6. medelkornig granit, labkrossad

29 24 7. Medelkornig granit, produktionskrossad

30 25 8. Metagråvacka, sedimentgnejs, labkrossad

31 26 9. Blandmaterial, produktionskrossat