Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning
|
|
- Kristin Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Publ nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och Bitumenbundna lager ISSN
2
3 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001:91 Innehåll 1 ORIENTERING SAMMANFATTNING DEFINITIONER UTRUSTNING BEREDNING AV PROVMATERIAL PREPARERING AV PROVKROPPAR LABORATORIEBLANDNING AV MASSA TILLVERKNING AV PROVKROPPAR Gyratorisk packning Marshallpackning Statisk packning HÄRDNING (LAGRING) AV PROVKROPPAR TILLVERKADE PÅ LABORATORIET BORRKÄRNOR BESTÄMNING AV VIKT OCH SKRYMVOLYM VATTENMÄTTNING, VATTENLAGRING OCH VATTENUPPTAGNING TEMPERERING BESTÄMNING AV DRAGHÅLLFASTHET BERÄKNING AV VIDHÄFTNINGSTAL RAPPORT
4 VV Publ. nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och 1 Orientering Metoden, som i princip efterliknar FAS Metod , beskriver hur vattenkänsligheten skall testas på provkroppar av nytillverkad eller återvunnen kall eller halvvarm asfaltmassa. I metoden beskrivs beredning av provmaterial, preparering och konditionering av provkroppar samt bestämning av vidhäftningstalet genom pressdragprovning. Provprepareringen har en markant inverkan på provningsresultatet och måste därför noggrant styras upp. Provkropparna kan antingen tillverkas på laboratorium eller borras ur beläggning. Vid provningen vattenmättas hälften av provkropparna. Efter provningen redovisas resultatet i form av vidhäftningstalet som är förhållandet i procent mellan draghållfastheten hos vattenlagrade och draghållfastheten hos torrlagrade prov. Draghållfastheten bestäms genom pressdragprovning enligt FAS Metod Sammanfattning Sex provkroppar med diametern 100±3 mm undersöks med avseende på vattenkänslighet genom pressdragprovning. Provkropparna kan utgöras av borrkärnor eller på laboratoriet tillverkade provkroppar av massa från asfaltverk eller laboratorieblandning. De laboratorietillverkade provkropparna lagras i 4 eller 7 dygn vid förhöjd temperatur innan de testas. Hälften av provkropparna vattenmättas vid undertryck (resttryck 4,0 kpa, 40 mbars undertryck) och förvaras sedan i vattenbad vid rumstemperatur under 1 dygn. Övriga provkroppar förvaras torrt i rumstemperatur under samma tid. Samtliga provkroppar tempereras slutligen till 10 C under 4 timmar innan draghållfastheten bestäms och vidhäftningstalet beräknas. 3 Definitioner Asfaltgranulat Returasfalt som sönderdelats i mindre partiklar, vanligen med kornstorlek mindre än 25 mm, innehållande stenmaterial och bindemedel. Kall återvinningsmassa Beläggningsmassa tillverkad av asfaltgranulat, eventuellt tillsatt stenmaterial, bindemedel och vatten vid temperaturen 50 C. Normalt uppvärms inte asfaltgranulatet eller stenmaterialet. Halvvarm återvinningsmassa Beläggningsmassa tillverkad av asfaltgranulat, eventuellt tillsatt stenmaterial, bindemedel och vatten vid temperaturer mellan C. Kall nytillverkad massa Beläggningsmassa tillverkad av stenmaterial, bindemedel och vatten vid temperaturen 50 C. 2
5 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001:91 Normalt uppvärms inte stenmaterialet. Exempel på massatyper är AEB, AEOG och AEG. Halvvarmt nytillverkad massa Beläggningsmassa tillverkad av stenmaterial, bindemedel och vatten vid temperaturer mellan C. Exempel på massatyper är MJAB, MJOG och MJAG 4 Utrustning Vattenbad för lagring resp temperering av provkroppar vid 10 C. Badet bör vara termostatstyrt och hålla aktuell temperatur inom ±1 C. Badet skall vidare vara utrustat med en perforerad hylla vågrätt placerad ca 5 cm från badets botten. Badets kapacitet skall vara minst 40 liter och djup minst 20 cm. Provkropparna skall befinna sig 2-3 cm under vattenytan. Utrustning för vattenmättning av provkroppar enligt följande: Vakuumexsickator med plats för minst 3 provkroppar. Exsickatorn skall vara utrustad med en perforerad hylla, för att underlätta inträngningen av vatten genom provkroppens bottenyta. Vakuumpump för evakuering av exsickatorn. Pumpen skall ha sådan kapacitet att resttrycket 4,0 kpa uppnås inom 10 min och förblir konstant (inom ±0,3 kpa) under vattenmättning. Kalibrerad manometer för avläsning av resttrycket i exsickatorn. Våg med kapaciteten 3 kg och onoggrannheten högst 0,1 g. Vedertagen utrustning för laboratorieblandning av kall och halvvarm bituminös massa. Gyratorisk packningsutrustning, utrustning för Marshallpackning eller utrustning för statisk packning. Värmeskåp för härdning/lagring av provkroppar (40 resp. 60 C, ±1 C). Belastningsutrustning enligt FAS Metod 449 för bestämning av draghållfasthet. Skjutmått med klackar enligt FAS Metod 448, onoggrannhet högst 0,1 mm. Maskeringstape. Destillerat eller avjoniserat vatten. Frottéhandduk. Exsickatorfett. 3
6 VV Publ. nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och 5 Beredning av provmaterial Vid laboratorietillverkning av massa skall asfaltgranulat torkas vid rumstemperatur eller genom försiktig uppvärmning i torkskåp (max 50 C). Partiklarna kan annars klumpa ihop sig och materialet kan bli svårbearbetbart. För att påskynda torkningen kan materialet bredas ut på en större plåt. Provmaterialet bör inte lagras i tunnor eller större behållare eftersom det lätt kan baka ihop och hårdna till. Provningen bör göras på asfaltgranulat som i fält eller på laboratoriet sönderdelats genom krossning eller fräsning. Det grövsta materialet, partiklar större än 22,4 mm, tas bort ur analysproven. Det är lämpligt att handsikta provet över en sikt med diametern 22,4 mm. Större granulatpartiklar på siktgallret går ofta att sönderdela. 6 Preparering av provkroppar Preparering av provkroppar omfattar blandning av asfaltmassa, packning av provkroppar och härdning/lagring av proven innan de testas. Mängden provmaterial bestäms av hur många provkroppar som skall tillverkas (i detta fall sex) och av storleken på blandaren. De flesta blandare kräver minst 5-10 kg material för att massan skall kunna blandas ordentligt. Drygt ett kg massa ( gr) behövs per provkropp. Sex provkroppar med diametern 100 mm behövs per analys. 6.1 Laboratorieblandning av massa Torrt asfaltgranulat (vid återvinning) och stenmaterial, vatten samt bindemedel blandas enligt följande förfarande (avser blandning i degblandare typ Hobart eller tvångsblandare): 1. Torrt granulat och/eller stenmaterial hälls i blandaren 2. Vatten tillsätts och blandas under omrörning i ca 30 sek 3. Bindemedel tillsätts och massan blandas i ca 2 min för degblandare och 1 min för tvångsblandare Om mjukbitumen används skall vidhäftningsmedel tillsättas. Emulsionsmassor behöver lagras någon timme innan provkroppar börjar tillverkas. Detta för att emulsionen skall hinna krypa på och fastna på materialet. Massorna bör under denna tid vara förslutna. Vid kalla massor uppvärms inte asfaltgranulatet utan blandningen av massan sker vid rumstemperatur. Vid halvvarma massor måste granulatet eller stenmaterialet uppvärmas innan blandningen sker. Valet av temperatur avgörs av aktuell typ av massa eller bindemedel och av vilken temperatur massan förväntas få i fält. 4
7 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001: Tillverkning av provkroppar Om kalltillverkad massa tas ut vid ett asfaltverk kan provkropparna packas tidigast en timme efter tillverkning och senast inom 7 dygn. Under tiden skall massan förvaras i försluten förpackning. Ca 10 kg massa behövs för en analys. Halvvarmt tillverkad massa kan packas direkt efter blandning. För att inte massan skall svalna bör den förvaras i värmeskåp och i försluten förpackning. Provkropparna skall packas vid utläggningstemperaturen för den aktuella massan och till den hålrumshalt som förväntas på vägen i hjulspåren efter ca ett års trafik. Valet av packningsmetod och packningsarbete får stor betydelse för egenskaperna hos kallblandade massor. Det är viktigt att packningen på laboratoriet ger motsvarande hålrumshalt som förväntas på vägen i hjulspåren efter en tids trafik. Det brukar ta ett till två år innan kalla och halvvarma asfaltmassor härdat ut och hårdnat ordentligt. Hålrumshalten för den här typen av asfaltbeläggningar kan för slitlager förväntas ligga mellan 3-12 vol-% och för bärlager mellan 5-15 vol-%. Typ av massa och mängden bindemedel är de parametrar som förutom efterpackningen på vägen har störst inverkan på hålrumshalten i beläggningen. Vid gyratorisk packning är det viktigt att inte proven packas till överdrivet låga hålrum utan det är erfarenheterna från fält som skall ligga till grund för valet av packningsinsats. De två metoder som huvudsakligen används för kalla och halvvarma massor är gyratorisk och statisk packning. Packning enligt Marshall ger för kalla massor ofta ett för högt hålrum men kan för halvvarma massor fungera. I det fallet kan FAS Metod 414 användas Gyratorisk packning Gyratorisk packning har på senare år blivit en mycket vanlig metod för tillverkning av provkroppar på laboratoriet. Ett antal olika utrustningar finns och metodvarianterna kan vara många. Metoden anses packa massan på ett bra sätt men erfarenheterna från varmsidan är att laboratoriepackade prov med gyrator kan ge bättre värden jämfört med borrkärnor från vägen, åtminstone när beläggningen är förhållandevis ny. Följande rekommendationer ges för tillverkning av provkroppar enligt gyratorisk packning: Typ av formar: Diameter: Lämpligt tryck: Antal varv: slät form 100 mm 6 bar (600 kpa) högst 200 (30 varv/min) 5
8 VV Publ. nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och Vinkel: 1 eller 1,25 Provhöjd: mm Provmängd: g I många fall kan antalet erforderliga gyratoriska rörelser (varv) vara betydligt lägre än 200 varv (sannolikt räcker 100 varv). En förstudie kan därför vara nödvändig för inställningen av antalet varv och vinkel. Provet lagras i ca en timme i formen innan det trycks ut och placeras på plant underlag Marshallpackning Marshallpackning kan användas på halvvarma massor men ger ofta för höga hålrumshalter på kalla massor eftersom packningen kan dämpas av det porvattentryck som kan uppstå i massan. Provkropparna tillverkas genom instampning i Marshallfallhammare med 50 slag per sida enligt FAS Metod 414. Innan packningen uppvärms formen i värmeskåp till samma temperatur som massan har. Provet kan behöva svalna av en tid (ca 1 tim) innan det trycks ut ur formen och placeras på plant underlag Statisk packning Statisk packning används bland annat i Frankrike, Norge, USA och även på VTI för tillverkning av provkroppar av asfaltmassa. Innan den statiska lasten läggs på packas provet med en stav så att materialet kan orientera sig i formen. Metoden utförs på följande sätt: 1. Ca g massa delas ned och placeras i en Marshallcylinder med diametern 100 mm. 2. Massan stöts 20 ggr i centrum och 20 ggr i kanten med hjälp av en metallstav (9,5 mm i diameter och 40,5 mm lång). 3. Provet placeras i pressen och en last på 5,6 ton (7,0 MPa) appliceras med en deformationshastighet av 1,3 mm/min. Trycket får vid maximala belastningen ligga kvar i 60 sek (±5 sek). Provet lagras i ca en timme i formen innan det trycks ut och placeras på plant underlag. 6.3 Härdning (lagring) av provkroppar tillverkade på laboratoriet Provkropparna härdas/lagras i 7 dygn vid förhöjd temperatur, 40±1 C innan de testas. För att påskynda provningen kan även 4 dygn vid 60±2 C användas (bör ej användas för AEOG och MJOG). Vid lagringen placeras proven i värmeskåp på plant underlag. Efter lagringstiden i värmeskåp förvaras provet i rumstemperatur. 6
9 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001: Borrkärnor Om borrkärnor från vägen skall undersökas skall provkropparna lufttorkas (lagras) en tid innan de analyseras med avseende på vattenkänsligheten. Lämplig lagringstid är ca 1 vecka vid rumstemperatur. Proven måste lagras på plant underlag och med ändytan mot underlaget. Sex provkroppar med diametern 100 mm behövs per analys. 7 Bestämning av vikt och skrymvolym Efter härdningen (lagringen) bestäms på provkroppen: Vikten. Volymen genom mätning av tjocklek och diameter enligt FAS Metod 448 samt beräkning av provets skrymdensitet. 8 Vattenmättning, vattenlagring och vattenupptagning Provkropparna delas in i två lika grupper (torr resp våt grupp) med avseende på skrymdensitet och tjocklek. Tre prov förvaras torrt vid rumstemperatur i ca ett dygn innan pressdraghållfastheten bestäms. Tre prov konditioneras med vatten enligt följande förfarande: 1) Proverna placeras i exsickator och täcks med destillerat eller avjoniserat vatten till en nivå 2-3 cm över provkropparna. 2) Luften evakueras och provkropparna vattenmättas en timme vid ett tryck av 4,0±0,3 kpa. 3) De vattenmättade proven lagras ytterligare i 23±2 timmar i vatten under atmosfäriskt tryck vid rumstemperatur. 4) Provkropparna tas därefter upp, lagras i 5±1 minuter, yttorkas och vägs varefter de omedelbart placeras i vattenbadet igen. 5) Beräkna den upptagna vattenmängden genom att jämföra med den ursprungliga vikten. 9 Temperering Temperera den våta gruppen i vattenbad vid 10±1 C under 4±1 tim. Den torra gruppen tempereras samtidigt torrt vid samma temperatur. Temperingen görs omedelbart efter vattenlagringen. 10 Bestämning av draghållfasthet Bestäm draghållfastheten hos provkropparna enligt FAS Metod 449. Provkropparna från den våta gruppen yttorkas vid behov och draghållfastheten måste utföras inom 1 min efter det provkroppen tagits upp ur vattenbadet. 7
10 VV Publ. nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och 11 Beräkning av vidhäftningstal Beräkna vidhäftningstalet enligt följande formel: Q = 100 σ d (våt)/ σ d (torr) Q = vidhäftningstal i %, heltal σ d (våt) = medelvärde av draghållfastheten hos den våta gruppen av provkroppar σ d (torr) = medelvärde av draghållfastheten hos den torra gruppen av provkroppar 12 Rapport Följande uppgifter ingår i rapporten: a) Att bestämningen är utförd enligt denna metod b) Eventuella avvikelser c) Massatyp inkl bitumenbeteckning (tillsatt bindemedelstyp vid återvinning) d) Om provningen utförts på borrkärna, asfaltmassa från asfaltverk eller laboratorieblandad asfaltmassa e) Vilken blandnings- och packningsmetod som använts f) Uppgifter om härdningstid och temperatur g) Om provet skadats under analysen (t ex materialsläpp) h) Bedömning av brottytan, t ex bitumenavklädda stenar i) Skrymdensitet hos alla provkroppar samt medelvärde och standardavvikelse för varje grupp j) Vattenabsorption (vattenupptagning) i % av provets torrvikt k) Draghållfasthet i kpa, medelvärden och enskilda värden l) Vidhäftningstal i %, heltal 8
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Bitminous pavement and mixture. Determination of water sensitivity of bituminous specimens using indirect tensile
TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005
TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005 Dokumenttitel: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Skapat av: Kullander
Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet
Författare: Hamid Sedaghati Skanska Teknik Väg&Asfalt Vägtekniskt centrum, Nord Box 49 123 21 FARSTA Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige
Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa
ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.
Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager
1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1
ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200
ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG
Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och vatten Bituminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and water. 1.
Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet hos råfiller Mineral areates. Determination of particle density of filler. 2. DEFINITIONER 3. SAMMANFATTNING 4. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 5. SÄKERHET 6.
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21
VTI notat Nr: 27-1996 Utgivningsår: 1996 Xitel: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21 Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer:
Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?
Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet? Kenneth Lind Trafikverket CEN/TC 227 Road materials WG1 Bituminous mixtures Hassan Hakim NCC TG2 Test Methods TG3 Product standards
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (9) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Framställning av provkroppar enligt Marshall Bituminous pavement and mixture. Preparation of Marshall specimens. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. JÄMFÖRELSE MED
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Kall och halvvarm återvinning
VTI notat 1 21 VTI notat 1-21 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 Laboratorieprovning Författare FoU-enhet Projektnummer 6621 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)
VTI notat 18-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) Malmtransportväg Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) VTI notat 18-2015 Återvinning
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest Bituminous pavement and mixture. Determination of the permanent deformation by the dynamic creep test 1.
Presentation Kenneth Lind
TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet
Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet Kenneth Lind, Trafikverket Hassan Hakim, NCC Metoddagen 2019 02 07 CEN/TC 227 Road materials CEN/TC 227 Road materials WG1 Bituminous mixtures TG2 Test
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between
Metoddagen 11 februari, 2010
Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet med pyknometer Mineral areates. Determination of particle density usin pycnometer. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING
Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Varm återvinning i asfaltverk
VTI notat 21-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Varm återvinning i asfaltverk Försök med bindlager på väg 40, delen Rya Grandalen Torbjörn Jacobson Andreas Waldemarson Förord Intresset för
STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
BITUMINÖSA BINDEMEDEL
Sid 1 (5) BITUMINÖSA BINDEMEDEL Bestämning av utrinningstid hos bitumenemulsion med standardviskosimeter (STV 4 mm) Bituminous binders. Determination of bitumen emulsion viscosity using the standard viscosimeter
EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Metoddagen 2007 Provtagning i fält
Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5
Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG
VTI notat 4-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG Etapp II Safwat Said Hassan Hakim Torbjörn Jacobson Förord På uppdrag av
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade
Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik
VTI notat 27-2002 Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik Lägesrapport 2001 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 27 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg-
Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002
Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer i ATB VÄG Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG,
Energieffektiva beläggningar 2
Energieffektiva beläggningar 1 Energieffektiva beläggningar Lite basfakta om beläggningar och energibegrepp Faktorer vid värdering av miljö Andra miljöfrågor (målkonflikter) Genomgång av tekniker och beläggningar
Kall och halvvarm återvinning
VTI notat 28 2001 VTI notat 28-2001 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 2 Provvägar och kontrollsträckor Författare FoU-enhet Projektnummer 60098 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt
Publikation 1987:162 Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Determination of moisture content of soil Metodbeskrivning 40:1977 1. Orientering... 3 2. Ordförklaring... 3 3. Sammanfattning... 3 4.
Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 - Laboratorieprovning
Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 - Laboratorieprovning Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall VTI notat 1-21 1 Förord Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare
Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning
Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning Innehåll 1 ORIENTERING 2 2 SAMMANFATTNING 2 3 SÄKERHET 2 4 DEFINITIONER 3 5 PROVNINGSFREKVENSER
Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip
Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av separationstalet Bituminous pavement and mixture. Determination of segregation value. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269
Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade
STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001
VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt. Allmänt Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content. General. 1. ORIENTERING 2. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3. SÄKERHET
Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson
Ringanalyser Metoddagen 2019-02-07 Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson Metodgruppens Ringanalysgrupp Deltagare: Mats Jonsson, Svevia Lars Jansson, Peab Asfalt Katarina Ekblad, Skanska Kenneth Vikström,
Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion
VTI notat 18 2004 VTI notat 18-2004 Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion Slutrapport 2004 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och
Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement
VTI notat 59 2003 VTI notat 59-2003 Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement Provvägsförsök på väg U256, Norberg Sala Slutrapport 2003 Författare FoU-enhet Torbjörn Jacobson Väg-
Mineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Regler, krav och metoder inom asfaltområdet
Metoddagen Järva Krog 9 februari 2017 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Regler, krav och metoder inom asfaltområdet Presentation Kenneth Lind Trafikverket Investering Teknik- och
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar
PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III
PUBLIKATION 2008:95 Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III 2008-06 Titel: Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III Publikation: 2008:95 Utgivningsdatum: Juni 2008 Utgivare: Vägverket
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Återvinning av tjärasfalt och krossad asfaltbeläggning vid motorvägsbygget på E4 via Markaryd
VTI notat 9-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Återvinning av tjärasfalt och krossad asfaltbeläggning vid motorvägsbygget på E4 via Markaryd Torbjörn Jacobson Förord Denna rapport beskriver
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i filtercentrifug Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by extraction in a filter centrifuge.
Mineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket
Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,
Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning
Grön asfalt Återvinning Återvinning Återvinning Trender i samhället I dagens samhälle finns en stark önskan att spara på naturresurser. Återanvändning och återvinning av material och produkter är något
Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning
Asfaltdagen Malmö / Stockholm 21 / 22 november 2018 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning 1 Disposition Tillbakablick Branschsamverkan
Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager
VTI notat 31-2002 Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager VTI notat 31 2002 Del 1 Karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet
Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor
VTI notat 12 2002 VTI notat 12-2002 Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor Fältförsök 2001 (lägesrapport) Författare FoU-enhet Projektnummer 60659 Projektnamn
Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial
Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial FoU-projekt 2001-2002 Projektet behandlar följande delar Miljöanpassad metod för återvinning Förekomst av PAH i vägmaterial Utlakningsstudier
V" notat. Nr V Laboratorieundersökningar
V" notat Titel: Laboratorieundersökningar av LD-slagg Nr V195 +- 1992 Författare: Peet Höbeda och Jerzy Chytla Avdelning: Väg Projektnumner : 42389-7 Projektnamn: Undersökning av LD-slagg Uppdragsgivare:
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Kontaktperson Datum Beteckning Sida Viktor Emanuelsson P (16) SP Kemi, Material och Ytor
Kontaktperson Viktor Emanuelsson 2016-06-08 6P01912 1 (16) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 53 23 Viktor.Emanuelsson@sp.se Testfakta Nordic AB Att: Kristina von Dolwitz Box 3504 103 69 STOCKHOLM Provning
Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"
,75,25,25,5 2 4 5,6 8,2 6 22,4 3,5 5--24 Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt Torbjörn Jacobson Trafikverket "Lär av historien återvinn kunskap" Passerande mängd (%) Prov Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by hot extraction. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Bestämning av tjällyftningsparametrar
Publikation 1994:44 Bestämning av tjällyftningsparametrar Metodbeskrivning 609:1994 l. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Utrustning... 3 3.1 Frystestutrustning (F'TU-84)... 3 3.1.1 Provbehällare...
Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014
Torbjörn Jacobson Asfaltdagar 24 Torbjörn Jacobson Trafikverket, Investering, Teknik & Miljö Asfalt och miljö Miljöaspekter att ta hänsyn till vid val av beläggning Miljöaspekter: Resurs- och energieffektivisering
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av skrymdensitet. Paraffinmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density. Paraffin method. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev
20080211 1 AMA och VV TBT Metoddagen 20080212 Pereric Westergren, Stev 20080211 2 Tekniska regelverk AMA och VV TBT / ATB VÄG m.fl. Översyn av AMA och VV regelverk för väganläggningen Relationen mellan
Asfaltgranulat som obundet material
Asfaltgranulat som obundet material 1 Skanska Teknik Väg & Asfalt Laboratoriechef Skanska Vägtekniskt Centrum Väst 6 produktionslabb (4 ackred) Huvudlaboratorium Gunnilse FoU (2 doktorander) Största uppdragsgivare
Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning
2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)
VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar
Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC
Nr 29-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3 Författare: Safwat Said Verksamhetsgren: Projektnummer: Uppdragsgivare: Distribution: Konstruktion&
RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN
VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI
Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA
Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA Martyn Luby Vad är viktigt? Hålrum i öppen asfalt Brukets tryckhållfasthet 2 2015-02-06 Asfaltmassa Flisighet i stenmaterialet Gradering med fokus på 2 mm och
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager
ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade
Energibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.
Energibesparing vid Varmasfaltverk 28 januari 2010 Mansour Ahadi Energibesparing vid asfaltverk Material i produkt Fabrik Process Planering 1 I Material i produkt Stenmaterial, bindemedel samt i vissa
Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.
Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse
Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält
Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,
MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?
MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande
Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?
Disposition Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast Metoddagen den 5 februari 2009 Henrik Broms Samordning av produktstandarder (ballast för bl a asfalt och obundna material) Ny kategori för kulkvarnsvärde
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager
1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. Detta
Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-07 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle och
Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman
VTT notat Nr 2-97 Titel: Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten 1996 Författare: Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman Resursgrupp: Asfaltbeläggning Projektnummer: