Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman

Transkript

1 VTT notat Nr 2-97 Titel: Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten 1996 Författare: Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman Resursgrupp: Asfaltbeläggning Projektnummer: Projektnamn: Auktorisation av asfaltlaboratorier Uppdragsgivare: Asfaltnämnden Distribution: Fri div Väg- och transportä forskningsinstitutet

2 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1. NYA LABORATORIER 1.2 SIAB, Malmö 1.3 Gatu och Väg AB, Skene 2. BESÖK 2.1 Allmänt 3. JÄMFÖRANDE PROVNING 3.1 Stenmaterial 3.2 Bindemedel 3.3 Asfaltmassa Spridning mellan olika provkartonger JÄMFÖRELSE MELLAN EXTRAKTIONSUTRUSTNINGAR 23 VTI NOTAT NR 2-97

3

4 Auktorisationsverksamheten -95 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman INLEDNING Till säsongen 1996 har 2 nya laboratorier anmält intresse av att deltaga i auktorisationsverksamheten. Dessa är SIAB Malmö och Gatu och Väg Skene. Detta innebär att 40 laboratorier har deltagit i auktorisationsverksamheten under året. Fem laboratorier har begärt utträde ur auktorisationen, nämligen Vägverkets laboratorier i Arlöv, Kungälv, Alingsås, Jönköping och Linköping, beroende på att man istället har valt ackreditering. Ytterligare ett antal laboratorier har under året blivit ackrediterade av SWEDAC, Grattis till Er alla. Ett av dessa laboratorier ville inte ha något besök av oss, beroende på att man under året nyligen haft besök inom ackrediteringen. Asfaltnämnden godkände detta förfarande på ett möte i oktober. Samtidigt uppmanas här alla laboratorier som under 1997 kommer att övergå till ackreditering att meddela asfaltnämndens sekreterare om man vill ha besök eller inte. Detta gäller således de laboratorier som under 1997 fortfarande ingår i auktorisationen, men vet att de kommer att övergå till ackreditering under samma år. Årets kontrollprov bestod av asfaltmassa, ABS 4/385, som skulle analyseras med avseende på bindemedelshalt, kornkurva och Marshallhålrum (gällde samtliga lab). För de övriga parametrarna har stenmaterial, bitumen och gjutasfaltkuber och Marshallprovkroppar analyserats. Alla dessa prov skickades ut i början av april och resultaten skulle vara inne senast 30 april. När vi i slutet av juni skickade ut en sammanställning över årets resultat, till laboratorierna, fattades fortfarande en del resultat, mycket dåligt!!! I denna sammanställning framgick också brister i rapporteringen, från laboratorierna, till oss. Det var t ex. - För stor spridning mellan enskilda värden. - Redovisning av enbart medelvärden. - Ibland redovisas fler decimaler än vad metoden kräver. - Ibland saknas angivelse för vilken metod som avses. - Felaktigt beräknat medelvärde. - Sökt auktorisation för metod men sedan ej analyserat något prov. VTI NOTAT NR 2-97

5 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Resultaten från provningarna visar att de flesta laboratorier väl uppfyller de krav auktorisationen ställer. Naturligtvis förekommer det några avvikande resultat. Skälen till detta kan bl a vara spridning mellan provkartonger, fel vid utförandet vid detta tillfälle eller ett systematiskt fel som laboratoriet gör. Några metoder har också dålig precision, t ex det kända problemet med Marshallhålrum. Laboratorier som ser att de har ett avvikande resultat förutsätts kontrollera vad som kan vara orsaken. Vi tycker dock att man även borde höra av sig till oss och förklara vad man vidtagit för åtgärder. Vid besöken har förutom granskning av kontroll och kalibreringsrutiner mycket diskussioner handlat om vad som krävs för att övergå från auktorisationen till ackreditering. Vår förhoppning är att auktorisationen under åren hjälpt laboratorierna att anpassa sig till de krav som ackrediteringen ställer. Det som oftast återstår för laboratorierna är dokumentation av sin verksamhet. (Beskrivning av organisationen med tydlig ansvarsfördelning, personalfrågor som kompetensutvecklingsplaner och utbildning av nyanställda, opartiskhet och sekretessfrågor, arkiveringsrutiner mm). Auktorisationen har i första hand inriktat sig på kalibrering och kontroll av labutrustning, där ackrediteringen dock ställer högre krav på spårbarhet. Auktorisationen har också haft ett mycket väl utbyggt system för jämförande provning som vi hoppas kan fortsätta inom ackrediteringen. VTI NOTAT NR 2-97

6 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 1. NYA LABORATORIER 1.1 Allmänt För att redan' under det inledande besöket kunna få ett grepp om hur laboratorierna har det med egenkontrollen, så skickade vi vår checklistepärm till de nya laboratorierna några månader före besöket. Syftet med detta var att laboratorierna skulle få hjälp med hur upplägget av egenkontrollen kan se ut och att man genom detta skulle ha en något så när fungerande egenkontroll när vi kom på besök. Visst hittade vi ett antal brister men laboratorierna ska ha beröm för det arbete man lagt ner på den korta tid man haft på sig. Under det inledande besöket får laboratorierna ett antal frågor att besvara som rör t ex: - Vidareutbildning av personal - Kvalitetssystem - Tillfällig personal - Metodavsteg - Provhantering - Antal provanalyser/år - Egenkontroll etc. I samband med besöket lämnar vi också ett antal prover som skall analyseras. Efter bedömning av besöket och de utförda provningarna så avgör asfaltnämnden om laboratoriet skall godkännas. De två laboratorier som under 1997 ansökte om auktorisation godkändes efter det att de avvikelser som noterats i samband med besök och provning åtgärdats. VTI NOTAT NR 2-97

7 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 1.2 SIAB, Malmö Laboratorieföreståndare: Paul Börjesson Det inledande besöket gjordes den 24 April. Laboratoriet är beläget alldeles intill det egna asfaltverket, vilket är dess fasta kund. Laboratoriet är litet men har den utrustning som krävs för att klara av parametrarna som krävs i auktorisationen. deobligatoriska Pga en pågående certifiering, enl. ISO 9001, av asfaltverk och laboratoriet konstaterades att kvalitetstänkandet och egenkontrollen redan hade kommit långt. En del brister upptäcktes dock. Dessa har rättats till innan laboratoriet godkänts. Laboratoriet hade vid besöket endast en anställd. Asfaltnämndens kontrollanter tog upp frågan om hur man sköter sin provhantering om laboratorieföreståndaren av någon anledning inte är på plats. Detta har man löst genom att platschefen på verket går in och analyserar produktionsprov, medan kvalitetsprov får stå till ordinarie personal är tillbaka. Laboratoriet har ej sökt auktorisation för några Övriga parametrar. De inledande prov som lämnades vid besöket visade godkända resultat. Lite kuriosa i sammanhanget är attlaboratoriet varit auktoriserat tidigare, då med placering hos SVB i Dalsland. ' VTI NOTAT NR 2-97

8 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 1.3 Gatu och Väg AB, Skene Laboratorieföreståndare: Nils-Olov Nilsson Det inledande besöket gjordes den 3 Maj. Laboratoriet var om- och tillbyggt i stora ljusa trevliga lokaler. Gatu och Väg har ett kvalitetsystem som i princip överensstämmer med kraven i ISO Utöver laboratorieföreståndaren arbetade under besöket ytterligare två laboranter. Vid genomgången av laboratoriets egenkontroll av utrustningen upptäcktes en del brister. Efter uppmaning av asfaltnämndes kontrollanter har dessa rättats till. Laboratoriet har även sökt auktorisation för följande övriga parametrar: - Kulkvarnsvärde - Stämpelbelastningstid - Stämpelintryck - Flisighetstal - Sprödhetstal De inledande prov som lämnades vid besöket visade godkända resultat. VTI NOTAT NR 2-97

9 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 2. BESÖK 2.1 Allmänt Huvudinriktningen vid besöken har som under de senaste åren varit att kontrollera hur laboratoriernas egenkontroll och kalibrering fungerar. Under de fem år laboratorierna har använt sina checklistepärmar, har vi märkt en klar positiv tendens, att de blivit mer och mer positivt inställda till systemet. Under framförallt 1996 har det framförts åsikter om hur bra det har blivit med en fungerande egenkontroll. Nästan alla ser dessutom positivt på att vi fortfarande hittar en del fel och brister, som att man har glömt någon kontroll eller att kalibreringarna inte är tillräckligt spårbara, så att dessa kan rättas till. Ett fåtal undantag finns dock. För att ytterligare efterlikna SWEDACs systern vid ackreditering, har vi i år använt samma typ av detaljrapporter och sammandrag som används inom ackrediteringen. Se bilaga. Under det gångna året har den första 3:an (anmälan till asfaltnämnden) delats ut. Det berodde på att berört laboratorium hade sagt upp sin externa vågservice/kalibrering. Man hade tänkt sig att sköta kontrollen själv, genom att använda kalibrerade vikter. Så långt inget egentligt hinder, men när det visade sig hur man förvarade och handskades med dessa kalibreringsinstrument blev trean ett faktum. VTI NOTAT NR 2-97

10 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 3. JÄMFÖRANDE PROVNING Varje år skickas ett antal kontrollprover ut till laboratorierna. Massaprov för analys av bindemedelshalt och kornkurva samt tillverkning av provkroppar enligt Marshall för bestämning av skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrum har ingått varje år. Dessutom testas årligen några av de övriga metoder som laboratorierna sökt auktorisation för. De prover som ingick i årets kontrollprovning är följande: 0 Massaprov, ABS4/B 85, för bestämning av bindemedelshalt och kornkurva. Instampning av Marshallprovkroppar för bestämning av kompaktdensitet, skrymdensitet och hålrum. 0 Beläggningsprov (Marshalltillverkade på VTI), AG16/B180, för bestämning av * draghållfasthet och vattenkänslighet. 0 Stenmaterial, porfyr/diabas mm, för analys av korndensitet, kulkvarnsvärde samt tlisighetstal och sprödhetstal. 0 Bitumen, B60, B85 och B 120, för bestämning av penetration, mjukpunkt och viskositet. 0 Asfaltmastix för bestämning av stämpelbelastningstid 0 Gjutasfalt för bestämning av stämpelintryck Resultaten redovisas i följ ande kapitel uppdelade efter materialtyp. Enskilda värden finns redovisade i bilaga. På nästa sida finns dessutom en tabell med statistiska mått samlade för årets resultat. VTI NOTAT NR

11 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Tabell. Statistik över kontrollprover 1996 Metod Nr Enhet Antal Medel Max Min V-bredd Std.avv Var.k0eff Bindemedelshalt % 39 7,12 7,31 6,86 0,45 0,1 1 1,5 Kornkurva 0,075mm 221 vikt-% 38 9,5 10,3 8,5 1,8 0,4 4,3 0,125mm ,1 13,5 9,5 4,0 0,6 5,1 0,25mm ,2 16,7 12,6 4,1 0,6 4,0 0,5mm ,9 19,4 15,5 3,9 0,6 3,4 lmm ,9 23,7 19,5 4,3 0,6 2,9 2mm ,7 31,8 28,1 3,7 0,7 2,2 4mm ,2 89,0 81,0 8,0 1,5 1,8 Skrymdensitet 427 g/cm3 40 2,259 2,308 2,196 0,1 12 0,028 1,2 Kompaktdensitet 425 g/cm3 40 2,421 2,445 2,390 0,055 0,009 0,4 Hålrum 413 % 40 6,7 9,2 4,3 4,9 1,2 18,2 Draghållfasthet (torra) 449 kpa ,9 Draghållfasthet (våta) 446 kpa ,2 Q-tal 446 % ,1 Brottdeformation 449 mm 8 2,7 3,3 2,2 0,3 1,1 40,2 Svällning efter mättning 446 % 7 0,14 0,54-0,20 0,74 0,29 209,6 Svällning efter kond. 446 % 7 0,20 0,51-0,24 0,75 0,24 122,1 Korndensitet 208 g/cm3 29 2,747 2,783 2,660 0,120 0,020 0,7 Kulkvarnsvärde 259 % 28 7,2 7,8 6,1 1,7 0,4 5,9 Flisighetstal ,31.1,36 1,26 0,10 0,03 2,2 Sprödhetstal 210 vikt-% ,9 Penetration B mm/ ,9 B ,8 B ,7 Mjukpunkt B C ,3 B85 14, ,6 B ,7 Kin.viskositet B mmz/s ,4 B ,8 B ,8 Dyn.viskositet B Ns/m B B Stämpelbelastning 447 s ,7 Stämpelintryck 30 min 465 mm 5 4,5 4,9 4,0 0,9 0,4 9,7 60 min 5 5,4 5,8 4,8 0,5 1,0 19,0 VTI NOTAT NR 2-97

12 'Ni '- Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 3.1 Stenmaterial Årets stenmaterial var en blandning av porfyr och diabas (50/50 vikt%). Denna sammansättning gjorde vi för att titta närmare på hur noggranna laboratorierna var med neddelning av proven. Synpunkter framfördes under året från flera laboratorier om att det är fel att sammansätta prover på ett sådant här onaturligt sätt. Men även i praktiken förekommer blandning av olika stenmaterial t ex. ortens sten med kvartsit. De olika materialen har så stor skillnad i korndensitet, att det ska kunna framgå i resultaten om något lab har missat vid neddelningen. Lab nr 23 har väl inte lyckats något vidare (se nedan). Ett laboratorium har mycket ambitiöst studerat hur densiteten slår inom olika delfraktioner hos provmaterialet och proportionerat efter det. Resultaten visar att det är betydligt större spridning mellan laboratoriernas resultat, än vad metoderna anger som tillåten spridning mellan enskilda resultat vid ett laboratorium. En del av förklaringarna kan vara sammansättningen av provmaterialet, men då borde det finnas ett samband mellan t ex.. flisighetstal och sprödhetstal. Dock saknas ringanalyser för dessa metoder, för att kunna avgöra vilka skillnader man kan acceptera. Korndensitet abc A.. X \ [ l61718W202] Kommentar: Krav enl. metoden max 0,010 g/cm3 mellan enskilda värden, här 0,12 mellan laboratoriernas resultat. Laboratorierna 14, 16, 17,24, och 50 har ej redovisat korndensitet. VTI NOTAT NR 2-97

13 A uktør lsäthhsl/erksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Let' Viman Kulkvarnsvarde m n 3 U H e m r.. a h 5 1 h m r M t,. A.. 5% n.k.mb 6 M i.. q m um,7 m r..,. m,yñämümøz,v n.1 U. 8 l % m.m.n 0 4. Mb.m.m < 2,..ao. 99.5%.,. ml L 1% n 79 e m 0. m f ) S m om u 3. Olb M _ 4:. R n m r.. u.1 k m m m. S m m 2 V 00 m m.m 0 2 m. m m.e "Mm U u r na S P C m m 0 n 6 N 1 5 H nu, n,.lm p.1.k a m m 4 m. r m 0 t e Ö f H x a m a 1 n W a 1 l a M V r S,.. a e m u a..k " l.m r... 0.m m r. 00.m r m k 0 m m. a b E 6 a 1 0 II...1 m.m t m m K 0,05 enheter mellan enskilda Värden, här 0,09 enheter ar max Kommentar Krav enl. metoden mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR 2-97

14 k) Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Sprödhetstal,w.h L!! 3\ \l 3C \C 5 F3.3 [ H l Kommentar: Krav enl. meteden max 5 enheter mellan enskilda Värden, här 11 enheter mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR

15 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 3.2 Bindemedel Tre olika bitumen kvalitéer har i år ingåttnämligen B60, B85 och B 120. Dessa har analyserats med avseende på de olika parametrar som laboratorierna har auktorisation för. För att upptäcka om något laboratorium hade något systematiskt fel lade vi in alla bitumensorter i samma diagram. Tittar man på diagrammet över mjukpunkt upptäcks att laboratorium nr 17 systematiskt ligger lägre än Övriga laboratorier. Penetration B60 '1385 DB 120 Kommentar: Krav enl. metoden max 4 enheter mellan högsta och lägsta enskilda värde, här 10, 19 resp. 13 enheter mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR 2-97

16 k) Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Mjukpunkt Lp) _ Kommentar: Krav enl. metoden max l C enheter mellan enskilda värden, här 5, 5 resp 4 0C mellan lab0rat0riernas resultat. VTI NOTAT NR 2-97 ll

17 Auktorisationsverksamheten -96 lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Kinematisk viskositet vid 135 C l00 Kommentar: Krav enl. metoden max 2% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 16% mellan laboratoriernas resultat för samtliga bitumen sorter. Dynamisk viskositet vid 60 C [00 Kommentar: Krav enl. metoden max 2% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 9, 3 resp 2% mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR 2-97

18 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 3.3 Asfaltmassa Asfaltmassan var för bindemedelshalt, kornkurva och Marshallhålrum, en ABS 4/ B85 och för draghållfasthet och vattenkänslighet en AG 16/ B 180. ABS-massan kommer från NKA-Produkters anläggning i Dyltabruk, 75 kartonger uttagna på en och samma lastbil. AG-massan är laboratorieblandad och instampad på VTI. För att varje lab skulle få så likartade provkroppar av AG-massan som möjligt bestämdes skrymdensiteten på samtliga provkroppar. Skillnaden i bindemedelshalt är ungefär lika som förra året, med en variationsbredd på 0,45, då har lab 17 värde strukits som extremvärde och finns därför inte med i de statistiska beräkningarna. Marshallhålrumen fortsätter även i år att vara ett stort problem, variationsbredd på skrymdensitet är i år 0,112 g/cm3, vilket gör en skillnad på ca 4% i hålrum!! Lägg därtill variationsbredd på kompaktdensitet på 0,055g/cm3 så blir skillnaden ännu större. De laboratorier som avviker mest borde verkligen se Över sin utrustning och sitt förfaringsätt för att kunna rätta till eventuella fel. VTI NOTAT NR

19 L) Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman, Bindemedelshalt 8XX) 7.80 " E'Ãf.i ÅX) ÅX) H) Kommentar: Krav enl. metoden max 0,20% mellan enskilda värden, här 0,45% mellan laboratoriernas resultat. Kornkurva ,0 +0,075mm 60.0 *we-0,125mm 50.0 w-=: :e -«-O,5mm -ak--lmm _ i. I mm 4()'() A A N ' :Avii i 'i' - 'i - I.' ', _'I "" I ^;. [=i.. i 'l i -i 5 ' T;. i. v ' -. - v '. - i- "+*4mm 301)Irzâzapaqlååbilbdiåår-:'4-"'*.7 "4'"'Lecs :93..-:: :?. 1> ;,^' , W* I* "5 "Et-m* A m., i m 0,25rnrn 1. i, 1 I I' 7. l t :71. : r 4": 5:!' 1.'*1"':i"tls'-: :'-'s 15-: i r 1 'i.-v. T r- 1 z., 1 :' :i 1-:»g :-: grann: H) Kommentar: Det finns inget tydligt samband mellan de olika siktkurvorna, vilke tyder på att neddelningen av proven har fungerat väl. VTI NOTAT NR 2-97

20 ..u.h..r Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Let' Viman Skrymdensitet 'i , nu nu na 2J60 2, Kommentar Krav enl. metoden max 0,015 g/cm3 mellan enskilda varden, här 0,112 g/cm3 mellan laboratoriernas resultat. Kompaktdensitet z 4.?.rtvvvummnwå. vn Kommentar Krav enl. metoden max 0,010 g/cm3 mellan enskilda Värden, här 0,055 g/cm3 mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR

21 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Erikssøn/Cathrin Svenson/Leif Viman Hålrum HLO Q Ö 7.0 a 61) 51)4 41)* 11)* 01)* i....\. 7.v,. H.. \ V, H) ll [ [ ll l Kommentar: Skillnaden i hålrumshalt mellan två provkroppar är enl. metoden normalt <l%, här 4,9% mellan laboratoriernas resultat. VTI NOTAT NR 2-97

22 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Draghållfasthet Kommentar Krav enl. metoden max 17% av medelvärdet mellan enskilda varden, här 19% mellan laboratoriernas resultat. Vattenkänslighet (30 e 5() Kommentar Spridningen mellan de olika laboratorierna ar ca 20%. VTI NOTAT NR

23 l Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Stämpelbelastningstid, sek () Kommentar: Krav enl. metoden max 20% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 35% mellan laboratoriernas resultat. Stämpelintryck, mm (efter 30min) :,_ r -ç Kommentar: Krav på reprodueerbarhet enl. metoden max 55% av aritmetriska medelvärdet, här 20%. VTI NOTAT NR 2-97

24 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Spridning mellan olika provkartonger För att få ett mått på hur stor del av spridningen som beror på variationer mellan Olika provkartonger har fem slumpvis utvalda kartonger med asfaltmassa analyserats på samma laboratorium. Dessa analyser har utförts på VTI (samma laboratorium, laborant och utrustning). I diagrammen nedan jämförs spridningen i provresultat för alla auktoriserade lab med VTIs fem slumpvis utvalda prov. Variationen mellan de fem provkartongerna är i samtliga fall mindre än den mellan laboratorierna. I ett fall, vid bestämning av bindemedelshalt, har VTI fått ett värde (6,85%) som är lägre än något annat lab (lägsta värde 6,86%). 7,4 ' Bindemedelshalt 7,3 i??? ;;.':-=5j,. i _ 7.2 6,9. 6,7 H _,. > Alla aukt. lab Ett lab 0,075 Alla aukt. lab Ett lab VTI NOTAT NR

25 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Alla aukt. lab Ett lab 0,25 Alla aukt. ab. Ett lab Alla aukt. lab Ett lab VTI NOTAT NR 2-97

26 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Alla aukt. lab Ett lab Alla aukt. lab Ett lab VTI NOTAT NR

27 O-*NOJ-ÄUWOUNGJCDO 'vvv 'utv' '.-U 'U Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman > _ 2,4 1;- -. 2,38 2,36 2,34 2,32 2,3 2,28 2,26 2,24 2,22 2,2 2,18 Alla aukt. lab Skrymdensitet Ett lab 2,5 2,48 2,46 2,44 2,42 2,4 2,38 2,36 Alla aukt. lab Kom pa ktdensitet Hålrum a. a. w v _ u v p p.. _ -.. v v v p n a n 4 w v v v a. v u u a g q.. v v 3 v... A - av H v»0 v - a a p.. ;-. v v».. A...i s - A v a. - n..., y A «.- w v _. n.... v. v _. V.... v.. _. ø... y v v g... å a nu.3. u u. a a. a u u v v u ' e a a A a r.a.a v v.-.- ø.. a. a. n 7.» - v,v n'vn' an...2 N Alla aukt. lab VTI NOTAT NR 2-97

28 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman 4. JÄMFÖRELSE MELLAN EXTRAKTIONSUTRUSTNINGAR Två laboratorier med olika extraktionsutrustningar har under året haft problem med Överenstämmelsen av fillerhalt. Det ena labortatoriet som har en automatisk extraktionsutrustning har konstant fått ett par procent högre fillerhalt än laboratoriet med konventionell utrustning. Inledningsvis trodde man att problemet gällde massor med cellulosafibrer. När vi studerade gamla resultat från auktorisationsprovningen fann vi att de automatiska extraktionsutrustningarna generellt ger en högre fillerhalt för massor såväl med som utan fibrer (se figurer nedan) HAB816_94 vet vi med säkerhet att den innehåller cellulosafibrer). Vilket som är det riktiga resultatet återstår att reda ut. VTI och laboratoriet med den automatiska extraktionsutrustningen kommer under våren 1997 att parallellt analysera massor som ställt till problem under Bindemedelshalt, % 6,80 g_, MABT8_ ,60 I 6, ,30 6, * 5.80 «...ä Fr VTI NOTAT NR

29 .. 1;..w üüüiâäåäa?wrê'matrxf-tw:.-3'nu). 0,02-0um* Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Bindemedelshalt, % MABT1 2_93 6,60 6,30 6, ,00 5, , ' I Fr Bindemedelshalt, /o HABS16_ ,60 6, Fr VTI NOTAT NR 2-97

30 Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman MABT12_95 Bindemedelshalt, % , ,00 5,90 «5'80 _, Fr Bindemedelshalt, % 7,70 ABS4/885_96 7,60 7, ,20 7, « e,.. _ a. '43 'i 92: ::E: :"23 5:5: 7..4:3 :5:2: -5 ' f i Fr VTI NOTAT NR

31 :av: 5., A.. vi" ln (... Å...ln-TH. 10:-: I... J. H A uktortsatzonsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Fillerhalt, % 7,0 MABT8_ , < Fr ,7 Fillerhalt % MABT , , aCXaåäøMøWWW/äväxwäowâwrv ;åäöäx. :wwwäu.# få I... 4, Fr VTI NOTAT NR 2-97

32 2* \ Auktorisationsverksamheten -96 Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman Fillerhalt, % HABS16_94 9,2 9, ,2 8,0 m 7.8 7,6 7,4 -ä't 7,2 7,0 ;- 63 7,13%:,V ,2 6, Fr Fillerhalt, % MABT12_ , ,8, 6,6. :; *' 6.4-6, V.- _ L L '( ' ' '4 * ' 'A 1" r Fr J VTI NOTAT NR

33 Auktorisationsverksamheren -96 Lars Eriksson/Cathrin. Svenson/Leif Viman Fillerhalt /o ABS4/885_96 10,4 10,2 10, ,6 9,4 9,2 9,0 5:._ 8.8 -_ >- 8,6 8,4 d". 7. ;.;I I --_ < -. -',v.1 i Fr VTI NOTAT NR 2-97

34 BILAGR

35 00 Mtb '0 2:."- ae 'I' 1 L kontrollant j 7 % âvå 0% _ \ han SAMMANDRAG [3 Inledande besök :I Tillsyn - Nr Laboratorium Antal funna avvikelser O observation l mindre avvikelse 2 avvikelse (åtgärd redovisas till kontrollant inom 14 dagar) W 3 allvarlig avvikelse (anmäls till asfaltnärrmden) ;3 Kommentarer Datum Labrepresentant Kontrollant

36 JN/im, DETALJRAPPORT Nr ;2 m.: 06,; kontrollant j 2_ 4.5 *Grahn \ Laboratorium Avvikelse Bedömning Observation Avvikelsekategori Avsedd korrigerande åtgärd Datum Labrepresentant Kontrollant

37 PRVRES96.XLS Korndensitet Stenmaterial: Porfyr/Diabas mm LAB KORNDENSITET nr Enskilda värden DIFF Medelvärde = Antal 29 Medel 2,75 Max 2,78 Min 2,66 Standardavvikelse 0,02 Variationsbredd 0,12

38 PRVRES96.XLS Kulkvarnsvärde Stenmaterial: LAB mm KULKVARNSVÄRDE nr Enskilda värden Medel l Antal 28 Medel 7,2 Max 7,8 Min 6,1 Standardavvikelse 0,42 Variationsbredd 1,7

39 PRVRES96.XLS Flisighet- och sprödhetstal Stenmaterial: Porfyr/Diabas mm LAB FLISIGHETSTAL SPRÖDHETSTAL nr Enskilda värden Medel Enskilda värden Medel 2 l Antal Medel 1,31 33 Max 1,36 39 Min 1,26 28 Standardavvikelse 0,03 2,29 Variationsbredd 0,09 1 1

40 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B 60 LAB PENETRATION nr 3 medel B Max 4 enheter mellan enskilda värden MJUKPUNKT 2 diff Max 10 mellan enskilda värden

41 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B 85 LAB PENETRATION nr Max 4 enheter mellan enskilda värden MJ UKPUNKT 2 diff medel. B Max l mellan enskilda värden

42 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B 120 LAB PENETRATKMQ nr 3 Inedel B Max 4 enheter mellan enskilda värden MJUKPUNKT 2 diff Max l mellan enskilda värden

43 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B60 KIN. VIS KOSITET 2 diff medel B Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat ' DYN. VISKOSITET 2 diff medel B Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat

44 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B85 KIN. VIS KOSITET 2 diff medel B Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat DYN. VISKOSITET 2 diff medel B Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat

45 PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B120 KIN. VISKOSITET 2 diff medel B Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat ' DYN. VISKOSITET 2 diff medel " Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat

46 Bindemedelshalt och kornkurva : ABS4/B85 LAB PRVRES96.XLS BINDEMEDELSHALT nr Enskilda värden diff *E' med i stat Antal 39 Medel 7,12 Max 7,31 Min 6,86 Standardavvikelse 0,1 1 Variationsbredd 0,45

47 PRVRES96.XLS Bindemedelshalt och komkurva :ABS4/B85 LAB KORNKURV vikt-% medelvärden xoooqcnunbwmê, r-sv--ar-n [Ur-'O 0 075mm 0 125mm 0 mm 0 mm lmm Antal Medel 9,5 12,1 15,2 17,9 21,9 30,7 84,2 Max 10,3 13,5 16,7 19,4 23,7 31,8 89,0 Min 8,5 9,5 12,6 15,5 19,5 28,1 81,0 Stdavvikelse 0,4 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 1,5 Var.bredd 1,8 4,0 4,1 3,9 4,3 3,7 8,0

48 Hålrumshalt på Marshallpackade provkroppar : ABS4/B85 PRVRES9Ö.XLS Enskilda värden Medelvärden SKRYMDENSITET KOMPAKTDENSITET SKRYM- KOMP- HÅLR nr DENS. DENS , ' Antal Medel 2,259 2,421 6,7 Max 2,308 2,445 9,2 Min 2,196 2,390 4,3 Standardavvikelse 0,028 0,009 1,224 Variationsbredd 0,1 12 0,055 4,900

49 PRVRES96.XLS Draghållfasthet Massatyp: AG16/B180 LAB DRAGHÃLLFASTHET, kpa (torra gruppen) nr enskilda värden medelv ,52 1,51 1,46 1,41 1, ,56 1,47 1,55 * * ,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 BROTTDEFORMATION mm enskilda värden medelv Enskilda värden för dragh.är godkända om skillnaden mellan största och minsta värde inte Översti ger 17 % av medelvärdet.

50 PRVRES96.XLS SVÄLLNING efter enskilda värden medelv SVÄLLNING efter konditi enskilda värden medelv DRAGHÄLLFASTHET, kpa (våta gruppen) enskilda värden medelv Q-tal ' (914*) *) Struken enl. FAS metod 015

51 PRVRES96.XLS Stämpelbelastningstid på asfaltmstix Enl. FAS Metod 447 LAB Enskilda värden diff medel nr sek sek ,24 1,18 1,071, Stämpelintryck för gjutasfalt Enl. FAS Metod 465 LAB Enskilda, 30 min diff medel nr mm mm 3 4,7 5,0 0,30 4, ,1 4,7 0,40 4,9 24 4,82 4,56 0,26 4,7 38 4,10 3,80 0,30 4,0 50 4,03 4,09 0,06 4,1 LAB Enskilda, 60 min diff medel nr mm mm 3 5,2 5,9 0,70' 5, ,02 0,67 0, ,02 5,52 0, ,70 0,90 0,20 0,8 50 0,90 0,96 0,06

52