H K. Väg-ochTrafik- Institutet. Nummer: V 159 Datum: Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län. Projektnummer:

Transkript

1 V T / n o t a t Nummer: V 159 Datum: Titel: Dränerande asfaltbetong Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län Författare: Lars-Göran Wågberg Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Dränerande asfaltbetong Vägverket Distribution: begränsad H K Väg-ochTrafik- Institutet Statens väg- och trafikinstitut Pa: Linköping. Tei Telex VTISGIS. Telefax Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping

2 Dränerande asfaltbetong Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län Lars-Göran Wågberg

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 BESKRIVNING AV PROVVÄGEN... 3 PROVTAGNING... 4 Analys av borrprov uttagna vid utförandet... 5 Analys av borrprov uttagna våren Analys av bindemedlens egenskaper...7 Analys av det grova stenmaterialets egenskaper...8 MÄTNINGAR... 9 Mätprogram...9 Resultat från bärighetsundersökning med fallvikt Resultat från tvärprofilering...10 Resultat från avnötningsmätningar Resultat från dräneringsmätningar SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ERFARENHETER Erfarenheter från tillverkning och utläggning Förbättring av den färdiga beläggningens egenskaper Bindemedlens egenskaper Avnötningsegenskaper...15 Dränerande egenskaper...16 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3

4 INLEDNING Under 1987 utfördes en provväg på väg E4 ca 30 km norr om Gävle. Syftet med prowägen var att studera effekten av olika tillsatsmedel i dränerande asfaltbetong. De tillsatsmedel som användes vid försöket var cellulosafiber och ett antal polymermodifierade bindemedel. De förväntade effekterna av olika tillsatsmedel är i första hand förbättrade produktionsförutsättningar. Genom användning av tillsatsmedel är det möjligt att tillverka dränerande asfaltbetong vid normal blandningstemperatur utan att separation av bindemedel och finmaterial uppstår vid transport och läggning. Användningen av tillsatsmedlen förväntas också förbättra den färdiga beläggningens egenskaper. Exempel på egenskaper som kan påverkas är; minskad vattenkänslighet, förbättrade mekaniska egenskaper samt en förbättring av bindemedlets åldringsegenskaper. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN Prowägen är belägen på den etapp av motortrafikleden förbi Gävle som färdigställdes hösten Provsträckorna är lokaliserade till den norra delen av etappen, ca 1 km norr om trafikplatsen vid Hagsta. Enligt vägdatabanken var ÅDT (antalet axelpar i båda körriktningarna) 8210 år Enligt Vägverket är andelen tunga fordon ca 13% vilket innebär att antalet personbilar per dygn blir ca 6200 i båda riktningarna och antalet tunga fordon ca 900. Följande sträckor, alla ca 200 meter långa, ingår i försöket: 1. 80HAB12T Referenssträcka 1) 2. 80HABD12 B85 + Wetfix 2) 3. 80HABD12 B85 + E.V.A.3) 4. 80HABD12 Styrelf 4)som bindemedel 5. 80HABD12 Viacodrän 5) + Wetfix 6. 80HABD12 Bitulastic 6) som bindemedel 1) Referenssträckan utfördes ej med samma kontroll som övriga sträckor 2) Värmebeständigt vidhäftningsmedel från ScanRoad 3) Etylen-Vinyl-Acetat 4) Lågmodifierat bitumen innehållande SB blockpolymer (SB= Styrén-Butadien) 5) HABD med tillsats av cellulosafibrer 6) Högmodifierat bitumen innehållande Styrén-Butadien-Styrén (SBS)

5 Den 200 meter långa referenssträckan utvaldes från den angränsande ordinarie slitlagerbeläggningen. VTI har endast medverkat vid utförandet och uppföljningen av prowägen. Allt förberedelsearbete, som planering, materialval, proportionering och annan förprovning, har gjorts av Vägverket, NCC och Nynäs Petroleum AB. Provsträckorna utfördes den 9-10 September Försöket omfattade endast körfälten varför ingen uppföljning har gjorts av vägrenarna. Beläggningsarbetet utfördes av NCC och asfaltmassorna tillverkades i NCC 's asfaltverk i Gävle. Beläggningsarbetet utfördes samtidigt på körfält och vägren. För läggning av körfältet användes en Bitelli BB52 med automatisk nivåreglering och på vägrenen användes en Barber-Greene SB 131. För packningsarbetet användes 3 st Dynapac CC21. Vid produktionen uppstod stora problem vid asfaltverket eftersom det var relativt små mängder som tillverkades av respektive beläggningstyp. Produktionen blev mycket ojämn med många stopp. Dessa orsakades framför allt av att de polymermodifierade bindemedlen inte höll tillräckligt hög temperatur när de skulle pumpas in i asfaltverket. Anledningen till de låga temperaturerna var att varje bindemedelstyp levererades i små volymer. Vid en större och mer kontinuerlig produktion uppstår inte dessa problem. Produktionsproblemen medförde att provbeläggningarnas kvalitet påverkades negativt. Stenmaterialet som användes till beläggningarna var inte godkänt enligt BYA eftersom slipvärdet var så högt som 2,55. Detta förhållande påverkar naturligtvis utvärderingen av eventuella effekter av de olika tillsatsmedlen i negativ riktning. PROVTAGNING Under utförandet togs prov på asfaltmassoma från läggartråget i samband med lossning. Asfaltmassans temperatur mättes regelbundet under utläggningen. Vid asfaltverket togs prov på alla bitumen/bitumenblandningar. Nynäs ansvarade för all kontroll vid asfaltverket och VTI för kontroll och provtagning på utläggningsplatsen. I bilaga 1 redovisas de noteringar som gjordes i samband med utförandet. Senare samma månad, innan vägen öppnades för trafik, togs borrprov. Från respektive HABDsträcka togs sammanlagt 18 st borrprov, 10 cm i diameter, fördelade på 9 tvärsektioner. I respektive tvärsektion togs ett prov på konstant avstånd från vägmitt (3,1 m) medan det andra provets sidoläge varierades slumpmässigt. Från referenssträckan med HAB12T togs 6 st borrprov fördelade på 3 tvärsektioner. I samband med uttagningen av borrprov monterades också fixar för avnötningsmätning. Efter knappt två års trafik, våren 1988, uttogs en ny omgång borrprov, i första hand med syftet att studera eventuella förändringar i bindemedlens egenskaper. Analysen av borrproven gjordes av Nynäs. Våren 1991 togs ytterligare en omgång borrprov ut. Avsikten var i första hand att studera bindemedlets egenskaper men en del hållfasthets- och vidhäftningsprov utfördes också på borrproven. Anledningen till provtagningen var att Vägverket hade beslutat att ett nytt slitlager skulle påföras på hela objektet under sommaren 1991.

6 ANALYSER Analvs av borrprov uttagna vid utförandet På samtliga borrprov som togs ut innan vägen öppnades för trafik har tjocklek, skrymdensitet och dräneringsförmågan bestämts. Skrymdensiteten bestämdes enligt MBB-48. Dräneringsförmågan mättes med VTI 's utflödesmätare typ III. Beläggningarnas hållfasthetsegenskaper undersöktes genom indirekt på borrproven enligt följande program: 1. enligt MBB 49 på torrlagrade prov vid 0 respektive -I- 10 C våtlagrade prov vid + 10 C 2. Vidhäftningstal 0 torr/våtlagrade prov vid + 10 C 1) våta/ torra xloo Proven våt- respektive torrlagrades vid +40 C i 3 dygn varefter de tempererades till respektive provningstemperatur. Resultaten från torr- och våtlagrade prov vid + 10 C användes for att beräkna vidhäftningstalet. Resultaten från ovanstående undersökningar redovisas i form av medelvärden i nedanstående tabell. Redovisade data om tjocklek, skrymdensitet och dräneringsformåga utgör medelvärden av 18 st borrprov medan data om indirekt utgör medelvärden beräknade på 6 st borrprov inom respektive konditioneringsgrupp. Enskilda analysresultat redovisas i Bilaga 2. Beläggningstyp Tjocklek mm Skrymdensitet g/cm^ Hålrums halt vol-% Dräneringsformåga l/min Torrlagrat Torrlagrat Våtlagrat +0 C + 10 C + 10 C Vidhäftningstal BYA-HABD 41 1,943 19,7 9, E.V.A. 40 1,971 18,5 9, STYRELF 37 1,973 18,5 10, VIACODRÄN 37 1,907 20,9 13, BITULASTIC 38 1,955 18,9 11, Tabell 1. Resultat av analyser på borrprov tagna vid utförandet. Skrymdensitet, hålrumshalt och dräneringsformåga är normala for beläggningstypen. Som framgår av skrymdensitet och dräneringsformåga på VIACODRÄN har den en något stenrikare och därmed något öppnare sammansättning än de övriga. Vidhäftningstalet är tämligen normalt för nya dränasfaltbeläggningar. Draghållfastheten är normalt ingen kritisk faktor för en slitlagerbeläggning varför de skillnader som finns mellan de olika beläggningstyperna inte är så intressanta. Efter det att ovanstående undersökningar genomförts skickades provkropparna till Nynäs Petroleum AB för återvinning och analys av bindemedlen. Resultaten från denna undersökning redovisas i ett senare avsnitt i rapporten.

7 Analvs av borrprov uttagna våren 1991 De borrprov som togs ut under våren 1991 har undersökts med följande metoder: 1. enligt MBB 49 på torrlagrade prov vid 0 respektive + 10 C våtlagrade prov vid + 10 C 2. Vidhäftningstal 1) torr/våtlagrade prov vid + 10 C 3. Styvhetsmodul enligt MBB 54 vid 0 respektive + 10 C 4. Vattenabsorption 1) våta/ torra xloo Styvhetsmodul MPa Beläggningstyp Tjocklek Torrlagrat Torrlagrat vid 0 C vid 10 C mm +0 C + 10 C HAB12T BYA-HABD E.V.A STYRELF VIACODRAN BITULASTIC Tabell 2. (medelvärde av 2 prov) och styvhetsmodul (medelvärde av 4 prov) på borrprov uttagna våren 1991.

8 Vattenkänslighet Beläggningstyp Tjocklek Torrlagrat Våtlagrat Vidhäftningstal sorption % Vattenabm m + 10 C + 10 C HAB12T BYA-HABD E.V.A STYRELF VIACODRAN BITULASTIC Tabell 3., vidhäftningstal och vattenabsoiption (medelvärde av 3 prov) på borrprov uttagna våren Enskilda mätdata redovisas i Bilaga 3. Efter fyra års trafikering är vidhäftningstalet lägre än när beläggningarna var nya. Det finns emellertid ingen dramatisk skillnad mellan de olika dränerande beläggningarna vad gäller förändringen av vidhäftningstalet. Vidhäftningstalet är efter fyra år mellan 50 och 80 % av vidhäftningstalet vid nytillstånd. Den indirekta en i torrkonditionerade prov av de dränerande beläggningarna är, vid temperaturerna 0 och + 10 C, mellan 40 och 65 %av HAB12T-beläggningens. Beträffande våtkonditionerade prov är en hos dränerande beläggningsprov mellan 35 och 60 % av den konventionella beläggningens. Det finns emellertid inget som tyder på att en hos dränerande slitlager utgör en kritisk faktor. Skillnaden i beläggningstjocklek är relativt stor samtidigt som vissa av beläggningsproven är relativt tunna varför resultaten bör tolkas med försiktighet. Analvs av bindemedlens egenskaper Nynäs Petroleum AB har genomfört analyser av bindemedlens egenskaper i samband med utförandet och ett respektive fyra år efter utförandet. I samband med utförandet togs prov på bindemedlet vid leveransen till asfaltverket. Bindemedel har också återvunnits, dels från massaprov uttagna i samband med utförandet, dels från borrprov uttagna efter ett respektive fyra år. Bindemedlets egenskaper har analyserats med standardmetoder som penetration vid 25 C, mjukpunkt K&R samt viskositet vid 135 C. Dessa metoder återspeglar dock inte bindemedlens elastiska egenskaperna vilka är kännetecknande för de modifierade bindemedlen Styrelf och Bitulastic. Metoder som tar hänsyn till dessa egenskaper är emellertid under utveckling. På borrproven som uttogs efter ett år återvanns och analyserades endast proven med B 85 som bindemedel.

9 I nedanstående tabell redovisas resultaten från bindemedelsanalysema: Vid leverans (bindemedelsprov) Efter utförandet (massaprov) Efter 1 år (borrprov) Efter 4 år (borrprov) PENETRATION, mm/10 B85 + Wet fix (BYA-HABD) B85 + E.V.A Styrelf B85 (Viacodrän) Bitulastic MJUKPUNKT, C B85 + Wet fix (BYA-HABD) 48,5 52,0 55,0 60,5 B85 + E.V.A. 55,0 62,5-67,5 Styrelf ,0 58,5-66,5 B 85 (Viacodrän) 48,5 55,0 58,0 65,0 Bitulastic 77,0 63,5-75,5 VISKOSITET vid 135 C B85 + Wet fix (BYA-HABD) B85 + E.V.A Styrelf B85 (Viacodrän) Bitulastic Tabell 4. Resultat från analys av återvunnet bindemedel. Förändringen av bindemedlens penetration och mjukpunkt stämmer relativt väl med tidigare erfarenheter. Analvs av det grova stenmaterialets egenskaper Det grova stenmaterialet, fraktion 8-11,3 mm, har analyserats med avseende på flisighet, sprödhet, korndensitet och slipvärde. Stenmaterialet har tagits fram genom extraktion av de borrprov som uttogs våren -91. Egenskap Metod Delprov 1 Delprov 2 Medelvärde KORNDENSITET, g/cm3 MBB-8 2,61 2,61 2,61 FLISIGHETSTAL MBB-9 1,32 1,31 1,32 SPRÖDHETSTAL MBB SLIPVÄRDE MBB-31 2,67 2,43 2,55 Tabell 5. Resultat från analys av det grova stenmaterialets egenskaper. Slipvärdet är relativt högt, enligt BYA får inte slipvärdet vara högre än 2,4 (HABD och ÅDT< 15000). I praktiken ställs normalt högre krav på stenmaterialet än vad BYA anvisar.

10 MÄTNINGAR Mätprogram Under åren 1987 till 1991 har prowägens egenskaper och tillståndsförändring följts genom ett mätprogram som omfattat följande mätningar: 1. Bärighetsundersökning med VTI's fallvikt hösten 1987 våren Tvärprofiler ing med VTI's Primal hösten 1987 våren 1988 hösten 1989 våren Avnötningsmätning med VTI's laserprofilometer vintern 1988/1989 vintern 1990/ Dräneringsförmåga med VTI 's utflödesmätare typ III hösten 1987 våren 1988 våren 1989 våren 1991

11 Resultat från bärighetsundersökning med fallvikt Under hösten 1987 och våren 1988 genomfördes fallviktsmätningar på samtliga HABD-sträckor och referenssträckan (HAB12T). Avsikten med mätningarna var att undersöka om det förelåg någon skillnad i bärighet mellan sträckorna med HABD som slitlager och referenssträckan. Bortsett från slitlagren var den nominella vägkonstruktionen densamma. I nedanstående tabell redovisas mätresultaten i form av medelvärden. Mätningen har gjorts i höger hjulspår. Beläggning Datum do d30 d45 d60 d90 mm mm mm mm mm Lufttemp Yttemp HAB12T ,30 0,17 0,11 0,08 0, ,27 0,15 0,10 0,08 0, BYA-HABD ,29 0,18 0,12 0,09 0, ,26 0,13 0,09 0,09 0, E.V.A ,28 0,16 0,11 0,09 0, ,27 0,14 0,08 0,06 0, STYRELF ,26 0,15 0,11 0,07 0, ,26 0,12 0,08 0,06 0, VIACODRÄN ,31 0,17 0,13 0,10 0, ,28 0,13 0,09 0,07 0, BITULASTIC ,31 0,18 0,11 0,10 0, ,34 0,19 0,13 0,10 0, Tabell 6. Resultat från fall viktsmätning, dx är den uppmätta nedsjunkningen x cm från belastningscentrum. Som framgår av ovanstående tabell föreligger ingen avgörande skillnad i nedsjunkning mellan sträckorna med 80HABD12 som slitlager och referenssträckan med 80HAB12T. Undersökningen av HABD 's bidrag till vägkonstruktionens styrka är inte fullständig eftersom ingen mätning gjordes på det underliggande AG-lagret innan respektive slitlager påfördes. Enligt byggnadshandlingarna skall dock konstruktionen under slitlagret vara densamma. Anledningen till att jämförelsen gjordes var att fallviktsmätningar utfördes på ett angränsande försöksobjekt. Resultat ffån tvärprofilering Under hösten 1987, innan vägen öppnades för trafik, genomfördes den första tvärprofileringen med VTI 's Primal. Med denna mätmetod registreras den faktiska tvärprofilen kontinuerligt. Det innebär att de spårdjup som beräknas utifrån dessa data omfattar spår som kan ha orsakats av avnötning, plastiska deformationer, bärighetsdeformationer etc. Profileringen har i detta fall omfattat både körfält och vägren men spårdjupsberäkningen har endast omfattat körfåltet.. Vid beräkningen av spårdjupet har den så kallade "trådprincipen" använts. Nedanstående diagram beskriver det beräknade spårdjupet på de olika sträckorna vid ett antal tillfällen. Spårdjupet presenteras i form av ett medelvärde av 5 st tvärprofiler per sträcka.

12 Spårdjup enligt t var profilering på våg E4 vid Hageta 26 n ti i Mätdatum I r l i i n HAB12T HAB012 BYA E.V.A. STYRELF Beläggnings typ VIACODRÄN BTTULASTIC Fig.l Diagram över spårdjupsutvecklingen matt med VTI's Primal. Som framgår av diagrammet är spårdjupstillväxten ca 1,5 ggr så stor på HABD-sträckorna som på referenssträckan med HAB12T. Spårtillväxten per år på HABD-sträckorna är 3-4 mm vilket överensstämmer med resultaten från avnötningsmätningarna. Spårtillväxten för referenssträckan är ca 2 mm. I nedanstående tabell redovisas de beräknade spårdjupen i vänster respektive höger hjulspår. Mättillfälle Hösten Hösten Våren Våren Hösten Hösten Våren Våren Beläggningstyp Vänster Höger spår Vänster Höger spår Vänster Höger spår Vänster Höger spår spår spår spår spår HAB12T 3,6 4,4 3,3 3,5 5,7 6,3 9,0 9,9 BYA-HABD 3,2 3,1 7,3 6,8 10,0 11,7 16,7 19,9 E.V.A. 4,0 4,0 7,9 8,3 12,6 12,6 19,2 18,7 STYRELF 2,9 2,4 7,2 5,7 11,4 9,2 17,8 16,4 VIACODRAN 3,1 4,2 7,6 7,6 12,0 10,9 20,9 19,6 BITULASTIC 2,5 2,6 6,6 4,6 11,5 8,1 18,8 14,8 Tabell 7. Beräknade spårdjup från tvärprofilmatningar med VTI's Primal. Spårdjupen är beräknade enligt trådprincipen och anges i mm. Resultat från avnötningsmätningar Avnötningsmätningar har genomförts under två vintersäsonger, 1988/1989 och 1990/91. Mätningarna har gjorts med VTI 's laserprofilometer i fem tvärsektioner per sträcka. Nollmätningen har gjorts i november och slutmätningen i mars eller april. Avnötningsmätningen har endast omfattat körfalten. I nedanstående diagram redovisas resultatet från avnötningsmätningarna i form av ett beräknat medelvärde över hela körfältsbredden.

13 Avnötning vag E4 vid Hagata vintrarna 1988/89 & 1990/91 m m 1 - _ 1 V _ in te rn / /91! HAB12T HABO12 HABO12 HABO12 HABO12 HABO12 BYA EV. A. STYRELF VIACODRÄN BTTULASTIC H Fig. 2 Resultat från avnötningsmätningar vintem 1988/1989 och 1990/1991. Resultaten presenteras som medelvärden beräknade över hela körfaltet. Avnötningen i hjulspåren redovisas i nedanstående diagram. Avnötning i hjulspår på vag E4 vid Hagsta 6,00 4, / /91 2,00 0,00 1 l l l l l HAB12T HABO12 HABO12 HABO12 HABO12 HABO12 BYA E.V.A. STYRELF VIACODRÄN BTTULASTIC Fig. 3 Avnötning i hjulspår, beräknat medelvärde från fem tvärsektioner. Som framgår av diagrammen är skillnaden mellan HAB12T och dränbeläggningarna större under beläggningarnas andra vinter, vintern 1988/1989. Under beläggningarnas fjärde vinter, vintern 1990/1991, är skillnaden i avnötning mellan beläggningstyperna mindre, med undantag av sträckan med Viacodrän. Vintern 1988/1989 var avnötningen i hjulspåren mellan 2 och 4 mm. Vintern 1990/1991 var avnötningen något större, mellan 3,5 och 5,5 mm. I nedanstående tabell redovisas den uppmätta avnötningen. Avnötningen i hjulspår har tagits fram ur avnötningsprofilema och representerar den

14 avnötning som är intressant att addera från vinter till vinter. Avnötningen är oftast större i några enskilda punkter tvärs vägen men läget for dessa punkter är inte samma varje säsong. De SPS-tal som redovisas i nedanstående tabell har beräknats med antagna data om trafikmängd och dubbfrekvens. Beräkningen har gjorts för att få en ungefärlig uppfattning av avnötningens storlek i förhållande till trafikförutsättningama. Det beräknade SPS-talets storlek stämmer relativt väl med vad som erfarenhetsmässigt kan förväntas med hänsyn till aktuella beläggningstyper och stenmaterialegenskaper. Beläggningstyp mdv körfält mm avnötning i hjulspår mm mdv körfölt mm avnötning i hjulspår mm Beräknat SPS-tal Beräknat SPS-tal 1988/ / / / / /91 HAB12T 1,22 2,44 1,70 3, BYA-HABD 1,33 2,86 1,90 4, E.V.A. 1,64 3,48 1,97 4, STYRELF 1,44 3,70 1,72 3, VIACODRAN 1,59 4,18 2,52 5, BITULASTIC 1,49 3,73 1,67 3, Tabell 8. Uppmätt avnötning (mm) uttryckt som medelvärde över hela körfaltet respektive i hjulspår samt beräknat SPS-tal. Resultat från dräneringsmätningar Mätningar av dräneringsförmågan hos de dränerande beläggningstyperna har gjorts vid fyra tillfällen. Mätningarna har gjorts med VTI 's utflödesmätare typ III, i och utanför hjulspåren. I nedanstående diagram redovisas resultaten från mätningarna. Dr anar ingaförmåga på vag E4 vid Hagata Ht/min Mätning på vägen - ej i hjulspår Sträcka HABD-BYA E.V.A. STYRELF VIACODRAN BITULASTIC Fig. 4 Mätning av dräneringsförmågan utanför hjulspår med VTI's utflödes mätare typ DI.

15 Fig. 5 Mätning av dräneringsförmågan i läget för hjulspår med VTI's utflödes mätare typ Hl. Dräneringsformågans nivå och förändring med tiden är typisk för dränerande beläggningar. Ingen nämnvärd skillnad kan konstateras mellan de olika dränbeläggningarna.

16 SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ERFARENHETER Erfarenheter från tillverkning och utläggning Försöket visade att det är fullt möjligt att tillverka dränerande asfaltbetong vid normal blandningstemperatur om tillsatsmedel i form av cellulosafiber eller polymermodifierade bindemedel används. På grund av de korta försökssträckorna uppstod problem vid tillverkning och utläggning som normalt inte utgör ett problem vid ordinarie produktion. Det visade sig bl a vara svårt att styra blandningstemperaturen under de korta produktionstiderna. Förbättring av den färdiga beläggningens egenskaper Vidhäftningsegenskapen är en väsentlig faktor för en dränerande asfaltbetongs livslängd. I detta försök hade BYA-HABD med tillsats av vidhäftningsmedlet Wetfix lika högt vidhäftningstal som sträckorna med Viacodrän och Bitulastic strax efter utförandet. Efter fyra års trafikering uppvisar sträckorna med modifierad dränasfalt obetydligt högre vidhäftningstal, %, jämfört med BYA- HABD som har 45 %. Referenssträckan av tät asfaltbetong har vidhäftningstalet 67 %. Skillnaden i indirekt mellan de dränerande beläggningarna är relativt liten, både på borrprov uttagna vid utförandet och efter fyra års trafikering. Draghållfastheten är normalt inte en kritisk egenskap hos en slitlagerbeläggning varför de skillnader som finns mellan beläggningstyperna inte bedöms vara intressanta. Bindemedlens egenskaper Bindemedlens egenskaper har endast kunnat undersökas med metoder som är utvecklade för standardbitumen utan modifierande tillsatser. Som väntat är förändringen av bindemedlens penetration och mjukpunkt relativt stor. Bindemedlen har efter fyra års trafikering en penetration vid 25 C på 20 till 26 mm/10. De polymermodifierade bindemedlens förväntade elastiska egenskaper fångas inte upp av de analysmetoder som har använts i detta försök. Nya analysmetoder är dock under utveckling. Avnötningsegenskaper Beläggningarnas avnötningsegenskaper har endast kunnat studeras under två vintersäsonger, beläggningarnas andra och ljärde vinter. Avnötningen i hjulspåren har under dessa två vintrar varit mellan 3,5-5,5 mm på de dränerande beläggningarna. Referenssträckan med HAB12T har uppvisat något mindre avnötning, 2-3,5 mm. Tvärprofileringar av den faktiska tvärprofilen visar att referenssträckan har ett spårdjup på 9-10 mm, medan de dränerande beläggningarna uppvisar ett spårdjup på mm efter fyra års trafikering. Skillnaden mellan de dränerande sträckorna med avseende på spårdjup och avnötning beror sannolikt på de problem som förekom vid produktionen. Dränerande asfaltbetongs kvalitet försämras avsevärt om exempelvis blandningstemperaturen varierar under produktionen.

17 Egenskaperna hos det stenmaterial som användes vid försöket var alltför dåliga för att det skall vara intressant att närmare analysera eventuella skillnader i avnötningsegenskaper. Dränerande egenskaper Mätning av de dränerande beläggningarnas dränerande egenskaper har gjorts vid fyra tillfällen under åren Den uppmätta dräneringsformågans nivå och utveckling med tiden är typisk för dränerande beläggningar. Dräneringsförmågan avtar från en nivå på mellan 12 och 17 lit/min och stabiliseras på en nivå motsvarande 7-11 lit/min.

18 Noteringar i samband med utläggningen på vägen Sträcka 1 HABD12 B85 + Wetfix Norrgående körfält 9 sep kl Massan som lastades på första bilen var ganska kall (ca 110 C) och inte homogent blandad. Våtblandningstiden ökades från 15 till 20 sekunder. kl Massatemperaturen vid utläggning C. Södergående körfält 9 sep kl Massatemp. 120 C Kort regnskur kl Massatemp. 135 C Sträcka 2 Norrgående körfält 9 sep kl Massatemp. 130 C kl Massatemp. 153 C kl Massatemp. 140 C kl Massatemp. 130 C HABD12 B85 + E.V.A. Sista 5 m stod läggaren still länge varför massan kallnade Södergående körfält 9 sep kl Massatemp. 144 C kl Massatemp. 143 C Sträcka 3 HABD12 Styrelf Norrgående körfält 9 sep kl Massatemp. 153 C kl Massatemp. 139 C kl Massatemp. 190 C (sista bilen) Sista 3 m stod läggaren stilla länge

19 Noteringar i samband med utläggningen på vägen Södergående körfält 10 sep kl Massatemp. 160 C kl Massatemp. 155 C Sol ca 15 C Sträcka 4 Norrgående körfält 9 sep kl Massatemp. 166 C kl Massatemp. 176 C HABD12 Cellulosaflber + Wetfix Södergående körfält 10 sep kl Massatemp. 175 C Sol ca 12 C kl Massatemp. 159 C Sträcka 5 HABD12 Bitulastic Norrgående körfält 9 sep kl Massatemp. 163 C kl Massatemp. 183 C Södergående körfält 9 sep kl Massatemp. 163 C kl Massatemp. 162 C

20 Sträcka Prov Tjocklek cm Skrymdensitet g/cnr* Dräneringsformåga lit/min torr 0C torr + 10C våt +10C HABD-BYA 1 3,2 1,938 6, HABD-BYA 2 4,2 2,011 5, HABD-BYA 3 4,7 1,956 10, HABD-BYA 4 4,0 1,874 12, HABD-BYA 5 3,8 1,961 10, HABD-BYA 6 4,0 1,995 10, HABD-BYA 7 5,1 1,891 10, HABD-BYA 8 4,9 1,922 12, HABD-BYA 9 3,8 1,991 5,0 798 HABD-BYA 10 4,3 2,039 6, HABD-BYA 11 4,1 2,009 10, HABD-BYA 12 4,5 1,922 12,0 925 HABD-BYA 13 3,7 1,966 6, HABD-BYA 14 3,6 1,811 8,6 967 HABD-BYA 15 4,3 1,946 12, HABD-BYA 16 4,4 1,961 10, HABD-BYA 17 3,7 1,973 8, HABD-BYA 18 3,6 1,813 10, E.V.A. 1 3,9 2,028 4, E.V.A. 2 3,4 2,045 7, E.V.A. 3 4,3 2,036 10, E.V.A. 4 4,2 1,961 10, E.V.A. 5 3,8 1,935 10,0 E.V.A. 6 4,7 1,956 10, E.V.A. 7 4,0 1,986 10,0 E.V.A. 8 4,3 1,847 12,0 649 E.V.A. 9 3,7 1,985 6, E.V.A. 10 4,5 2,084 5, E.V.A. 11 4,3 2,000 12, E.V.A. 12 4,4 1,981 10,0 990 E.V.A. 13 3,6 2,000 7, E.V.A. 14 3,5 1,876 10,0 857 E.V.A. 15 4,0 1,961 12, E.V.A. 16 4,3 1,960 12, E.V.A. 17 3,6 1,981 8,6 818 E.V.A. 18 3,3 1,858 12,0 914

21 Sträcka Prov Tjocklek cm Skrymdensitet g/cm Dräneringsformåga lit/min torr 0C torr + 10C våt +10C STYRELF 1 2,2 2,071 5, STYRELF 2 4,2 2,122 6, STYRELF 3 3,8 1,919 12, STYRELF 4 3,4 1,930 12, STYRELF 5 3,8 2,105 6, STYRELF 6 3,3 2,048 8, STYRELF 7 4,0 1,931 12, STYRELF 8 4,7 1,860 20,0 939 STYRELF 9 3,6 2,017 6, STYRELF 10 4,1 2,093 8, STYRELF 11 4,1 1,974 12, STYRELF 12 4,9 1,742 20, STYRELF 13 3,5 1,945 8, STYRELF 14 3,4 1,888 10,0 923 STYRELF 15 4,4 2,001 10, STYRELF 16 4,1 1,963 12, STYRELF 17 3,1 1,972 8, STYRELF 18 2,5 1,938 12,0 924 VIACODRÄN 1 3,6 2,104 15, VIACODRAN 2 3,7 1,960 10, VIACODRÄN 3 4,1 1,849 15, VIACODRÄN 4 4,5 1,843 15, VIACODRAN 5 2,7 1,960 10, VIACODRAN 6 4,3 1,954 12,0 749 VIACODRÄN 7 3,8 1,985 15,0 934 VIACODRÄN 8 4,2 1,833 15, VIACODRÄN 9 2,2 1,893 10,0 891 VIACODRÄN 10 4,6 2,010 12, VIACODRAN 11 4,6 1,889 12,0 123, VIACODRÄN 12 4,8 1,895 12,0 970 VIACODRAN 13 3,0 1,893 12, VIACODRÄN 14 3,1 1,878 15,0 VIACODRÄN 15 3,9 1,822 15,0 925 VIACODRÄN 16 20,0 VIACODRÄN 17 3,1 1,886 15, VIACODRÄN 18 2,5 1,765 20,0 793

22 Sträcka Prov Tjocklek cm Skrymdensitet g/cm? Dräneringsformåga lit/min torr 0C torr + 10C våt + 10C BITULASTIC 1 3,7 1,956 6, BITULASTIC 2 4,1 1,948 8, BITULASTIC 3 4,0 1,917 12,0 798 BITULASTIC 4 4,3 1,920 12, BITULASTIC 5 3,6 2,027 12,0 930 BITULASTIC 6 4,4 1,955 12, BITULASTIC 7 3,7 1,956 12, BITULASTIC 8 3,8 1,911 12,0 778 BITULASTIC 9 3,3 1,947 15, BITULASTIC 10 4,0 1,992 12, BITULASTIC 11 3,6 1,961 12,0 974 BITULASTIC 12 4,4 1,840 12,0 946 BITULASTIC 13 3,8 2,036 8, BITULASTIC 14 3,0 1,950 12,0 989 BITULASTIC 15 3,8 1,956 12, BITULASTIC 16 4,3 2,027 10, BITULASTIC 17 3,1 1,959 10, BITULASTIC 18 3,0 1,929 10,0 1280

23 Sammanställning av enskilda analvsdata. borrprov uttagna våren Str. Prov Tjocklek mm Vattenabsorbtion % Styvhetsmodul MPa Styvhetsmodul MPa torrlagrad våtlag rad torr 10C torr OC 10C OC 1 a j b c d e f g h ,9 1 i ,4 1 ] ,1 2 a b c d e f g h ,6 2 i ,7 2 j ,4 3 a b c d e f g h i ,4 3 i ,2

24 Sammanställning av enskilda analvsdata. forts. Str. Prov Tjocklek mm Vattenabsorbtion Styvhetsmodul MPa Styvhetsmodul MPa % torrlagrad våtlagrad torr 10C torr OC 10C OC 4 a b c d e f g h ,3 4 i ,8 4 j ,2 5 a b c d e f g h ,4 5 i ,8 5 j ,1 6 a b c d e f g h i j ,9

25