Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Wårby och Upplands-Väsby vintern 1989/90. Lägesrapport. Projektnummer :
|
|
- Ellen Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VLfnotat Nummer: - V 132 ' Datum: Titel: Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Wårby och Upplands-Väsby vintern 1989/90 Lägesrapport Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer : Projektnamn: Uppdragsgivare : Asfaltbeläggningars nötningsresistens VV Distribution: fri/begränsad db 5, Statens väg- och trafikinstitut w Vag-0QCh 7;dfikF Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax Institutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping
2 LÄGESRAPPORT Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Vårby och Upplands-Väsby Vintern 1989/90
3 VTI INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BESKRIVNING AV FÖRSÖKET FÖRSÖKETS GENOMFÖRANDE Material till beläggningsplattorna Proportionering av asfaltmassor Tillverkning av asfaltmassor Tillverkning av plattor Plattornas placering Utlägging av plattorna AVNÖTNINGSMÃTNING Montering av fixar för avnötningsmätning Avnötningsmätning - utförande RESULTAT Uppmätt avnötning Grañks presentation av mätresultaten Avnötningsproñl Trañk- och dubbfrekvensräkning Beräkning av SPS-tal Väderobservationer Kommentarer till resultaten BILAGA BILAGA BILAGA
4 VTI INLEDNING VTI har under lång tid arbetat med utveckling av nötningsresistenta asfaltbeläggningar. Tidigare har utvecklingsarbetet i huvudsak bedrivits genom fullskaleförsök där beläggningen har producerats med ordinarie maskinpark, dvs tillverkning av asfaltmassor i asfaltverk, utläggning med asfaltläggare och packning med vält. Fullskaleförsök har dock nackdelar både ur utvärderingssynpunkt och kanske framför allt ur kostnadssynpunkt. Om exempelvis olika stenmaterial ingår i ett försök måste i regel hundratals ton av respektive stenmaterial transporteras långa sträckor och i stora mängder, vilket är mycket kostsamt. En annan nackdel med fullskalig produktion är att många variabler är svåra att styra och kontrollera och dessa kan därför störa utvärderingen av försöket. Mot denna bakgrund har en ny provningsmetod utvecklats på VTI. Mindre provplattor tillverkas i laboratorium under kontrollerade förhållanden. Dessa plattor placeras sedan ut i befintliga slitlagerbeläggningar på vägar med relativt stor trafikmängd. Inför vintern 1988/89 tillverkades och utplacerades 60 st beläggningsplattor på sex olika platser i Mellan-Sverige. Avsikten med denna första serie plattor var dels att utvärdera provningsmetodiken, dels att skapa referensresultat inför framtida försök. De beläggningstyper som ingick i försöket var därför HAB16T och HAB12T med arbetsrecept som uppfyllde BYA 's krav. Vidare användes fem olika stenmaterial som med avseende på nötningsresistens var av skiftande kvalitet, från dåligt till bra. En ny mätutrustning som bygger på laser- och datateknik utvecklades och testades inom projektet. En första redovisning, som omfattar tillverkning och utläggning samt den första vinterns mätresultat återfinns i VTI-NOTAT nr 107. Eftersom resultaten från den första vinterns mätningar visade att både provningsmetodik och mätteknik fungerade tillfredsställande beslöt VTI tillsammans med Vägverket att gå vidare med en ny serie plattor för utvärdering under vintern 1989/90. Målsättningen med den nya serien plattor är att i första hand undersöka nötningsresistensen hos de slitlagerbeläggningar som idag anses vara de bästa på marknaden, olika typer av skelettasfalter (HABS), och jämföra dessa med konventionella beläggningar. Vid jämförelsen skall naturligtvis även beläggningstypernas kostnadseffektivitet beaktas. De beläggningstyper som ingår i utvärderingen är dels ett antal "firmabundna" varianter av HABS, som Rubit och Viacotop från NCC och Stabinor från SKANSKA. Dessutom ingår tre HABS-beläggningar med polymermodifierade bindemedel, Bitulastic från NYNÄS BITUMEN AB, Nelastic från NESTE OY, samt Caribit från SHELL. Referensbeläggningarna utgörs av HAB12T+BCS mm, HAB16T, HAB20T samt GJAP12+BCS mm. NYNÄS, NCC och SKANSKA har aktivt bidragit till genomförandet av försöket genom att de svarat för allt arbete i samband med pr0portionering och tillverkning av
5 VTI Lars-Göran Wâgberg asfaltmassorna, både referens- och firmabundna massor. BINAB har gjort motsvarande arbete med giutasfaltbeläggningen. VTI har ansvarat för tillverkning och utplacering av plattorna och kommer också att göra avnötningsmätningarunder minst två vintersäsonger. BESKRIVNING AV FÖRSÖKET Hududsyftet med försöket är att undersöka nötningsresistensen hos de slitlagerbeläggningar som idag anses vara de bästa som finns på marknaden och jämföra dessa med beläggningar av konventionell typ med avseende på nötningsresistens och kostnadseffektivitet. Under senare är har HABS-beläggningar kommit till Ökad användning på högtrafikerade vägar beroende på att de anses ha både god nötningsresistens och god stabilitet. För att tillverka en HABS-beläggning krävs någon form av tillsatsmedel som kan stabilisera och förstyva bindemedlet. Tillsatsmedlen utgörs i regel av fibrer eller gummipulver som blandas direkt i asfaltmassan eller modifierade bindemedel. Svenska entreprenörer har utvecklat HABS-beläggningar med tillsats av mineralñber, cellulosañber samt gummipulver medan NYNÄS BITUMEN har tagit fram polymermodifierade bindemedel. NCC, SKANSKA, NYNÄS BITUMEN och BINAB har medverkat i försöket genom att ansvara för all proportionering och tillverkning av asfaltmassa, såväl "ñrmabundna" asfaltmassor som referensmassor. Efter diskussioner i en grupp med representanter från ovanstående företag samt Vägverket och VTI fastslogs att följande beläggningstyper skulle ingå i försöket: Beläggningstyper Proportionering & tillverkning "Firmabundna" HABS 16: RUBIT STABINOR VIACOTOP NCC SKANSKA NCC Polymermodifierad HABS 16: Bitulastic från NYNÄS Caribit 85 från SHELL Nelastic frän NESTE NYNÄS SKANSKA NYNÄS Referensbeläggningar: HAB12T+BCS mm HAB16T HABZOT GJAP12+BCS mm SKANSKA SKANSKA NYNÄS BINAB
6 VTI Allt Stenmaterial > 8 mm i samtliga beläggningstyper utgörs av Porfyr från Älvdalen. Allt Stenmaterial < 8 mm utgörs av Granit från Farstaverken AB. Fillret utgörs av naturñller som tagits från asfaltverket i Farsta. Förutom utvärderingen av olika beläggningstyper varierades ytterligare ett antal parametrar enligt följande: Beläggningstyper Proportionering & tillverkning Alternativ stenstorlek: STABINOR med max stenstorlek 12 mm SKANSKA Alternativ andel högvärdigt stenmaterial: " HABZOT med Porfyr 4-20 mm NYNAS Alternativ bitumenhårdhet: VIACOTOP med B180 NCC Avnötningsmätningar görs dessutom på den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna. På väg E4 vid Upplands-Väsby består den omgivande beläggningen av 90HAB16T Remixing. Det grövre stenmaterialet i den remixade massan och i den kompletterande nytillverkade massan utgörs av Alvdalsporfyr. På väg E4 vid Vårby består den omgivande beläggningen av 60HAB16T Heating där stenmaterialet > 4 mm utgörs av porfyr från Adelöv. FÖRSÖKETS GENOMFÖRANDE Material till beläggningsplattorna Allt material som behövdes för tillverkning av asfaltmassorna distribuerades direkt till respektive laboratorium. Älvdalsporfyren skickades fraktionsvis (4-8, 8-12, resp mm) till laboratorierna. Fraktionernas gradering undersöktes på varje laboratorium innan massorna proportionerades. Stenmaterial < 8 mm samt naturñller hämtades från Farstaverken. Porfyrens egenskaper redovisas i bilaga 1.
7 VTI Lars-Göran Wâgberg Bitumen, och B180, levererades från NYNÄS BITUMEN. Analyser av de bindemedel som ingår i försöket har givit följande resultat: Analysmetod B18O Bitulastic Nelastic Caribit 85 Penetration 25 C mm/ Mjukpunkt K&R C Viskositet 60 C Ns/mZ Viskositet 135 C mm2/s Viskositet 180 C mm2/s Caribit 85 har analyserats av VTI. Övriga bindemedel har analyserats av Nynäs Bitumen Technology i Nynäshamn. Proportionering av asfaltmassor De referensmassor som ingår i försöket har proportionerats för att uppfylla kraven i Vägverkets anvisningar, BYA. Övriga massor, ñrmabundna HABS-massor och massor med polymermodiñerat bindemedel, har proportionerats enligt respektive tillverkares normala rutiner och anvisningar. De massor som ingår i försöket skall därmed ha nära nog samma sammansättning och egenskaper som vid normal produktion. Resultatet från proportioneringen av asfaltmassor och giutasfalt redovisas i tabell på nästa sida.
8 VTI Resultat från proportionering av asfaltmassor: Binde- medelstyp Porfyrfraktion Beläggningstyp Bindemedelshalt vikt-% Komp aktdensitet g/cm3 Marshall Skrymdensitet g/ cm3 Marshall Hålrum V01-% RUBIT mm 7,6 2,297 2,225 3,1 STABINOR 12 STABINOR mm 8-16 mm 6,7 6,5 2,408 2,424 2,346 2,364 2,6 2,5 VIACOTOP 16 VIACOTOP mm 8-16 mm B180 6,9 6,9 2,394 2,390 2,300 2,319 3,9 3,0 HABS 16 HABS 16 HABS mm Bitulastic 8-16 mm Caribit mm Nelastic 5,2 7,3 5,3 2,452 2,422 2,450 2,345 2,352 2,365 4,3 2,9 3,5 HAB2OT HAB20T 4-20 mm 8-20 mm 6,2 6,1 2,432 2,443 2,371 2,388 2,5 2,3 HAB16T 8-16 mm 6,1 2,454 2,408 1,9 HAB12T+ BCS 8-12 mm mm 6,7 1,3 Som referensbeläggning ingår också en GJAP12+BCS mm. Den tillverkades enligt följande recept: Material Mängd i vikt-% GJAP12: Bitumen B60 Trinidadasfalt Kalkstensñller 0-0,1 mm Sand 0-2 mm Granit 4-8 mm krossat berg Porfyr 8-12 mm 6,6 3,0 20,9 25,8 17,9 25,8 BCS-sten: Porfyr mm Bitumen B60 99,0 1,0
9 VTI Tillverkning av asfaltmassor Av respektive asfaltmassa tillverkades totalt 20 satser om vardera ca 9 kg. Den exakta satsvikten varierade något beroende på respektive massas Marshall-skrymdensitet. Direkt efter blandning tömdes varje sats i en separat plätburk med tättslutande lock. Asfaltmassorna lagrades sedan i rumstemperatur i avvaktan på tillverkning av plattorna. Anledningen till att asfaltmassorna inte tillverkades i större satser och/eller slogs samman i större burkar var för att undvika oönskade variationer i massornas sammansättning. Sådana variationer orsakas av inhomogen blandning och/eller separation vid hantering av den färdigblandade massan. Asfaltmassorna tillverkades normalt i de deltagande entreprenörernas respektive NYNÄS laboratorier. NYNÄS begärde dock att tillverkningen av HABS med Bitulastic skulle ske i direkt anslutning till tillverkningen av plattorna för att undvika en extra uppvärmning av massan. Av denna anledning tillverkades Bitulastic-massan i VTI 's lokaler av personal från NYNÄS. Tillverkning av plattor Inför tillverkningen av plattorna värmdes asfaltmassorna i en stor ugn till den av tillverkaren rekommenderade packningstemperaturen. Av de totalt 20 satserna av respektive massatyp användes 16 st för att tillverka två plattor i formatet 960*750 mm. Den eftersträvade beläggningstjockleken var 40 mm. Resterande satser har sparats för eventuella analyser i framtiden. För att i möjligastemän undvika separation vid tömning och fördelning av den uppvärmda asfaltmassan i vältformen delades formen upp i åtta lika stora fack med hjälp av ett löst plåtkors. En sats massa hälldes i varje fack och fördelades ut inom facket. Därefter togs plätkorset bort. Den utbredda asfaltmassan vältades med en DYNAPAC CGll, en "trottoarvält" med vibro och som väger ca 1700 kg, enligt följande schema: överfarter utan vibro 2. 4 överfarter med lätt vibro överfarter utan vibro Kompletterande packning gjordes med en asfaltstamp intill formkanterna. Efter det att plattorna svalnat till rumstemperatur kyldes de ned till ca 0 OC innan plattan delades med hjälp av en stensåg till utläggningsformatet 480*740 mm. Plattornas skrymdensitet undersöktes genom Vägning i luft och i vatten enligt gängse metod. Kompaktdensiten beräknades utiftán blandningsrecepten och de ingående materialens kompaktdensiteter. Packningsgraden översteg 98 % i samtliga plattor. Resultaten redovisas i Bilaga 2.
10 VTI Lars-Göran Wägberg Plattornas placering Totalt tillverkades fyra beläggningsplattor i formatet 75 *48 cm av respektive beläggningstyp. Två av plattorna har placerats ut på vägen medan två är avsedda för framtida korrelationstester i Tröger-apparat och eventuell test i VTI 's provvägsmaskin. De plattor som var avsedda för provning på vägen har utplacerats i två identiska serier på väg E4 vid Upplands-Väsby och på väge4 vid Vårby, norr respektive söder om Stockholm. Plattorna har lagts ned i det högra körfältets högra hjulspår i körriktningen från Stockholm. Före utplaceringen av plattorna registrerades personbilarnas sidoläge med hjälp av en mätutrustning som utveckats på VTI.Sidoläget för personbilarnas högerhjul registreras och presenteras i form av ett medelvärde och standardavvikelse. Mätplats Datum Hastighet mdv. Sidoläge höger hjul mdv Sidoläge std.avv. km/tim cm cm E4 vid Vårby , E4 vid Väsby , Sidoläget anges i förhållande till centrum på den 20 cm breda heldragna kantlinjen. Tillåten körhastighet var 110 km/tim när valet av platserna gjordes. Senare under hösten sänktes dock den tillåtna hastigheten till 90 km/tim av miljöskäl i hela Stockholms län. Utlägging av plattorna Med en fräsmaskin frästes ett 50 cm brett och ca 5 cm djupt spår. Efter noggrann justering av spårets botten och sågning av ändkanterna ñxerades plattorna i nivå med omgivande beläggning. Plattorna gjöts fast med en cementplast. Fogarna mellan plattorna och till angränsande beläggning tätades med en fogmassa. Plattornas ordningsföljd redovisas i Bilaga 3. AVNÖTNINGSMÃTNING Montering av fixar för avnötningsmätning Fixar monterades så att det är möjligt att mäta avnötningen i sex mätlinjer tvärs varje platta. Avståndet mellan linjerna är 10 cm. För att kunna jämföra avnötningen på plattorna med avnötningen på den befintliga slitlagerbeläggningen monterades även fixar efter den sista plattan i respektive serie. Fixarna monterades på samma sätt som på plattorna. Den sista mätlinjen förlängdes dock så att den omfattade hela körfältsbredden. Detta gjordes med avsikt att kontrollera den dubbade trañkens placering och fördelning i sidled.
11 VTI Lars-Göran Wâgberg Avnötningsmätning - utförande Avsikten var att avnötningsmätningen skulle göras med den av VTI utvecklade laserprofilometern. Mätutrustningen totalförstördes vid en trafikolycka tidigt på hösten 1989, varför mätningarna fick genomföras med en betydligt enklare utrustning som snabbt ställdes i ordning. Denna utrustning består av en mätlinjal med hål för ett mätdon på var 5:e cm Mätlinjalens ben placeras i ñxarna och avståndet mellan mätlinjalen och beläggningsytan mäts med en digital mätklocka som flyttas manuellt från hål till hål. Ur mätsynpukt innebär den enklare metoden att antalet mätpunkter minskar från laserprofilometerns ca 200 punkter per mätlinje till 9 punkter perlinje. Den minskade mätnoggrannheten och det reducerade antalet mätpunkter medför naturligtvis en större spridning i mätdata. Den enklare metoden har dock använts tidigare för avnötningsmätningar och bedöms som fullt användbar. Efter det att halva slutmätningen genomförts på plattorna vid Upplands Väsby inträffade ytterligare en incident där mätlinjalen blev Överkörd av en buss som kom in i det avspärrade arbetsområdet. Efter denna incident tillät inte arbetsledningen på arbetsområdet ytterligare arbeten på motorvägen varför slutmätningen inte kunde slutföras. Det innebär att det endast finns mätresultat från plattorna i serie 1 från Upplands-Väsby. Eftersom den förstörda mätlinjalen hade använts även i Vårby vid nollmätningen hösten 1989, måste slutmätningen i Vårby göras med ytterligare en ny mätlinjal. Mätresultaten från slutmätningen i Vårby har därför justerats utifrån tillgängliga kalibreringsdata. Mätresultaten bedöms trots denna operation som tillförlitliga. Den förstörda linjalen medförde också att slutmätningen i Vårby försenades men detta bedöms inte ha påverkat resultaten. Perioden mellan nollmätning och slutmätning var 121 dagar vid Väsby och 106 dagar vid Vårby.
12 VTI RESULTAT U mätt avnötnin I nedanstående tabell redovisas den uppmätta avnötningen under vintern 1989/90 i form av ett medelvärde för respektive platta. Medelvärdet är beräknat Över hela plattans bredd i sex mätlinjer. Dessutom redovisas medelvärdet av de tre punkter i respektive mätlinje som har den största sammanlagda avnötningen ("Mdv.3Max"). I nedanstående sammanställning har ingen hänsyn tagits till trañkmängd, dubbanvändning eller mätperiodens längd. VÅRBY VÄSBY Beläggningstyp Bitumen Porfyrsten Mdv. Mdv3Max Mdv Mdv3Max mm mm mm mm HAB2OT ,1 2,9 3,4 4,3 HAB20T ,4 3,3 3,8 4,7 VIACOTOP ,1 1,6 2,0 2,6 VIACOTOP 16 B ,2 1,8 2,0 2,5 HABS16 ' Bitulastic 816 1,1 1,6 2,2 2,7 HABSl6 Nelastic ,0 1,4 1,9 2,6 HABSl6 Caribit ,0 1,6 2,2 2,7 HABlÖT ref_ _16 2 2,7 3,2 3,3 4,0 HABlöT _ ,8 2,7 HAB16T ,3 3,6 HAB12+BCS ,4 2,1 STABINOR ,4 1,9 STABINOR ,8 2,6 RUBIT ,6 2,3 GJAP12+BCS B ,1 1,5 HAB16T ref I) Referensbeläggningen utgörs av den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna. I Vårby ar det en 60HAB16T Heating och 1 Upplands Väsby en 9OHABIÖT Rermxmg. Båda beläggmngarna gjordes under sommaren ") I Vårby är allt stenmaterial >4 mm porfyr frán Adelöv I Upplands Väsby är stenmaterialet > 8 mm Alvdalsporfyr både 1 den återanvända och nytillsatta massan. 3) Denna platta är tillverkad enligt samma blandmngsrecept som användes 1 de plattor som lades ut hösten 1988 HABlÖT med porfyr var den slitstarkaste beläggningen 1 det försöket. Därför finns den med som en referens Vld Vårby.
13 VTI Grañsk presentation av mätresultaten Avnötningsmätningar på plattor vintern 1989/90 mm 5,00 4,00 HABZOT Porfyr HABZOT Porfyr Viacotop 885 Viacotop 8180 HA8816 HABS16 HABS16 Caribit HAB16T Ref. >4mm >Bmm Bitulastio Nelastio Copyright VTI/UI' mm Avnötningsmätningar på plattor vintern' 1989/90 5,00 4,00 : [Endast plattor vid Wårby i 3,00 2,00-1,00 * 0,00 * HAB'I GT -88 HAB16T HAB12T+ BC Stabinor 12 Stabinor 16 Rubit 16 GJAP12 + BC HA81 GT Ref. S S Copyright VTI/LC'.Beläggningstyper Serie 2
14 VTI Avnötningsproñl För att kontrollera plattornas läge i förhållande till personbilarnas sidoläge gjordes en avnötningsmätning tvärs Över hela körfältet. AV nedanstående diagram framgår plattornas läge i förhållande till den uppmätta avnötningsprofilen. [Avnötningsprofil vid Wårby 1989/90 i 0, ,50 o:-:.-+0=:<> -1,00-1,50-2,00-2,50-3, ,50-4,00-4,50-5,00 Sidolöge cm Ilean b'aøcrmollm 225 och 275 uni Trañk- och dubbfrekvensräkning Uppgifter om trañkmängden har hämtats från Vägverkets fasta punkter för helårsräkning vid Salem och Rotebro, söder respektive norr om Stockholm. Trafikräkningen vid Rotebro ligger bara några kilometer söder om plattorna. Eftersom inga på- eller avfarter ligger mellan räknepunkten och plattorna kan dessa data direkt användas i beräkningen av SPS-tal. Eftersom räknepunkten vid Salem ligger längre från plattorna måste trañkdata från Salem räknas om. Under 1987 gjordes trañkräkningar både vid Vårby och Salem. Antalet axelpar var då 1,56 ggr fler vid Vårby jämfört med Salem. Trafikdata från vintern 1989/90 vid Salem har därför räknats upp med faktorn 1,56. Manuella räkningar hargjorts för att bestämma trañkens fördelning mellan de två körfälten. Resultatet från den sidolägesmätning som gjordes innan plattorna placerades ut har använts för att beräkna hur stor andel av personbilstrañken som har träffat beläggningsplattorna. Dubbfrekvensen har beräknats utifrån ett antal stickprovsundersökningar i Stockholmstrakten under vintern 1989/90. Beräkning av SPS-tal Med utgångspunkt från erhållna trañkdata har SPS-talet beräknats för respektive beläggningstyp. Eftersom det föreligger en viss osäkerhet i trañkdata är naturligtvis de beräknade SPS-talen också osäkra. Huvudsyftet med den första vinterns mätningar har varit att jämföra de olika beläggningstyperna med varandra. Om avnötningen uttryckt i form av SPS-tal prioriteras måste betydligt större möda läggas på insamling av trañkdata.
15 VTI Lars-Göran Wágberg I nedanstående tabell redovisas de beräknade SPS-talen. VÅRBY VÄSBY Beläggningstyp Bitumen Porfyrsten SPS SPS HAB2OT HAB20T VIACOTOP VIACOTOP 16 B HABS 16 Bitulastic HABS 16 N elastic HABS 16 Caribit HAB16T ref HABlÖT _ HAB16T HAB12+BCS STABINOR STABINOR RUBIT GJAP12+BCS B HAB16T ref 1 B ) Referensbeläggningen utgörs av den ordinarie slitlagerbeläggning som omger plattorna. IVárby är det en 60HABlöT Heating och i Upplands Väsby en 90HAB16T Remixing. Båda beläggningarna gjordes under sommaren ) I Vårby är allt stenmaterial >4 mm porfyr från Adelöv. I Upplands Väsby är stenmaterialet > 8 mm Alvdalsporfyr både i den återanvända och nytillsatta massan. 3) Denna platta är tillverkad enligt samma blandningsrecept som användes i de plattor som lades ut hösten 1988 HABlöT med porfyr var den slitstarkaste beläggningen i det försöket. Därför finns den med som en referens Vid Vårby. Den relativt stora skillnaden i SPS-tal mellan plattorna i Vårby och Upplands-Väsby är svår att förklara. Visserligen är medelkörhastigheten enligt mätningar hösten -89 betydligt högre vid Upplands-Väsby, 97 km/tim jämfört med 85 km/tim vid Vårby. Detta förklarar dock inte hela skillnadeno Det troligaste är att trañkdatauppgifterna inte är tillräckligt säkra. Kommande vinter bör därför betydligt större resurser satsas på trañkregistrering.
16 VTI Väderobservationer Väderuppgifter har inhämtats från Vägverkets automatiska mätstationer vid Jakobsdal strax intill plattorna i Vårby och vid Haga Norra strax norr om Stockholm. Uppgifterna som omfattar lufttemperatur, vägtemperatur och relativ luftfuktighet redovisas i nedanstående tabeller i form av medelvärden beräknade per månad. Väderobservationer vid Jakobsdal Månad Lufttemp. Vägtemp. Rel.fuktighet 0C 0C % Dec -89-2,4-3,7 87 Jan ,1 +0,1 50 Feb ,5 +1,1 32 Mar ,6 +4,0 69 Väderobservationer vid Haga Norra Månad Lufttemp. Vägtemp. Rel.fuktighet 0C 0C % Dec -89-1,9-3,4 91 Jan ,4 +0,4 54 Feb ,7 +1,4 33 Mar ,7 +1,9 27
17 VTI Kommentarer till resultaten Efter endast en vinters avnötning skall inte alltför långtgående slutsatser dras utifrån de erhållna resultaten. Följande noteringar kan dock göras utifrån den första vinterns resultat: 1. HABS-beläggningarna, Gjutasfalt med BCS-sten samt HAB12T med BCS uppvisar den lägsta avnötningen. 2. HABT-beläggningarna utan BCS-sten, både plattor och omgivande referensbeläggningar uppvisar genomgående den högsta avnötningen. 3., Den HABZOT-beläggning som har porfyrsten från 4 rmn stenstorlek och uppåt uppvisar lägre avnötning än motsvarande beläggning med porfyrsten från 8 mm och uppåt. 4. Ingen skillnad i avnötning mellan VIACOTOP med och B180. Efter ytterligare en vinters mätningar kommer en statistisk bearbetning av mätresultaten att genomföras.
18 VTI Lars-Göran Wâgberg BILAGA 1 Alvdalspcrjyrens egenskaper Älvdalsporfyrens petrograñska sammansättning i respektive stenfraktion har analyserats på VTI med följande resultat. Bergart 4-8 mm 8-11,2 mm 11,2-16 mm mm Porfyr vol-% 71,2 71,4 77,6 67,6 Urberg vol-% 22,2 25,5 19,7 28,4 Sandsten v01- % 6,6 3,1 2,7 4,0 Övriga analyser av stenmaterialfraktionerna redovisas i nedanstående tabell. Provningsmetod 8-11,2 mm 11,2-16 mm mm Kompaktdens. g/cm3 2, Flisighetstal 1,32 1, Sprödhetstal Slipvärde 1, _ Stänglighet 3:1 vikt-% Stänglighet 5:1 vikt-% Alla undersökningar har gjorts på stenmaterial som krossats vid täkten.
19 VTI BILAGA 2 Sammanställning av data från proportionering och tillverkning av asfaltmassor och plattør. Material Beläggningstyp Platta B-halt Kompdens Skrymdens Hâlmm Skrymdens Hálrum Packningsgrad nr vikt-% g/cm3 g/cm3 Marsh. g/cm3 platta % Porfyr HAB20T 1 6,1 2,443 2,388 2,3 2,356 3,6 98, HAB20T 2 6,1 2,443 2,388 2,3 2,367 3,1 99,1 mm HAB20T 3 6,1 2,443 2,388 2,3 2,358 3,5 98,7 HAB20T 4 6,1 2,443 2,388 2,3 2,348 3,9 98,3 Porfyr VIACO 25 6,9 2,394 2,300 3,9 2, VIACO mm VIACO VIACO Porfyr VIACO VIACO B mm VIACO B VIACO B Porfyr Bitulastic Bitulastic mm Bitulastic Bitulastic Porfyr Nelastic Nelastic mm Nelastic Nelastic Porfyr Canbit Caribit mm Caribit Caribit Porfyr HAB16T HAB16T mm HAB16T HAB16T Porfyr HABIZT+BCS HABIZT+BCS mm HAB12T+BCS HAB12T+BCS Porfyr STABINOR STABINOR mm STABINOR STABINOR Porfyr STABINOR STABINOR mm STABINOR STABINOR Porfyr RUBIT RUBIT mm RUBIT RUBIT vol-96 v01-%
20 VTI BILAGA 3 Skiss Över plattornas läge på väg E4 vid Upplands-Väsby. Serie 1 (närmast Stockholm) Serie 2 Körriktning mot Uppsala HAB16T Remixing Ordinarie beläggning Nr 68 HABSl6 Cmmü Nr5 8 HAB 16S Nelastic Nr61 HAB 16S Bitulastic Nr28 VIACOTOP B 180 Nr26 VIACOTOP N r2 HAB20T 8-20 mm Porfyr Nr52 HABZOT 4-20 mm Porfyr Körriktninüiot Uppsala HAB16T Remixing Ordinarie beläggning Onum. GJAP12+BCS B60 + Trinidad Nr24 RUBIT Nr38 STABINOR Nr36 STABINOR 8-12 mm Porfyr Nr44 HAB12T+BCS Nr45 HAB16T Körriktning mot Stockholm Körriktning mot Stockholm
21 VTI Lars-Göran Wâgberg Skiss över plattornas läge på väg E4 vid Vårby Serie 1 (närmast Stockholm) Serie 2 Körriktning mot Södertälje HAB16T Heating Ordinarie beläggning Nr 67 HABS 16 Caribit Nr57 HAB16S Nelastic Nr59 HAB16S Bitulastic Nr27 VIACOTOP B 180 Nr25 VIACOTOP 8-16 mm Porfxr Nr4 HABZOT 8-20 mm Porfyr Nr5 1 HABZOT 4-20 mm Porfyr Körriktning mot Södertälje HAB16T Heating Ordinarie beläggning Onum. GJAP12+BCS B60+Trinidad Nr23 RUBIT Nr37 STABINOR Nr35 STABINOR 8-12 mm Porfyr Nr43 HAB12T+BCS Nr46 HAB16T Från 1988 års försök HAB16T 4-16 mm Porfyr Körriktning mot Stockholm Körriktning mot Stockholm
22
Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993.
VT notat Nr: 8/93 1993-09-01 Titel: Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993 Författare: Resursgrupp: Asfaltbeläggningar Projektnummer:
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs merVT1 notat. Nummer : V 107 Datum: Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Författare: Lars-Göran Wågberg Sven-Olof Hjalmarsson
VT1 notat Nummer : V 107 Datum: 1989-08-17 Titel: Asfaltbeläggningars nötningsresistens Författare: Lars-Göran Wågberg Sven-Olof Hjalmarsson Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer : 43336-7 Projektnamn:
Läs mernotat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Läs merTitel: Utvärdering av dränerande asfaltbetongs avnötningsegenskaper. En undersökning i VTlIs provvägsmaskin och på beläggningsplattor i väg.
VT1 notat Nr 16-1994. Utgivningsår: 1994 Titel: Utvärdering av dränerande asfaltbetongs avnötningsegenskaper. En undersökning i VTlIs provvägsmaskin och på beläggningsplattor i väg. Författare: Lars-Göran
Läs merH K. Väg-ochTrafik- Institutet. Nummer: V 159 Datum: Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län. Projektnummer:
V T / n o t a t Nummer: V 159 Datum: 1991-12-12 Titel: Dränerande asfaltbetong Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län Författare: Lars-Göran Wågberg Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 4335804-3
Läs merSmala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken
Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Torbjörn Jacobson Trafikverket Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Spårbunden trafik ger: ökat slitage från dubbdäckstrafiken
Läs merPolymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige
Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat
Läs merVägverket. Distribution:. Fri. div Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr V
VT1 notat Nr V 210 1992 Titel: Dränerande asfaltbetong - drifts- och underhållsfrågor Lägesrapport 1992-12 Författare: Lars-Göran Wågberg Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 4335804-3 Projektnamn:
Läs merAsfaltbeläggningars nötningsresistens
V T1 notat Nummer: V173 Datum: 1992-02-28 Titel: Slitlager med polymermodifierat bindemedel Provväg E3/E18, Örebro-Arboga Lägesrapport 92-02 Författare: Torbjörn Jacobson Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merUndersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell
VTI notat 36-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell Torbjörn Jacobson Förord För att undersöka beläggningsslitaget
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merNr: Datum:
Nr: 14-93 Datum: 1993-09-29 Titel: Provvägsförsök med modifierade bindemedel i dränerande asfaltbetong, E20 Partille. Lägesrapport 1993. Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik Projektnummer:
Läs merGummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008
Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs merPUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III
PUBLIKATION 2008:95 Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III 2008-06 Titel: Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III Publikation: 2008:95 Utgivningsdatum: Juni 2008 Utgivare: Vägverket
Läs merKOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG
PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR
Läs merutveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden
Torbjörn Jacobson 1 Kvalitet pågående teknisk utveckling Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson Stev-Vägteknik torbjorn.jacobson@vv.se 0243
Läs merFakta om asfaltbeläggningar i Sverige
Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa
Läs merRinganalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson
Ringanalyser Metoddagen 2019-02-07 Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson Metodgruppens Ringanalysgrupp Deltagare: Mats Jonsson, Svevia Lars Jansson, Peab Asfalt Katarina Ekblad, Skanska Kenneth Vikström,
Läs merLab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.
Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
Läs merNr Utgivningsår: Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95 och 1995/96 Lägesrapport 96-06
VTT notat Nr 41-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95 och 1995/96 Lägesrapport 96-06 Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning)
Läs merPeter Gustafsson Peab Asfalt AB
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar
Läs merEXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merBBÖ-provsträckor E4 och E18
VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)
Läs merBeläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)
7--3 Asfaltdagen 7 Slitage avnötning från dubbdäckstrafiken Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen) Torbjörn Jacobson VTI/VV SPS = den mängd beläggning, uttryckt i gram, som ett fordon
Läs merNABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merAsfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket
Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,
Läs merMetoddagen 11 februari, 2010
Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merw:väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut VZfnotat Nummer : V 134 Datum:
VZfnotat Nummer : V 134 Datum: 19901122 Titel: Utredning av plastiska deformationer på E4, Skillingaryd, söder om Jönköping: laboratorieundersökningar av bindemedlet Författare: Liliane Berglund Avdelning:
Läs merPolering av asfaltbeläggning
VTI notat 25 2003 VTI notat 25-2003 Polering av asfaltbeläggning Friktionsmätningar i Stockholm 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60430 Projektnamn Polering av
Läs merBetongvägen vid Arlanda
VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson
Läs merAuktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman
VTT notat Nr 2-97 Titel: Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten 1996 Författare: Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman Resursgrupp: Asfaltbeläggning Projektnummer:
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck
Dimensionering Dubbdäcksslitage Foto: Glenn Lundmark Dubbdäck Skandinavien under 1950-talet Gislaved Brodd 1950 Vinterdäckslag 1999 Ökat grepp Ökad säkerhet Komplexa samband dubbat/odubbat otvetydigt ökat
Läs merNr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.
VTI notat Nr: 82-1994 Utgivningsår: 1994 Xitel: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1994-12 efter fem års trafik. Författare: Krister Ydrevik Resursgrupp: Vägkonstruktion Projektnummer:
Läs merBakgrund. Cirkulationsplatser
Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson
Läs merPublikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merTypblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager
1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1
Läs merPresentation Kenneth Lind
TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket
Läs merStartmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket
Startmöte Värmebeläggningsgrupp 2015-10-28 Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket Agenda vid startmöte Presentation deltagare Mål och syfte med Värmebeläggningsgruppen Erfarenheter laget
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Bitminous pavement and mixture. Determination of water sensitivity of bituminous specimens using indirect tensile
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket
VT' notat NUmmer: TF 55-13 Datum: 1989-10-24 Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd Författare: Sven-lof Lundkvist, Uno Ytterbom, Magnus Fernlund Avdelning: TF Projektnummer: 553
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merPolering av asfaltbeläggning
VTI notat 30 2004 VTI notat 30-2004 Polering av asfaltbeläggning Friktionsmätningar i Stockholm 2003 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60430 Projektnamn Polering Uppdragsgivare
Läs merHållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
Läs merRINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN
VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI
Läs merSBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar
SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar Sammanfattning Överbyggnader av brodäck har från tid till annan blivit föremål för blåsbildning. Orsaken till en över tid ökande blåsbildning har sin troliga
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merPolering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter
Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö Polering av asfaltbeläggning Polering av asfaltbeläggning Foto Peet Höbeda, VTI Knådning av gummi + vatten + smuts ger polering med reducerad våtfriktion som
Läs merFörfattare: 0 Lars Johansson
Thnotat Nummer: V 70 Datum: 1988-08-31 Titel: SLUTRAPPORT Provsträckor med bindemedel till ytbehandlmg typ YIB på högtrafikerad väg. Prov utförda på väg E3 vid Eskilstuna 1985. Författare: 0 Lars Johansson
Läs merVTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län
VTlnotat Nummer : V 102 Datum: 1989-08-10 Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län Författare: Lars Bäckman Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer :
Läs merBitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade
Läs merAv: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269
Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade
Läs merProvning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA
Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA Martyn Luby Vad är viktigt? Hålrum i öppen asfalt Brukets tryckhållfasthet 2 2015-02-06 Asfaltmassa Flisighet i stenmaterialet Gradering med fokus på 2 mm och
Läs merVi utför provsträckor med. gummiasfalt
Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merFÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING
Metoddagen 2016-02-11 Solna Det handlar om återvinning på plats TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING Beställarens projektering och val av remixing
Läs merBesiktning av KGO-sträckor
Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merStatens väg- och trafikinstitut ;;» ii Väg00/1 af]k Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax
VZfnotat Nummer: V 119 Datum: 1989-12-20 Titel: ISOLERINGS- OCH BELÄGGNINGSARBETE PÅ BRO Y 95 ÖVER INDALSÄLVEN, VÄG 86 VID KÄVSTA Observationer i samband med vältning, vidhäftningsprovning och laborator
Läs merPolering av asfaltbeläggning
VTI notat 25-2002 Polering av asfaltbeläggning Friktionsmätningar 2001 i Stockholm Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 25 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer
Läs mer6 BITUMENBUNDNA LAGER
1 6 BITUMENBUNDNA LAGER 6.1 Kapitlets uppläggning 6.1.1 Introduktion Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. I detta kapitel
Läs merTillståndsbedömning av ytbehandling - defekter
2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter
Läs merDokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.
Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan
Läs merPrall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka
26-3-16 Tankdaen, Arlanda 1 Innehåll Prall Ytbehandlinar Funktionsprovnin av beständihet och slitstyrka Torbjörn Jacobson VTI Modifierin av Prallmetoden Konditionerin och varvtal Metod för beständihet
Läs merNr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21
VTI notat Nr: 27-1996 Utgivningsår: 1996 Xitel: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21 Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer:
Läs merMattias Broström, Asfaltbeläggningar i Boden 1
Packning av asfalt Ett företag i Koncernen Olika packningsprinciper Termer såsom linjelast / amplitud / frekvens Vad påverkar packningen? Förläggning av vältstråk Problem vid packning Kvalitetskontroll
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merNr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik
Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merPM Partikelmätningar
PM Partikelmätningar 27-5-2 Mats Gustafsson, VTI Göran Blomqvist, VTI Andreas Dahl, Lunds tekniska högskola Anders Gudmundsson, Lunds tekniska högskola Per Jonsson, VTI 1 Inledning Syftet med uppdraget
Läs merNya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning
2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merBeläggningsslitage vintern 2007/2008 på högtrafikerade vägar i Stockholmsområdet
VTI notat 29 Utgivningsår 29 www.vti.se/publikationer Beläggningsslitage vintern 27/28 på högtrafikerade vägar i Stockholmsområdet Nils-Gunnar Göransson Förord För att undersöka storleken av beläggningsslitaget
Läs merNr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)
VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar
Läs merVTI notat Utgivningsår Ringanalys provningsmetoder för asfalt. Leif Viman Henrik Broms
VTI notat 1-200 Utgivningsår 200 www.vti.se/publikationer Ringanalys 2008 provningsmetoder för asfalt Leif Viman Henrik Broms Förord Ringanalysen har arrangerats av VTI på uppdrag av Vägverket. Projektet
Läs merUtveckling och uppgradering av prognosmodell för beläggningsslitage från dubbade däck samt en kunskapsöversikt över inverkande faktorer
Utveckling och uppgradering av prognosmodell för beläggningsslitage från dubbade däck samt en kunskapsöversikt över inverkande faktorer Version 3.2.03 Torbjörn Jacobson Lars-Göran Wågberg VTI notat 7-2007
Läs merATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200
ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG
Läs merProv med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg
VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och
Läs merPMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning.
Rapport SBUF Projekt 11138 och 11400 Datum 2004-05-19 Författare Thorsten Nordgren Kråketorpsgatan 22 431 53 MÖLNDAL PMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning. Rapport
Läs merAsfaltdagen 2016 Kristina Martinsson
Kristina Martinsson Hur bidrar asfaltbranschen till klimatmålen? Är det någon som har hört talas om klimathotet?... Kristina Martinsson Underhåll Beläggning 2 Innehåll i presentationen Vilka är klimatmålen
Läs merLuftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.
Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur. GAFS Gjutasfaltföreningen i Sverige 2011-03-21 2011-03-22 SAMMANFATTNING Undertecknad har på uppdrag av GAFS
Läs mer"Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel" års prover. Vägavdelningen, Materialsektionen
VT notat Nr: V178 1992 Titel: "Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel". 1991 års prover. Författare: Liliane Berglund Avdelning: Vägavdelningen, Materialsektionen Projektnummer: _4238008-9 Projektnamn:
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (9) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Framställning av provkroppar enligt Marshall Bituminous pavement and mixture. Preparation of Marshall specimens. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. JÄMFÖRELSE MED
Läs merStatens väg- och trafikinstitut (VT!) * Linköping
ISSN 0347-6049 V/ f/ meddelande 661 1992 Ateranvändning av asfaltmaterial - Proportionering Safwat F. Said Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping,[ St]tlltet SwedishRoadand
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merVTI utlåtande 819 Dnr 2011/
VTI utlåtande 819 Dnr 2011/0539-29 2014-11-17 RINGANALYS UTFÖRD UNDER 2014 PÅ GJUTASFALT (BPGJA 8) OCH ASFALTMASTIX (BPM-93) ENLIGT GÄLLANDE STANDARDER STÄMPELVÄRDE OCH FORMSTABILITET PÅ GJUTNA PROVKUBER
Läs merBitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager
1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. Detta
Läs merPolering av asfaltbeläggningar
VTI notat 12-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Polering av asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Förord För att följa utvecklingen av friktionen (poleringen) under sommarhalvåret utförs årligen
Läs merFriktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt
smätning av vägavsnitt med gummiasfalt 2007-2009 Av Nils-Gunnar Göransson 2009-11-30 Uppdragsgivare: Vägverket, Sektion Vägteknik Handläggare, VV: Thorsten Nordgren Operatör, VTI: Sven-Åke Lindén VTI-beteckning:
Läs merBullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering
Bullerreducerande asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande beläggningar Dränerande asfaltbetong (ABD), ett eller två lager 3-6 och 7-9 db(a) Tunnare beläggningar
Läs meräinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping
VLTfnotat Nummer: 23 Datum: 1987-03-05 Titel: Tillverkning av filler-bitumenblandningar enligt VTI:s metodik samt analys av blandningens mjukpunkt och/eller penetration Författare: Ulf Isacsson Avdelning:
Läs merFundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC
Nr 29-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3 Författare: Safwat Said Verksamhetsgren: Projektnummer: Uppdragsgivare: Distribution: Konstruktion&
Läs mer