Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk"

Transkript

1 Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

2 Indata Partiklarnas egenskaper bestäms på torra material genom siktkurvan och packning av både fin och grov ballast Mikrobrukets egenskaper bestäms med hjälp av Utflytstester i minislumpkon

3 Mikrobruket en tredjedel av betongen Mikrobruket utgör den kontinuerliga fasen och bestäer betongens reologi. Partiklar > 0,125 har inte alls lika stor inverkan på betongens reologi. Mikrobrukets reologi bestäer således betongens reologi

4 Mikrobruket Mikrobruket utgörs av cementpartiklar och ballastpartiklar i vatten. I mikrobruket kan också ingå tillsatsmaterial som flygaska eller slagg eller filler Dessutom finns små luftporer och ofta även flytmedel och andra tillsatser. Mikrobrukets reologi bestäms både av de ingående partiklarnas kornform och den saansatta siktkurvan, partiklarnas yta och volymandel i förhållande till vattnets volym (partikelkoncentration uttryckt som vattenpulvertal) Inom detta projekt har CBI har studerat mikrobruket.

5 Kornformen har stor inverkan på viskositeten Mikrobrukets viskositet påverkas i hög grad av kornformen. Runda korn kan tillsättas i mycket högre koncentrationer än platta partiklar vid viss önskad viskositet.

6 Lasersiktkurvor för ballast < 0,125

7 20 % Filler och 80% Bascement Page 7 - dd..yyyy Name of presentation - author Andreasen-kurva

8 Ändring i reologi vid olika volymer fillertillsats Vpt är starkt kopplat till mikrobrukets viskositet Andel filler % vpt (volym) 0 1,2 10 1, , , ,86 Andelen filler får större och större inverkan på reologin, ju större dess volymandel är. Notera även att skillnaderna mellan olika filler ökar med ökande volymandel! Page 8 - dd..yyyy

9 Mikrobruk med olika filler (40%) och flytdoser Om man antar att andelen 0-4 eller 0-8 fingrus uppgår till 1000 kg i betongen och att cementhalten är 400 kg, så motsvarar 40 % filler en halt partiklar < 0,125 på cirka 13 %. Flytdos för natur 3 g Flytdos för kross 5,5 g OBS andelen partiklar < 0,125 i naturgrus är betydligt lägre än de 13 % jämförelsen bygger på!!!! Därför kan flytdosen för betong med naturgrus ligga på kanske halva värdet 1,5 g?

10 Förenklad metod för bestämning av fillerns vatten/flytmedelsbehov Välj en lämplig andel filler i förhållande till andel cement. Ju högre andel filler, desto större skillnader framträder mellan olika filler. Vi har valt 2 viktandelar cement och en viktandel filler vilket är cirka 60 % filler. I en betong med 400 kg cement är då andelen ballastpartiklar < 0,125 cirka 20 %. I en betong med 300 kg cement blir andelen 50%. Bestämningen görs i två steg 1) Bestäm cementets vattenbehov 2) Bestäm vattenbehovet för en filler/cement blandning

11 Cementets vattenbehov Protokoll Täkt: namn Korndensitet 3000 utflyt 0 utflyt 100 Cementets den 3000 vikt volym Mikrobruk Slite BAS 60 g 20 sua volym SLITE BAS 30 g Vatten Utflyt 40 48,5 86, vpt 1,2 1,5 1,8 2,1 2,4 2 10,5 48, x y VPT för 0 och 100 utflyt vpt utflyt utflyt - 38 k l kontroll y=46,5 y=0 y=100 1, x=(y-l)/k 1,2 1,181 2,138 2, y=k*x + l 104, ,333 I vårt försök drar pulverblandningen: 1 liter mikrobruk drar 1,534 liter vadet drar i detta fall 28,8*1,534 = 35,42553 g vatten för utflyt 0 90 g Bascement drar 44,1875 g vatten, dvs 0,394 för utflyt 0 1 liter mikrobruk drar2,619 liter vatten vid utflyt ,14894 g vatten för utflyt g Bascement drar 75,4375 g vatten, dvs 0,713 för utflyt 100 Slite Bascement har vattenbehovet 0,394 l/kg cement vid utflyt 0 och 0,713 vid utflyt 100.

12 Fillrets vattenbehov Protokoll Täkt: namn Korndensitet 2720 utflyt 0 utflyt 100 Cementets den ,394 0,713 vikt volym Mikrobruk Bascement 60 g 20 sua volym 0-0, g 11,03 31,03 Vatten Utflyt vpt 1, , , x y VPT för 0 och 100 utflyt vpt utflyt utflyt - 38 k l kontroll y=46,5 y=0 y=100 1, x=(y-l)/k 1, ,146 1,837 1, y=k*x + l 144, I vårt försök drar pulverblandningen: 1 liter mikrobruk drar 1,134 liter vadet drar i detta fall 30,91*1,134 = 35,57143 g vatten för utflyt 0 1 liter mikrobruk drar 1,905 liter vatten vid utflyt g vatten för utflyt 100 Cementet drar 60 g * 0,475 = 23,64 Återstår 35,5-28,5 = 11,93143 g vatten för utflyt 0 Fillret drar 0,398 utflyt 0 Cementet drar 60 g * 0,710 = 42,78 14,22 g vatten för utflyt 100 0,474 utflyt 100 Fillret drar lika mycket vatten som Bascementet vid utflyt 0, men betydligt mindre vid utflyt 100.

13 Jämförelse mellan två fina ballaster i betong en natur och en kross Fin ballast av konkrossat berg (0-4 ) Grov ballast av krossat berg 8-16

14 Övriga indata egenskaper Indata Material Fin ballast natur Fin ballast krossberg Grov ballast krossat berg 8-16 Bascement Densitet kg/m Lös packning 0,6633 0,5357 0,5047 vattenbehov 0 utflyt 0,35 0,38 0,394 vattenbehov 100 utflyt 0,361 0,537 0,713 Andel partiklar < 0,125 6,90% 11,10% 0,80% 100%

15 Recept för de två betongerna Vattencementtal 0,7 Andel fin ballast 45 % Sättmått 10 och 100 Vad blir det för recept för fin ballast av krossat berg resp natur?

16 Nu kan vi mata in nedanstående data Densitet kg/m3 Lös packning Kornkurva För cementet räcker det med att mata in densitet

17 1 4 Fyll i indata ändra på cementhalten i gula rutan tills K = 9 Läs av viktandelar fin o grov ballast samt vattenhalt Partikelfördelning Particle Coverage 56 µm Hm (PMM) 0, ,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05-0,25 μm Filling diagram 0,25 0,001 0,004 0,016 0,063 0, ,5 0,001 0,002 0,004 0,008 0,016 0,032 0,063 0,125 0,25 0, ,5 63 μm Fin ballast natur 0-8 Grov ballast av krossat berg Saansatt CPM Saansatt PMM Ballastkurva Optimeringsdetaljer CPM PMM Solidvolym från ballast 70,9% 70,4% Viktandel ballast 82,0% 81,6% Densitet 2468 kg / m Total mängd ballast 2023 kg / m Vattencementtal 0,7 λ q = Total volym (l) w im = K (avvikelse) = 9, (0, ) S = 0,724 Kstd.av. = 1,662 Kmin = Kmin 0,00 S/SV 1, Kmax 5,22 Suafel mot Ki = K / 25 - Std.av. K 1,6617 S 0, C/SV+StdAvK 2,16 SV 0, Optimerad mängd (kg/m3) kg/m3 270,6 Cementpasta (hålrum i liter exklusive luft) Densitet Kf 0,25 μm 0,5 μm 0,001 0,002 0,004 0, ,1 Fin ballast natur ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,4 Grov ballast av krossat berg ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bascement Slite ,18 0,00 0,00 0,60 4,90 15,30 32,60 Saansatt CPM - - 0,07 0,54 1,68 3,57 Saansatt PMM - - 0,07 0,55 1,72 3,66 Ballastkurva CalculateVolumeFromWeight (Cement) 0, , , , , ,01510 Kornkurvor Sök K med låsta materialmängder Andelar fin och Grov ballast Ange cementmängd i kilo samt proportion för ett av delmaterialen. Cementmängd 261,9 kg/m3 Vatten 183,3 liter Pastavolym (exklusive luft) 270,6 liter Ballastvolym 709,4 liter K= 9,003 Proportion Zeta Eta Theta l/m3 kg/m3 Kontroll Fin ballast natur ,00% ,94 0, , Grov ballast av krossat berg ,00% ,07 0, , ,00 SM % 50% 0% Beta (parametrisk) um um Beta Fin ballast natur 0-8 Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 Material ,001 0,002 0,004 0,008 Beta Fin ballast natur ,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 m 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Lös packning

18 Likadant för Sättmått 100 där K skall bli 4,9 Partikelfördelning Particle Coverage 76 µm Hm (PMM) ,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05-0,25 μm 0,25 0,5 μm Filling diagram 0,001 0,004 0,001 0,016 0,063 0,002 0,25 1 0, , ,016 0,032 0,063 0,125 0,25 0, ,5 63 Fin ballast natur 0-8 Grov ballast av krossat berg Saansatt CPM Saansatt PMM Ballastkurva Optimeringsdetaljer Solidvolym från ballast Viktandel ballast Densitet Total mängd ballast Vattencementtal 0,7 CPM 63,8% 76,3% 2381 kg / m kg / m3 Total volym (l) K (avvikelse) = 4, (0, S = 0,803 Kstd.av. = 0,836 Kmin 0,00 S/SV Kmax 2,69 Suafel mot Ki = K / 25 Std.av. K 0,8364 S C/SV+StdAvK 1,34 SV Optimerad mängd (kg/m3) kg/m3 342,3 Cementpasta (hålrum i liter exklusive luft) Densitet Kf 0,25 μm 0,5 μm 0,001 0,002 0, ,1 Fin ballast natur ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 999,9 Grov ballast av krossat berg ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bascement Slite ,18 0,00 0,00 0,60 4,90 15,30 Saansatt CPM - - 0,09 0,72 2,26 Saansatt PMM - - 0,09 0,78 2,42 Ballastkurva CalculateVolumeFromWeight (Cement) 0, , , , ,01149 Sök K med låsta materialmängder Ange cementmängd i kilo samt proportion för ett av delmaterialen. Cementmängd 331,3 kg/m3 Vatten 231,9 liter Pastavolym (exklusive luft) 342,3 liter Ballastvolym 637,7 liter K= 4,900 Proportion Zeta Eta Theta l/m3 kg/m3 Kontroll Fin ballast natur ,00% ,94 0, ,45 Grov ballast av krossat berg ,00% ,07 0, ,55 4,00 Sättmått % 50% 0% Beta (parametrisk) um um Beta Fin ballast natur 0-8 Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 Material ,001 0,002 0,004 Beta Fin ballast natur ,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 m 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80%

19 Resultat Delmaterial Sättmått 10 Sättmått 100 Natur Kross Natur Kross Bascement kg/m Vatten Fin ballast Grovballast

20 TACK för att ni lyssnat! TACK MinBaS Vinnova CBI Cementa TACK Mikael Westerholm Niklas Johansson Stefan Sandelin Annika Gram Jan Bida Per Murén Mikael Lehrberg Mikael Järleberg

21 Flytmedel Flytmedel ersätter en del av vattnet i betongen. Hur mycket vatten kan man ta bort? Vpt ger oss ledning ju lägre vpt desto segare, viskösare betong. CPM-modellen i prograet ger behovet av volym mikrobruk. Cementets och ballastfillrets vattenbehov ger indikation på hur mycket vatten/cement som behövs.

Hans-Erik Gram

Hans-Erik Gram Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger

Läs mer

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir

Läs mer

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast

Läs mer

finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning

finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial

Läs mer

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor

Läs mer

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder

Läs mer

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget

Läs mer

Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast

Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast 1 Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast MinBas Innovation-Hållbar bergmaterial och mineralförsörjning WP 2 -småskaliga prov -lämplighet till betongtillverkning.

Läs mer

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Projektet Syfte: Uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter Ersätt naturgrus och säkra Miljömål 9 & 15 Start: September 2012 Avslut:

Läs mer

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter

Läs mer

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong MinBaS Område 2 Rapport nr 2:1 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,21 Förstudie FoU-program Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Förstudie - Utarbetande

Läs mer

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka

Läs mer

Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling

Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Utmaning Ersätta naturgrus till 100 % Säkra Miljömål 9 & 15 Frikoppla samhället från ett behov

Läs mer

Övergång till helkrossballast

Övergång till helkrossballast HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt

Läs mer

CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram

CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Concrete Mix Design 2003-12-23-1 - CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Teknisk beskrivning 1 Bakgrund Vid projektstart rådde i de Nordiska länderna olika syn på materialet betong,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg

Läs mer

Nyheter i nya SS 137003

Nyheter i nya SS 137003 Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska

Läs mer

KROSSAD BETONG SOM BALLAST

KROSSAD BETONG SOM BALLAST KROSSAD BETONG SOM BALLAST I SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM TRYCKHÅLLFASTHET OCH ARBETBARHET Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik Byggingenjör Alexander Pak Reazhwan Saleh rapportnummer

Läs mer

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement

Läs mer

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Elisabeth Helsing CIR-dagen, 31 januari 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Syfte och

Läs mer

Nyheter inom betongforskningen

Nyheter inom betongforskningen Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement

Läs mer

Lättballastbetong med skumglas som lättballast

Lättballastbetong med skumglas som lättballast KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Lättballastbetong med skumglas som lättballast Asghar Zarfeshani TRITA-BKN. Examensarbete 272, Betongbyggnad 2009 ISSN 1103-4297 ISRN KTH/BKN/EX--272--SE Förord Detta

Läs mer

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU

Läs mer

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong

Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Examensarbete 10 poäng C-nivå Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B104/07 David Sandberg och Lars Johansson Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen

Läs mer

Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast

Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram anpassat för krossballast Fredrik Lidberg TVBM-5082 Examensarbete Lund 2011 ISRN: LUTVDG/TVBM--11/5082

Läs mer

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Strålning VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE Research Institutes of Sweden BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Översiktligt innehåll Joniserande strålning, vilken

Läs mer

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska

Läs mer

Nyheter inom betongområdet!

Nyheter inom betongområdet! Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA

Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA Rapport R-17-21 December 2017 Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA Björn Lagerblad Patrick Rogers Carsten Vogt Per Mårtensson SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL AND

Läs mer

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Bergkrossmaterial som ballast i Betong Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering

Läs mer

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde

Läs mer

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement

Läs mer

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,

Läs mer

Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast

Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast Oscar Henriksson TVBM-5060 Examensarbete Lund 2005 ISRN: LUTVDG/TVBM--/5060--(1-37)

Läs mer

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2015 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper ABBAS GHAFORI GABRIEL ESTRADA BERNUY KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Inverkan av delmaterialens

Läs mer

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet (RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig

Läs mer

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

DOSERINGSRÅD MERIT 5000 DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

EXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik EXAMENSARBETE Karakterisering av bergkross till betong Ludvig Dahlgren 2016 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Department of Civil, Environmental and Natural

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning

Läs mer

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 200605510 Total kostnad 10 800 000 Tidplan, förväntade delrapporter Slutrapport juni 2011 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 304911Energieffektiv

Läs mer

Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB

Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Test method for automating the quality assurance of SCC Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Examinator: Examensarbete: Godkänd: 2012-06-20

Läs mer

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Bascement TEKNISK BESKRIVNING TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.

Läs mer

Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)

Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2) Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2) SBUF projekt 12941 och 13085 Peter Johansson Stefan Backe Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Resultat

Läs mer

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Publikation 1987:162 Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Determination of moisture content of soil Metodbeskrivning 40:1977 1. Orientering... 3 2. Ordförklaring... 3 3. Sammanfattning... 3 4.

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige

Läs mer

Inverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND

Inverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND i Inverkan av flisig krossballast på betong Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2013 Inverkan av flisig krossballast på

Läs mer

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,

Läs mer

ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET

ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET Examensarbete Byggingenjör Abdulsattar Rahman Hassan Ali Rapportnummer: 2018.01.01

Läs mer

ASR problematik i Sverige

ASR problematik i Sverige ASR problematik i Sverige Jan Trägårdh CBI Betonginstitutet AB Rebetdagen 2012 Innehåll 1) Vanliga exempel på ASR i Sverige 2) Förutsättningar för ASR 3) Reaktiva bergarter i Sverige 4) Undersökning och

Läs mer

Projekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet

Projekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet Forskningsprogram 30491-1 Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Total kostnad 10.800.000 kr Projekt Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter 2007-2011 Universitet/Högskola/Företag

Läs mer

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement

Läs mer

EXAMENSARBETE. Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong. Carl Adamsson 2014

EXAMENSARBETE. Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong. Carl Adamsson 2014 EXAMENSARBETE Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong Carl Adamsson 2014 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Magnus Evertsson Produkt- och produktionsutveckling sida 1 MinBaS-programmets projekt vid Chalmers Realtidsoptimering av krossanläggningar Optimal fragmentering

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

INTRODUKTION. Anläggningsjordar Cementbundna produkter Funktionella ballastprodukter Fillerprodukter

INTRODUKTION. Anläggningsjordar Cementbundna produkter Funktionella ballastprodukter Fillerprodukter INTRODUKTION Historiskt sett har naturgrus varit ett av Sveriges allra viktigaste råmaterial för samhällsbyggnation. Hela landets infrastruktur; byggnader, broar och vägar, är till stor del byggda med

Läs mer

Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005

Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 MinBaS Sammanfattning av utvalda rapporter 1(22) Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 Nyttiga resultat för bergmaterialindustrin, en sammanfattning av utvalda rapporter Innehåll Inledning... 4 Projekt

Läs mer

Standarder/nya regler

Standarder/nya regler Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite

Läs mer

Seminarium 1: Krympning

Seminarium 1: Krympning Seminarium 1: Krympning Mats Emborg, Peter Fjällström & Henrik Bäckström FoU-programmet Crack Free Con Jan Trägårdh Ali Farhang Jonatan Paulsson-Tralla Hans-Erik Gram Bertil Persson Krympning för betong

Läs mer

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning 2014 2017 WP 1 Projektledning & Information WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa

Läs mer

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade

Läs mer

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall

Läs mer

Moderna betongbeläggningar

Moderna betongbeläggningar VTI rapport 982 Utgivningsår 2019 www.vti.se/publikationer Moderna betongbeläggningar Utveckling mot mindre slitage och partikelemission VTI rapport 982 Moderna betongbeläggningar. Utveckling mot mindre

Läs mer

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande

Läs mer

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten? Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten? CBI Intressentförenings höstmöte 2013-11-07 Elisabeth Helsing 1 Om man tolkar frågan ordagrant. Inte speciellt

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET

Läs mer

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Högskolan I Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson Handledare: Bengt

Läs mer

Till dig som inte drömmer om betong...

Till dig som inte drömmer om betong... Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte

Läs mer

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)

Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt) Diagram 3.1 Leveranser av ballastmaterial åren 193 99 (Mton) (The deliveries of aggregates 193 99, Mt) Mton 14 12 År 1999 = 79,3 Mton inkl. beräknad kvantitet 1 8 6 4 2 Beräknad kvantitet Inrapporterad

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Objekt Egenskap Metod Orig/Likv/Ref Version Bedömning av finmaterial- SS-EN 933-2012-01-24/2015-3789 Ballastmaterial Sandekvivalentprovning 8/A1:2103 05-22 1 4132 Ballastmaterial Alkalireaktivitet 4130

Läs mer

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB

Läs mer

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung TEKNISK INFORMATION Reviderad 14-01-16/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomasconcretegroup/thomascement Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS

Läs mer

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812. Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet hos råfiller Mineral areates. Determination of particle density of filler. 2. DEFINITIONER 3. SAMMANFATTNING 4. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 5. SÄKERHET 6.

Läs mer

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015 Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26

Läs mer

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-10-01 Handläggare: Christer Rosenblad Region Ytterstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 94 christer.rosenblad@gfk.stockholm.se Dnr 01-370-4237

Läs mer

Fuktmätning i högpresterande

Fuktmätning i högpresterande YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser

Läs mer

+ 1 R 2.. Lös ut a och beräkna sidlängden hos en liksidig triangel med arean 35 cm 2

+ 1 R 2.. Lös ut a och beräkna sidlängden hos en liksidig triangel med arean 35 cm 2 . Lös ut m ur F = mv r. Lös ut r ur F = π mr T. Lös ut v o ur s = v o t + at. Lös ut v o ur v = vo v 5. Lös ut R ur R = R + R. Arean hos ett klot ges av formeln A = πr. Lös ut r och beräkna radien hos

Läs mer

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast

Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast MinBaS II 1 Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport projekt nr 2.1.6c Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast MinBas II Produktutveckling Projektområde II Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet 2

Läs mer

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick Miljövärdering av olika stomalternativ -LCA baserade krav Brf Viva Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400

Läs mer

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen

Läs mer

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Stefan Norberg Fortum Marcus Hautakoski Vattenregleringsföretagen

Läs mer

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.

Läs mer

BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll

BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN Innehåll 1. Borr- och Laddplan 1.1 Grundformel för beräkning av försättning 1.2 Korrektion m h t hållutning 1.3 Korrektion m h t laddningens

Läs mer

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Frågor att belysa Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Hur ligger det till med svenska betongdammar? Vad är ASR?

Läs mer

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:

Läs mer