Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk
|
|
- Agneta Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
2 Indata Partiklarnas egenskaper bestäms på torra material genom siktkurvan och packning av både fin och grov ballast Mikrobrukets egenskaper bestäms med hjälp av Utflytstester i minislumpkon
3 Mikrobruket en tredjedel av betongen Mikrobruket utgör den kontinuerliga fasen och bestäer betongens reologi. Partiklar > 0,125 har inte alls lika stor inverkan på betongens reologi. Mikrobrukets reologi bestäer således betongens reologi
4 Mikrobruket Mikrobruket utgörs av cementpartiklar och ballastpartiklar i vatten. I mikrobruket kan också ingå tillsatsmaterial som flygaska eller slagg eller filler Dessutom finns små luftporer och ofta även flytmedel och andra tillsatser. Mikrobrukets reologi bestäms både av de ingående partiklarnas kornform och den saansatta siktkurvan, partiklarnas yta och volymandel i förhållande till vattnets volym (partikelkoncentration uttryckt som vattenpulvertal) Inom detta projekt har CBI har studerat mikrobruket.
5 Kornformen har stor inverkan på viskositeten Mikrobrukets viskositet påverkas i hög grad av kornformen. Runda korn kan tillsättas i mycket högre koncentrationer än platta partiklar vid viss önskad viskositet.
6 Lasersiktkurvor för ballast < 0,125
7 20 % Filler och 80% Bascement Page 7 - dd..yyyy Name of presentation - author Andreasen-kurva
8 Ändring i reologi vid olika volymer fillertillsats Vpt är starkt kopplat till mikrobrukets viskositet Andel filler % vpt (volym) 0 1,2 10 1, , , ,86 Andelen filler får större och större inverkan på reologin, ju större dess volymandel är. Notera även att skillnaderna mellan olika filler ökar med ökande volymandel! Page 8 - dd..yyyy
9 Mikrobruk med olika filler (40%) och flytdoser Om man antar att andelen 0-4 eller 0-8 fingrus uppgår till 1000 kg i betongen och att cementhalten är 400 kg, så motsvarar 40 % filler en halt partiklar < 0,125 på cirka 13 %. Flytdos för natur 3 g Flytdos för kross 5,5 g OBS andelen partiklar < 0,125 i naturgrus är betydligt lägre än de 13 % jämförelsen bygger på!!!! Därför kan flytdosen för betong med naturgrus ligga på kanske halva värdet 1,5 g?
10 Förenklad metod för bestämning av fillerns vatten/flytmedelsbehov Välj en lämplig andel filler i förhållande till andel cement. Ju högre andel filler, desto större skillnader framträder mellan olika filler. Vi har valt 2 viktandelar cement och en viktandel filler vilket är cirka 60 % filler. I en betong med 400 kg cement är då andelen ballastpartiklar < 0,125 cirka 20 %. I en betong med 300 kg cement blir andelen 50%. Bestämningen görs i två steg 1) Bestäm cementets vattenbehov 2) Bestäm vattenbehovet för en filler/cement blandning
11 Cementets vattenbehov Protokoll Täkt: namn Korndensitet 3000 utflyt 0 utflyt 100 Cementets den 3000 vikt volym Mikrobruk Slite BAS 60 g 20 sua volym SLITE BAS 30 g Vatten Utflyt 40 48,5 86, vpt 1,2 1,5 1,8 2,1 2,4 2 10,5 48, x y VPT för 0 och 100 utflyt vpt utflyt utflyt - 38 k l kontroll y=46,5 y=0 y=100 1, x=(y-l)/k 1,2 1,181 2,138 2, y=k*x + l 104, ,333 I vårt försök drar pulverblandningen: 1 liter mikrobruk drar 1,534 liter vadet drar i detta fall 28,8*1,534 = 35,42553 g vatten för utflyt 0 90 g Bascement drar 44,1875 g vatten, dvs 0,394 för utflyt 0 1 liter mikrobruk drar2,619 liter vatten vid utflyt ,14894 g vatten för utflyt g Bascement drar 75,4375 g vatten, dvs 0,713 för utflyt 100 Slite Bascement har vattenbehovet 0,394 l/kg cement vid utflyt 0 och 0,713 vid utflyt 100.
12 Fillrets vattenbehov Protokoll Täkt: namn Korndensitet 2720 utflyt 0 utflyt 100 Cementets den ,394 0,713 vikt volym Mikrobruk Bascement 60 g 20 sua volym 0-0, g 11,03 31,03 Vatten Utflyt vpt 1, , , x y VPT för 0 och 100 utflyt vpt utflyt utflyt - 38 k l kontroll y=46,5 y=0 y=100 1, x=(y-l)/k 1, ,146 1,837 1, y=k*x + l 144, I vårt försök drar pulverblandningen: 1 liter mikrobruk drar 1,134 liter vadet drar i detta fall 30,91*1,134 = 35,57143 g vatten för utflyt 0 1 liter mikrobruk drar 1,905 liter vatten vid utflyt g vatten för utflyt 100 Cementet drar 60 g * 0,475 = 23,64 Återstår 35,5-28,5 = 11,93143 g vatten för utflyt 0 Fillret drar 0,398 utflyt 0 Cementet drar 60 g * 0,710 = 42,78 14,22 g vatten för utflyt 100 0,474 utflyt 100 Fillret drar lika mycket vatten som Bascementet vid utflyt 0, men betydligt mindre vid utflyt 100.
13 Jämförelse mellan två fina ballaster i betong en natur och en kross Fin ballast av konkrossat berg (0-4 ) Grov ballast av krossat berg 8-16
14 Övriga indata egenskaper Indata Material Fin ballast natur Fin ballast krossberg Grov ballast krossat berg 8-16 Bascement Densitet kg/m Lös packning 0,6633 0,5357 0,5047 vattenbehov 0 utflyt 0,35 0,38 0,394 vattenbehov 100 utflyt 0,361 0,537 0,713 Andel partiklar < 0,125 6,90% 11,10% 0,80% 100%
15 Recept för de två betongerna Vattencementtal 0,7 Andel fin ballast 45 % Sättmått 10 och 100 Vad blir det för recept för fin ballast av krossat berg resp natur?
16 Nu kan vi mata in nedanstående data Densitet kg/m3 Lös packning Kornkurva För cementet räcker det med att mata in densitet
17 1 4 Fyll i indata ändra på cementhalten i gula rutan tills K = 9 Läs av viktandelar fin o grov ballast samt vattenhalt Partikelfördelning Particle Coverage 56 µm Hm (PMM) 0, ,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05-0,25 μm Filling diagram 0,25 0,001 0,004 0,016 0,063 0, ,5 0,001 0,002 0,004 0,008 0,016 0,032 0,063 0,125 0,25 0, ,5 63 μm Fin ballast natur 0-8 Grov ballast av krossat berg Saansatt CPM Saansatt PMM Ballastkurva Optimeringsdetaljer CPM PMM Solidvolym från ballast 70,9% 70,4% Viktandel ballast 82,0% 81,6% Densitet 2468 kg / m Total mängd ballast 2023 kg / m Vattencementtal 0,7 λ q = Total volym (l) w im = K (avvikelse) = 9, (0, ) S = 0,724 Kstd.av. = 1,662 Kmin = Kmin 0,00 S/SV 1, Kmax 5,22 Suafel mot Ki = K / 25 - Std.av. K 1,6617 S 0, C/SV+StdAvK 2,16 SV 0, Optimerad mängd (kg/m3) kg/m3 270,6 Cementpasta (hålrum i liter exklusive luft) Densitet Kf 0,25 μm 0,5 μm 0,001 0,002 0,004 0, ,1 Fin ballast natur ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,4 Grov ballast av krossat berg ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bascement Slite ,18 0,00 0,00 0,60 4,90 15,30 32,60 Saansatt CPM - - 0,07 0,54 1,68 3,57 Saansatt PMM - - 0,07 0,55 1,72 3,66 Ballastkurva CalculateVolumeFromWeight (Cement) 0, , , , , ,01510 Kornkurvor Sök K med låsta materialmängder Andelar fin och Grov ballast Ange cementmängd i kilo samt proportion för ett av delmaterialen. Cementmängd 261,9 kg/m3 Vatten 183,3 liter Pastavolym (exklusive luft) 270,6 liter Ballastvolym 709,4 liter K= 9,003 Proportion Zeta Eta Theta l/m3 kg/m3 Kontroll Fin ballast natur ,00% ,94 0, , Grov ballast av krossat berg ,00% ,07 0, , ,00 SM % 50% 0% Beta (parametrisk) um um Beta Fin ballast natur 0-8 Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 Material ,001 0,002 0,004 0,008 Beta Fin ballast natur ,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 m 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Lös packning
18 Likadant för Sättmått 100 där K skall bli 4,9 Partikelfördelning Particle Coverage 76 µm Hm (PMM) ,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05-0,25 μm 0,25 0,5 μm Filling diagram 0,001 0,004 0,001 0,016 0,063 0,002 0,25 1 0, , ,016 0,032 0,063 0,125 0,25 0, ,5 63 Fin ballast natur 0-8 Grov ballast av krossat berg Saansatt CPM Saansatt PMM Ballastkurva Optimeringsdetaljer Solidvolym från ballast Viktandel ballast Densitet Total mängd ballast Vattencementtal 0,7 CPM 63,8% 76,3% 2381 kg / m kg / m3 Total volym (l) K (avvikelse) = 4, (0, S = 0,803 Kstd.av. = 0,836 Kmin 0,00 S/SV Kmax 2,69 Suafel mot Ki = K / 25 Std.av. K 0,8364 S C/SV+StdAvK 1,34 SV Optimerad mängd (kg/m3) kg/m3 342,3 Cementpasta (hålrum i liter exklusive luft) Densitet Kf 0,25 μm 0,5 μm 0,001 0,002 0, ,1 Fin ballast natur ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 999,9 Grov ballast av krossat berg ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bascement Slite ,18 0,00 0,00 0,60 4,90 15,30 Saansatt CPM - - 0,09 0,72 2,26 Saansatt PMM - - 0,09 0,78 2,42 Ballastkurva CalculateVolumeFromWeight (Cement) 0, , , , ,01149 Sök K med låsta materialmängder Ange cementmängd i kilo samt proportion för ett av delmaterialen. Cementmängd 331,3 kg/m3 Vatten 231,9 liter Pastavolym (exklusive luft) 342,3 liter Ballastvolym 637,7 liter K= 4,900 Proportion Zeta Eta Theta l/m3 kg/m3 Kontroll Fin ballast natur ,00% ,94 0, ,45 Grov ballast av krossat berg ,00% ,07 0, ,55 4,00 Sättmått % 50% 0% Beta (parametrisk) um um Beta Fin ballast natur 0-8 Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 Material ,001 0,002 0,004 Beta Fin ballast natur ,33% 66,33% 66,33% 66,33% 66,33% Beta Grov ballast av krossat berg 8-16 m 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% 50,47% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% Beta - 65,80% 65,80% 65,80% 65,80% 65,80%
19 Resultat Delmaterial Sättmått 10 Sättmått 100 Natur Kross Natur Kross Bascement kg/m Vatten Fin ballast Grovballast
20 TACK för att ni lyssnat! TACK MinBaS Vinnova CBI Cementa TACK Mikael Westerholm Niklas Johansson Stefan Sandelin Annika Gram Jan Bida Per Murén Mikael Lehrberg Mikael Järleberg
21 Flytmedel Flytmedel ersätter en del av vattnet i betongen. Hur mycket vatten kan man ta bort? Vpt ger oss ledning ju lägre vpt desto segare, viskösare betong. CPM-modellen i prograet ger behovet av volym mikrobruk. Cementets och ballastfillrets vattenbehov ger indikation på hur mycket vatten/cement som behövs.
Hans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Läs merEnergieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
Läs merArbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast
Läs merfinmaterial från kross vid optimal betongtillverkning
Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:17
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merHelkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet
Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten
MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder
Läs merEnergieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget
Läs merSmåskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast
1 Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast MinBas Innovation-Hållbar bergmaterial och mineralförsörjning WP 2 -småskaliga prov -lämplighet till betongtillverkning.
Läs merUthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial
Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Projektet Syfte: Uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter Ersätt naturgrus och säkra Miljömål 9 & 15 Start: September 2012 Avslut:
Läs merSammanfattning. Uppnådda huvudresultat
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter
Läs merUtnyttjande av alternativa typer av ballast i betong
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:1 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,21 Förstudie FoU-program Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Förstudie - Utarbetande
Läs merVilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Läs merUthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling
Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Utmaning Ersätta naturgrus till 100 % Säkra Miljömål 9 & 15 Frikoppla samhället från ett behov
Läs merÖvergång till helkrossballast
HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt
Läs merCONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram
Concrete Mix Design 2003-12-23-1 - CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Teknisk beskrivning 1 Bakgrund Vid projektstart rådde i de Nordiska länderna olika syn på materialet betong,
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Läs merNyheter i nya SS 137003
Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska
Läs merKROSSAD BETONG SOM BALLAST
KROSSAD BETONG SOM BALLAST I SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM TRYCKHÅLLFASTHET OCH ARBETBARHET Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik Byggingenjör Alexander Pak Reazhwan Saleh rapportnummer
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merResearch Institutes of Sweden DIVISION ENHET
Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Elisabeth Helsing CIR-dagen, 31 januari 2017 Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET Syfte och
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merLättballastbetong med skumglas som lättballast
KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Lättballastbetong med skumglas som lättballast Asghar Zarfeshani TRITA-BKN. Examensarbete 272, Betongbyggnad 2009 ISSN 1103-4297 ISRN KTH/BKN/EX--272--SE Förord Detta
Läs merDen nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU
Läs merBestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merBallastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong
Examensarbete 10 poäng C-nivå Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B104/07 David Sandberg och Lars Johansson Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen
Läs merUtprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram anpassat för krossballast Fredrik Lidberg TVBM-5082 Examensarbete Lund 2011 ISRN: LUTVDG/TVBM--11/5082
Läs merStrålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE
Strålning VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE Research Institutes of Sweden BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE Översiktligt innehåll Joniserande strålning, vilken
Läs merEPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB
EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merUtveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA
Rapport R-17-21 December 2017 Utveckling av konstruktionsbetong till kassunerna i 2BMA Björn Lagerblad Patrick Rogers Carsten Vogt Per Mårtensson SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL AND
Läs merBergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Läs merDefinitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter
Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde
Läs merBetongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september
INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merOptimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast Oscar Henriksson TVBM-5060 Examensarbete Lund 2005 ISRN: LUTVDG/TVBM--/5060--(1-37)
Läs merInverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper
EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2015 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper ABBAS GHAFORI GABRIEL ESTRADA BERNUY KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Inverkan av delmaterialens
Läs mer(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merEXAMENSARBETE. Karakterisering av bergkross till betong. Ludvig Dahlgren Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
EXAMENSARBETE Karakterisering av bergkross till betong Ludvig Dahlgren 2016 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Department of Civil, Environmental and Natural
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merBergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus
Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merSammanfattning. Uppnådda huvudresultat ÅRSRAPPORT Utfört arbete
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 200605510 Total kostnad 10 800 000 Tidplan, förväntade delrapporter Slutrapport juni 2011 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 304911Energieffektiv
Läs merFörsöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB
Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Test method for automating the quality assurance of SCC Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Examinator: Examensarbete: Godkänd: 2012-06-20
Läs merBascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
Läs merFuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)
Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2) SBUF projekt 12941 och 13085 Peter Johansson Stefan Backe Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Resultat
Läs merBestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt
Publikation 1987:162 Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Determination of moisture content of soil Metodbeskrivning 40:1977 1. Orientering... 3 2. Ordförklaring... 3 3. Sammanfattning... 3 4.
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merInverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND
i Inverkan av flisig krossballast på betong Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2013 Inverkan av flisig krossballast på
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merTÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING
PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning
Läs merEgenskap Provningsmetod Utgåva Fält
Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,
Läs merÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET
ÅTERVUNNEN BETONG SOM BALLAST I NY BETONG EXPERIMENTELL STUDIE OM PARTIKELGRADERING, ARBETBARHET OCH TRYCKHÅLLFASTHET Examensarbete Byggingenjör Abdulsattar Rahman Hassan Ali Rapportnummer: 2018.01.01
Läs merASR problematik i Sverige
ASR problematik i Sverige Jan Trägårdh CBI Betonginstitutet AB Rebetdagen 2012 Innehåll 1) Vanliga exempel på ASR i Sverige 2) Förutsättningar för ASR 3) Reaktiva bergarter i Sverige 4) Undersökning och
Läs merProjekt. Avdelning/Institution CBI Betonginstitutet
Forskningsprogram 30491-1 Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Total kostnad 10.800.000 kr Projekt Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter 2007-2011 Universitet/Högskola/Företag
Läs merBindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Läs merEXAMENSARBETE. Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong. Carl Adamsson 2014
EXAMENSARBETE Användning av gråberg från Zinkgruvan som ballast till sprutbetong Carl Adamsson 2014 Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merKrossteknik - Optimering - Klasseringsteknik
Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Magnus Evertsson Produkt- och produktionsutveckling sida 1 MinBaS-programmets projekt vid Chalmers Realtidsoptimering av krossanläggningar Optimal fragmentering
Läs merPresentation MinBaS dagen
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,
Läs merINTRODUKTION. Anläggningsjordar Cementbundna produkter Funktionella ballastprodukter Fillerprodukter
INTRODUKTION Historiskt sett har naturgrus varit ett av Sveriges allra viktigaste råmaterial för samhällsbyggnation. Hela landets infrastruktur; byggnader, broar och vägar, är till stor del byggda med
Läs merUtvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005
MinBaS Sammanfattning av utvalda rapporter 1(22) Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 Nyttiga resultat för bergmaterialindustrin, en sammanfattning av utvalda rapporter Innehåll Inledning... 4 Projekt
Läs merStandarder/nya regler
Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite
Läs merSeminarium 1: Krympning
Seminarium 1: Krympning Mats Emborg, Peter Fjällström & Henrik Bäckström FoU-programmet Crack Free Con Jan Trägårdh Ali Farhang Jonatan Paulsson-Tralla Hans-Erik Gram Bertil Persson Krympning för betong
Läs merHållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning 2014 2017 WP 1 Projektledning & Information WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa
Läs merSVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merPROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall
Läs merModerna betongbeläggningar
VTI rapport 982 Utgivningsår 2019 www.vti.se/publikationer Moderna betongbeläggningar Utveckling mot mindre slitage och partikelemission VTI rapport 982 Moderna betongbeläggningar. Utveckling mot mindre
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merVad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?
Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten? CBI Intressentförenings höstmöte 2013-11-07 Elisabeth Helsing 1 Om man tolkar frågan ordagrant. Inte speciellt
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merOptimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion
Högskolan I Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson Handledare: Bengt
Läs merTill dig som inte drömmer om betong...
Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte
Läs merLeveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)
Diagram 3.1 Leveranser av ballastmaterial åren 193 99 (Mton) (The deliveries of aggregates 193 99, Mt) Mton 14 12 År 1999 = 79,3 Mton inkl. beräknad kvantitet 1 8 6 4 2 Beräknad kvantitet Inrapporterad
Läs merAckrediteringens omfattning
Objekt Egenskap Metod Orig/Likv/Ref Version Bedömning av finmaterial- SS-EN 933-2012-01-24/2015-3789 Ballastmaterial Sandekvivalentprovning 8/A1:2103 05-22 1 4132 Ballastmaterial Alkalireaktivitet 4130
Läs merAD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket
AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB
Läs merTEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung
TEKNISK INFORMATION Reviderad 14-01-16/OE. Gällande version kan laddas ner från www.thomasconcretegroup/thomascement Slagg Bremen Mald granulerad masugnsslagg för användning i betong och bruk enligt SS
Läs merMineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet hos råfiller Mineral areates. Determination of particle density of filler. 2. DEFINITIONER 3. SAMMANFATTNING 4. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 5. SÄKERHET 6.
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015
Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26
Läs merVad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-10-01 Handläggare: Christer Rosenblad Region Ytterstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 94 christer.rosenblad@gfk.stockholm.se Dnr 01-370-4237
Läs merFuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Läs mer+ 1 R 2.. Lös ut a och beräkna sidlängden hos en liksidig triangel med arean 35 cm 2
. Lös ut m ur F = mv r. Lös ut r ur F = π mr T. Lös ut v o ur s = v o t + at. Lös ut v o ur v = vo v 5. Lös ut R ur R = R + R. Arean hos ett klot ges av formeln A = πr. Lös ut r och beräkna radien hos
Läs merAlkalisilika reaktioner i betong med krossballast
MinBaS II 1 Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport projekt nr 2.1.6c Alkalisilika reaktioner i betong med krossballast MinBas II Produktutveckling Projektområde II Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet 2
Läs merMiljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick
Miljövärdering av olika stomalternativ -LCA baserade krav Brf Viva Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400
Läs merSprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merFrågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv
Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Stefan Norberg Fortum Marcus Hautakoski Vattenregleringsföretagen
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merBLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN. Innehåll
BLASTEC BAKGRUND TILL BERÄKNINGAR INOM PALLSPRÄNGNINGSDELEN Innehåll 1. Borr- och Laddplan 1.1 Grundformel för beräkning av försättning 1.2 Korrektion m h t hållutning 1.3 Korrektion m h t laddningens
Läs merFrågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?
Frågor att belysa Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Hur ligger det till med svenska betongdammar? Vad är ASR?
Läs merYtor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning
Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:
Läs mer