Seminarium 1: Krympning
|
|
- Oskar Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarium 1: Krympning Mats Emborg, Peter Fjällström & Henrik Bäckström FoU-programmet Crack Free Con Jan Trägårdh Ali Farhang Jonatan Paulsson-Tralla Hans-Erik Gram Bertil Persson Krympning för betong med flytmedel och filler Krympning, krypning och sprickrisk hos golvbetong Krympning hos moder injekteringsbetong Krympning för betong med stenmjöl Krympning och plastisk krympning hos SKB 2
2 CBI:s informationsdag 2010 Krympegenskaper relaterade till dispergering och mikrostruktur Jan Trägårdh, Mikael Westerholm, Carsten Vogt, Anders Selander
3 Innehåll Bakgrund och syfte Arbetshypotes Metodik Preliminära resultat
4 Bakgrund: Ökad dispergering ger finare kapillärporer. Vpt=0,25 (vct 0,40) (Trägårdh, Kalinowski SBUF, 2008) Kappillärkoeff. vs. flytdos. v/p-tal 0,25. Konstant cementhalt, 0,55 eff. (kg/m 2xrot h) Kap.ko 0,5 0,45 0,4 0,35 0, , ,5 3 Flytdos (% av cementvikt)
5 Bakgrund: Ökad dispergering ger finare kapillärporer innan separation inträffar Vpt=0,30 (vct 0,40) (Trägårdh, Kalinowski SBUF 2008) Kappilärkoeff. vs. flytdos. v/p-tal 0,30. Konstant cementhalt Kap.koef ff. (kg/m2x xrot h) 0,55 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 Flytdos (% av cementvikt)
6 Bakgrund: Inverkan av finpartikelfasens kornfördelning och form på krympegenskaperna -Exempel från krossballastundersökning på CBI (Lagerblad&Shwan,2006) -Kornform och gradering påverkar förmågan att dispergeras 1 Kolmetorp: flytdos: 1-1,6 1 0,8 Kry ympning, 0,6 04 0,4 Kleva: flytdos: 0,25-0,3 % 0, Tid, dygn
7 Projektöversikt Etapper ( ): Litteraturinventering (1/1 2009) Laboratorieförsök (1/ ) Utvärdering Rapportering Finansiär: Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet. Bidrag till nationella projektet Crack-free concrete.
8 Arbetshypotes Mikrostruktur Dispergerings- grad Krymp- egenskaper Partikelsammansättning < 2 mm. Flytmedel. Givet konstant: Vct Vattenhalt Ballast>2 mm
9 Syfte: Hur påverkas mikrostruktur och krympegenskaper av följande faktorer?: dispergeringsgrad och flytmedelsdosering? finpartikelkoncentrationen (<0,125 mm),specifik yta, kornstorleksfördelning? s ballastpartiklarnas kornstorleksfördelning och kornform?
10 Metodik: Betongsammansättningar SKB-betonger i olika serier som varieras om möjligt med en variabel i taget. Vct och vattenhalt konstant. Serierna omfattar: Varierande fillerhalt (< 2 mm). Varierande specifik yta (finhet) hos fillerpartiklarna. Varierande flytmedelsdosering. Varierande kornform hos ballast (> 2 mm, jmf mellan serier). Varierande mängd VMA.
11 Metodik/Provning Tidig krympning, <24 h Autogen krympning Långtidskrympning, d Uttorkningskrympning Autogen krympning Sorptionskoefficient (kapillärporsystemets finhet) (Tunnslip, vct ekv ) SEM och kalorimetri
12 Tidig krympning, ,60 0,50 Krympnin ng [mm/m] 0,40 0,30 0,20 50 % 2-GU + 50 % L25: 0,14 % SP 50 % 2-GU + 50 % L25: 0,16 % SP 0,10 0, Tid [h]
13 Långtidskrympning, dygn 1,4 1,2 Uttorkning Förseglade Krympnin ng [mm/m] 1 0,8 0,6 0,4 0, Ålder [dygn]
14 Sorptionskoefficient - Kapillärsugningsförsök kg g/m 2 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 10 1,0 0,5 0, h
15 Preliminära resultat: Ökad dispergeringsgrad ger finare kapillärporer. Vpt 0,28 (vct 0,40) Kap p.koeff (kg/m 2 xrot (h)) 07 0,7 0,6 05 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 vpt 0, Flytmedelsdos (% av C)
16 Preliminära resultat: Ökad dispergeringsgrad ger minskad krympning. Vpt 0,28(vct 0,40) 0,6 0,5 ing (mm/ /m) Krympn 0,4 03 0,3 0,2 Ref 680 mm (0,76 %) 25 mm (0,4 %) 0, Tid (dygn)
17 Minimering av betongens krympning CBI dagen 2010 Ali Farhang Ramböll Sverige AB
18 Sprickminimering i industrigolv Del 1: Litteraturstudie Del 2: Förprovningar Del 3: Huvudförsök
19 Del 1: Litteraturstudie (2004) Optimering av betongens sammansättning Krympreducerande tillsatsmedel Preplaced aggregate concrete Krympkompenserande betong Pre-stressing and post-tensioning of concrete floor
20 Del 2: Förprovningar 0,8 0,7 Mix 1 (0/8 Sätetorp-8/16 Riksten-330 l paste- 0,37 % sp) Mix 1-6 (0/8 Sätetorp-8/16 Riksten-330 l p-0,26% sp-7% air) Mix 1-2 (0/8 Sätetorp-8/16 Riksten-330 l p-0,48% sp) Mix 1-4 (0/8 Sätetorp-8/16 Riksten-330 l p-0,085% 085% sp) Mix 1-3 (0/8 Sätetorp-8/16 Riksten-330 l p-0,35% sp) 0,6 Ref 1 (Ref + 20% flygaska, 342 l p- 0,16% sp) Ref (0/8 Riksten-8/16 Riksten-341 l p % sp) Shrink kage [mm/m] 0,5 0,4 0,3 Mix 1-1 (0/8 Vendels-8/16 riksten-330 l p-0,08 % sp) Mix 1-7 (0/8 Södertälje-Riksten-330 l p-0,08% sp) Mix 2 (15% sea sand-0/8 Rikssten-8/16 Riksten-313 l p, 0,19 % sp) Mix 2-1 (15% sea sand-0/8 Rikssten-8/16 Riksten-321 l p, 0,08 % sp) Mix 3 (53% 0/8 Riksten-23,5% 8/16 Riksten-23,5% 16/25 Riksten-321 l paste, 0,08 % sp - S=170 mm) Mix 3-1 (Mix 3 with anläggningscement-319 l paste - 0,17% sp - S=210 mm) Mix 3-2 (Mix 3 with anläggningscement-279 l paste-0,34% sp - S=130) 0,2 0,1 Mix 3-3 (Mix 3 with 0/8 Södertälje-321 l paste-0,88% sp - S=185 mm) Mix 4 (15% sea sand-35% 0/8 Riksten-25% 8/16 Riksten-25% 16/25 Riksten-313 l paste, 0,18 % sp - S=185 mm) Mix 4-1 (15% sea sand-35% 0/8 Riksten-25% 8/16 Riksten-25% 16/25 Riksten-320 l paste, 0,08 % sp - S=185 mm) Mix 5 (57 % 0/8 Södertälje-24% 8/16 crushed stone-19% 16/27 crushed stone-289 l paste- 1,13% 13% sp - S=75 mm) Mix 6 (0/2 sea sand & 2/8 Riksten - 8/16 Riksten-313 l paste-0,27% sp - S=190 mm) Days Mix 6-1 (Mix 6 med 0/2 sea sand + 20% flyash-311 l paste-0,3% sp - S=210 mm) Mix 6-2 (Mix 6 med 0/2 sea sand + 20% flyash-290 l paste-0,44% sp - S=180 mm) Mix 7 (washed 0/2 Riksten & 2/8 Riksten-8/16 Riksten-313 l paste-0,12% sp - S=180 mm)
21 Del 2: Förprovningar 0,8 Mix 5 Mix 1 Shrinka age [mm/m m] 0,75 0,7 0,65 0,6 0,55 Mix 1-6 Mix 1-2 Mix 1-4 Mix 1-3 Ref Ref 1 Mix 1-1 Mix 7 Mix 2-1 Mix 1-7 Mix 3-3 Mix 2 0,5 Mix 4 Mix 3 0,45 0, Days Mix 4-1 Mix 6 Mix 6-1 Mix 3-1 Mix 3-2 Mix 6-2
22 Del 3: Huvudprogram Fyra betongrecept (A-D): 1. Betong A är en referensbetong med vct = 0,55. (D max =16 mm, Byggcement, 0-8 8Sätetorp, Riksten) 2. Betong B är modifierade med vct = 0,55. (D max = 27 mm, Anläggningscement, 0-27 Riksten). 3. Betong C är betong A med 1,5 % krympreducerare. 4. Betong D är betong B med 1,5 % krympreducerare.
23 Del 3: Huvudprogram För fyra betongrecept (A-D): Fri krympning Förhindrad krympning Autogen krympning Krypning Hållfasthetsvärde Elasticitetsmodul it t l η = Ecεcs ψ 1+ ϕ f ct
24 Fri krympning För fyra betongrecept (A-D): Fri krympning (RF=50%) Fri krympning (SS-EN) Fri krympning (Förseglad)
25 Fri krympning g( (50 % RF) 0,8 50% RF 0,7 krympn ning, 06 0,6 0,5 04 0,4 0,3 Rec C 50% 0,2 Rec B 50% 0,1 Rec D 50% Rec A 50% krympdygn
26 Fri krympning g( (SS-EN) 0,8 Svensk standard krympn ning, 0,7 06 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Rec A SS-EN Rec C SS-EN Rec B SS-EN Rec D SS-EN krympdygn
27 Fri krympning g( (förseglad) Förseglade prismor krymp pning, 07 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1 Rec C Förs Rec B Förs Rec D Förs Rec A Förs krympdygn
28 Viktminskning g( (50%) Viktmin skning [promille e] Ej vattenhärdning (50 % RF) Rec A Rec A+krympred Rec B Rec B+krympred Tid (dygn)
29 Viktminskning (SS-EN) Viktmin skning [promille e] Standard, vattenhärdning (1+6 dygn) Rec A Rec A+krympred Rec B Rec B+krympred Tid (dygn)
30 Viktminskning g( (förseglad) 40 Förseglade Viktmi nskning [promil lle] Rec A Rec B Rec A+krympred Rec B+krympred Tid (dygn)
31 Autogen krympning
32 Autogen krympning Krympnin ng (mm/m ) Autogen krympning 48 tim Rec A (Ref) Rec A+krympreducerare Rec B Rec B+krympreducerare Tid (h)
33 Autogen krympning Krympning (mm/m) Autogen krympning 48 tim Rec A (Ref) Rec A+krympreducerare Rec B ny Rec B+krympreducerare ny Tid (h)
34 Förhindrad krympning - Ringförsök
35 Förhindrad krympning - Ring 1A ms MP 1 MP timmar
36 Förhindrad krympning Ring 2A ms MP 3 MP timmar
37 Förhindrad krympning Ring 3A ms MP 5 MP timmar
38 Förhindrad krympning Ring 1C ms MP 7 MP timmar
39 Förhindrad krympning Ring 2C ms MP 9 MP timmar
40 Förhindrad krympning Ring 3C ms MP 11 MP timmar
41 Förhindrad krympning Ring 1B ms MP 13 MP timmar
42 Förhindrad krympning Ring 2B ms MP 15 MP timmar
43 Förhindrad krympning Ring 3B ms MP 17 MP timmar
44 Förhindrad krympning Ring 1D ms MP 19 MP timmar
45 Förhindrad krympning Ring 2D ms MP 21 MP timmar
46 Förhindrad krympning Ring 3D ms MP 23 MP timmar
47 Förhindrad krympning Märkning Micro Strain Antal timmar vid Sprickordning Observation uppsprickning p Ring A en spricka Ring A en spricka Ring A en spricka Ring C en spricka Ring C en spricka Ring C en spricka Ring B en spricka Ring B en spricka Ring B en spricka Ring D ingen spricka Ring D ingen spricka Ring D ingen spricka
48 Slutsatser efter 325 dygn, RF=50% Recept B (Recept A + modifiering av sammansättning) ger ca 36% reduktion av krympning (från 0,736 till 0,47 ). Recept C (Recept A + Krympreducerare) )ger ca 16% reduktion från 0,736 till 0,615. Recept D (Recept B + Krympreducerare) ger ca 14% reduktion från 0,47 till 0,407. Recept D (Recept A+ Modifiering av sammansättning + krympreducerare) ger totalt 45 % från 0,736 till 0,405.
49 Tack!
50 Böjdraghållfasthet Balk Provn.dat Ålder Stödlängd höjd bredd last Böjdraghållfasthet dygn mm mm mm N MPa Rec A , ,87 Rec A , ,83 Rec A , ,84 Rec A , ,23 Rec A Rec A Rec A , ,89 Rec A ,34 Rec B ,5 99, ,50 Rec B ,76 Rec B ,5 96, ,17 Rec B ,32 Rec B Rec B Rec B ,11 Rec B , ,04 Rec C ,5 100, ,73 Rec C ,46 Rec C ,5 99, ,95 Rec C , ,73 Rec C Rec C Rec C ,5 98, ,98 Rec C , ,73 Rec D , ,26 Rec D , ,11 Rec D , ,68 Rec D , ,68 Rec D Rec D Rec D ,66 Rec D ,5 94, ,46
51 Böjdraghållfasthet Böjdraghållfasthet (Recept A-D) 7,00 6,50 Bö öjdraghållfa asthet [Mpa a] 6,00 5,50 5,00 Recept A Recept B Recept C Recept D 4,50 4, Ålder [dygn]
52 Böjdraghållfasthet Medelböjdraghållfasthet (Recept A-D) 7,00 Mede elböjdragh hållfasthet [Mpa] 6,50 6, ,50 5,00 4,50 Recept A Recept B Recept C Recept D 4, Ålder [dygn]
53 Krypning (böjda balkar)
54 Krypning (böjda balkar A) Recept A 250 P4 200 ikter [kg] 150 P3 Dygn-Vi Vi 100 P2 50 P Belastningssteg [Dygn]
55 Krypning (böjda balkar A) Betongrecept A Vik kt [kg] Balk A1 Balk A2 Balk A ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Mittnedböjning [mm]
56 Krypning (böjda balkar A) Betongrecept A Medelvärde Balk A1-A Vik kt [kg] ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Mittnedböjning [mm]
57 Krypning (böjda balkar A) Spänningskvot-medelnedböjning Spänn ningskvot [%] Recept A ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 Medelvärde av nedböjning [mm]
58 Krypning (böjda balkar A) Recept A 3 2,5 Kryptal 2 1,5 Recept A 1 0, Spänningskvot [%]
59 Krypning (böjda balkar B) Recept B P4 Vik kter [kg] P3 Dygn-Vi P2 50 P Belastningssteg g [Dygn]
60 Krypning (böjda balkar B) Betongrecept B ikt [kg] V Balk B1 Balk B2 Balk B ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Mittnedböjning [mm]
61 Krypning (böjda balkar B) Betongrecept B Medelvärde Balk B1-B Vik kt [kg] ,2 0,4 0,6 0,8 1 Mittnedböjning [mm]
62 Krypning (böjda balkar B) Spänningskvot-medelnedböjning ngskvot [% %] Spänni Recep ,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 Medelvärde av nedböjning [mm]
63 Krypning (böjda balkar B) Recept B Kryptal 1,8 16 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Recept B Spänningskvot [%]
64 Krypning (böjda balkar C) Recept C P4 Vik kter [kg] P3 Dygn-Vikt P2 50 P Belastningssteg [Dygn]
65 Krypning (böjda balkar C) Betongrecept C ikt [kg] V Balk C1 Balk C2 Balk C ,2 0,4 0,6 0,8 1 Mittnedböjning [mm]
66 Krypning (böjda balkar C) Betongrecept C Medelvärde Balk C1-C Vik kt [kg] ,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600 0,700 0,800 Mittnedböjning [mm]
67 Krypning (böjda balkar C) Spänningskvot-medelnedböjning Spännin ngskvot [% %] Recept C ,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600 0,700 0,800 Medelvärde av nedböjning [mm]
68 Krypning (böjda balkar C) Recept C Kry yptal 1,8 1,6 14 1,4 1,2 1 0,8 06 0,6 0,4 0,2 Recept C Spänningskvot [%]
69 Krypning (böjda balkar D) Recept D P4 Vik kter [kg] P2 P3 Dygn-Vikt P Belastningssteg g [Dygn]
70 Krypning (böjda balkar D) Betongrecept D Vikt [kg] Balk D1 Balk D2 Balk D ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Mittnedböjning [mm]
71 Krypning (böjda balkar D) Betongrecept D Medelvärde Balk D1-D Vik kt [kg] ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 Mittnedböjning [mm]
72 Krypning (böjda balkar D) Spänningskvot-medelnedböjning g Spänn ningskvot [%] Recept D ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 Medelvärde av nedböjning [mm]
73 Krypning (böjda balkar D) Recept D 3,00 2,50 Kryptal 2, ,50 Recept D 1,00 0,50 0, Spänningskvot [%]
74 Krypning (A-D) Recept A-D 250 P4 200 Vikt ter [kg] P3 Recept A Recept B Recept C Recept D P2 50 P Belastningssteg t [Dygn]
75 Krypning (A-D) Betongrecept A-D Vikt [kg g] Medelvärde Balk A1-A3 Medelvärde Balk B1-B3 Medelvärde Balk C1-C3 Medelvärde Balk D1-D ,2 04 0,4 06 0,6 08 0, ,2 Mittnedböjning [mm]
76 Krypning (A-D) Spänningskvot-medelnedböjning ] Spännin ngskvot [% Recept A Recept B Recept C Recept D ,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 Medelvärde av nedböjning [mm]
77 Krypning (A-D) w tot = w el + w 3 cr = w el 3 PL (1 + φ ) = (1 + φ ) w w 48E I 0 Recept A-D 2,5 t ~ 14 dygn Recept A ryptal K 2 1,5 Recept B Recept C Recept D t ~ 7 dygn 1 0,5 t ~ 7 dygn t ~ dygn Spänningskvot [%]
78 Tryckhållfasthet Medeltryckhållfasthet 60,00 50,0 Tr ryckhållfast thet [MPa] 40,0 30,0 20,00 Recept A Recept B Recept C Recept D 10,0 0, Ålder [dygn]
79 p Prov Ålder Spräckhållfasthet vid provning fct Rec.A-1 7 4,3 Rec.A-2 7 4,4 Rec.A-3 7 4,4 Rec.A ,4 Rec.A ,6 Rec.A ,4 Spräckhållfasthet Rec.B-1 7 3,2 Rec.B-2 7 3,2 Rec.B-3 7 3,33 Rec.C-1 7 4,3 Rec.C-2 7 3,0 Rec.C-3 7 4,1 Rec.C ,2 Rec.C ,4 Rec.C ,7 Rec.D-1 7 3,0 Rec.D-2 7 3,8 Rec.D-3 7 2,8
80 E-modul Prov nr Ålder (dygn) Eo (GPa) Ec (GPa) A-E ,5 31,0 A-E ,5 31,5 A-E3 A-E4 B-E ,5 32,5 B-E ,0 32,5 B-E3 BE4 B-E4 C-E ,0 30,0 C-E ,5 31,5 C-E3 C-E4 D-E1 DE ,0 31,0 D-E ,0 32,0 D-E3 DE4 D-E4
81 Diskussion
82 Del 2: Huvudprogram
83 Del 2: Huvudprogram
84 Del 2: Huvudprogram
85
86 Betongrecept A och C
87 Betongrecept B och D
88 Betongrecept B och D
89 Krympning hos modern injekteringsbetong g Jonatan Paulsson-Tralla Projektengagemang CBIs informationsdag 18 mars 2010
90 Begränsad krympning och värmeutveckling hos modern injekteringsbetong skapar nya möjligheter för resurssnålt betongbyggande
91 Injekteringsbetong 1940: mm, övertryck 1975: mm, övertryck 2006: mm, övertryck 2010: och mm. Kan hälla ned bruket i stenskelettet.
92 Injekteringsbetong Låg krympning Direktkontakt mellan grov ballast Stenen fördelar sprickorna (sprickarmering) Låg värmeutveckling
93 Injekteringsbetong Låg andel cement (ca 250 kg/m³) Låg vattenhalt (ca 120 kg/m³) VCT kan styras 0, ,55
94 Injekteringsbetong V + C är den krympande fasen Sten är den mothållande fasen Minskat krympande fasen med ca 40 % Ökat mothållande fasen med ca 70 % Lägre temperatur
95 Modern injekteringsbetong B5 BBK79 BBK94 BHB blå BHB röd Erkänt material Kända egenskaper 70 års erfarenhet
96 Modern injekteringsbetong Låg cementhalt 250 kg/m³ K80 Om cement ersätts 125 kg/m³ Husbyggnad, plattbärlag.. K35 Obefintlig krympning med rätt v-härdning Låg värmeutveckling Obefintlig separation Stora stighöjder Arbetsmiljö
97 Utförda objekt Pågjutningar valv Pågjutningar pelare Partiella reparationer Nyproduktion av plattor Reparation av undersidor balkbroar Utbyte av kantbalkar balkbroar 1000 m³ Stort intresse från E och B Lägre totalkostnad och stor flexibilitet
98 Modern injekteringsbetong Stor kapacitet 60 m³/h Vindkraftverk 500 m³ på 8 h Industrigolv 150 mm 400 m²/h I praktiken sällan ett kapacitetsproblem p
99 Injekteringsbetong 16-20
100 Krympning 0,2 0,15 0,1 0, ,05 30/45 KP VL 20/27 NP VL 16/20 NO VL 30/45 UV VL 20/27 NO VL 16/20 NP VL 0,1
101 έ sh (krympning) sh 0,70 Konventionell betong 0,60 2 d form samt 5 d vattenhärdning 0,50 0,40 0,30 0,20 Injekteringsbetong med något högre krympning 0,10 0,05 +0,05 +0,10 FORM V HÄRDNING MEMBRANHÄRDNING LÅNGSAM UTTORKNING 1 2 Injekteringsbetong med lägst krympning TID [månad]
102 Modern injekteringsbetong Krympning hos konv betong ger problem 0,5-0,7 Sprickor Läckage Estetik Beständighet Fogar golv Sprickor golv Kantresning Armering
103 Modern injekteringsbetong Värmeutveckling ger också problem Sprickor Läckage Estetik Beständighet Beräkningar Förprovning Åtgärder Kylning Värmning Åtgärd för åtgärden Injektering av kylrör Resurskrävande
104 Modern injekteringsbetong Miljöpåverkan Sänka cementhalten 250 kg/m³ Husbyggnad 125 kg/m³ Självuttorkande betong med 250 kg/m³ Minska krymparmering Reducera klimatpåverkan med % Plattbärlag Grunder småhus, skolor, daghem.. Pågjutningar på HDF
105 Modern injekteringsbetong Ingen transport av färsk betong Gjuta var och när man vill Vindkraftverk, fjällen Gjutningar till havs Gjutningar i tunnlar Korta byggtider, gjutning 24 h 7 dygn/vecka Nattgjutningar, ej öppna betongfabrik. Kan medföra stora besparingar Krossa berg på plats
106 Modern injekteringsbetong Stora betonggolv (temp och krympning) Slipa golven som terrazzo Slitstark sten i ytan Olika sten (färg) på olika ytor Ingen separation, full bruksstyrka i ytan Ingen glättning Långa etappar, t ex kantbalkar
107 Modern injekteringsbetong Slitbetong Broar Snabbt och effektivt byte av tätskikt Tråg Tunnlar Eventuellt oarmerade pågjutningar Rätt fukthärdning medför låg påkänning av differenskrympning Skyddsbetong
108 Modern injekteringsbetong Slitbetong All vidhäftning för att hantera kraftspel Effektivare reparationer av brobanedäck Hög slitstyrka Slitstark ballast i ytan
109 Framtida objekt Bottenplattor vindkraftverk 500 m³ kg cement Minska klimatpåverkan Besvärlig betongtransport Enkel väg, allt med dumper oavsett årstid Fjäll Skog Havet
110 Fundament Vindkraft till havs Kombinera grov armerad gjutning med prefab lock Gjut ihop
111 Krympning hos betong med stenmjöl Skillnad mellan naturgrus och stenmjöl? Stenmjöl har ofta större vattenbehov Högre vattenhalt större krympning? Hans-Erik Gram 18 mars 2010
112 Valt recept Anläggningsbetong, vct 0,45, lufttillsats, Sättmått cirka 150 mm Vikt Cirka 800 kg Volym 304 l Stenmjöl 0-4 mm Utbytbart 91 kg 823 kg 180 kg 400 kg 41 l luft 34 l Makadam 4-8 mm 315 l Makadam 8-16 mm 180 l vatten 125 l Anläggningscement Konstant
113 Samma konsistens olika vattenbehov olika flytmängd Konsistens: Sättmått mm Stenmjöl Naturgrus Flytdos 4 kg 4 kg 2,67 kg 2,5 kg 1,7 kg 1,6 kg 0,5 kg
114 Krympprovkroppen och dess hantering SS a = 100 Betong i form under 1 dygn, sedan avformning Mätning 1 Vattenlagring i 6 dygn Mätning 2 Sedan i Konditioneringsrum RH + 50% Mätning 3-8
115 Arbetsmoment 0-1 dygn 1-7 dygn dygn Gjutning Avformning Vattenlagring Lagring i 50% RH
116 Provkropparnas viktförändring över tid Viktförändring Promille Prov 1-6 stenmjöl, prov 7 naturgrus 7 d 14 d 21 d 35 d
117 Provkropparnas krympning över tid Krympmätning Krympning i promille 0,6 0,5 0,4 03 0,3 0,2 0,1 0-0, d 14 d 21 d 35 d Prov 1-6 stenmjöl, prov 7 naturgrus
118 Slutsats så här långt! Det finns ingen uttalad skillnad i krympning mellan betong tillverkad med fingrus och betong tillverkad med stenmjöl. Detta trots den stora skillnaden i flytmedelsdoseringen! Cirka 0,5 promille i krympning efter 35 dygn är ganska högt! Mätningarna fortsätter så vi får se vad framtiden visar!
119 Nordiska projektet Crack-Free Con Förstudie effekt av olika försegling av provkropparna 1 Ej förseglad 2 Ändytor förseglade 3 Två motstående långsidor Fria, resten förseglade 34 Alla ytor förseglade
120 VCT = 0,55 Byggcement Promille Viktförändring över tid Ändytor förseglade 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000-0, , oförseglad Helt förseglad Olika försegling 1-4 7d 14 d 21 d 35 d
121 VCT = 0,7 Byggcement Promille Viktförändring över tid Ändytor förseglade 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000-0,050-0, Oförseglad Helt förseglad Provkroppsutformning d 14 d 21 d 35 d
122 Krympning, VCT = 0,55 Promille 0,300 0, ,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Krympning över tid, vct 0,55 Ändytor Sidor Ej förseglad Provkroppsutformning 1-4 Helt förseglad 7 d 14 d 21 d 35 d
123 Krympning, VCT = 0,7 Verkar vara mätfel! Promille 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Krympning över tid, vct 0,7 Ändytor Sidor Ej förseglad Provkroppsutformning 1-4 Helt förseglad 7 d 14 d 21 d 35 d
124 Plastisk krympning hos självkompakterande betong PRESENTATÖR: Bertil Persson
125 Plastisk krympning hos självkompakterande betong BAKGRUND Vid husbyggnad kan självkompakterande betong nå en mycket stor användning En förutsättning är bland annat att ytsprickor kan undvikas Plastisk krympning äger rum före tillstyvnadstidens slut
126 Plastisk krympning hos självkompakterande betong BAKGRUND Mindre krympning med korrekt material Saito et al (w = 160 kg/m³) Autogen Total n) ing (mic crostrai Krympni vct = 0,15 LSF vct = 0,15 LSF SR vct = 0,25 M vct = 0,25 SR vct=0,30 N vct=0,30 N SR
127 Plastisk krympning hos självkompakterande betong BAKGRUND Mindre krympning med korrekt material: HP LSF SRA SSP high-range water-reducing admixture (Maleic type polycarboxylate-based y copolymer) lågalkaliskt cement; 10% silikastoft Shrinkage reducing admixture (Polyether derivative) Blandning av HP och SRA
128 Plastisk krympning hos självkompakterande betong BAKGRUND Projektet har genomförts med finansiering från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och PEAB Sverige AB Bertil Persson. Plastisk krympning hos självkompakterande betong utan byggfukt. Rapport TVBM LTH Byggnadsmaterial. ate a Lunds universitet, Lund, 2003, 60 sid.
129 Plastisk krympning hos självkompakterande betong Genomförande: BAKGRUND LTH byggnadsmaterial, Lund Projektledare: j Lars Östberg, PEAB Sverige AB, Förslöv Betong och material: Stefan Andersson, Färdig Betong AB, Malmö
130 Plastisk krympning hos självkompakterande betong MATERIAL Vattencementstal: vct = 0,35 (2 st.), vct = 0,38 (4 st.), vct = 0,40, vct = 0,43 samt vct = 0,53 (2 st.) Förseglade prover, vaxbelagda eller i relativ fuktighet, RF = 60%
131 Plastisk krympning hos självkompakterande betong BETONGAMMANSÄTTNING vct = 0,35: NORCEM, max 2 mm, w = 185 kg/m³ vct = 0,38; vct = 0,43,, vct = 0,53: Slite Std cement, max 8 el. 18 mm, ingen kalkstensfiller, w = 185 kg/m³
132 Plastisk krympning hos självkompakterande betong GENOMFÖRANDE Försöken genomfördes i allmänhet under 5 dygn Efterföljande mätning av hållfasthetsutveckling och RF även vid 28 dygns ålder
133 Plastisk krympning hos självkompakterande betong METODER Två krympplattor (ASTM C09.42.XX), 3 krympriggar (LVDT)
134 Plastisk krympning hos självkompakterande betong METODER Två krympplattor (ASTM C09.42.XX)
135 Plastisk krympning hos självkompakterande betong METODER: Tre krympriggar (LVDT) LVDT kopplade till mätdator Rörligt mätblock Ankare förankrat i Ankare förankrat i blocket riggens kortsida Teflonfilm
136 Plastisk krympning hos självkompakterande betong METODER Unik LVDT-mätning av deformationer på 2 nivåer, dvs. ytsprickans vidd kunde beräknas Vindtunnel med 4 m/s lufthastighet.
137 Plastisk krympning hos självkompakterande betong RESULTAT Krympning i luft, vct=0,38, 18 mm sten: 2,000 Förseglad krympning, i luft resp. med vax: 2,000 8 mm med vct= max 1 ft vid RH = 0.60 ( ) Krympning i luf 1,500 1,000 0,500 0,000 0,1 1,0 10,0 100,0 1000,0 Ålder (h) -0,500 Kry ympning ( ) 1,500 1,000 0,500 0,000 0,1-0,500 1,0 10,0 Ålder (dygn) Förseglad Luft Luft-spricka Vax 70 mm 20 mm Ytan Vax-spricka
138 Plastisk krympning hos självkompakterande betong RESULTAT Krympning i luft: ng (luft, ) Krympni 1,500 1,000 0,500 0, Ålder (dygn) 38max8 38max18 43max18 38max8id 38max18id 53max18 Förseglad krympning: örseglad d, ) Krym mpning (f 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000-0, ,200 Ålder (dygn) 35max2 38max8 38max8id 38max18 38max18id 43max18 53max18
139 Plastisk krympning hos självkompakterande betong SLUTSATSER SKB med vct 0,38 erhöll stor autogen krympning före tillstyvnadstidens slut (del av plastisk krympning) SKB med > 0,38 erhöll autogen expansion Grövre ballast gav mindre plastisk krympning
140 Plastisk krympning hos självkompakterande betong SLUTSATSER SKB med högre finhalt eller partikelsprång erhöll större autogen krympning före tillstyvnadstidens slut än betong med låg fillerhalt lt och ideal partikelfördelning Efter tillstyvnadstidens slut var krympningen i stort t sett lika stor för betonger med vct = 0,38
141 Plastisk krympning hos självkompakterande betong REKOMMENDATIONER Använd A ä d SKB med så stor ballaststorlek som möjligt Partikelsprång ger mer blödningsvatten vilket i sin tur minskar uppkomsten av plastiska krympsprickor
142 Plastisk krympning hos självkompakterande betong REKOMMENDATIONER Använd A ä d fc28 < 60 MPa (vct 0,43) Mindre sprickvidd erhålls med snabb hållfasthetstillväxt Använd effektivare försegling än vax
143 Plastisk krympning hos självkompakterande betong FORTSATTA STUDIER Avdunstning A d t i Blödningsvatten Fibertillsats Fillerhalt/typ vct Vindhastighet Viskositetsmedel Fältförsök
Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Betong för industrigolv:
Betong för industrigolv: Senaste rön inom materialteknik Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten
MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående
Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk
Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Indata
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan
Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Hans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Plastisk krympning hos självkompakterande betong utan byggfukt
Plastisk krympning hos självkompakterande betong utan byggfukt Persson, Bertil Published: 23-1-1 Link to publication Citation for published version (APA): Persson, B. (23). Plastisk krympning hos självkompakterande
SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU
KRYMPNINGSREDUCERARE VID REPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER
1(55) SBUF Projekt 11529 SKANSKA SBUF Projekt 11683 SKANSKA RAPPORT SBUF PROJEKTEN: FOGFRIA BETONGGOLV OCH KRYMPNINGSREDUCERARE VID REPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER 2007-08-31 Örjan Petersson FB Engineering
Betong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
ASR problematik i Sverige
ASR problematik i Sverige Jan Trägårdh CBI Betonginstitutet AB Rebetdagen 2012 Innehåll 1) Vanliga exempel på ASR i Sverige 2) Förutsättningar för ASR 3) Reaktiva bergarter i Sverige 4) Undersökning och
Nyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv
ID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012
ID: 12550. I NJEKTERINGSBETONG Mekaniska och beständighets egenskaper Anders Lindvall Oktober 2012 FÖRORD I detta projekt har en litteraturstudie rörande egenskaperna hos injekteringsbetong genomförts.
SBUF Projekt nr 12001
SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 3 Uppföljning Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd Förord Arbetet som presenteras
SBUF Projekt nr 12001
SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 4 - Minienkät om vidhäftningspåverkande faktorer Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Dimensionering av byggnadskonstruktioner
Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och
Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
DELAMINERING I BETONGGOLV
DELAMINERING I BETONGGOLV SBUF rapport nr 12805 Lars Kraft Mars 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Delaminering i betonggolv Är delaminering i industrigolv vanligare
Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong
Presentationens innehåll Lösningar för undervattensgjutning Innehåll Kort om Betongindustri Erfarenheter från olika ar Lösningar för gjutning på frostfritt djup Lösningar för gjutning delvis under vatten
Bascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
DEFORMATIONER HOS HUSBYGGNADSBETONG
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial DEFORMATIONER HOS HUSBYGGNADSBETONG Inverkan av produktionsmetoder på elasticitetsmodul, krympning och krypning Bertil Persson Rapport TVBM-388
Betong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Betong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Materialdata för betong SKANSKA-K6516P
TEKNISK RAPPORT 25:25 Materialdata för betong SKANSKA-K656P JAN-ERIK JONASSON Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion 25:25 ISSN: 42-536 ISRN: LTU
Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle
Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle Kraftindustrins betongdag 2019-03-13 Richard Malm, Tekn. Dr KTH Royal Institute of Technology SWECO Energy
Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens
Nyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast
Betong med lägre klimatpåverkan
Betong med lägre klimatpåverkan Hur åstadkommer vi detta? Thomas Concrete Group, C-lab Betong ett naturligt och oorganiskt material Finns tillgängligt överallt & lokalt tillverkat råmaterialen till cement
Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?
Frågor att belysa Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Hur ligger det till med svenska betongdammar? Vad är ASR?
Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre
Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre Johan Silfwerbrand KTH & CBI Betonginstitutet Dansk Betonforening, København, 10 okt. 2012 Betong problem & lösningar Betong är dåligt på dragsidan men
Självkompakterande beto sprickbildnin
Självkompakterande beto sprickbildnin AV DOCENT BERTIL PERSSON Om koldioxid eller klorider passerar det täckande skiktet mellan betongytan och armeringsstålet uppstår rost med sprickbildning och nedsatt
De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor Plastiska krympsprickor i betong kan undvikas! Sprickor som uppstår i betongytan strax innan betongen börjar hårdna har i alla tider varit
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar
BRANDBESTÄNDIGHET HOS SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG
SBUF-projekt 10039 Brandforsk-projekt 317-001 BRANDBESTÄNDIGHET HOS SJÄLVKOMPAKTERANDE BETONG Slutrapport Ett SBUF- och Brandforskfinansierat samarbetsprojekt mellan SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning
Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet.
EXAMENSARBETE. Självkompakterande betong. Mattias Sundén. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Självkompakterande betong Mattias Sundén Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Examensarbetet ingår som
DOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.
1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong
Industrigolv av betong
Industrigolv av betong Svenska Betongföreningens betongrapport nr 13 Johan Silfwerbrand Sv. Betongföreningen, Väst, Gbg 11 sept. 2013 Industrigolv rekommendationer för projektering, materialval, produktion,
Direktgjuten slitbetong
Bro över Kulbäcken vid Degerön AC 447 Direktgjuten slitbetong - den enkla och kostnadseffektiva metoden Fullskaleförsök med att återskapa all kvalité från 80-talet Hösten 2007 Förord Som en del i ett framtida
Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola
Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning
Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning
Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning Ett förslag till åtgärdsprogram Författare: Gustav Bodin & Christopher Hoff Handledare: Johan Wiberg KTH, Ove Zettervall DynaMate Examinator: Sven-Henrik
Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter
Simulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics
Simulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics Förutsättningar Vct 0.36 Recept enligt Peter Johansson Modell K. Mjörnell samt J. E. Jonasson Partiellt ångtryck som drivande potential Tidsberoende
Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet
SPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING
STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH SPRUTBETONGS KRYMPNING FIBERBLANDNING FÖR BÄTTRE SPRICKFÖRDELNING Anders Ansell Jonas Holmgren STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen Jan-Erik Jonasson Kjell Wallin Martin Nilsson Abstrakt Försök med gjutning av konstruktionen vägg på platta
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är
Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet
Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. i li ki Mariusz Kalinowski Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Alkalisilikareaktion Starkt basisk miljö ph > 10
Seminarium 1 Hållbar betong i bruksskedet Moderator: Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet
Seminarium 1 Hållbar betong i bruksskedet Moderator: Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet Seminarium 1 Hållbar betong i bruksskedet Eva-Lotta Kurkinen, SP Energiberäkningar i tunga stommar Kristian Tammo,
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Fuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Provning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Epoxilim EN 1504-4. Mapepoxy L har låga utsläpp och uppfyler kraven för M1.
IN COMPLIANCE WITH EUROPEAN STANDARD EN 1504-4 STRUCTURAL BONDING Mapepoxy L Epoxilim EN 1504-4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Mapepoxy L används för kraftöverförande limning av - färsk (ohärdad) på härdad - härdad
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial,
Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Optimal partikelfördelning för förbättrad reologi hos betong med krossballast Oscar Henriksson TVBM-5060 Examensarbete Lund 2005 ISRN: LUTVDG/TVBM--/5060--(1-37)
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig
För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong
För ett miljövänligare byggande En presentation om vår FBLC betong Innehåll Varför är betong miljövänlig? 3 Vad är FBLC betong? 4 Inte bara miljövänlig - fler goda betongegenskaper 5 Att tänka på när du
Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme
Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Etapp II: Täta golvbeläggningar Etapp III: Limmade trägolv Anders Sjöberg Lars-Olof Nilsson & (Bertil Persson) Lunds Tekniska Högskola Temperaturskillnad
Övergång till helkrossballast
HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt
CraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(5) CraX1 - Handboksmetoden [SBUF-projekt nr 11238 med titeln Information om CraX1 - Handboksmetoden.] Det som kännetecknar CraX1 - Handboksmetoden är att det utvecklats en metodik
Betong Användning av EN i Sverige
SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd 2002-02-01 Utgåva 2 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden ICS 91.100.30 Språk: svenska Tryckt i mars 2002 Copyright SIS.
Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T
Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T Peter Skärberg 2017-11-23 Rapportnummer VRD-R40:2017 Sammanfattning Provning av Mapei AS antiutvaskningsmedel Rescon T (AUV) för gjutning
SVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall
Ackrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Till dig som inte drömmer om betong...
Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.
Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong
Krympning och krypning av STT/Fbjälklagselement
EXAMENSARBETE 30HP Krympning och krypning av STT/Fbjälklagselement en jämförelse mellan verkliga effekter och beräkning enligt Eurocode 2 Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Strängbetong
Gjut en platta på mark
http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmaterial/gjut-en-platta-pamark.aspx?menu=41297&area=&noarea=0&category=&std=true Gjut en platta på mark Steg för steg ger vi dig här handfasta råd om hur du bygger din
Specialbruk för utmaningar
Expanderbruk Finja Bemix Specialbruk för utmaningar Specialister på specialbruk Finja Bemix utvecklar, producerar och levererar specialbruk till byggindustrin i hela Sverige och har ett stort urval av
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial
snabbare lättare enastående
Rapid Set Cementteknologi snabbare lättare enastående CEMENT ALL Mångsidig lagningsbruk MORTAR MIX Snabbhärdande lagningsbruk CONCRETE MIX Mycket snabbhärdande lagningsbetong KORODUR och CTS Cement två
Hjälp vid GJUTNING. Bruksanvisning
Hjälp vid GJUTNING Bruksanvisning Allmänt Betong består av cement, ballast och vatten. Den delas in i hållfasthetsklasser efter 28 dygns tryckhållfasthet på en standardiserad provkropp. För en ljusare
Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink
Kraftindustrins Betongdag 2014 Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink Bror Sederholm, Swerea KIMAB & Anders Selander, CBI Betonginstitutet Bror.Sederholm@swerea.se
SBUF Projekt nr 12001
SBUF Delrapport Pågjutning på HD/F SBUF Projekt nr Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport Pågjutning på HD/F Version 7-- Jonas Carlswärd
PARKERINGSHUS OCH GARAGE MED TUNNSKIKT AV HÅRDBETONG. Populärvetenskaplig sammanfattning
ID: 13256 REPARATION AV GOLV I PARKERINGSHUS OCH GARAGE MED TUNNSKIKT AV HÅRDBETONG Populärvetenskaplig sammanfattning Christer Molin, BMG Christer Molin AB Tommy Ahlström, Tecab Ytskyddskyddsprodukter
HTC Sweden AB. HTC mässor sid 14-15. Ny avancerad kantslipmaskin från HTC sid 2-3. Nya patent kring Twister sid 5. Nya produkter från HTC
HTC Sweden AB # April - 2011 HTC mässor sid 14-15 Ny avancerad kantslipmaskin från HTC sid 2-3 Nya patent kring Twister sid 5 Nya produkter från HTC sid 6-8 Injekterad och slipad betong ger jämt golv sid
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Effektivt byggande med sprutbetong
Betong och berg för ett säkert och hållbart samhälle Effektivt byggande med sprutbetong CBI-dagen 2017-03-15 Innehåll Vad kan man göra med sprutbetong? Vad skiljer sprutbetong från annan betong? Olika
CMA (Kalcium Magnesium Acetat)
CMA (Kalcium Magnesium Acetat) 1-2009 CMA Bakgrund. Hur fungerar CMA? Parametrar som påverkar skadebilden och skadeomfattningen. Egna försök. Litteraturstudie. Slutsatser. 2-2009 Bakgrund Trafikkontoret
13 års studier visar gör brobetong mer
13 års studier visar gör brobetong mer AV DOCENT BERTIL PERSSON Ölandsbron är för gemene man det mest ökända exemplet på dålig brobyggnadsteknik, där man 1972, med dåtidens bästa betong, åstadkom i stort
MATERIALLÄRA (VBM611)
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson MATERIALLÄRA (VBM611) Laborationer ht 1 2013 Postadress Box 882, SE-251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2 Telefon dir 046-222
CraX1 - Handboksmetoden
CraX1 Handboksmetoden 1(6) CraX1 - Handboksmetoden Ovanstående rubrik betecknar resultatet av SBUF-projekt nr 06087 med ursprungstiteln Handledning om gjutning av grova konstruktioner begränsning av temperaturrelaterade
Betong till 3D-printning Egenskaper i färskt och hårdnat tillstånd
Betong till 3D-printning Egenskaper i färskt och hårdnat tillstånd August Hamelius Mikael Ehrensvärd Backebjörk Avdelningen för Konstruktionsteknik Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet, 2015 Rapport