Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

Transkript

1 EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2015 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper ABBAS GHAFORI GABRIEL ESTRADA BERNUY KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

2 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper Abbas Ghafori Gabriel Estrada Bernuy Juni 2015 TRITA-BKN, Examensarbete 446 BETONGBYGGNAD, 2015 ISSN ISRN KTH/BKN/EX--446 SE

3 Sammanfattning Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färska och hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker (Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research. Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyserats är ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast 0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samt kalkfiller har lasersiktning använts. För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusterar avvikelserna med exakta siffror. Analysen har visat att den traditionella siktingen har mindre spridning jämfört med lasersiktning. Dessutom visar analysen att sättmåttet har större spridning jämfört med hållfastheten. För ballast 0-8 mm har minst spridning visats hos Luleå och störst hos Norrköping, däremot så har Luleå visat störst spridning i ballast < 0,25 mm, cement, kalkfiller flytmedel och hållfasthet samtidigt som Göteborg visat minst spridning i dessa och istället störst spridning i sättmått. För att få en överskådlig bild över vilka egenskapsförändringar som förväntas i betongen om respektive delmaterial förändrats åt något håll har deskriptiv analys tillämpats parallellt med teoretisk analys. Den deskriptiva analysen har avgränsats genom att undersöka hur förändringar i delmaterialen ballast, cement, kalkfiller och flytmedel påverkar sättmåttet och hållfastheten. Resultaten från den deskriptiva analysen har visat att en utökad mängd grövre ballast 0-8 mm ger upphov till större sättmått och en utökad mängd finare ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet för majoriteten av proverna. För ballast 0-8 mm < 0,25 mm har analysen visat att finare ballast < 0,25 mm ger upphov till större sättmått. Hos Göteborg visar dessutom majoriteten av proverna högre hållfasthet för finare ballast < 0,25 mm. Prover från Göteborg har visat att grövre kalkfiller ger högre hållfasthet. Hos Norrköping visar dessutom majoriteten av proverna större sättmått för finare kalkfiller och högre hållfasthet för grövre kalkfiller. För cementet har analysen visat att majoriteten av proverna hos Luleå har gett upphov till större sättmått för finare cement och högre hållfasthet för grövre cement. Hos Norrköping har analysen visat samma gällande hållfasthet, däremot tvärtom för sättmåttet, d.v.s. grövre cement har gett upphov till större sättmått. För flytmedel har majoriteten av proverna hos Luleå visat att högre torrhalt gett upphov till större sättmått och lägre torrhalt resulterat till högre hållfasthet. Nyckelord: Göteborgfabrik, Luleåfabrik, Norrköpingfabrik, spridning, ballast, cement, kalkfiller, flytmedel, torrhalt, deskriptiv analys, dataset, siktning, kornstorlek, sättmått, hållfasthet.

4 Summary During concrete production, property variations of the constituents occur that affect the fresh and hardened concrete. The variation in the constituents has been studied at three of Skanska s concrete plants (Gothenburg, Luleå and Norrköping) through the samples analyzed at Cementa Research. Sampling at these factories took place once per month over a one year period. The constituents that have been analyzed are aggregates, cement, superplasticizers and limestone filler (only in Gothenburg and Norrköping). Sieving of aggregates 0-8 mm has been conducted with traditional sieving. For grain sizes smaller than 0.25 mm, cement and limestone filler laser sieving has been used. To get a clear picture of the variations in the constituents an analysis was performed that illustrated the exact figures of the discrepancies. Analyses show that the traditional sieving has less variation compared to laser sighting. Moreover, the analysis shows that the slump has larger variations than the compressive strength. Luleå showed the least variation for aggregates 0-8 mm while the largest variation was apparent at Norrkoping. However, Luleå has shown the largest variation in aggregates < 0.25 mm, cement, limestone filler, superplasticizers and compressive strength. Gothenburg on the other hand showed least variation amongst these while showing the largest variation in the slump. To better understand the property changes that are expected in the concrete of the respective the constituents in either direction, both descriptive and theoretical analysis are applied simultaneously. The descriptive analysis has been limited to explore how changes in aggregates, cement, limestone fillers and superplasticizers affect the slump and compressive strength. The results of the descriptive analysis has shown that an increased amount of coarse aggregates 0-8 mm gives rise to larger slump and an increased amount of finer aggregates 0-8 mm gives greater compressive strength to the majority of the samples. For aggregates 0-8 mm < 0.25 mm analysis has shown that finer aggregates < 0.25 mm give rise to greater slump. Analysis in Gothenburg also shows that the majority of the samples have higher compressive strength for the finer aggregates < 0.25 mm. Samples from Gothenburg have shown that coarser limestone filler provides higher compressive strength. Majority of the samples at Norrköping show greater slump for fine limestone filler and higher compressive strength for coarse limestone filler. Analyses of cement have shown that the majority of the samples in Luleå have given rise to greater slump for finer cements and higher compressive strength for coarser cement. In Norrköping, the analysis demonstrated the same compressive strength, however, to the contrary coarse cement has given rise to greater slump. Analysis of superplasticizers in Luleå show that the majority of the samples at higher dry content resulted in greater slump and at lower dry content resulted in higher compressive strength. Keywords: Gothenburg factory, Luleå factory, Norrköping factory, variation, aggregate, cement, limestone fillers, superplasticizers, dry content, descriptive analysis, data sets, screening, grain size, slump and compressive strength.

5 Förord Detta examensarbete har utförts på institutionen för Byggvetenskap, avdelning betongbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet motsvarar en kurs på 30 högskolepoäng och genomfördes på 20 veckor våren 2015 som en avslutande del i utbildningen. Uppdraget rotar sig i en dialog mellan Skanska AB och Cementa Research AB. Det har varit spännande och lärorikt för oss. Vi vill tacka vår examinator Johan Silfwerbrand, KTH, för den hjälp han har tillhandahållit, samt vår handledare Thomas Johansson, Skanska AB. Vi vill även tacka Pentti Koski, Cementa, för provtagning föreläsningen och Tatjana Pavlenko, KTH, för hennes hjälp med statistisk vägledning. Stockholm, juni 2015 Abbas Ghafori & Gabriel Estrada Bernuy

6 Innehåll 1 Inledning Allmänt om betong Identifierad spridning Syfte Avgränsning Metodik Litteraturstudie Betong och dess beståndsdelar Cement Ballast Vatten Tillsatsmedel Tillsatsmaterial Färsk betong Stabilitet Hårdnande betong Hårdnad betong Proportionering Provningsmetoder Bestämning av kornstorleksfördelning Torrhalt och densitet för tillsatsmedel Bindetid och vattenbehov Densitet och Blaine Värmeutveckling under reaktionsförlopp i mikrokalorimeter (TAM) SO 3 och gipskristallvatten Glödförlust, CO 2 och beräknad mängd kalksten Alkali Kemisk sammansättning inkl. fri CaO Teoretisk analys Cement Ballast Flyttillsatsmedel Deskriptiv analys Göteborg Luleå Norrköping Resultatsammanställning Slutsatser Rekommendationer Litteraturförteckning Bilagor...

7 1 Inledning 1.1 Allmänt om betong Betong är världens mest använda byggmaterial, vilket gör det till ett intressant material att vidareutveckla och åstadkomma optimala resultat. Den kännetecknas av god beständighet, formbarhet och hållfasthet. Betongen används särskilt i bärande konstruktioner, men också där påfrestningar i form av fukt och nötning är stor. Materialet levereras i form av prefabricerat element eller råmaterial till byggarbetsplatserna där det formas och får sin slutliga kvalité. Tidigare köptes delmaterialen separat av beställarna och blandades på byggplatsen [1]. Betongen består av ca 80 % ballast(grus, sand och sten), ca 14 % cement och 6 % vatten. En del av cementet kan ersättas med tillsatsmaterial som silikastoft, flygaska, masugnsslagg och andra tillsatsmedel (< 0.1 %) för att förbättra betongens beständighet och gjutegenskaper [2]. Utan tillsatsmedel hade den moderna tekniska byggtekniken inte använts idag. Det vanligaste tillsatsmedlet för husbyggnad är flyttillsatsmedel. Flyttillsatsmedel får cementkornen att finfördelas bättre och utnyttjas effektivare. Dessutom kan mängden cement minskas, vilket är en fördel för miljön eftersom cementtillverkningen är energikrävande och förorsakar koldioxidutsläpp. Betongen kan göras självkompakterande, d.v.s. att den flyter ut helt av sig själv. Detta bidrar till att produktionen blir effektivare då tunga arbetsmoment tas bort samtidigt som bullernivå minskar på bygget [2]. Vid betongframställning svarar cementklinkertillverkningen för ca 3-4 procent av världens totala koldioxidutsläpp [3], och på andra sidan binder den färdiga betongen så småningom koldioxid på samma sätt som växter i naturen. Det färska betongtillståndet skall fylla ut en form utan att det uppstår någon separation, vilket sätter krav på flyt- och arbetbarheten. Genom att variera betongens delmaterial framställs betong med olika egenskaper. Med dagens teknik och kunskap vet man hur delmaterialen och deras inbördes proportioner skall väljas för att uppnå önskade egenskaper [4]. Vid sammansättningen av betongblandningar eller proportionering av betong skall den färska betongmassans egenskaper beaktas. Betongen måste gjutas så att den fyller ut formarna och får ett minimum av luftblåsor samtidigt som den kringsluter armeringen. Dessutom skall ytorna vara blåsfria och se tilltalande ut. När betongen forslas från betongblandaren till gjutstället kan komprimering av betongen i formerna ske och delmaterialen måste bibehålla en homogen fördelning. Därmed ställs det krav på den färska betongens arbetsbarhet, stabilitet etc. [4]. Vid betongproportionering ställs det krav på den hårdnande betongens egenskaper såväl som krav på en viss konsistens hos den färska betongen. Vilken typ av konsistens som skall fastställas avgörs av bearbetningsmetoden, svårigheten i gjutningsarbetet, transport och andra omständigheter som undervattensgjutning, vakuumbehandling och sprutning [4]. Det har visat sig att partikelfördelningen har betydelse för betongens reologiska egenskaper [5]. Fördelningen av finmaterial, filler och cement (< 0.125mm) har också inverkan på reologiska egenskaperna, speciellt för självkompakterande betong [6]. 1.2 Identifierad spridning Hos Skanska har spridningen hos betongens delmaterial studerats vid tre av Skanskas betongfabriker Göteborg, Luleå och Norrköping, där de kartlägger hur spridningen av delmaterial påverkar den färska betongens egenskaper. Delmaterialen som tagits ut är cementet (anläggningscement), flytmedel, kalkstensfiller (med begränsad omfattning för endast Göteborg och Norrköping) och ballast 0-8 mm och ballast 0-4 mm (endast för Norrköping). Uttagen har gjorts 1 gång per månad under perioden december 2012 till december Provuttagen har sedan skickats vidare och analyserats hos Cementa Research. Totalt antal provuttag blev 35 st, där 13 provuttag var från Göteborg, 10 provuttag från Luleå och 12 provuttag från Norrköping. 1

8 1.3 Syfte För att förstå hur betongen beter sig, bör betongens sammansättning beaktas d.v.s. ballast, cement, vatten och flyttillsatsmedel samt eventuellt tillsatsmaterial. Syftet med denna rapport är att beskriva deskriptivt hur delmaterials spridningar förändrar betongens egenskaper som konsistens och hållfasthet. Detta kan i framtiden vara ett underlag för att minimera spridningarna hos den färska betongen. Frågeställning som skall besvaras är: 1. Hur påverkar materialspridningarna betongens egenskaper? 2. Vilka egenskapsförändringar i betongen kan förväntas om respektive material förändras åt något håll? 2

9 1.4 Avgränsning I detta examensarbete avgränsar vi oss till att enbart ta upp analyser och prover som utförts av Cementa Research på beställning av Skanska. Delmaterialen som kommer analyseras är flytmedel, ballast, kalkstenfiller och cement med dess kemiska sammansättning. Röda tråden i rapporten är flytmedelens densitet och torrhalt, manuella och laser-siktningar (< 0.25 mm) för ballast, lasersiktning för kalkfiller och cement. Cementet avgränsas med att endast analysera anläggningscement. För cementens kemiska sammansättning har ingen deskriptiv analys kunnat utföras pga. att antalet parametrar var för många och att rapport tiden på 20 veckor inte räckte till. 1.5 Metodik De metoder som har tillämpats i denna rapport är deskriptiv analys och teoretisk analys. Den teoretiska analysen har sammanbundits ifrån betonghandböckerna, Cementas rapport och övrig kurslitteratur. Teorin ger ett helikopterperspektiv över hur de olika parametrarna är sammankopplade till varandra. Slutligen sammanfogas teorin med den deskriptiva analysen. Deskriptiv analys Deskriptiv analys går ut på sammanfatta datamaterial på ett överskådligt sätt att materialet kan karaktäriseras. Egenskaper som är intressanta är bland annat var materialet har sin kärna, d.v.s. sitt centrum. Inom statistiken används begreppet läge som beskrivs med olika lägesmått (medelvärdet, median, typvärde) [7]. Datamaterialets spridning är också en intressant egenskap att granska för att se ifall materialet är koncentrerat runt sin kärna eller har stor spridning. En karaktärisering av spridningen är ett alternativ spridningsmått, standardavvikelsen [7]. Slutligen kan deskriptiv analys sammanfattas med att det är en beskrivning av delmaterialets egenskaper vad gäller läge och spridning. Databearbetning Dataseten innehåller mätningar på tryckhållfastheten, sättmått, utbräddningsmått (endast Norrköping), vct, densitet, area, vikt och lufthalt för de tre olika fabrikernas prover. Hos varje fabrik har olika recept testats x gånger, d.v.s. antalet prover. Recepten med flest prover ( 4 st) var intressantast. Sortering av recepten inleddes med att koppla samman prover som utförts för respektive recept. Varje prov har ett provdatum d.v.s. då provet tagits. För att få en uppfattning av hur kornfördelningen och sortering av de olika delmaterialen är för respektive prov, sammankopplas provdatum och analysdatum ihop. Analysdatum är ett datum då mätningar tagits för flytmedlen, ballast-, cement- och kalkfördelning men också för cementets kemiska sammansättning. Vissa prover har samma provdatum som analysdatum, medan en del provdatum har ett par dagars mellanrum från analysdatum. I detta fall har antaganden gjorts att fördelningarna är motsvarande. 3

10 Illustration av parameterlåsning Figur 1 illustrerar hur parameterslåsning genomförts, d.v.s. vid låsning av parameter 1 tittar vi på hur de andra parametrarna tillsammans påverkar sättmåttet och hållfastheten. Parameter 1 (Låsning 1) Parameter 2 Parameter 3 Parameter 4 Parameter 5 Sättmått Hållfasthet Figur 1.1 Parameterlåsning Här nedan framgår ett exempel av den deskriptiva analysen som utförts i rapporten stegvis: 1. Första steget är låsning av en parameter som t.ex. ballast 0-8 mm. 2. I denna låsning grupperas alla siktningar som har identiskt eller approximativt identiskt beteende i ballastspridning. 3. Sedan jämförs respektive låsningsgrupp (2 prov mot varandra) med de olika delmaterialspridningarna. 4. Spridningarna i delmaterialen som inte är låsta klassificeras med A, B eller C, där A innebär större/över, B mindre/under och C identiskt beteende. Data som saknas betecknas med bindestreck (-). 5. Därefter klassificeras sättmåttets och hållfasthetens spridning för respektive låsningsgrupp, d.v.s. gjutningar som har samma ballast 0-8 mm spridning. 6. Därefter sammanställs klassificeringen efter hur många procent som ger ett A och B för respektive delmaterial, d.v.s. hur många A eller B av t.ex. flytmedel ger ett A eller B i sättmått och hållfasthet. 7. Slutligen sammanställs resultatet med cirkeldiagram som illustrerar hur hållfastheten och sättmåttet beter sig för respektive delmaterial, d.v.s. 56 % högre (A) flytmedel ger större sättmått medan 44 % lägre (B) flytmedel ger större sättmått. För hållfastheten visar 67 % högre flytmedel (A) högre hållfasthet medan 33 % lägre (B) flytmedel visar högre hållfasthet. 100%# 90%# 80%# 70%# Göteborg#068#mm#7/12612# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # 100%# 90%# 80%# 70%# Göteborg#068#mm# # Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # 20%# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 20%# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Medelvärde# Figur 1.2 Steg 1, låsning av ballast 0-8 mm Figur 1.3 Steg 2, gruppering av identiska sorteringar 4

11 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Maj"=13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Juli"=13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013=11=26" Medelvärdet" C C passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" A B 30" 30" 20" 20" 10" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur 1.4 Steg 3 och 4, cementfördelning Figur 1.5 Steg 3 och 4, kalkfördelning 100" 90" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 23"maj"2013" passerande(vol(%( 80" 70" 60" 50" 40" 30" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" 9"juli"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" A B 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur 1.6 Steg 3 och 4 ballast 0-8 mm < 0,25 mm Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SA-X 24, Dyn SX-A 24, SV-A 24, Tabell 1.1 Steg 3 och 4, flytmedel Recept Analysdatum (prov) Sättmått mm Hållfasthet MPa , , , , , , ,00 Tabell 1.2 Steg 5, hållfasthet och sättmått för respektive prov 5

12 Recept Provdatum Tillverk.datu m Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm Kornstorleksfördelning ballast <0,25 mm Kornstorleksfördelning kalk Kornstorleksfördelning cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa Låst (C) A - C B B A Låst (C) B - C A A B Låst (C) A - C A B A Låst (C) B - C B A B Låst (C) C B C A B A Låst (C) C A C B A B Tabell 1.3 Steg 6, klassificering av recept 347 Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 29%$ (A)$Finare$ 71%$ (B)$Grövre$ 29%$ (A)$Finare$ 71%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning kalk (B)$Grövre$ 33%$ (A)$Finare$ 67%$ (B)$Grövre$ 67%$ (A)$Finare$ 33%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under flytmedel (torrhalt och densitet) (B)$Lägre$ 44%$ (A)$Högre$ 56%$ (B)$Lägre$ 33%$ (A)$Högre$ 67%$ Tabell 1.4 Steg 7, sammanställning av delmaterialens inverkan på hållfasthet och sättmått för recept 347, 357 och 358 6

13 Illustration av spridningarna Kartläggning av delmaterialens spridningar för respektive fabrik redogörs i tabellform, där varje parameter redovisar ett max, min, standardavvikelse och andel spridning. För att kunna få ett värde som representerar kornfördelningen hos ballast, cement och kalk har finenhetsmodulen beräknats. Finhetsmodulen (FM) beskriver hur finkornig ett material är. Ju finare ett material är, desto mindre blir FM-värdet. FM fås fram genom att räkna ut arean ovanför siktkurvan, d.v.s. ju finkornigare materialet är desto högre befinner sig siktkurvan och desto lägre blir FM-värdet [8]. 7

14 2 Litteraturstudie 2.1 Betong och dess beståndsdelar Betong ingår i materialgruppen kompositer d.v.s. sammansatta beståndsdelar som resulterar till en slutprodukt med önskade egenskaper [4]. Figur 2.1 visar betongens sammansättning vilket innebär ballast, cement, vatten, tillsatsmedel och eventuellt tillsatsmaterial. Ballast är stenmaterial d.v.s. en blandning av olika mängd sten, grus och sand. Cementpasta har som funktion att limma ihop ballastkornen. Detta uppstår när cement blandas med vatten. Betongens egenskaper går att förändra genom att variera mängden delmaterial. [1]. Med den långa livslängden och sammansättningen är betong ett miljövänligt material som kan återanvändas. De vanligaste betongtyperna är traditionell husbyggnadsbetong, anläggningsbetong (brobetong), självkompakterande betong (tillämplig för alla hållfasthetsklasser) och undervattens/sprutbetong [1]. Figur 2.1 Betongens delmaterial [9] 2.2 Cement Cement betraktas som ett hydrauliskt bindemedel, eftersom det genom att reagera med vatten bildar en hård massa som är beständig mot vatten. Den vanligaste formen av cement som används idag kallas för portlandcement [1]. Tillverkningen av cement i Sverige gjordes första gången 1872 i Lomma i Skåne. Däremot använde romarna cement- och betongliknande material redan för två tusen år sedan, vilket kallades för concretum, som är ursprunget till engelska ord betong, concrete [1]. Tillverkning av cement Tillverkningen av dagens cement består främst av råvarorna, kalksten och lera. Detta görs genom att finmala materialen i normaltemperatur som sedan bränns i långa, lågt lutande roterugnar med brännare i den nedre änden. I ugnens kalla övre del matas in jämnt flödande material som torrt pulver (torrmetoden), eller som ett slam (våtmetoden). Brännzonen har en temperatur på ca 1450 C, möjligen något förhöjd temperatur för snabbare torkning. Materialet tas sedan ut ur ugnen och kyls ner. Nu när det har en struktur av kulor eller små klumpar kallas det cementklinker. Etappen som sker nu är att denna klinker mals tillsammans med gips på ca 5 % för att på det sättet kunna justera cementets bindning eftersom det annars skulle gå för snabbt [1]. När råmaterialen bränns avgår kolsyra (CO 2) ur kalkstenen (CaCO 3), vilken sedan övergår till bl.a. kalciumoxid (CaO). Råmaterialen innehåller också kiseldioxid (SiO 2), järnoxid (Fe 2O 3) och små mängder aluminiumoxid (Al 2O 3). Alla dessa oxider samlas och bildar nya kemiska sammansättningar som kallas klinkermineral, vilka är själva cementet [1]. Hur processen går till illustreras i figur

15 Figur 2.2 Cementtillverkning enligt torrmetoden [10] Kemisk sammansättning Det förekommer olika kemiska föreningar i klinkermineral. I Tabell 2.1 visas de vanligaste ämnena som finns i portlandcement. Dessa intervaller i tabellen gäller för olika typer av portlandcement, däremot varierar halten för cement med tillsatsmaterial beroende på typ av tillsatsmaterial [10]. Oxid Intervall (%) Typisk analys (%) CaO SiO Al 2O Fe 2O MgO SO K 2O Na 2O Tabell 2.1 Typisk sammansättning för portlandcement [10] 9

16 Fysikaliska egenskaper De fysikaliska egenskaper som definierar cement är dess malfinhet, färg och densitet. Malfinheten beskrivs som en specifik yta, m 2 /kg och dess specifika yta varierar vanligtvis mellan 250 och 600 m 2 /kg för den vanligaste cementen. Specifika ytan beskriver cementets kontaktyta med vattnet, d.v.s. ju större kontakytan är, desto snabbare sker reaktionen [10]. Portlandcementens färg kan vara mellan vit till mörkt grå. Olika ämnen i råmaterialen bestämmer färgen men järninnehållet bestämmer mörkare färgtoner. Kompaktdensiteten hos portlandsklinker är mellan 3150 kg/m 3 och 3200 kg/m 3, men oftast sätts dess densitet till 3150 kg/m 3 [10]. Cementtyper Cementtyper indelas efter deras kemiska komposition, användningsområde eller andra representativa egenskaper. Portlandcement Portlandcement är en blandning mellan portlandklinker och gips. Den här typen av cement innehåller vanligtvis upp till 5 % gips. Det finns tre huvudtyper av portlandcement. Dessa är standard portlandcement, snabbt hårdnande portlandcement och långsam hårdnande portlandcement [10]. Standard portlandcement är en av de vanligaste typerna. Egenskaperna hos den här typen av cement är lämpade efter de flesta användningar [9]. Snabbt hårdnande portlandcement (SH) används vanligtvis när färsk betong snabbt behöver utveckla sin hållfasthet. Den är också bättre för gjutning under vintertid i jämförelse med standard portlandcement. Detta cement kan även uppnå en hållfasthet som är 50 % högre än standard portlandcement på ett dygn [9]. Långsamt hårdnande portlandcement (LH) kan användas vid stora konstruktioner som till exempel dammar och brofundament, där cementets värmeutveckling ger stigning av temperaturgradienter samt termiska spänningar, vilket skulle kunna orsaka sprickor. Långsamt hårdnande portlandcement tillverkas inte så mycket i Sverige. I stället tillverkas anläggningscement som har en lagom värmeutveckling [9]. Figur 2.3 visar hur de olika cementtypernas hållfasthet utveckling skiljer sig. Figur 2.3 Hållfasthetsutveckling hos olika cement typer [1] Portland-kompositcement Portland-kompositcement innehåller som lägst 65 % portlandklinker och gips samt några oorganiska delar som flygaska. De vanligaste typerna är portland-slaggcement, portland-flygaskacement och portlandkalkstencement [10]. 10

17 Blandcement Blandcement innehåller klinker mellan 20 % och 65 % där resten är granulerad masugnsslagg, flygaska eller puzzolaner. Ett av den vanligaste blandcementen är slaggcement, vilket vanligtvis tillverkas nära järnverk och har en anpassad sammansättning för reaktivitet [10]. 2.3 Ballast Ballast består av olika bergartsmaterial med varierande kornstorlekar. Vid tillverkning av vanlig betong, består ballasten av naturliga bergarter. Dessa kan användas direkt som de fås, ur grustag, eller krossade. Ballast benämns olika beroende på dess bestående kornstorlek. Sand om kornstorleken är lika eller mindre än 4 mm, fingrus i fall kornstorleken är lika eller mindre än 8 mm, sten om kornstorleken är större än 8 mm och filler om korstorleken är mindre än 0,125 mm [1]. Det finns två sorter av stenar, en som är av krossad bergart och kallas för makadam, samt den andra som är av okrossat material, vilket kallas för singel [9], vilka kan ses i figur 2.4. Figur 2.4 Ballastbeteckningar [1] Vid tillverkningen av betong bör användas ballast av olika storlekar med ett visst förhållande. Detta gör att alla hålrum kan utfyllas se figur 2.5. Hålrummen som finns kvar fylls ut av cementpastan och denna fungerar även som ett lim för partiklarna [1]. Figur 2.5 Idealballast som fyller ut hålrummen [1] 11

18 Kornstorleksfördelning, gradering hos ballasten har ett signifikant inflytande när det gäller betongens vattenbehov. Dessutom har arbetbarheten och stabiliteten inflytande på den färska betongen. Graderingen är en av de få egenskaper som kan påverkas hos ballasten av betongtillverkaren [8]. Ballastfördelningen beskrivs med en graderingskurva (siktkurva) se figur 2.6, och bestäms med ett siktprov som visas i figur 2.7. Figur 2.6 Graderingskurva for ballast [1] Figur 2.7 Siktning [8] 2.4 Vatten I betongtekniken används vatten för tre olika ändamål, såsom blandningsvatten, härdningsvatten och som spolvatten. Vattnet måste uppfylla vissa kvalitetskrav och dessa krav kan vara olika i de tre fallen [11]. En dålig vattenkvalité kan orsaka en försämring för betongens hållfasthet och beständighet. Däremot ställs inga höga krav på de vatten som används till betongtillverkning. En allmän tumregel är att allt drickbart vatten kan användas till betongtillverkning. Starkt salthaltigt vatten bör undvikas, till exempel havsvatten på västkusten. Däremot kan Östersjöns vatten användas för enkla betongarbeten. Vid tillverkning av betong med spänd och höghållfasthetarmering ska bara sötvatten användas [1]. 2.5 Tillsatsmedel Tillsatsmedel har förmågan att förändra den färska samt den hårdnande betongens egenskaper. Typen av tillsatsmedel som appliceras beror på vad önskemålen är för betongen. Klassificeringen av medel sker beroende på effekten som de har på betongen [1]. Accelererande tillsatsmedel Accelererande tillsatsmedel består huvudsakligen av lättlösliga oorganiska salter, t ex klorider. Det mest använda under lång period har varit kalciumklorid, CaCl 2. Nackdelen är att klorider orsakar korrosion i ett klimat med hög luftfuktighet, därför begränsas sådan användning till inomhuskonstruktioner där luftfuktigheten är låg [12]. 12

19 Retarderande tillsatsmedel Det här tillsatsmedlet skjuter på betongens tillstyvnande och tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar men dess hastighet berörs inte när cementreaktionen har kommit igång [12]. Vattenreducerande tillsatsmedel Egenskapen till den här typen av tillsatsmedel är att de innehåller ett ytaktivt ämne. De aktiva komponenterna i medlet reagerar genom att lösa upp cementkornen och på det sättet förbättras betongens flytförmåga och det leder till en optimering av cement [12]. Tillsatsmedel gör att friktionen mellan betongen och fasta partiklar minskar. Användningen av medlen kan ske på liknande sätt som för flyttillsatsmedel men effekten är inte lika bra. Däremot minskar vattenreducerande medel vattenbehovet och ökar arbetbarheten samt hållfastheten utan att variera cementhalt [1]. Luftporsbildande tillsatsmedel Medlet används i betong för att göra den frostbeständig och även förbättra gjutningen [12]. Frostbeständigheten uppnås genom bildning av finfördelade luftblåsor med storlek på mm, där luftblåsor totalt motsvarar några procent av den totala betongvolymen. Luften som finns i porerna stannar kvar under en obegränsad tid på grund av att den inte kan släppas fritt genom den omslutande, vattenmättade och finporösa cementpastan. Vattnet har förmågan att expandera sin volym med ca 9 % när det fryser. Luftporerna som skapas med tillsatsmedlet ger möjlighet för expansion att ske utan frostskador annars skulle betongen sprängas sönder av isen. Detta är anledningen att luftporsbildande tillsatsmedel används i konstruktioner som utsätts för frysning och även för stark nedfuktning såsom broar och vägbeläggningar [1]. Flyttillsatsmedel Flyttillsatsmedlen är de vanligaste medlen inom betongtillverkning. Medlen har en stor inverkan på betongens konsistens. Detta orsakar att vattenhalten minskar mellan % vilket innebär en ökning av hållfastheten och en reduktion av krympningen. Däremot orsakar användningen av vatten för att uppnå samma konsistens som flyttillsatser, en hållfasthets förlust och ökad krympning. Flyttillsatserna kan även användas för att betongen ska vara lättflytande och ha en bra sammanhållning samt kunna behålla sin hållfasthet [1]. 13

20 2.6 Tillsatsmaterial Användningen av olika tillsatsmaterial förändra egenskaperna hos betongen. De vanligaste materialen är silikastoft, flygaska och masugnsslagg, där silikastoft är det mest använda materialet i Sverige [13]. Silikastoft Restprodukten silikastoft bildas från tillverkning av kiselmetall och ferrokisel i stålindustrin [8]. Formen på kornen är sfärisk och har en storlek som är ca 1/100 av cementkornens d.v.s. vid betongtillverkning tilläggs silikastoft med 4-10 % av cementvikten. Silikastoft har funktionen att förbättra sammanhållning och stabilitet hos betongen. En nackdel är att vattenbehovet ökar, och för att kunna utnyttja egenskaperna hos materialet maximalt bör flyttillsatsmedel eller vattenreducerande medel tilläggas [1]. Flygaska Flygaska alstras från kolpulverande kraftverk och värmeverk som restprodukt, där aska är den vanligaste i Europa [1]. Flygaskans egenskaper påverkas mest av förbränningsprocessen och kol sorten d.v.s. vid användning av en annan sorts kol fås en förändrad sammansättning hos askan. Användning av tillsatsmaterial förändrar strukturen hos pastan. Ju större mängd som används desto större förändring blir det av pastans struktur. I detta fall tillämpas vattenbindemedelstalet (vbt) istället för vattencementtalet (vct) [1]. Där vbt definieras som: vbt =!!!!" Ekv 1 W är mängden blandningsvatten [kg]; C är mängden cement [kg]; D är mängden tillsatsmaterial [kg]; β är effektivitetsfaktor (0-1) Effektivitetsfaktors β varierar för respektive tillsatsmaterial [1]. 14

21 2.7 Färsk betong Beroende på betongens sammansättning, klimat och komprimeringssätt kvarstår den färska betongen under några timmar. Det färska tillståndet går att fördröja med ett par dygn genom att tillsätta retarderande tillsatsmedel och reglera betongens temperatur [14]. Arbetbarhet Två egenskaper som är viktiga för den färska betongen är arbetbarhet och stabilitet. Den färska betongens deformationsegenskaper hör ihop med arbetbarheten och bestäms av cementpastan och ballastegenskaper och proportioner. De väsentliga faktorerna för betongens arbetbarhet är vattenhalt, cementhalt, gradering, finmaterialhalt i ballast, ballastens kornform och tillsatsmedel [14]. Med god arbetbarhet uppnås en snabb gjutning och god arbetsmiljö samtidigt som den ökar förutsättningar att uppfylla funktionskraven för konstruktionen [1]. En alltför god arbetbarhet kan leda till en inhomogen betong som ger upphov till sten- och bruksseparation. Tvärtom kan en dålig arbetbarhet sänka hållfastheten och ge upphov till skadade ytor, där efter lagringar måste göras [14]. Vilken typ av arbetbarhet som är västenlig beror på vad som ska tillverkas och på vilket sätt betongen ska komprimeras. Sektioner som är trånga eller tätt armerade kräver god arbetbarhet, medan öppna sektioner där betongen har fri passage kräver lägre arbetbarhet [14]. Konsistens Eftersom arbetbarheten inte går att mäta kompletteras den med att mäta betongens konsistens. Dessa två faktorer är likartade men inte likvärdiga, d.v.s. vid samma konsistens av två olika betongtyper kan arbetbarheten vara olika [14]. Det finns ett antal olika instrument att mäta konsistensen med. Den vanligaste konsistensmätningen för lös konsistens är sättkonen, där sättmåttet fås ut. Konen fylls upp med betong och packas upp på ett standardiserat sätt och lyfts sedan bort försiktigt. Därefter mäts höjdskillnaden mellan konens topp och betonghögens topp, se figur 2.8, d.v.s. hur mycket den färska betongen sjunkit ihop [1]. Tabell 2.2 redovisar konsistensklassen för olika sättmått. Figur 2.6 Mätning av sättmått [15] 15

22 Benämning Beteckning Sättmått (mm) Konsistensklass Plastisk P S1 Trögflytande T S2 Lättflytande L S3 Halvflyt LL S4 Flytbetong FF > 210 S5 Tabell 2.2 Gränsvärden för konsistens mätt som sättmått enligt SS-EN [1] En annan metod att mäta konsistensen för mycket lättflytande betong är att mäta utbredningsmåttet enligt figur 2.9. Metoden går ut på att betong fylls upp i konen på ett fallbord för att sedan lyftas. Fallbordet med betongprovet lyfts upp till spärren och får falla tillbaka. Utbredningsmåttet mäts ut i riktningarna parallella med bordets kanter där medelvärdet tas ut [1]. Måttet ger en uppfattning om den färska betongens stabilitet och rörlighet [14]. Tabell 3.3 redovisar konsistensklasser för utbredningsmått. Figur 2.7 Mätning av utbredningsmått [1] Benämning Beteckning Utbredning, diameter (mm) - F Halvflyt F Fullflyt F Specialflyt F6 > 630 Tabell 2.3 Gränsvärden för konsistensklasser med utbredningsmått enligt SS-EN [1] 16

23 För att bestämma styvare konsistenser används en så kallad vebe-mätaren. Metoden fungerar som följande där en sättkon är placerad i en cylindrisk behållare med en glasskiva som lock. Cylindern är fastinspänd på ett bord med vibrator vilket kan ses i figur När vibratorn sätts igång mäts tiden det tar för betongen att omforma sig från konisk till cylindrisk form. Detta är ytligare ett sätt att mäta betongens konsistens d.v.s. ett vebe-tal [1], se tabell 2.4. Figur 2.8 Mätning av vebe-tal med vebe-mätare [1] Benämning Beteckning Vebe-tal (s) Klassbeteckning Jordfuktig J 31 V0 Jordfuktig J V1 Mycket styv SS V2 Styv S V3 Plastisk P 4 V4 Tabell 2.4 Gränsvärden för konsistensklasser med vebe-tal enligt SS-EN [1] 17

24 2.8 Stabilitet God stabilitet minskar risken för separation av delmaterialen och säkerställer att betongen förblir homogen under produktionsprocessen [1]. Däremot om stabiliteten är mindre bra separerar materialen från varandra vilket ger en avtagande effekt på betongens hållfasthet. Krympning och uttorkning av betongen påverkas också av stabiliteten [13]. Separation uppstår i samband med transport, gjutning och bearbetning och delas in i form av vattenseparation, stenseparation och bruksseparation, se figur Vattenseparation uppkommer då mängden finmaterial inte längre kan kvarhålla vattnet som då stiger till ytan, vilket ger till följd försämrad vidhäftning, hållfasthet och otäthet [13]. Stenseparation uppstår pga. densitetsskillnader mellan ballast och cementpasta. Det förekommer framförallt under transporter och bearbetning [13]. Det är vanligt att bruksseparation uppstår vid lös konsistens, där vibrationer är en av de vanliga orsakerna [13]. Detta innebär att cementbruk bildas på ytan parallellt med att stenarna sjunker [1]. Förändringar som uppstår vid stabilitet och separation har en inverkan på betongens kvalité, vilket kan resultera i att sammansättningen influerar blandningen och därmed hamnar utanför kraven [13]. Figur 2.9 Olika typer av separationer [1] 18

25 2.9 Hårdnande betong Det som gör att betongen steg för steg börjar hårdna är den kemiska reaktionen mellan cement och vatten d.v.s. hydratationen. Sambandet mellan betongens hållfasthetsutveckling och tid kan schematisk beskrivas enligt figur Betongen delas in i fyra faser; färsk betong, ung betong, hållfasthetstillväxt- och hårdnad betong. Under färska betongfasen kan betongen fortfarande formas och vibreras. Vid fas 2 ung betong sker tillstyvnandet och förändringar i betongens egenskaper snabbt. Betongen är väldig känslig för uttorkning (sprickor) och temperaturpåverkan (frysning/värmehärdning) och belastning under denna fas. Vid fas 3 är betongen mindre känslig för yttre påfrestningar och börjar påminna om fas 4 hårdnad betong, däremot är dess mekaniska egenskaper inte fullt utvecklade [1]. Figur 2.10 Schematisk bild av betongens hårdnande [1] Den kemiska reaktionen som uppstår mellan cement och vatten bildar kalciumhydroxid och cementgel [16], där gelen omsluter cementkornens yta. Volymen på cementgelen kommer att vara större än volymen av cementkornet, som reagerat, pga. den porösa egenskapen och kemiskt bundna vattnet (kristallvatten) som gelen innehåller [1]. Cementkornens porutrymmen fylls med cementgel i samband med reaktionen som fortgår mellan cementet och vattnet, vilket resulterar i en allt tätare och starkare cementpasta [16]. I figur 2.13 (d) visas det att det återstår ohydratiserat cement efter några månader. Cementgelen är inte kapabel till att fylla ut allt porutrymme, vilket skapar vissa hålrum, d.v.s. kapillärporer som är grövre än gelporerna [1]. Mängden av kapillärporer är proportionell med vattenhalten, ju större vattenhalt desto större mängd kapillärporer. Detta är anledningen till att permeabiliteten hos cementpastan höjs och därmed minskar hållfastheten och beständigheten [1]. Ju större avstånd det är mellan cementkornen desto högre porositet och sämre hållfasthet. Avståndet kan indikeras med vattencementtalet (ekv 2), där W är mängden blandningsvatten och C cementmängden [17]. Ett vct i intervallet 0.25 < vct < 0.50 är godtagbart för ett uppnå god arbetbarhet och konsistens hos betongen [15]. vct =!! Ekv 2 19

26 Figur 2.11 Cementpastans strukturutveckling [1] 2.10 Hårdnad betong Hållfasthet Betongens hållfasthetstillväxt är proportionell med temperaturen, d.v.s. i samband med temperaturökning sker en snabbare cementreaktion, vilket leder till en snabbare hållfasthetstillväxt, se figur Denna figur visar att till en början ökar hållfastheten snabbt och blir allt långsammare med tiden. Betongen tenderar att nå sin slutliga hållfasthet efter 28 dygn (vid 20 C) för Std-cement och efter 7 dygn för SH-cement [9]. Det kan ta mycket längre tid beroende på cementtyp, vct, temperatur och tvärsnittstjocklek. Figur 2.12 Betongens hållfasthetsutveckling med temperatur inverkan [9] 20

27 Tryckhållfasthet Betongens mest provade egenskap är dess tryckhållfasthet, vilket demonstrerar en god bild av betongens kvalité [1]. Dess tryckhållfasthet är betydligt större jämfört med draghållfastheten, därav är det vanligt med armeringar i betongkonstruktioner. Tryckhållfastheten provtrycks och mäts utifrån att en kub eller cylinder gjuts och testas för sin kubhållfasthet eller cylinderhållfasthet. Som tidigare nämnts består betongen av bundna ballastpartiklar av hårdnad cementpasta. Ballastpartiklarnas hårdhet är större än cementpastan. Om betongen är riktigt komprimerad med ballast blir betongens hållfasthet oberoende av cementpastans hållfasthet. Desto mer vatten som späds ut med cementpasta ju mer blir betongens hållfasthet beroende av vct [1]. Figur 2.15 visar kub provningar för Std-cement som lagrats i vatten och luft fram till 28 dygn. Figur 2.13 Samband mellan vct och tryckhållfasthet [18] 21

28 När betongen innehåller luftporer från tillsats av luftporbildande medel innebär de att cementpastan innehåller finfördelad luft. Detta har inverkan på cementpastan liksom kapillärporer och beaktas genom att tillämpa vattenluftcementtalet (vlct) (ekv 3) istället för vct, där w är mängden vatten, L volymen porer och C mängden cement [18]. Figur 2.16 visar sambandet mellan tryckhållfastheten och vlct. vlct =!!!! Ekv 3 Figur 2.14 Samband mellan vlct och tryckhållfasthet [18] 2.11 Proportionering Delmaterial och deras proportion väljs beroende på önskemålet för betongens egenskaper. Det finns ingen metod som är exakt för proportionering av delmaterial. Det är viktigt att även göra en förundersökning, genomgripande provblandning och provning av betongens egenskaper. Resultaten kan vara positiva eller negativa, ifall resultaten är negativa i förhållande till önskemålet så måste betongens sammansättning justeras [1]. Faktorerna som påverkar valet av proportioneringen är: Val av vattencementtal Val av konsistens Val av ballastgradering Bestämning av vattenhalt och cementhalt [1] 22

29 3 Provningsmetoder Tabell 3.1 och 3.2 nedan framgår provningsprogrammet som har tillämpats hos Cementa Research. Provningsprogram Ackrediterade metoder Mätosäkerhet 1 Bindetid på cementpasta enligt EN ,7 % Densitet på fasta material (autopyknometer) enligt 40 kg/m 3 ER-metod 92/28 Värmeutveckling under reaktionsförlopp i Mikrokalorimeter (TAM) enligt CR metod 14 % 09/01 Specifik yta enligt Blaine, (ER-metod 93/01) EN 3 % Kornstorleksfördelning på cement och ballast enligt ER-metod 93/22. - Fukt och Glödförlust på fasta material enligt ERmetod 92/13 0,18 % Kemisk sammansättning enligt ER-metoderna 0,019-0,233 abs % 92/14 och 92/12 beroende på element Kornstorleksfördelning hos ballast enligt EN 933-0,3 % 1:2012. Tabell 3.1 Provningsprogram, ackrediterade metoder [19] Ej ackrediterade metoder Gipskristallvatten i cement enligt ER-metod 91/04 Fri CaO enligt ER-metod 94/15. Torrhalt på tillsatsmedel: enligt SS-EN 480-8:2012 Densitet på tillsatsmedel: genom vägning av känd volym. Volymen är 100 ml. Tabell 3.2 Provningsprogram, ej ackrediterade metoder [19] 3.1 Bestämning av kornstorleksfördelning För att snabbt få en överblick på hur förhållandet är mellan fraktionerna utförs en så kallad kornstorleksfördelningsbestämning med hjälp av olika siktningsapparater. De mest intressanta fraktionerna är < 2 mm och i synnerhet mängden finpartiklar < 0,063 mm [20]. Fraktioner < 0,063 mm medverkar till stor specifik yta, vilket bidrar till att mängden av finpartiklarna kommer att ha stor inverkan på ballastens vattenbehov vid blandning [20]. Traditionell siktning För att säkerställa kornstorleksfördelning av materialprover tillämpas siktning av proverna. Med traditionell siktning mäts andel partiklar som passerar en viss hålöppning, se figur 3.1. Lasersiktning Med lasersiktning ändras alla korn till runda innan fördelningen beräknas, d.v.s. att glimmerkorn beräknas som runda som i sin tur gör att finballast med stora mängder glimmer blir synbarligen alltmer grovkornig [21]. En skillnad mellan traditionell siktning och lasersiktning är att fraktionerna beräknas individuellt 1 Mätosäkerheten är beräknad med täckningsfaktorn 2, vilket ger en konfidensnivå på ca 95 % Mätosäkerheten anges som (%) relativt eller absolut (abs %) eller i övrigt gällande enhet, t ex. MPa, kg/m 3 [19]. 23

30 (korn %) för lasersiktning och vikt % för traditionell siktning [21]. Dessutom ger lasersiktning resultatmässigt större korn än traditionell siktning. En annan skillnad är att större korn mäts genom traditionell siktning jämfört med lasersiktning [19], se figur 3.2. Figur 3.1 Traditionell siktning med skakapparat [19] Figur 3.2 Lasersiktning - ljusdiffraktion [19] 3.2 Torrhalt och densitet för tillsatsmedel Som tidigare nämnts, används tillsatsmedel för att modifiera betongens egenskaper i färskt såväl som hårdnat tillstånd [8]. Tillsatsmedlen är vattenlösliga med en aktiv substans från några vikt-% upp till 45 % [19]. Torrhalten fås genom att dela vikten av aktiv substans genom totalvikten. Förändringar i torrhalten bidrar till förändringar i densiteten [19]. 3.3 Bindetid och vattenbehov Vattenbehovet fås ut genom att dividera mängden vatten och mängden cement. För finare cement är vattenbehovet i regel högre [19]. För nyblandad pasta mäts standardkonsistensen med en Ø 10 mm nål (300 g) som ska falla ner till en viss djup i pastan, se figur 3.3. Bindetiden är den tid det tar för nålen att falla ett visst djup i pastan (6 ± 3) mm från botten, d.v.s. den tid det tar för att uppnå styvheten [19]. Figur 3.3 Standardkonsistensnål [19] 3.4 Densitet och Blaine Blaine är ett mått på cementens finhet med enheten m 2 /kg. Ju finare finmalet cement desto högre Blainevärde. Blaine mäter hur fort luftström passerar genom kornbädden, d.v.s. mått på tätpackningen av kornen. När sammansättningens ändras genom att tillsätta kalksten i cement får detta konsekvenser på Blaine värdet. För att bedöma om cementet har rätt sammansättning mäts densiteten [19]. 24

31 3.5 Värmeutveckling under reaktionsförlopp i mikrokalorimeter (TAM) Värmeutveckling är ett mått på den värme som utvecklas av de tidiga cementreaktionerna. Kravet finns för cementens värmeutveckling (MH = moderate Heat, begränsar sprickrisk), enligt SS får värdet inte överstiga 290 J/g. Årsmedelvärdet för anläggningscement skall vara 170 ± 20 kj/kg enligt överenskommelse mellan Skanska Betong och Cementa [19]. 3.6 SO3 och gipskristallvatten Mängden sulfater som finns i cementet beskrivs med SO 3. Sulfater finns i form av tillsatt gips och klinker. Dessa behövs för att reglera bindetiden till rätt nivå och optimera hållfastheten [19]. Hos cementa tillsätts gips CaSO 4*2H 2O som har två kristallvatten (dihydrat) i cementet. Vid malning till cement skapas det värmeutveckling där en del av kristallvattnet omvandlas till gips med halvt kristallvatten CaSO 4*1/2H 2O (hemihydrat). Förhållandet mellan dihydrat och hemihydrat är avvattningsgraden. För höga halter av hemihydrat har visat sig ge upphov till segare konsistens och eventuellt konsistenstapp [19]. 3.7 Glödförlust, CO2 och beräknad mängd kalksten Glödförlusten mäts genom att värma upp cementet och mäta viktförlusten vid 975 ± 25 C. Detta ger upplysningar om cementet är fuktskadat eller innehåller kalksten [8]. Eftersom CO 2 står i proportion till innehållet av kalksten, beräknas kalkstensinnehållet med hjälp av CO 2 [19]. 3.8 Alkali Båda Na 2O och K 2O tillhör alkalierna och brukar summeras till Na 2O-ekvivalent (0,658 * K 2O + Na 2O) för att fastställa totala alkaliinnehållet. För anläggningscementet får alkaliinnehållet inte överstiga 0,6 % enligt SS [19]. 3.9 Kemisk sammansättning inkl. fri CaO De fyra grundelementen CaO, SiO 2, Fe 2O 3 och Al 2O 3 bildar de fyra cementmineralen C 3S, C 2S, C 4AF, C 3A. För att möta upp kraven för bland annat tidig och sen hållfasthet kan justeringar göras på dessa mineraler. MgO förekommer också där men binds inte med de fyra cementmineralen. Kalk som inte bundits under ugnsprocessen stannar kvar som CaO (fri kalk) [19]. 25

32 4 Teoretisk analys 4.1 Cement Cement har en stor påverkan på betongens samtliga egenskaper, som hållfasthet, värmeutveckling och beständighet. Den kemiska sammansättningen påverkar alltifrån betongens hanterbarhet, färg och beständighet [10]. Kemisk sammansättning C 3S, Alit Mineralet alit reagerar snabbt med vatten och har störst betydelse för hållfasthetsutvecklingen fram till 28 dagar. Figur 4.2 visar att högre alithalt ger snabbare hållfasthetsutveckling, d.v.s. högre korttidshållfasthet [10]. C 2S, Belit Mineralet belit reagerar långsamt med vatten och har störst betydelse för hållfastheten på lång sikt, d.v.s. långsammare men högre långtidshållfasthet. Förhållandet mellan alit och belit beskriver cementens hållfasthetsutveckling, se figur 4.1. Ett långsamhårdnande cement består av % belit [10]. C 3A, Aluminat Aliminat och vatten reagerar väldigt snabbt, vilket ger en snabb bindning om ingen retardator tillsätts. Dessutom har aluminat betydande roll för cementets beständighet mot sulfater [10]. C 4AF, Ferrit Reaktionshastigheten är normalt hög från början, men varierar beroende på sammansättningen. Ferrit bidrar till tidigt hållfasthet och mörk färg [10]. Figur 4.1 Klinkermineral tryckhållfasthetsutveckling [10] Figur 4.2 Förhållandet mellan alit och hållfasthet [10] 26

33 MgO, Magnesiumoxid Magnesiumoxid är uppblandat med kalciumkarbonat, som utgör huvudkomponenten för kalksten. För att inte orsaka volymbeständighetsproblem bör magnesiumoxidhalten ligga på 5 % av cementvikten [10]. Kalciumsulfat, gips Gipsen karakteriseras som retardator för aluminatens reaktion med vatten. Dessutom bidrar den till högre hållfasthet, däremot kan höga halter ge volymbeständighetsproblem [10]. Alkalisulfat Som tidigare nämnts benämns natrium och kalium tillsammans alkali. Alkalisulfater påverkar betongens tidiga reologiska egenskap. För cement med högre alkalihalt behöver betongen mer vatten [10]. CaO, fri kalk Vid förbränning av cementmineralen bildas fri CaO (fri kalk) i ugnen. För höga halter påverkar konsistenstapp och ge upphov till expansion, dessutom kostar det mer energi för att omvandla fri kalk till bunden kalk [10]. Blaine Specifik yta Specifik yta för de flesta cementtyperna ligger på m 2 /kg. Desto högre specifik yta som mäts ju större är kontaktytan med vatten, vilket ger snabbare reaktioner. Figur 4.3 visar tre kornfördelningskurvor för cement med olika specifik yta. Kornstorleksfördelningen är inte beroende av specifik yta, d.v.s. cement med samma specifika yta kan ha olika kornfördelningar. Dessutom fås en ökning av vattenbehovet och en viss konsistens [10]. Figur 4.3 Cementen kornfördelningskurva [10] Kornfördelning Fraktioner som ligger mellan 0 och 3 µm har störst inflytande på hållfastheten i tidig ålder (1 dygn), medan fraktioner mellan 3 och 25 µm har störst inflytande på hållfastheten vid högre ålder, d.v.s. 28 dygnhållfasthet [10]. 27

34 Temperatur Vid höga härdningstemperaturer fås högre korttidshållfasthet och lägre långtidshållfasthet. Detta beror på att den högre temperaturen påverkar den kemiska rektionerna som bildar annorlunda reaktionsprodukter. Figur 4.4 visar hållfasthetsutvecklingen för det långsamma cementet (Std) påverkas mer av härdningstemperaturen jämfört med den snabba cementet (SH) [10]. Figur 4.4 Förhållandet mellan hållfasthet och temperatur [10] Variationer Vid cementtillverkning anges variationen som standardavvikelsen för 28 dygnhållfastheten. Provningsmetodens noggrannhet har visat en variation i hållfastheten på 2,0-2,5 MPa (ca 5 %). Någon sänkning av variationen går inte att mäta, då det har visat sig att två olika provningsanstalter som utfört provningar utan att något fel uppstått visat en variation på 5 MPa (10 %) [22]. Konsistens Konsistensförändringarna i cementet bestäms av sulfatreaktionerna fram till bindning. Figur 4.5 visar en illustration över sulfatreaktionerna i cementpastans konsistens. Höga alkalihalter ( 1 %) skapar konsistensproblem, pga. att de lättlösliga sulfaterna tillsammans med gips ger en falsk snabbindning. Däremot kan låga aluminat - och alkalihalter orsaka ett lågt vattenbehov vid blandning som i sin tur ger konsistensförluster [10]. Figur 4.5 Kristallbildning i cementpasta vid olika sulfatlösningar [10] 28

35 Bindetid Den tid betongen är bearbetbar bestäms av cementens bindetid. Bindetiden påverkas av flera faktorer, t.ex. vct och temperatur. Vid blandning av tillsatsmaterial blir bindningstiden längre för betongen. Vid höga Aluminathalter fås kortare bindningstider [10]. Hållfasthet Hög cementhållfasthet ger upphov till hög betonghållfasthet, med förutsättningarna att resten av delmaterialen är desamma i mängd och proportion, se figur 4.6. Betongens och cementens förhållande varierar för olika cementtyper. Denna variation är beroende av vct. Vid låga vct är förhållandet mellan betongoch cementhållfasthet gynnsammare för anläggningscement och vid höga vct är det gynnsammare med Slite Std enligt figur 4.7. Orsaken till detta är olika separations- och komprimeringsegenskaper, vilka påverkas av alkalihalten och specifika ytan. Betongens hållfasthetsvariation som är kopplade till cementens skillnad i hållfasthet är liten jämförelse med det hållfasthetsintervall betongen spänner över. Den hållfasthetskillnad som förekommer för cementen (± 3 MPa), se figur 4.8, går inte att spåra i betongen, då andra faktorer som variationer i ballast, härdning, etc. påverkar också betongens hållfasthet [10]. Figur 4.6 Förhållandet mellan betong- och cementhållfasthet [10] Figur 4.7 Tryckhållfasthet för olika cement, vct beroende [10] Figur 4.8 Uppmätta cementhållfasthet vid konstant vct [10] 29

36 4.2 Ballast Betongens sammansättning påverkas av ballastens egenskaper som gradering (kornstorleksfördelning), fillerhalt, slamhalt, maximal kornstorlek (d max), kornform och ytbeskaffenhet. Dessa egenskaper har inverkan på den färska och hårdnade betongen [23]. Kornfördelning Ballastens kornfördelning har en stor påverkan på betongens vattenbehov och den färska betongens arbetbarhet och stabilitet. Dessutom påverkas hållfastheten, tätheten och beständigheten hos den hårdnande betongen [23]. Graderingskurva Som tidigare nämnts bestäms kornfördelningen med hjälp av siktning enligt SS Lämpliga kornstorleksfördelningar för fingrus redovisas i figur 4.9, där området mellan kurvan A och B är lämpligast. Siktkurvan får inte underskrida eller ligga för nära kurva B då det påverkar gjutegenskaperna negativt, men däremot kan den överskrida kurva A, om förundersökning ger tillträdställande resultat [23]. Finmaterialhalten < 0,25 mm i ballasten har mest inflytande på betongens arbetbarhet, men också för betong som avses vattentäta med porfria ytor. Stenmaterialet i ballasten har jämfört med finmaterialet inte lika stor betydelse [23]. Figur 4.9 Graderingskurvor [23] 30

37 Specifik yta Specifik yta kännetecknas som förhållandet mellan ballastens yta och dess volym och är beroende av kornformen och dess storlek, se figur Med en växande kornstorlek avtar specifika ytan, medan övergång mellan rundat naturmaterial till krossat bidrar till en växande specifik yta [23]. Figur 4.10 Specifika yta och kornstorlek [23] Maximal kornstorlek, d max Större kornstorlekar medför minskat vattenbehov. Figur 4.11 visar att vid bibehållen cementhalt och minskat vattenbehov växer hållfastheten till en början och gör betongen inhomogen. Vid ytterligare växande d max avtar hållfastheten. Undersökningar har visat att den högsta hållfastheten uppnås vid d max 20 mm [23]. Figur 4.11 d max inverkan på 28 dygnhållfasthet [23] 31

38 Fillerhalt En ökning av fillerhalten < 0,125 mm och lägre cementhalt resulterar till bättre hållfasthet. Dessutom har fillers mineralsammansättning inverkan på hållfastheten, då dess påverkan är större vid mald filler jämfört med naturmaterial. Med eliminering av andelen ballast < 0,1 mm erhålls bättre hållfasthet och frostbeständighet. Detta beror på att den eliminerade ballasten innehåller glimmer och andra ogynnsamma finpartiklar [23]. Graderingsvariation Graderingsvariationer i ballasten skapar variationer i betongens egenskaper. Sorteringen av fraktionernas spridning till en bestämd siktkurva reducerar variationerna. Med dagens teknik kan den önskade siktkurvan fås och jämnare graderingar, men det lönar sig inte ekonomisk att sortera alltför långt [23]. Figur 4.12 visar att tillfredsställande variationsområden för stenfraktioner. Kornfördelnigen bör vara sorterad så att siktkurvan faller inom streckade området. För sten och fingrus är tillfredsställande variationsområdet ± 0,3 enheter hos finmodulen (arean över kurvan) [23]. Figur 4.12 Ballastfraktions variationsområde [23] 32

39 4.3 Flyttillsatsmedel Flyttillsatsmedel har stor effekt på betongen och har minimala retardationer. Betongens egenskaper som vattenhalt minskas med % och krympningen reduceras [8]. Figur 4.13 visar förhållandet mellan vct och sättmått, där A beskriver konsistensändring vid konstant vct, B beskriver minskning av vct vid konstant konsistens och C en kombination av A och B [12]. Figur 4.13 Flytmedlens inverkan på vct, tryckhållfasthet och sättmått [12] Inverkan på färsk betong Den största inverkan flytmedlet har på betongen är på dess konsistens, där vattenhalten sänks med % för styv konsistens och % för lösare konsistens [12]. Figur 4.14 visar att flytmedel inte alltid ger önskad flyttid, då betongen förlorar konsistens innan gjutningen är klar [12]. Figur 4.14 Förhållandet mellan sättmått och blandning [12] 33

40 Inverkan på hårdnad betong En alltför hög dosering av flytmedel vid låga temperaturer kan förorsaka retarderande hållfasthetstillväxt. Figur 4.15 visar effekten av flytmedel på tryckhållfasthet vid olika temperaturer [12]. Figur 4.15 Flytmedlens temperaturinverkan a) Melamin b) Naftalen [12] Förhållandet mellan vct och tryckhållfastheten varierar inte om betongen innehåller melamin- eller naftalenbaserade flytmedel i jämförelse med betong utan flytmedel [12]. 34

41 5 Deskriptiv analys 5.1 Göteborg Flytmedel: Värdena är jämna för både torrhalt och densitet, se bilaga E. Ballast: Siktningarna ser jämna ut för den manuella siktningen. Däremot finns en viss variation bland de större siktarna, se figur A.1 i bilaga A. Lasersiktningen ser också jämn ut, förutom att prov är grövre än de övriga och prov någorlunda finare än övriga, se figur B.1 i bilaga B. Kalkstenfiller: Siktningarna har en viss variation, där prov är finast och prov som grövst jämfört med övriga, se figur D.1 i bilaga D. Cement: Lasersiktningen ser jämna ut, se figur C.1 i bilaga C. Bindetid: Ser jämnt och bra ut, förutom prov som ligger något under kravet 170 ± 30 min, se figur F.1 i bilaga F Vattenbehovet: Uppvisar ett jämnt vattenbehov för Deg Anl, se bilaga F.1. Specifik yta enligt Blaine: Visar jämna värden för de flesta prover förutom prov som visar lite högre med 392 m 2 /kg, se bilaga F.2. Densitet: Prov ligger lite högre upp jämfört med de övriga proverna. För övrigt ser det jämnt ut, se figur E.5 i bilaga E.2. Värmeutvecklingen efter 1 dygn: Årsmedelvärdet för Anl.cement ska ligga på 170 ± 20 kj/kg. Värdena ser jämna ut och uppfyller kraven, se bilaga F.3 S0 3-halt: Enligt kraven i EN får inte halten överstiga 3 %, vilket uppfylls. För övrigt ser det jämnt ut, se bilaga F.4. Avvattningsgrad: Deg. Anl har jämna värden förutom prov som ligger lite lägre med 36,3 %, se bilaga F.4. Hemihydrat: För höga värden kan ge upphov till större behov av vatten/flytmedel och eventuellt större konsistenstapp. En minimering rekommenderas och helst ska den inte överstiga 3 %. Grafen visar högt värde för prov med 2,9 % och prov med 2,8 % och lågt värde för prov med 1,4 %, se bilaga F.4. Dihydrat: En allt högre halt ger upphov till segare cement. Nivåerna ser lite högre ut för prov och , för övrigt ser det jämnt ut, se bilaga F.4. Glödförlust: Nivåerna är jämna och ligger runt 2 %, däremot ligger prov lite högre med 2,3 % se bilaga F.5. CO 2: Nivåerna ligger omkring 1 % är i proportion till mängden kalksten i cementet, se bilaga F.5. 35

42 Kalksteninnehåll: Enligt kraven från i EN ska kalksteninnehållet inte överstiga 5 % för anläggningscement. Nivåerna ser jämna ut, förutom för prov som ligger lite högt med 3 %, se bilaga F.5. Na 2O-ekv: Uträkning av uppmätt halt K 2O till motvarande halt Na 2O med hjälp av molekylvikter och sedan summerar denna halt med uppmätt Na 2O till en total alkalihalt kallad Na 2O-ekv [19]. Nivåerna varierar mellan 0,40 och 0,53 %. Enligt standarden (SS ) ska den total alkalin ligga på max 0,60 %, se bilaga F.6. K 2O: Följer Na2O-ekv beteende, men varierar något mot Na2O, se bilaga F.6. Na 2O: Följer Na2O-ekv beteende, men varierar något mot K2O, se bilaga F.6. CaO, SiO 2, Fe 2O 3, Al 2O 3 och MgO: Som tidigare nämnts utgör dessa grundelementet som bildar de fyra cementmineralen. Nivåerna ser jämna ut för övrigt, se bilaga F.7. Fri CaO: Beroende på hur klinkern bränns skapas den fria kalken (Fri Cao), där alltför höga nivåer kan ge ett mer reaktiv cement. Prov visar högsta värdet på 1,54 % och prov visar det lägsta värdet på 0,55 %. Dessa kan ge viss skillnad i konsistens och konsistenstapp, se bilaga F.7. Sammanställning Göteborg Tabell 5.1 nedan redovisar en sammanställning på spridningarna för Göteborg fabriken. Den största spridningen ligger hos MgO, med en spridning på 33,21 % och minst spridning hos Blaine, där spridningen ligger på 0,33 %. Dessutom förekommer stora spridningar i ballast 0-8 mm (19,14 %), kalkfiller (13,25 %). För den kemiska sammansättningen har vi stora spridningar hos Gl.f 950 C, CO 2, CaSO 4x0,5H 2O och K 2O. Hos Göteborg har totalt 6 recept analyserats. Dessa har haft stora spridningar i både sättmått och hållfasthet. Störst spridning visade recept 347 och 348 med en spridning på 21,12 % och 22,63 % i sättmått. För hållfastheten var spridningen 5,38 % och 5,62 %. Minst spridning visade recept 357 och 358 med 22,63 % och 21,12 % i sättmått. Spridningarna i hållfasthet motsvarade 5,62 % och 5,38 %. 36

43 Göteborg Enhet Max Min Medelvärde Standardavvikelse Andel spridning % Ballast 0-8 mm FM mm 1,82 1,04 1,34 0,26 19,14 Ballast 0-8 mm < 0,25 mm FM µm 212,56 193,55 200,89 5,82 2,90 Kalkfiller FM µm 104,34 79,23 91,23 12,09 13,25 Cement kornstorlek Flytmedel FM µm 22,18 20,72 21,73 0,47 2,15 Torrhalt % 24,92 24,20 24,41 0,23 0,95 Densitet kg/m , , ,93 1,77 0,17 Vatten % 26,80 25,60 26,17 0,31 1,20 Vicat min 175,00 135,00 158,08 11,09 7,02 CO 2 % 1,28 0,79 0,97 0,14 14,11 Kalksten beräknad % 3,23 2,00 2,45 0,35 14,11 Blaine manuell m 2 /kg 392,00 306,00 352,31 21,66 6,15 Densitet Kg/m , , ,25 10,02 0,31 SO 3 % 2,69 2,40 2,52 0,10 3,78 Gl.f 950 C % 2,31 1,78 1,95 0,17 8,49 Avvattningsgrad % 85,44 36,29 59,59 11,26 18,90 Cement CaSO 4x0,5H 2O % 2,93 1,40 2,33 0,41 17,60 CaSO 4x2H 2O % 2,46 0,41 1,61 0,48 30,02 TAM 1d J/g 174,50 151,20 162,85 7,68 4,72 CaO % 64,25 63,16 63,75 0,34 0,54 SiO 2 % 21,71 21,28 21,53 0,17 0,77 Al 2O 3 % 3,87 3,26 3,66 0,16 4,50 Fe 2O 3 % 4,57 4,12 4,47 0,11 2,53 MgO % 1,38 0,88 0,96 0,13 13,58 Fri CaO % 1,54 0,55 1,01 0,34 33,21 K 2O % 0,68 0,55 0,61 0,04 6,54 Na 2O % 0,13 0,04 0,08 0,03 32,05 37

44 Recept Na2Oekvivalent % 0,53 0,40 0,48 0,04 7, Sättmått mm 220,00 110,00 170,71 33,45 19,59 Hållfasthet MPa 62,49 58,08 59,45 1,59 2,67 Sättmått mm 190,00 130,00 167,14 22,89 13,69 Hållfasthet MPa 54,55 50,97 52,71 1,11 2,10 Sättmått mm 240,00 80,00 168,00 38,02 22,63 Hållfasthet MPa 62,76 52,21 55,68 3,13 5,62 Sättmått mm 230,00 140,00 187,00 28,30 15,14 Hållfasthet MPa 55,33 52,12 53,68 1,09 2,03 Sättmått mm 220,00 150,00 185,83 22,34 12,02 Hållfasthet MPa 51,09 46,20 47,99 1,60 3,33 Sättmått mm 200,00 80,00 159,09 33,60 21,12 Hållfasthet MPa 60,94 51,93 55,50 2,99 5,38 Tabell 5.1 Spridningsanalys, Göteborg 38

45 Låsningsresultat, Göteborg Här nedan redovisas de sammanfattade låsningsresultaten, se bilaga I. Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 29%$ (A)$Finare$ 71%$ (B)$Grövre$ 29%$ (A)$Finare$ 71%$ Låsning av ballast 0-8 mm Över och under kornstorleksfördelning kalk Sä#må#,'mm' (B)$Grövre$ 33%$ (A)$Finare$ 67%$ Hållf.&28d&MPa& (B)$Grövre$ 67%$ (A)$Finare$ 33%$ Låsning av ballast 0-8 mm Över och under flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm' (B)$Lägre$ 44%$ (A)$Högre$ 56%$ Hållf.&28d&MPa& (B)$Lägre$ 33%$ (A)$Högre$ 67%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm B"Grövre" 52%" A"Finare" 48%" B"Grövre" 78%" A"Finare" 22%" Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning kalk B"Grövre" 50%" A"Finare" 50%" B"Grövre" 50%" A"Finare" 50%" 39

46 Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Över och under flytmedel (torrhalt och densitet) B"Lägre" 41%" A"Högre" 59%" B"Lägre" 55%" A"Högre" 45%" Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm' (B)$Grövre$ 73%$ (A)$Finare$ 27%$ Hållf.&28d&MPa& (B)$Grövre$ 73%$ (A)$Finare$ 27%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 64%$ (A)$Finare$ 36%$ (B)$Grövre$ 57%$ (A)$Finare$ 43%$ Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Över och under kornstorleksfördelning kalk (B)$Grövre$ 40%$ (A)$Finare$ 60%$ (B)$Grövre$ 25%$ (A)$Finare$ 75%$ Låsning av kalkfiller Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm (B)$Grövre$ 80%$ (A)$Finare$ 20%$ (B)$Grövre$ 50%$ (A)$Finare$ 50%$ 40

47 Låsning av kalkfiller Sä#må#,'mm' Hållf.&28d&MPa& (A)$Finare$ 0%$ Över och under kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm (B)$Grövre$ 33%$ (A)$Finare$ 67%$ (B)$Grövre$ 100%$ Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Låsning av kalkfiller Över och under flytmedel (torrhalt och densitet) B"Lägre" 40%" A"Högre" 60%" B"Lägre" 67%" A"Högre" 33%" Låsning av ballast 0-8 mm Vid låsning av ballast 0-8 mm visar 71 % av kombinationerna att finare ballast 0-8 mm < 0,25 mm ger större sättmått. Samma siffror visas för hållfastheten, d.v.s. 71 % finare ballast 0-8 mm ger upphov till högre hållfasthet. Kalkfördelningen uppvisar 67 % av kombinationerna med finare kalkfördelning ett större sättmått. Motsvarade siffror visas för hållfastheten, d.v.s. 67 % av de grövre fördelningarna ger högre hållfasthet. Flytmedlen visar 56 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet ett större sättmått, medan 67 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet ger upphov till högre hållfasthet. Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm framgår det att 52 % av kombinationerna med grövre ballast 0-8 mm ger upphov till större sättmått. Hållfastheten visar att 78 % av kombinationerna med grövre ballast 0-8 mm resulterar till högre hållfasthet. Fördelningen av kalk visar att 50 % av kombinationerna ger högre sättmått, d.v.s. andelen kombinationer med finfördelade och grovfördelade ballast 0-8 mm som ger upphov till högre hållfasthet är samma. Samma siffror visas för hållfastheten. Flytmedlen framgår det att 59 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet resulterar till större sättmått. Samma siffror visades vid låsning av ballast 0-8 mm, medan 67 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet ger upphov till högre hållfasthet. Låsning av flytmedlen (torrhalt och densitet) Vid låsning av flytmedlen redovisas det att 73 % av kombinationerna med grövre ballast fördelning 0-8 mm ger större sättmått. Samma siffror redovisas för en högre hållfasthet. Vid kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm framgår att 64 % av kombinationerna med grövre ger större sättmått och 57 % av kombinationerna med den grövre ballastfördelningen 0-8 mm < 0,25 mm ger upphov till högre hållfasthet. 41

48 Vid kalkfördelning framgår det att 60 % av kombinationerna med finare kalkfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar det sig att 75 % av kombinationer med finare kalkfördelning ger upphov till högre hållfasthet. Låsning av kalkfiller För denna låsning har antalet kombinationer inte varit tillräckligt stort. Där bör en viss error tas till hänsyn. Här framgår det att 80 % av kombinationerna med den grövre ballastfördelningen 0-8 mm ger större sättmått, medan 50 % av kombinationerna med den grövre och finare ballastfördelning 0-8 mm ger högre hållfasthet. Vid ballastfördelning 0-8 mm < 0,25 mm framgår det att 67 % av kombinationerna med finare fördelning visar större sättmått och 100 % av kombinationerna ger högre hållfasthet. Gällande flytmedlen redogörs det att 60 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet visar större sättmått. Här framgår det att hållfastheten är högre för 67 % av kombinationerna med lägre torrhalt och densitet. Låsning av cement Cementfördelningen är hyfsat identiskt fördelad för Göteborg, därav har ingen låsning gjorts för cementet. 42

49 5.2 Luleå Flytmedel: Värdena är jämna för både torrhalt och densitet för alla prover förutom prov som har en alltför hög torrhalt på 28,4 %, vilket inte uppfyller kraven. Provets densitet faller inom kraven men är högt jämfört med de övriga proverna, se figur E.2 och figur E.6 i bilaga E Ballast: Siktningarna ser jämna ut för den manuella siktningen. Däremot finns en viss variation bland de större siktarna, se figur A.2 i bilaga A. Lasersiktningen ser också jämn ut, förutom att prov är grövre än de övriga och prov någorlunda finare än övriga, se figur B.2 i bilaga B. Cement: Lasersiktningen ser jämna ut, se figur C.2 i bilaga C. Bindetid: Prov , och ligger något över kravet 170 ± 30 min, se bilaga G.1. Vattenbehovet: Uppvisar ett jämnt vattenbehov för Deg Anl, se bilaga G.1. Specifik yta enligt Blaine: Visar jämna värden för de flesta prover, se bilaga G.2. Densitet: Nivåerna ser jämna ut. Värmeutvecklingen efter 1 dygn: Årsmedelvärdet för Anl.cement ska ligga på 170 ± 20 kj/kg. Värdena ser jämna ut och uppfyller kraven, se bilaga G.3. S0 3-halt: Enligt kraven EN får inte halten överstiga 3 %, vilket uppfylls. För övrigt ser det jämnt ut, se bilaga G.4. Avvattningsgrad: Prov ligger högst med 90 % och prov som lägst med 68 %, se bilaga G.4. Hemihydrat: För höga värden kan ge upphov till större behov av vatten/flytmedel och eventuellt större konsistenstapp. En minimering rekommenderas och helst ska den inte överstiga 3 %. Grafen visar högt värde för prov med 3,1 % och lägst värde för prov med 1,8 %, se bilaga G.4. Dihydrat: En allt högre halt ger upphov till segare cement. Högsta värdet visar prov med 1,2 % och lägsta värdet visar med 0,3 %, se bilaga G.4. Glödförlust: Nivåerna är jämna och ligger runt 2 %, se bilaga G.5. CO 2: Nivåerna ligger omkring 1,3 % är i proportion till mängden kalksten i cementet. Kalksteninnehåll: Enligt kraven i EN ska kalksteninnehållet inte överstiga 5 % för anläggningscement. Nivåerna ser jämna ut och ligger runt 3 %, se bilaga G.5. Na 2O-ekv: Uträkning av uppmätt halt K 2O till motvarande halt Na 2O med hjälp av molekylvikter och sedan summerar denna halt med uppmätt Na 2O till en total alkalihalt kallad Na 2O-ekv [19]. Nivåerna varierar mellan 0,50 och 0,63 %, där prov visar högsta värdet 0,63 %, 43

50 vilket ligger över kravet. Enligt standarden (SS ) ska den total alkalin ligga på max 0,60 %, se bilaga G.6. K 2O: Prov visar ett högt värde på 0,63 %, för övrigt följer den Na2O-ekv beteende, se bilaga G.6. Na 2O: Följer Na2O-ekv beteende, med något varierande nivåer, se bilaga G.6. CaO, SiO 2, Fe 2O 3, Al 2O 3 och MgO: Som tidigare nämnts utgör dessa grundelementet som bildar de fyra cementmineralen. Nivåerna är någorlunda jämna, se bilaga G.7. Fri CaO: Beroende på hur klinkern bränns skapas den fria kalken (Fri CaO), där alltför höga nivåer kan ge ett mer reaktiv cement. Nivåerna varierar mellan 0,51 och 1,0 % vilket är någorlunda jämnt, se bilaga G.7. Sammanställning Luleå Tabell 5.2 nedan redovisar en sammanställning på spridningarna för Luleåfabriken. Den största spridningen ligger hos CaSO 4x2H 2O, med en spridning på 52,43 % och minst spridning hos cementens densitet, där spridningen ligger på 0,28 %. Dessutom förekommer stora spridningar i ballast 0-8 mm (18,38 %), cementet (4,28 %), men också för den kemiska sammansättningen där stora spridningar ligger hos Fri CaO, Na 2O och CaSO 4x2H 2O. Hos Luleå har totalt 4 recept analyserats. Dessa har haft stora spridningar i både sättmått och hållfasthet. Störst spridning visade recept A458FFR med en spridning på 17,59 % i sättmått och 13,44 % i hållfasthet. Minst spridning visade recept A50ÄLFR med 6,06 % i sättmått och 3,82 % i hållfasthet. 44

51 Luleå Enheten Max Min Medelvärde Standardavvikelse Andel spridning % Ballast 0-8 mm FM mm 1,74 1,09 1,32 0,24 18,38 Ballast 0-8 mm < 0,25 mm Cement kornstorlek Flytmedel FM µm 184,49 153,81 167,00 8,73 5,23 FM µm 23,83 21,46 22,67 0,97 4,28 Torrhalt % 28,40 23,89 24,60 1,40 5,50 Densitet kg/m , , ,20 3,80 0,40 Vatten % 26,20 25,80 26,04 0,17 0,64 Vicat min 215,00 160,00 194,00 21,91 11,29 CO 2 % 1,33 1,19 1,26 0,06 5,12 Kalksten beräknad % 3,32 2,97 3,16 0,16 5,12 Blaine, manuell m2/kg 356,00 330,00 342,40 10,81 3,16 Densitet kg/m3 3220, , ,26 9,00 0,28 SO 3 % 2,89 2,51 2,72 0,14 5,03 Gl.f 950 C % 2,07 1,82 1,91 0,11 5,52 Avvattningsgrad % 90,17 68,71 79,59 9,67 12,15 CaSO 4x0,5H 2O % 3,11 1,81 2,56 0,47 18,51 Cement CaSO 4x2H 2O % 1,19 0,34 0,65 0,34 52,43 TAM 1d J/g 181,90 158,60 169,20 9,85 5,82 CaO % 64,07 63,15 63,71 0,40 0,63 SiO 2 % 22,13 21,40 21,67 0,29 1,35 Al 2O 3 % 3,56 3,25 3,43 0,13 3,69 Fe 2O 3 % 4,59 4,03 4,30 0,26 6,13 MgO % 1,64 1,39 1,53 0,10 6,76 Fri CaO % 1,01 0,51 0,68 0,20 28,86 K 2O % 0,63 0,54 0,58 0,03 5,79 Na 2O % 0,22 0,14 0,19 0,04 19,20 Na 2O-ekvivalent % 0,63 0,50 0,57 0,05 8,14 45

52 Recept A458HFFR A45ÄLFR A50ÄLFR A45GLFR Sättmått mm 270,00 190,00 236,67 41,63 17,59 Hållfasthet MPa 53,40 41,20 48,67 6,54 13,44 Sättmått mm 200,00 170,00 178,33 11,69 6,56 Hållfasthet MPa 54,70 46,00 49,85 3,59 7,21 Sättmått mm 180,00 160,00 165,00 10,00 6,06 Hållfasthet MPa 55,50 50,80 53,45 2,04 3,82 Sättmått mm 160,00 140,00 152,50 9,57 6,28 Hållfasthet MPa 54,70 48,80 51,40 2,50 4,86 Tabell 5.2 Spridningsanalys, Luleå Låsningsresultat, Luleå Här nedan redovisas de sammanfattade låsningsresultaten, se bilaga J. Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' (B)$Grövre$ 0%$ Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning cement (A)$Finare$ 100%$ (B)$Grövre$ 67%$ (A)$Finare$ 33%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' (B)$Lägre$ 0%$ Hållf.&28d,&MPa&& Över och under flytmedel (torrhalt och densitet) (A)$Högre$ 100%$ (B)$Lägre$ 75%$ (A)$Högre$ 25%$ Låsning av ballast > 0,25 mm Vid låsning av ballast 0-8 mm visar alla kombinationer att finare ballast 0-8 mm har större sättmått. Siffrorna för hållfastheten visar att 67 % av de grövre ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet. Sammanställningen av Luleås kombinationer har inte kunnat ge rimliga cirkeldiagramer pga. antalet kombinationer har inte varit tillräckliga, därav har endast cirkeldiagram för ballast 0-8 mm framförts. 46

53 5.3 Norrköping Flytmedel: Värdena är jämna för både torrhalt och densitet, se figur E.3 i bilaga E.1 och figur E.7 i bilaga E.2. Ballast: Siktningarna ser jämna ut för den manuella siktningen för både 0-8 mm och 0-4 mm, se figur A.3 och A.4 i bilaga A. Lasersiktningen ser också jämn ut för fraktioner < 0,25 mm för både 0-8 mm och 0-4 mm, se figur B.3 i bilaga B. Kalkstenfiller: Siktningarna har stor variation, där prov är finast och prov som grövst jämfört med övriga, se figur D.2 i bilaga D. Cement: Lasersiktningen ser jämn ut, se figur C.3 i bilaga C. Bindetid: Har en viss variation men ligger inom kraven 170 ± 30 min. Stört värde visar prov med 170 min och minst för prov och med 140 min, se bilaga H.1. Vattenbehovet: Uppvisar ett jämnt vattenbehov, se bilaga H.1. Specifik yta enligt Blaine: Visar jämna värden med en viss variaton från 329 till 370 m 2 /kg, se bilaga H.2. Densitet: Prov ligger högst med 2104 kg/m 3 och lägst ligger prov med 3170 kg/m 3, i överslag ser det jämnt ut, se bilaga H.2. Värmeutvecklingen efter 1 dygn: Årsmedelvärdet för Anl. cement ligga på 170 ± 20 kj/kg. Värdena och ligger mellan 145 och 175 kj/kg, där prov ligger högst med 175 kj/kg, se bilaga H.3. S0 3-halt: Enligt kraven i EN får inte halten överstiga 3 %. Nivåerna är jämna och uppfyller kraven, se bilaga H.4. Avvattningsgrad: Prov och ligger lägst med 43,5 % och 43,8 % och högst ligger med 63,0 %, För övrigt ser det jämnt ut, se bilaga H.4. Hemihydrat: För höga värden kan ge upphov till större behov av vatten/flytmedel och eventuellt större konsistenstapp. En minimering rekommenderas och helst ska den inte överstiga 3 %. Grafen visar lägst värden för prov och med 1,62 % och 1,81 %, och högst värden för prov med 2,60 %. För övrigt ser det jämnt ut, se bilaga H.4. Dihydrat: En allt högre halt ger upphov till segare cement. Lägst värden för prov med 1,26 % och högst värden för prov med 2,32 %. För övrigt ser det jämnt ut, se bilaga H.4. Glödförlust: Nivåerna har en variation på 1,1 och 2,3 %, där högst ligger prov med 2,3 % och lägst prov med 1,0 %, se bilaga H.5. 47

54 CO 2: Nivåerna ligger omkring 0,14-1,33 % och är i proportion till mängden kalksten i cementet. Högst värde ligger hos prov med 1,13 % och lägst hos prov med 0,14 %, se bilaga H.5. Kalksteninnehåll: Enligt kraven från EN ska kalksteninnehållet inte överstiga 5 % för anläggningscement. Nivåerna har stora variationer från 0,36 till 3,36 %, där högst värdet ligger hos prov och lägst hos prov , se bilaga H.5. Na 2O-ekv: Uträkning av uppmätt halt K 2O till motvarande halt Na 2O med hjälp av molekylvikter och sedan summerar denna halt med uppmätt Na 2O till en total alkalihalt kallad Na 2O-ekv [19]. Nivåerna varierar mellan 0,46 och 0,55 %. Enligt standarden (SS ) ska den total alkalin ligga på max 0,60 %, se bilaga F.6. K 2O: Följer Na 2O-ekvivalent beteende, men varierar något mot Na 2O, se bilaga H.6. Na 2O: Den variera lite och följer nästan konsekvent Na 2O-ekvivalent, se bilaga H.6. CaO, SiO 2, Fe 2O 3, Al 2O 3 och MgO: Som tidigare nämnts utgör dessa grundelementet som bildar de fyra cementmineralen. Nivåerna ser jämna ut för övrigt, se bilaga H.7. Fri CaO: Beroende på hur klinkern bränns skapas den fria kalken (Fri CaO), där alltför höga nivåer kan ge ett mer reaktiv cement. Prov visar högsta värdet på 1,22 % och prov visar det lägsta värdet på 0,73 %. Dessa kan ge viss skillnad i konsistens och konsistenstapp, se bilaga H.7. 48

55 Sammanställning Norrköping Tabell 5.3 nedan redovisar en sammanställning på spridningarna för Norrköpingsfabriken. Den största spridningen ligger hos Kalksten Degerhamn, med en spridning på 65,88 % och minst spridning hos flytmedlens densitet, där spridningen ligger på 0,1 %. Dessutom förekommer stora spridningar i ballast 0-8 mm (20,67 %), kalkfiller (23,0 %), men också för den kemiska sammansättningen där stora spridningar ligger hos CaSO 4x2H 2O, CaSO 4x0,5H 2O, Gl.f 950 C, CO 2 och kalksten. Hos Norrköping har totalt 11 recept analyserats. Dessa har haft jämnare spridningar i både sättmått och hållfasthet jämfört med de övriga fabrikerna. Störst spridning i sättmått visade recept 44525L6 med en spridning på 7,70 % och minst visade recept 44525L6 med 2,13 %. Störst spridning i hållfasthet visade recept 44025H5 med 4,84 % och minst visade recept 1302L 1 med 0,29 %. 49

56 Norrköping Enheten Max Min Medelvärde Standaravvikelse Andel spridning % Ballast 0-8 mm FM mm 1,37 0,72 1,03 0,21 20,67 Ballast 0-8 mm < 0,25 mm FM µm 222,10 203,27 211,61 7,63 3,61 Ballast 0-4 mm FM mm 1,76 1,31 1,55 0,13 8,32 Ballast 0-4 mm < 0,25 mm FM µm 139,74 124,07 132,43 5,40 4,08 Kalkfiller FM µm 117,89 69,05 87,22 20,06 23,00 Cement kornstorlek Flytmedel FM µm 23,10 20,38 21,60 0,72 3,35 Torrhalt % 25,13 23,89 24,47 0,31 1,25 Densitet kg/m , , ,03 1,53 0,14 Vatten % 26,40 25,80 26,22 0,20 0,76 Vicat min 170,00 140,00 154,58 9,88 6,39 CO 2 % 1,33 0,14 0,83 0,36 43,28 Kalksten beräknad Kalksten beräknad Degerhamn % 3,37 0,36 2,10 0,91 43,28 % 2,50 0,36 1,35 0,89 65,88 Blaine, manuell m2/kg 370,00 329,00 349,67 11,86 3,39 Densitet kg/m3 3203, , ,39 8,99 0,28 SO 3 % 2,62 2,25 2,44 0,09 3,76 Cement Gl.f 950 C % 2,30 1,06 1,80 0,37 20,53 Avvattningsgrad % 63,04 43,49 56,37 6,67 11,84 CaSO 4x0,5H 2 O % 2,60 1,63 2,25 0,32 14,04 CaSO 4x2H 2O % 2,32 1,27 1,75 0,30 17,31 TAM 1d J/g 175,40 145,20 161,04 9,95 6,18 CaO % 64,31 63,29 63,84 0,28 0,43 SiO 2 % 22,19 21,31 21,69 0,30 1,39 Al 2O 3 % 3,88 3,58 3,74 0,10 2,57 Fe 2O 3 % 4,66 4,32 4,48 0,08 1,87 MgO % 1,01 0,93 0,97 0,03 2,62 Fri CaO % 1,22 0,73 0,96 0,14 14,64 50

57 K 2O % 0,70 0,56 0,61 0,04 6,73 Recept 1302 L H H L H L L H H H V3 Na 2O % 0,10 0,07 0,09 0,01 11,49 % 0,55 0,45 0,49 0,03 5,68 Sättmått mm 160,00 140,00 150,00 7,07 4,71 Hållfasthet MPa 37,40 37,10 37,22 0,11 0,29 Sättmått mm 220,00 170,00 199,17 12,40 6,23 Hållfasthet MPa 39,00 35,40 36,47 0,98 2,70 Sättmått mm 220,00 190,00 203,57 10,08 4,95 Hållfasthet MPa 44,80 42,60 43,45 0,66 1,52 Sättmått mm 150,00 140,00 146,00 5,48 3,75 Hållfasthet MPa 44,20 43,70 43,92 0,19 0,44 Sättmått mm 220,00 210,00 217,50 4,63 2,13 Hållfasthet MPa 64,90 57,10 62,31 2,60 4,17 Sättmått mm 180,00 150,00 162,86 12,54 7,70 Hållfasthet MPa 65,20 63,80 64,53 0,58 0,90 Sättmått mm 180,00 160,00 171,11 7,82 4,57 Hållfasthet MPa 66,10 55,90 61,33 2,70 4,40 Sättmått mm 220,00 190,00 207,00 9,49 4,58 Hållfasthet MPa 63,10 55,20 59,47 2,88 4,84 Sättmått mm 230,00 190,00 208,00 13,17 6,33 Hållfasthet MPa 55,00 51,30 53,70 0,96 1,78 Sättmått mm 220,00 190,00 208,00 10,14 4,88 Hållfasthet MPa 55,80 48,00 53,81 1,97 3,66 Sättmått mm 730,00 660,00 705,00 16,89 2,40 Na 2Oekvivalent Utbredningsmått MPa 57,90 50,20 54,94 1,75 3,19 Tabell 5.3 Spridningsanalys, Norrköping 51

58 Låsningsresultat, Norrköping Här nedan redovisas de sammanfattade låsningsresultaten, se bilaga K. Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm (B)$Grövre$ 54%$ (A)$Finare$ 46%$ (B)$Grövre$ 39%$ (A)$Finare$ 61%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 36%$ (A)$Finare$ 64%$ (B)$Grövre$ 47%$ (A)$Finare$ 53%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 53%$ (A)$Finare$ 47%$ (B)$Grövre$ 54%$ (A)$Finare$ 46%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning kalk (B)$Grövre$ 50%$ (A)$Finare$ 50%$ (B)$Grövre$ 44%$ (A)$Finare$ 56%$ Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning cement (B)$Grövre$ 70%$ (A)$Finare$ 30%$ (B)$Grövre$ 54%$ (A)$Finare$ 46%$ 52

59 Låsning av ballast 0-8 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Högre och lägre flytmedel (torrhalt och densitet) (B)$Lägre$ 54%$ (A)$Högre$ 46%$ (B)$Lägre$ 72%$ (A)$Högre$ 28%$ Låsning av ballast 0-4 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm (B)$Grövre$ 53%$ (A)$Finare$ 47%$ (B)$Grövre$ 42%$ (A)$Finare$ 58%$ Låsning av ballast 0-4 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 33%$ (A)$Finare$ 67%$ (B)$Grövre$ 45%$ (A)$Finare$ 55%$ Låsning av ballast 0-4 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 60%$ (A)$Finare$ 40%$ (B)$Grövre$ 58%$ (A)$Finare$ 42%$ Låsning av ballast 0-4 mm (B)$Grövre$ 9%$ Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning kalk (A)$Finare$ 91%$ (B)$Grövre$ 50%$ (A)$Finare$ 50%$ Låsning av ballast 0-4 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning cement (B)$Grövre$ 56%$ (A)$Finare$ 44%$ (B)$Grövre$ 52%$ (A)$Finare$ 48%$ 53

60 Låsning av ballast 0-4 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Högre och lägre flytmedel (torrhalt och densitet) (B)$Lägre$ 44%$ (A)$Högre$ 56%$ (B)$Lägre$ 50%$ (A)$Högre$ 50%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm (B)$Grövre$ 44%$ (A)$Finare$ 56%$ (B)$Grövre$ 61%$ (A)$Finare$ 39%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm (B)$Grövre$ 41%$ (A)$Finare$ 59%$ (B)$Grövre$ 55%$ (A)$Finare$ 45%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 53%$ (A)$Finare$ 47%$ (B)$Grövre$ 47%$ (A)$Finare$ 53%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&&& Över och under kornstorleksfördelning kalk (B)$Grövre$ 25%$ (A)$Finare$ 75%$ (B)$Grövre$ 33%$ (A)$Finare$ 67%$ Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' (A)$Finare$ 6%$ Hållf.&28d,&MPa&&&& Över och under kornstorleksfördelning cement (B)$Grövre$ 94%$ (B)$Grövre$ 39%$ (A)$Finare$ 61%$ 54

61 Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&&& Högre och lägre flytmedel (torrhalt och densitet) (B)$Lägre$ 47%$ (A)$Högre$ 53%$ (B)$Lägre$ 65%$ (A)$Högre$ 35%$ Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm (B)$Grövre$ 60%$ (A)$Finare$ 40%$ (B)$Grövre$ 67%$ (A)$Finare$ 33%$ Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm (B)$Grövre$ 39%$ (A)$Finare$ 61%$ (B)$Grövre$ 43%$ (A)$Finare$ 57%$ Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 35%$ (A)$Finare$ 65%$ (B)$Grövre$ 49%$ (A)$Finare$ 51%$ Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' (B)$Grövre$ 0%$ Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning kalk (A)$Finare$ 100%$ (B)$Grövre$ 56%$ (A)$Finare$ 44%$ Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning cement (B)$Grövre$ 71%$ (A)$Finare$ 29%$ (B)$Grövre$ 63%$ (A)$Finare$ 37%$ 55

62 Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Högre och lägre flytmedel (torrhalt och densitet) (B)$Lägre$ 45%$ (A)$Högre$ 55%$ (B)$Lägre$ 56%$ (A)$Högre$ 44%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm (B)$Grövre$ 58%$ (A)$Finare$ 42%$ (B)$Grövre$ 43%$ (A)$Finare$ 57%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm (B)$Grövre$ 58%$ (A)$Finare$ 42%$ (B)$Grövre$ 43%$ (A)$Finare$ 57%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 44%$ (A)$Finare$ 56%$ (B)$Grövre$ 50%$ (A)$Finare$ 50%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm (B)$Grövre$ 44%$ (A)$Finare$ 56%$ (B)$Grövre$ 44%$ (A)$Finare$ 56%$ Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Sä#må#,'mm'' Hållf.&28d,&MPa&& Över och under kornstorleksfördelning kalk (B)$Grövre$ 50%$ (A)$Finare$ 50%$ (B)$Grövre$ 71%$ (A)$Finare$ 29%$ 56

63 Låsning av flytmedel (torrhalt och densitet) Över och under kornstorleksfördelning cement Sä#må#,'mm'' (B)$Grövre$ 82%$ (A)$ Finare$ 18%$ Hållf.&28d,&MPa&& (B)$Grövre$ 70%$ (A)$Finare$ 30%$ Låsning av ballast 0-8 mm Vid låsning av ballast 0-8 mm för ballastfördelning 0-4 mm visar att 54 % av kombinationerna störst sättmått för grövre ballast 0-4 mm. Däremot visar 61 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm högre hållfasthet. Vid ballastfördelning 0-8 mm < 0,25 visar att 64 % av kombinationerna ger större sättmått och 53 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm < 0,25 mm ger högre hållfasthet. Vid ballastfördelning 0-4 mm < 0,25 visar att 53 % av antalet kombinationer ger störst sättmått för grövre ballast 0-4 < 0,25 mm och 54 % av kombinationerna med grövre ballast 0-4 mm < 0,25 mm ger upphov till högre hållfasthet. Kalkfördelningen uppvisar 50 % av kombinationerna med grövre kalkfördelning ett större sättmått och 56 % av kombinationerna med finare kalkfördelning ger högre hållfasthet. Cementfördelningen visar att 70 % kombinationer med grövre cementfördelning gett upphov till större sättmått. Dessutom visar 54 % av kombinationerna med grövre cementfördelning högre hållfasthet. Flytmedlen visar 54 % av kombinationerna med lägre torrhalt och densitet ett större sättmått. Dessutom visar att 72 % av kombinationerna att lägre torrhalt och densitet ger högre hållfasthet. Låsning av ballast 0-4 mm Vid ballastfördelning 0-8 mm visar att 53 % av kombinationerna med grövre ballastfördelning 0-8 mm ger störst sättmått och 58 % av kombinationerna med finare fördelning av ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet. Fördelningen av ballast 0-8 mm < 0,25 mm framgår det att 67 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm ger upphov till större sättmått. Dessutom visar att 55 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet. Kornfördelningen av ballast 0-4 mm < 0,25 mm uppvisar 60 % av kombinationerna med grövre ballast 0-4 mm < 0,25 mm störst sättmått. Däremot visar 58 % av den grövre ballast 0-4 mm < 0,25 mm högre hållfasthet. Fördelningen av kalk uppvisar att 91 % av kombinationerna med finare kalkfördelningen ger ett större sättmått. Dessutom visar att 50 % av kombinationerna med grövre och finare kalkfördelning ger högre hållfasthet. Cementfördelningen visar att 56 % kombinationer med grövre cementfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar 52 % av kombinationerna med grövre cementfördelning högre hållfasthet. 57

64 I flytmedlen framgår det att 56 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet resulterar till större sättmått. Dessutom visar att 50 % av kombinationerna med högre och finare torrhalt och densitet ger högre hållfasthet. Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm framgår det att 56 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm ger upphov till större sättmått. Dessutom framgår det att 61 % av kombinationerna med grövre ballast 0-8 mm resulterar till högre hållfasthet. Kornfördelning av ballast 0-4 mm visar att 59 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm ger störst sättmått och 55 % av kombinationerna med grövre ballast 0-4 mm ger upphov till högre hållfasthet. För ballast 0-4 < 0,25 mm framgår det att 53 % av kombinationerna med grövre ballast 0-4 mm < 0, 25 mm ger störst sättmått. Motsvarade siffror framgår hos hållfastheten, d.v.s. 53 % av kombinationerna med den finare sorteringen av ballast 0-4 mm < 0,25 resulterar till högre hållfasthet. Fördelningen av kalk uppvisar att 75 % av kombinationerna med finare kalkfördelningen ger ett större sättmått och 67 % av kombinationerna med finare kalkfördelning har resulterat till högre hållfasthet. Cementfördelningen visar att 94 % kombinationer med grövre cementfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar att 61 % av kombinationerna med grövre cementfördelning ger högre hållfasthet. I flytmedlen framgår det att 53 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet resulterar till större sättmått. För hållfastheten visar analysen att 65 % av kombinationerna med lägre torrhalt och densitet högre hållfasthet. Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm framgår det att 60 % av kombinationerna med grövre ballast 0-8 mm ger upphov till större sättmått. Dessutom framgår det att 67 % av kombinationerna med grövre ballast 0-8 mm resulterar till högre hållfasthet. Kornfördelning av ballast 0-4 mm visar att 61 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm ger större sättmått och 57 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm ger upphov till högre hållfasthet. För ballast 0-8 < 0,25 mm framgår det att 65 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm < 0, 25 mm ger störst sättmått och 51 % av kombinationerna med grövre sorteringen av ballast 0-4 mm < 0,25 ger högre hållfasthet. Fördelningen av kalk uppvisar att alla kombinationer med finare kalkfördelningen ger ett större sättmått. Dessutom visar att 56 % av kombinationerna med grövre kalkfördelning har resulterat till högre hållfasthet. Cementfördelningen visar att 71 % kombinationer med grövre cementfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar att 63 % av kombinationerna med grövre cementfördelning ger högre hållfasthet. I flytmedlen framgår det att 55 % av kombinationerna med högre torrhalt och densitet resulterar till större sättmått och 56 % av kombinationerna med lägre torrhalt och densitet ger högre hållfasthet. 58

65 Låsning av flytmedlen (torrhalt och densitet) Vid låsning av flytmedlen redovisas det att 58 % av kombinationerna med grövre ballastfördelning 0-8 mm ger större sättmått. Tittar vi på hållfastheten visar det sig att 57 % av kombinationerna med den finare ballastfördelningen 0-8 mm ger upphov till högre hållfasthet. Kornfördelning av ballast 0-4 mm visar att 58 % av kombinationerna med grövre ballast 0-4 mm störst sättmått och 57 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm ger upphov till högre hållfasthet. Vid ballastfördelning 0-8 mm < 0,25 mm visar 56 % av kombinationerna med finare fördelning av ballast 0-8 < 0.25 mm större sättmått och 50 % av kombinationerna med grövre 0-8 < 0.25 mm ballastfördelning ger högre hållfasthet. För ballast 0-4 < 0,25 mm framgår det att 56 % av kombinationerna med finare ballast 0-4 mm < 0, 25 mm ger större sättmått och 56 % av kombinationerna med finare sorteringen av ballast 0-4 mm < 0,25 ger högre hållfasthet. Vid kalkfördelning framgår det att 50 % av kombinationerna med finare kalkfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar det sig att 71 % av kombinationer med grövre kalkfördelning ger upphov till högre hållfasthet. Cementfördelningen visar att 82 % kombinationer med grövre cementfördelning ger upphov till större sättmått. Dessutom visar 70 % av kombinationerna med grövre cementfördelning ger högre hållfasthet. Låsning av kalkfiller För denna låsning har antalet kombinationer inte varit tillräckligt stort, därav har ingen låsning utförts. Låsning av cement Cementfördelningen är hyfsat identiskt fördelad för Norrköping, därav har ingen låsning gjorts för cementet. 59

66 6 Resultatsammanställning Med hänsyn till spridningarna hos fabrikerna och deras delmaterial så klarar de sig i stort sett bra. I analyserna visar det sig att det finns vissa delmaterial som bidrar till spridningar hos den färska betongen men också små spridningar i hållfastheten. För den traditionella ballastsiktningen har det visat sig finnas stora spridningar hos alla fabriker, däremot är skillnaderna små mellan fabrikerna. Luleå 0-8 mm uppvisar bäst sortering med en spridning på 18,38 %. Sämst sortering visar Norrköping 0-8 mm med störst spridning på 20,67 %. Norrköping 0-4 mm visar en spridning på 8,32 %, vilket är ganska bra. Göteborg 0-8 mm är medelbra jämfört med de övriga och har en spridning på 19,14 %. Tabell 6.1 redovisar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar 0-8 mm ballast beteende. Göteborg visar vid låsning av kalkfiller att 80 % av kombinationerna vid grövre ballast 0-8 mm ger upphov till störst sättmått. Vid låsning av flytmedel visar 75 % av kombinationerna att finare ballast 0-8 mm ger högst hållfasthet. Luleå saknar data och därmed har ingen analys kunnat utföras. Hos Norrköping är värdena någorlunda jämnare. Däremot visar låsning ballast 0-4 mm < 0,25 mm att 67 % av kombinationerna för grövre ballast 0-8 mm ger upphov till högst hållfasthet. Ballast 0-8 mm Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Göteborg Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 71 % F 71 % F Flytmedel 73 % G 75 % F Kalkfiller 80 % G 50 % G/F Norrköping Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 60 % G 67 % G Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 56 % G 61 % F Ballast 0-4 mm 53 % G 58 % F Flytmedel 58 % G 57 % F Tabell 6.1 Sammanställning av ballast 0-8 mm, F = finare och G = grövre Tabell 6.2 visar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar ballast 0-4 mm. Ballast 0-4 mm har endast använts hos Norrköping, därmed har ingen analys kunnat göras för de övriga fabrikerna. För övrigt ser värdena jämna ut. Ballast 0-4 mm Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Norrköping Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 61 % F 57 % F Ballast 0-8 mm 54 % G 61 % F Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 59 % G 55 % F Flytmedel 58 % G 57 % F Tabell 6.2 Sammanställning av ballast 0-4 mm, F = finare och G = grövre Resultatet från lasersiktning för ballast 0-8 mm < 0,25 mm visar betydligt lägre spridningar jämfört med traditionell siktning. Störst spridning visar Luleå med 5,23 % och minst spridning visar Göteborg med 2,90 %. Norrköping hamnar mellan med en spridning på 3,61 %. Lasersiktningen för Norrköping 0-4 mm < 0,25 mm visar 4,08 %. 60

67 Teorin gällande ballastkornfördelning säger att en ökning av fillerhalten < 0,125 mm ger högre hållfasthet. Större kornstorlekar medför att vattenbehovet minskas, vilket bidrar till en viss mån av ökad hållfasthet, dvs. d max=20 mm därefter fås en avtagande hållfasthet. Ballast 0-8 mm < 0,25 mm har större inflytande på betongens konsistens. Graderingsvariationer skapar skillnader i betongens egenskaper, genom att reducera variationen uppnås en minskad påverkan på betongens egenskaper som hållfasthet och konsistens. Tabell 6.3 visar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar ballast 0-8 < 0,25 mm. Hos Göteborg visar vid låsning av ballast 0-8 mm att 71 % av alla kombinationer för finare ballast 0-8 < 0,25 mm ger upphov till högst hållfasthet. Vid låsning av kalkfiller framgår att alla kombinationer hos grövre ballast 0-8 < 0,25 mm ger högst hållfasthet. Luleå saknar data och därmed har ingen analys kunnat utföras. Hos Norrköping är värdena jämnare jämfört med Göteborg. Däremot visar låsning ballast 0-4 mm att 67 % av kombinationerna med finare ballast 0-8 mm < 0,25 resulterar i störst sättmått. Ballast 0-8 mm < 0,25 mm Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Göteborg Ballast 0-8 mm 71 % F 71 % F Flytmedel 64 % G 57 % G Kalkfiller 67 % F 100 % G Norrköping Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 65 % F 51 % F Ballast 0-8 mm 64 % F 53 % F Ballast 0-4 mm 67 % F 55 % F Flytmedel 56 % F 50 % G/F Tabell 6.3 Sammanställning av ballast 0-8 mm < 0,25 mm, F = finare och G = grövre Tabell 6.4 nedan visar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar ballast 0-4 < 0,25 mm. Värdena är ganska jämna för både sättmått och hållfasthet. Ballast 0-4 mm < 0,25 mm Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Norrköping Ballast 0-4 mm 60 % G 58 % G Ballast 0-8 mm 53 % G 54 % G Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 59 % G 55 % F Flytmedel 56 % F 56 % F Tabell 6.4 Sammanställning av ballast 0-4 > 0,25 mm, F = finare och G = grövre Kalkfiller användes endast hos Göteborgs och Norrköpings fabriker. I en jämförelse av andel spridning mellan fabrikerna visar Norrköping störst spridning med 23,0 % och Göteborg 13,25 % 2. Enligt analyser från CBI har det visat sig att bäst resultat uppnås då cement och kalkfiller blandas före tillsättning av ballast. Kalkfiller bidrar till att ge högre hållfasthet vid både tidig ålder och 28 dygn [24]. 2 Utan att veta vad för slags kalkfiller som Norrköpingfabriken och Göteborgfabriken använder så kan man på Nordkalks hemsida se att specifikationen för Limus 20 på samma sikt; passerande % och Limus 15 på samma sikt; passerande % [19]. 61

68 Tabell 6.5 nedan visar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar kalkfiller. Hos Göteborg visar analysen vid låsning av ballast 0-8 mm och ballast 0-8 mm < 0,25 mm att 67 % av kombinationerna med grövre kalkfiller ger upphov till störst sättmått. Däremot visar vid låsning av flytmedel att 73 % av kombinationerna med grövre kalkfiller ger högst hållfasthet. Hos Luleå har inget kalkfiller använts och därmed har ingen analys kunnat framställas för fabriken. Norrköping visar vid låsning av ballast 0-4 mm < 0,25 mm att alla kombinationerna med finare kalkfiller har störst sättmått. Vid låsning av flytmedel framgår det att 71 % av kombinationerna med grövre kalkfiller har högst hållfasthet. Kalkfiller Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Göteborg Ballast 0-8 mm 67 % G 67 % G Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 67 % G 67 % G Flytmedel 60 % F 73 % G Norrköping Ballast 0-8 mm 50 % G/F 56 % L Ballast 0-4 mm 91 % F 50 % G/F Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 75 % G 67 % G Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 100 % F 56 % G Flytmedel 50 % G/F 71 % G Tabell 6.5 Sammanställning av kalkfiller, F = finare och G = grövre Cementkornfördelningen har varit ganska jämna för de tre fabrikerna. Störst spridning förekommer hos Luleå med 4,28 % och minst hos Göteborg med 2,15 %, därmed hamnar Norrköping i mitten med en spridning på 3,35 %. Enligt teorin har fraktioner 0-3 µm störst inflytande på hållfastheten i tidig ålder (1 dygn) medan fraktioner mellan 3-25 µm har större påverkan på hållfastheten vid högre ålder (28 dygn). Tabell 6.6 visar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar cementen. Cementkornfördelningen hos Göteborg har varit jämn och därmed har ingen analys kunnat genomförs för fabriken. Hos Luleå framförs det att vid låsning av ballast 0-8 mm uppnås störst sättmått av alla kombinationer med finare cement. Däremot visar 67 % kombinationerna med grövre cement högst hållfasthet. Hos Norrköping visar vid låsning ballast 0-8 < 0,25 mm att 94 % av kombinationerna med finare cement ger upphov till störst sättmått. Vid låsning av flytmedel visar det sig att 70 % av kombinationerna med grövre cement ger högst hållfasthet. Cement Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Luleå Ballast 0-8 mm 100 % F 67 % G Norrköping Ballast 0-8 mm 70 % G 54 % G Ballast 0-4 mm 56 % G 52 % G Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 94 % F 61 % G Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 71 % G 63 % G Flytmedel 82 % G 70 % G Tabell 6.6 Sammanställning av cement, F = finare och G = grövre 62

69 Spridningen i CO 2 har varit ganska ojämn för de olika fabrikerna. Störst spridning hade Norrköping med 43,28 % och minst hade Luleå med 5,20 %. Spridningarna i Göteborg faller in mellan med 14,11 %. Samma spridning gäller för kalkstensinnehållet, eftersom CO 2 står i proportion till innehållet av kalksten. Avseende avvattningsgraden har störst spridning uppkommit hos Göteborg med 18,90 % och minst hos Norrköping med 11,84 %. Luleås fabrik hamnade mellan med en spridning på 12,15 %. En översikt av spridningarna i hemihydrat och dihydrat har visat störst spridning i hemihydrat hos Luleå med 18,51 % och minst hos Norrköping med 14,04 %. Vilket därmed gör att Göteborg hamnar mellan med en spridning på 17,60 %, däremot har större spridningar förekommit på dihydrat. Luleå visar 52,43 %, Göteborg 30,02 % och Norrköping 17,31 %. Enligt teorin kan alltför höga halter av hemihydrat ge upphov till segare konsistenser och påverka den färska betongen. Spridningarna på fri CaO är störst hos Göteborg med 33,21 % och minst hos Norrköping med 14,64 %. Luleå ligger inte så långt ifrån Göteborg och hamnar på %. I teorin redogörs det att alltför höga halter kan ge upphov till konsistenstapp vilket kan orsaka expansion. Alkalisulfaterna visar störst spridning hos natrium jämfört med kalium. Här förekommer störst spridning för natrium hos Göteborg med 31,05 % och minst hos Norrköping med 11,49 %. Luleås hamnar mellan med en spridning på 19,20 %. Alkalisulfater påverkar betongens tidiga konsistens. Cement med alltför höga halter av alkali kräver mer vatten. Spridningarna i hållfastheten har varit ganska jämna, däremot fanns det betydligt större spridningar i sättmått. Göteborg visar störst spridning i hållfasthet jämfört med de övriga fabrikerna, medan störst spridning i sättmått visas hos Luleå. Norrköping hade jämnare spridningar jämfört med de övriga fabrikerna. Hos Göteborgs fabrik visar recept 347 störst spridning jämfört med fabrikens övriga recept. En spridning på 22,63 % för sättmått och 5,62 % i hållfasthet. Minst spridning visade recept 358 med 12,02 % för sättmått och 3,33 % i hållfasthet. Hos Luleås fabrik dominerade recept A458HFFR med störst spridning jämfört med de övriga recepten; en spridning på 17,59 % för sättmått och 13,44 % i hållfasthet. Minst spridning hamnade hos recept A50ÄLFR med 6,06 % för sättmått och 3,82 % i hållfasthet. Hos Norrköping visar recept 44525L6 störst spridning i sättmått med 7,70 % jämfört med fabrikens övriga recept. Störst spridning i hållfasthet visar recept 44025H5 med 4,84 %. Minst spridning i sättmått visar recept 44525L6 med 2,13 % och minst spridning i hållfasthet visar recept 1302L 1 med 0,29 %. Flytmedlen hos de tre fabrikerna visar ett alltför högt värde för torrhalten hos Luleå med en spridning på 5,5 %. I Norrköping hamnade spridningen på 1,3 % och för Göteborg blev spridningen 0,95 %, vilket är jämna värden och uppfyller specifikationerna. Enligt teorin kan reducering av betongens vattenhalt med % uppnås med användning av flytmedel. Vid bibehållen vattenhalt och ökat flytmedel uppnås en lösare konsistens och konstant hållfasthet. En sänkning av vattenhalten leder till ökad hållfasthet. Dessutom visar det sig att vid låga temperaturer ger flytmedlen en retarderad hållfasthetstillväxt. 63

70 Tabell 6.7 redovisar en sammanställning av parameterlåsningarna när vi analyserar flytmedelens beteende. Göteborg visar tämligen jämna värden för både sättmått och hållfasthet. Hos Luleå visar alla kombinationer vid låsning av ballast 0-8 mm att högre flytmedel ger störst sättmått. För hållfastheten visar 75 % av kombinationerna att mindre flytmedel ger större hållfasthet, däremot skall en viss error observeras hos Luleå då antalet recept inte har varit tillräckligt. Hos Norrköping är värden jämna för sättmått och hållfastheten däremot visar ballast 0-8 mm låsningen att 72 % av kombinationerna ger högre hållfasthet vid lägre flytmedel. Flytmedel Parameterlåsning Sättmått (störst) Hållfasthet (högst) Göteborg Ballast 0-8 mm 56 % H 67 % H Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 56 % H 67 % H Kalkfiller 60 % H 67 % L Luleå Ballast 0-8 mm 100 % H 75 % L Norrköping Ballast 0-8 mm 54 % L 72 % L Ballast 0-4 mm 56 % H 50 % H/L Ballast 0-8 mm < 0,25 mm 53 % H 65 % L Ballast 0-4 mm < 0,25 mm 55 % H 56 % L Tabell 6.7 Sammanställning av flytmedel, H = högre och L = lägre 64

71 7 Slutsatser Analyserna har visat en viss spridning i delmaterialen hos alla fabriker. Luleå visade minst spridning i ballast 0-8 mm och störst spridning uppvisades hos Norrköping. Däremot har Luleå haft störst spridning i ballast 0-8 mm < 0,25 mm och minst spridning visades hos Göteborg. Kalkfiller har endast använts hos Göteborg och Norrköping därav har ingen analys kunnat utföras för Luleå. Störst spridning i kalkfiller uppvisades hos Norrköping. För cementkornstorleksfördelningen har spridningarna varit väldigt små hos alla fabriker. Dock visade Luleå jämfört med de övriga fabrikerna störst spridning. Lasersiktningen visade störst spridning hos Luleå och minst hos Göteborg. Spridningarna i flytmedlen är nästan försumbara för de enskilda fabrikerna. Dock uppvisades störst spridning Luleå och minst visade Göteborg. För cementets kemiska sammansättning uppvisade störst spridning hos Göteborg och minst hos Norrköping. Analyserna har visat störst spridning i sättmått hos Göteborg och minst hos Norrköping. Detta visar att spridningarna i ballast, kalkfiller, cement och flytmedel inte har haft någon konsekvent påverkan på sättmåttets spridning, se tabell 7.1. Analysen för hållfastheten har visat störst spridning hos Luleå och minst hos Norrköping. Samma relation har uppvisats för ballast < 0,25 mm och cementkornfördelningen, se tabell 7.1. Sättmått Hållfasthet Cementkemi Lasersiktning (ballast, cement och kalkfiller) och flytmedel Traditionell siktning (ballast 0-8) Göteborg Luleå Göteborg Luleå Norrköping Luleå Göteborg Luleå Norrköping Göteborg Norrköping Norrköping Norrköping Göteborg Luleå Tabell 7.1 Sammanställning av materialspridning, fabriken med störst spridning står överst. De egenskapsförändringar som uppstår då delmaterialen förändas åt något håll kan undersökas med den deskriptiva analysen störst spridning som visar hos betongens sättmått och mindre för hållfastheten. För ballast 0-8 mm visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Göteborg och Norrköping att grövre ballast resulterar i större sättmått. Hållfastheten visar något jämnare analys för Norrköping, d.v.s. där lika många låsningar säger att grövre ballastsortering ger högre hållfasthet som den finare sorteringen. För Göteborg visar majoriteten av låsningarna att finare ballast ger högre hållfasthet. För ballast 0-4 mm kan ingen slutsats dras då grövre och finare ballastkorn visar jämlikt i procentandel för störst sättmått och hållfasthet. För ballast 0-8 mm < 0,25 mm visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Göteborg och Norrköping att finare ballast resulterar i större sättmått. För hållfastheten visar Norrköping att små procentandelar att finare ballast ger högst hållfasthet. För Göteborg visar majoriteten av låsningarna att grövre ballast ger högre hållfasthet. För ballast 0-4 mm < 0,25 mm visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Norrköping att grövre ballast resulterar till högre sättmått. Hållfastheten visar något jämnare analys. 65

72 För kalkfiller visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Göteborg och Norrköping att finare kalkfiller resulterar i större sättmått. För hållfastheten visar analysen hos Norrköping att finare kalkfiller ger upphov till högre hållfasthet. Hos Göteborg visar majoriteten av låsningarna att grövre kalkfiller ger högre hållfasthet. För cement visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Luleå och Norrköping att grövre cement resulterar i större sättmått. För hållfastheten visar majoriteten att grövre cementsortering motsvarar högre hållfasthet. För flytmedel visar majoriteten av låsningarna för deskriptiva analysen hos Göteborg, Luleå och Norrköping att högre flytmedel resulterar i större sättmått. Analysen för hållfastheten visar Norrköping och Luleå en högre hållfasthet vid lägre flytmedel. Göteborg visar högre hållfasthet vid högre flytmedel. Figur 7.1 visar en sammanställning av vilka egenskapsförändringar i betongen som förväntas då respektive material förändras åt något håll, d.v.s. grövre ballast 0-8 mm ger störst sättmått och finare ger högre hållfasthet. Figur 7.1 Sammanställning av egenskapsförändringar i betongen 66

73 De analyser som motsäger, kan ha haft andra parametrar med större spridningar som påverkat konsistensen och hållfastheten i betongen. De övriga parametrar som har haft stora spridningar är hemihydrat och fri CaO, vilket kan ha orsakat variationer i den färska betongen. 67

74 8 Rekommendationer Dataseten vi har haft tillgång till är inte lämpliga för att köra någon statistisk modell på, d.v.s. antalet observationer är inte tillräckligt. För att kunna besvara frågeställningen avseende en systematisk metod rekommenderas regressionsanalys. Analysen bygger på att hitta sambandet mellan en beroende variabel och en eller flera oberoende variabler. Oberoende variabel är en variabel som antas påverka en annan variabel, kallad den beroende variabeln, dessa kan uttryckas som förklarade variabler och responsvariabel. Avsikten med en regressionsanalys är att få en bättre förståelse och beskrivning av sambandet mellan de responsoch oberoende variablerna. Metoden är att skapa en funktion som främst passar observerade dataseten. I vårt fall har vi två stycken responsvariabler d.v.s. hållfasthet och sättmått och flera oberoende (ballast, cement, kalk och flytmedel)- variabler, vilket leder oss till en multipelregression [25]. Multipelregression är den metod som används vid fler än en oberoende variabler. Regressionsekvationen (ekv 4) nedan visar responsvariabeln y (som påverkas), oberoende variabel x (som påverkar), regressionskoefficienterna β och ε d.v.s. felmarginalen [26]. Y = β! + β! X! +... β! X! + ε Ekv 4 Multipelregression kan utföras med olika metoder, där dessa kortfattat förklaras här nedan. All possible regressions (Enter metoden) testar och jämför all data tillsammans och analyserar ifall det finns något samband mellan dessa variabler och ifall någon variabel kan förkastas omgående [27]. Forward selection går ut på att testa och jämföra variablerna en efter en, d.v.s. när den tidigare variabeln är testad plockas det in en ny variabel. Under inplockningsprocessen kan samband hittas [27]. Backward elimination innebär här omvända forward selection metoden, d.v.s. alla variabler stoppas in där en efter en och plockas bort tills de uppstår ett starkt samband [27]. Vid stepwise regression jämförs variablerna var och en mot en beroende variabel. Med denna metod kan vissa variabler förkastas [27]. För att kunna tillämpa regression metoden behöver dataseten ha tillräckligt många observationer. För framtida undersökningar bör Skanska fokusera sig endast på ett recept med fler prover för alla tre fabriker. På följande sätt kan alla observationer sammanställas ihop från fabrikerna till ett som sedan kan analyseras tillsammans. 68

75 9 Litteraturförteckning [1] P. G. Burström, Betong, i Byggnadsmaterial, vol. 2, Studentlitteratur AB, Lund, December 2006, pp [2] O. Gälli, Ett naturligt material, Svensk Betong,, December 2013, pp [3] Svensk Betong, Koldioxidutsläpp, [Online]. Available: [4] S. G. Bergström, Materialet betong, i Betonghandbok, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp [5] B. Persson, Ideal partikelfördelning i högpresterande betong,, Lund Tekniska Högskolan, Lund, Mars 1995, pp [6] O. Henriksson, Finmaterialets betydelse för betongens flytegenskaper,, Lund Tekniska Högskolan, Lund, Juni 2005, pp. 2 [7] M. Gellerstedt, Deskriptiv statistik, i Tillämpad statistik, SPSS Akademin, Göteborg, 2008, pp [8] L. Johansson, Ballast, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1994, pp [9] F. Björk, K. Nilvér, J. Paulsen och K. Ödeen, Betong, i Kompendium i byggnadsmaterial, Kunglig Tekniska Högskolan, Stockholm, 2001, pp [10] S.-E. Johansson, Cement, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1994, pp [11] G. Klingstedt, Vatten, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1994, pp [12] K. Byfors, Tillsatsmedel, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1994, pp [13] Byggcert, Betong, April [Online]. Available: [14] A. Johansson och N. Petersons, Färsk betong, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp [15] P. Vedin, Färsk betong, i Sprutbetong förstärkning, Luleå Tekniska Universitet, Luleå, Juni 2006, p. 21. [16] G. Fagerlund, Hårdnad betong, Struktur, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp

76 [17] S.-E. Johansson och M. Janz, Cement-, kalk- och puzzolanreaktioner, i Olika bindemedels funktion vid djupstabilisering, Svensk Djupstabilisering, Linköping, 2002, pp [18] U. Belander, N. Petersons och P. Samuelsson, Hårdnad betong, Hållfasthet, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp [19] P. Koski, Kartläggning av variationer i delmaterial för tre av Skanskas betongfabriker,, Cementa Research AB, Stockholm, Februari [20] D. S. o. L. Johansson, Bestämning av kornstorleksfördelning, i Ballastkarakterisering, Örebro Universitet, Örebro, Juni 2007, p. 13. [21] B. Lagerblad, M. Westerholm och H.-E. Gram, Karakterisering av krossballast, i Bergkrossmaterial som ballast i Betong, CBI Betong Institutet, Cementa AB, Stockholm, 2011, p. 21. [22] B. Warris, Cement, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp [23] L. Johansson, Å. Skarendahl och B. Bojesson, Ballast, i Betonghandbok, vol. 2, AB Svensk byggtjänst, Stockholm, 1982, pp [24] R. M. Carthy, Filler i betong, CBI nytt, CBI Betong Institutet, 2001, p. 2 [25] O. Vejde, ollevejde, [Online]. Available: [26] Miljostatistik, Linjär regression, [Online]. Available: [27] R. Gunnarsson, Kvalitativ deskriptiv metod, [Online]. Available: 70

77 Bilagor A. Kornstorleksfördelning ballast... A.1 B. Kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm... B.3 C. Kornstorleksfördelning cement... C.5 D. Kornstorleksfördelning kalk... D.7 E. Flytmedel... E.8 E.1 Torrhalt... E.8 E.2 Densitet... E.10 F. Göteborg, cementkemi... F.12 F.1 Bindetid och vattenbehov... F.12 F.2 Blaine och densitet... F.12 F.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn... F.13 F.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3... F.13 F.5 CO 2, glödförlust och kalksten beräknad... F.14 F.6 Alkali: K 2O, Na 2O och Na 2O-ekv... F.14 F.7 Kemi... F.15 G. Luleå, cementkemi... G.15 G.1 Bindetid och vattenbehov... G.15 G.2 Blaine och densitet... G.16 G.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn... G.16 G.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3... G.17 G.5 CO 2, glödförlust och kalksten beräknad... G.17 G.6 Alkali: K 2O, Na 2O och Na 2O-ekv... G.18 G.7 Kemi... G.18 H. Norrköping, cementkemi... H.19 H.1 Bindetid och vattenbehov... H.19 H.2 Blaine och densitet... H.20 H.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn... H.20 H.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3... H.21 H.5 CO 2, glödförlust och kalksten beräknad... H.22 H.6 Alkali: K 2O, Na 2O och Na 2O-ekv... H.22 H.7 Kemi... H.23 I. Göteborg, analys... I.24 I.1 Låsning av ballast 0-8 mm... I.24

78 I.2 Låsning av ballast < 0,25mm... I.34 I.3 Låsning av kalkfiller... I.44 I.4 Låsning av flytmedel... I.50 J. Luleå, analys... J.63 J.1 Låsning av ballast > 0,25 mm... J.63 J.2 Låsning av ballast < 0,25mm... J.68 J.3 Låsning av flytmedel... J.71 K. Norrköping, analys... K.74 K.1 Låsning av ballast... K.74 K.2 Låsning av ballast 4 mm... K.93 K.3 Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25mm... K.113 K.4 Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25mm... K.133 K.5 Låsning av flytmedel... K.153 L. Göteborg, prover... L.165 M. Luleå, prover... M.166 N. Norrköping, prover... N.167

79 A. Kornstorleksfördelning ballast Passerande,)%) 100%# 90%# 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Göteborg#068#mm#7/12612# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# Figur A.1 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg 100%# Passerande,)%) 90%# 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Luleå#038#ank.28/1#313# Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Medelvärde# Figur A.2 Siktning av ballast 0-8 mm, Luleå A.1

80 100%# Passerande,)%) 90%# 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrk.#038#mm# ## Norrköping#038# ## Norrköping#038# # Norrköping#038# # Norrköping#038#(1307)# Norrköping#038## # Norrköping#038## # 20%# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Norrköping#038## # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# Figur A.3 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping 100%# Passerande,)%) 90%# 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrk.074mm, # Norrköping#074# ## Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Norrköping#074# # Medelvärdet# Figur A.4 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping A.2

81 B. Kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Göteborg"0"4"8,"<"0,25"mm,"121207" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm""28"jan"2013" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm""22"feb"2013" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm""19"mars"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm""17"april"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm""23"maj"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm""24"juni"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"9"juli"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"130827" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"130925" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"131022" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"131126" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"131219" Medelvärdet" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur B.1 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion- laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Luleå"0"1"8,"<"0,25"mm,"jan113" Luleå"0"1"8,"0,25"mm""28"feb" 2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""3"april" 2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""29"april" 2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""10"juni" 2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""130625" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""130909" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""131009" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm""131216" Medelvärde" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur B.2 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion- laser, Luleå B.3

82 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm,"dec"2012" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm""15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""6"maj"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""130531" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""(1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""130820" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""130925" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""131029" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""131126" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""131219" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"dec"2012" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm""23"jan"2013" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"0,25"mm""15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""6"maj"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""130531" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""(1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""130820" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""130925" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""131029" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""131126" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""131219" Medelvärdet"058mm" Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur B.3 Kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm, ljusdiffraktion- laser, Norrköping 100" "41244"Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm,"dec"2012" passerande(vol(%( 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" "41297"Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " "41324"Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" " "41348"Norrköping"0"5"8,"0,25"mm""15"mars" 2013" "41400"Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""6"maj" 2013" "41425"Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm""130531" "41244"Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"dec"2012" "41297"Norrköping"0"5"4,"0,25"mm""23"jan" 2013" "41324"Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " "41348"Norrköping"0"5"4,"0,25"mm""15"mars" 2013" "41400"Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""6"maj" 2013" "41425"Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""130531" "41250"Göteborg"0"5"8,"<"0,25"mm,"121207" "41302"Göteborg"0"5"8,"0,25"mm""28"jan"2013" "41327"Göteborg"0"5"8,"0,25"mm""22"feb"2013" "41352"Göteborg"0"5"8,"0,25"mm""19"mars" 2013" Norrk." " Luleå" " Gbg"130319" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur B.4 Kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm, ljusdiffraktion- laser, alla tre fabriker B.4

83 C. Kornstorleksfördelning cement passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" Göteborg"Slite"Anl"7/12:12"" Skanska"GBG"Deg"Anl"Jan":13" Skanska"GBG"Deg"Anl"Feb":13" Skanska"Göteborg"Deg"Anl"Mar":13" Skanska"Göteborg"Deg"Anl"Apr":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl"Maj":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl"Juni":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl"Juli":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl"2013:08:27" Skanska"Göteb."Deg"Anl"2013:09:25" Skanska"Göteb."Deg"Anl"2013:10:22" Skanska"Göteb."Deg"Anl"2013:11:26" Skanska"Göteb."Deg"Anl"2013:12:19" Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur C.1 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion- laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" "Luleå"Slite"Anl"130429" "Luleå"(Slite)"Anl"130610" "Luleå"Slite"Anl"(stod"bara" Anl)"130625" "Luleå"(Slite)"Anl"131009" Skanska"Luleå"Anl"131216" Medelvärde" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur C.2 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion- laser, Luleå C.5

84 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" "Norrköping""Dec"812"Deg"Anl" "Norrköping""Jan"813"Deg"Anl"" "Norrköping"""Anl"Feb"813" "Norrk."Deg"Anl"Mar"813" "Norrk."Deg"Anl"Maj"813" "Norrk."Deg"Anl"130531" "Norrk."Deg"Anl"(1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur C.3 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion- laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" "12,12,14""Norrköping""Dec",12"Deg" Anl" "13,01,01""Norrköping""Jan",13"Deg" Anl"" "13,02,19""Norrköping"""Anl"Feb",13" "13,03,15""Norrk."Deg"Anl"Mar",13" "13,05,06""Norrk."Deg"Anl"Maj",13" "12,12,07"Göteborg"Slite"Anl" 7/12,12"" "13,01,28"Skanska"GBG"Deg"Anl" Jan",13" "13,02,22"Skanska"GBG"Deg"Anl" Feb",13" "13,03,19"Skanska"Göteborg"Deg" Anl"Mar",13" "13,04,17"Skanska"Göteborg"Deg" Anl"Apr",13" "13,05,23"Skanska"Göteb."Deg"Anl" Maj",13" "13,04,29""Luleå"Slite"Anl"130429" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur C.4 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion- laser C.6

85 D. Kornstorleksfördelning kalk passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur D.1 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion- laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur D.2 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion- laser, Norrköping D.7

86 E. Flytmedel E.1 Torrhalt 25,5$ 25,0$ 24,9$ 24,8$ 24,5$ 24,2$ 24,5$ 24,2$ 24,3$ 24,3$ 24,3$ 24,6$ 24,4$ 24,3$ 24,2$ 24,3$ 24,0$ Torrhalt,$%$ 23,5$ 23,0$ 22,5$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$SA4X$ Dyn$SX4A$ Dyn$SX4A$ Dyn$SX4A$ Dyn$SX4A$ Dyn$SX4A$ SV4A$ SX4A$ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Gbg$ Figur E.1 Torrhalt, enligt produktblad: 24,0 ± 1,2 %, Göteborg 25,5% 25,0% 24,5% 24,4% 24,5% 24,4% 28,4% 24,5% 24,0% 23,9% 24,0% 23,9% 24,0% 23,9% Torrhalt,%%% 23,5% 23,0% 22,5% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% Dyn%SX.A% %jan.13% % % % % % % % % % Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Figur E.2 Torrhalt, enligt produktblad: 24,0 ± 1,2 %, Luleå E.8

87 25,5$ 25,1$ 25,0$ 24,5$ 24,4$ 24,3$ 24,4$ 24,7$ 24,6$ 24,6$ 24,3$ 24,2$ 24,5$ 24,6$ 24,0$ 23,9$ Torrhalt,$%$ 23,5$ 23,0$ 22,5$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ Dyn$SX1AS$ 171dec112$ 231jan$ $ $ $ $ (1307xx)$ $ $ $ $ $ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Figur E.3 Torrhalt, enligt produktblad: 24,0 ± 1,2 %, Norrköping 25,5$ 25,0$ 24,5$ 24,0$ 24,5$ 24,6$ 24,4$ 24,2$ 24,2$ 24,3$24,3$ 24,3$ 24,9$ 24,3$ 24,2$ 24,3$ 24,8$ 24,4$ 24,3$ 23,9$ 24,4$ 25,1$ 24,7$ 24,6$24,6$ 24,6$ 24,5$ 24,3$ 24,2$ 23,9$ 24,4$ 24,0$ 23,9$ 24,0$ 24,5$ 24,4$ 23,9$ 24,5$ 23,5$ Torrhalt,$%$ 23,0$ 22,5$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$Infra$ Dyn$SA6X$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ SV6A$ SX6A$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6AS$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ Dyn$SX6A$ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ 176dec612$ 236jan$ $ $ $ $ (1307xx)$ $ $ $ $ $ $jan613$ $ $ $ $ $ $ $ $ $ Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$Gbg$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Norrk.$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Figur E.4 Torrhalt, enligt produktblad: 24,0 ± 1,2 %, för alla tre fabriker E.9

88 E.2 Densitet 1090% 1085% 1080% 1075% 1070% 1065% 1067% 1067% 1069% 1068% 1068% 1067% 1068% 1068% 1069% 1065% 1064% 1064% 1065% Densitet,%kg/m3% 1060% 1055% 1050% Dyn%Infra%Dyn%Infra%Dyn%Infra%Dyn%Infra%Dyn%Infra%Dyn%SA3X%Dyn%SX3A%Dyn%SX3A%Dyn%SX3A%Dyn%SX3A%Dyn%SX3A% SV3A% SX3A% % % % % % % % % % % % % % Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Gbg% Figur E.5 Densitet, enligt produktblad: 1070 ± 20 kg/m 3, Göteborg 1090$ 1085$ 1080$ 1078$ 1075$ 1070$ 1065$ 1066$ 1068$ 1067$ 1067$ 1066$ 1069$ 1069$ 1068$ 1064$ Densitet,$kg/m3$ 1060$ 1055$ 1050$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ Dyn$SX/A$ $jan/13$ 13/02/28$ 13/04/03$ 13/04/29$ 13/06/10$ 13/06/25$ 13/09/09$ 13/10/09$ 13/11/04$ 13/12/16$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Luleå$ Figur E.6 Densitet, enligt produktblad: 1070 ± 20 kg/m 3, Luleå E.10

89 1090% 1085% 1080% Densitet,%kg/m3% 1075% 1070% 1065% 1069% 1068% 1069% 1069% 1071% 1070% 1068% 1068% 1068% 1067% 1065% 1066% 1060% 1055% 1050% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% Dyn%SX.AS% 17.dec.12% 23.jan% % % % % (1307xx)% % % % % % Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Figur E.7 Densitet, enligt produktblad: 1070 ± 20 kg/m 3, Norrköping 1090% 1085% 1080% 1078% 1075% 1070% 1065% 1071% 1069% 1068% 1069% 1069% 1070% 1067% 1067% 1068% 1067% 1068% 1068% 1069% 1069% 1069% 1069% 1068% 1068% 1068% 1068% 1067% 1068% 1068% 1067% 1066% 1066% 1067% 1066% 1065% 1065% 1065% 1064% 1064% 1064% Densitet,%kg/m3% 1060% 1055% 1050% Dyn%Infra% Dyn%Infra% Dyn%Infra% Dyn%Infra% Dyn%Infra% Dyn%SA3X% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% SV3A% SX3A% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3AS% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% Dyn%SX3A% % % % % % % % % % % % % % 173dec312% 233jan% % % % % (1307xx)% % % % % % %jan313% % % % % % % % % % Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg%Gbg% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Norrk.% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Luleå% Figur E.8 Densitet, enligt produktblad: 1070 ± 20 kg/m 3, för alla tre fabriker E.11

90 F. Göteborg, cementkemi F.1 Bindetid och vattenbehov 31$ 240$ 30$ 220$ 29$ 200$ Va/enbehov,(%( 28$ 27$ 26$ 170$ 135$ 150$ 155$ 155$ 145$ 160$ 165$ 155$ 175$ 155$ 165$ 170$ 180$ 160$ 140$ Binde&d,(minuter( VaDen$%$ Vicat$$min$ 25$ 120$ 24$ $Gbg$7/12012$Slite$Anl$ $GBG$Deg$Anl$Jan$013$ $GBG$Deg$Anl$Feb$013$ $Gbg$Deg$Anl$Mar$013$ Gbg$Deg$Anl$Apr$013$ Gbg$Deg$Anl$Maj$013$ Gbg$Deg$Anl$Juni$013$ GbgDeg$Anl$Juli$013$ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ 100$ Figur F.1 Bindetid och vattenbehov, Göteborg F.2 Blaine och densitet 550# 3250# 500# 3230# 3210# 450# 3190# Blaine,(m2/kg( 400# 350# 343# 360# 368# 366# 370# 362# 349# 392# 357# 342# 3170# 3150# 332# 333# 3130# Densitet,(kg/m3( 300# 306# 3110# 250# 3090# 3070# 200# #Gbg#7/12012#Slite#Anl# #GBG#Deg#Anl#Jan#013# #GBG#Deg#Anl#Feb#013# #Gbg#Deg#Anl#Mar#013# Gbg#Deg#Anl#Apr#013# Gbg#Deg#Anl#Maj#013# Gbg#Deg#Anl#Juni#013# GbgDeg#Anl#Juli#013# Gbg.#Deg#Anl# # Gbg.#Deg#Anl# # Gbg.#Deg#Anl# # Gbg#Deg#Anl# # Gbg.#Deg#Anl# # 3050# Blaine,#manuell#m2/kg# Densitet#kg/m3# Figur F.2 Blaine och densitet, Göteborg F.12

91 F.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn 240$ 230$ 220$ 210$ Värmeutv.,+J/g+ 200$ 190$ 180$ 170$ 160$ 150$ TAM$1d$J/g$ 140$ $Gbg$7/12012$Slite$Anl$ $GBG$Deg$Anl$Jan$013$ $GBG$Deg$Anl$Feb$013$ $Gbg$Deg$Anl$Mar$013$ Gbg$Deg$Anl$Apr$013$ Gbg$Deg$Anl$Maj$013$ Gbg$Deg$Anl$Juni$013$ GbgDeg$Anl$Juli$013$ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Figur F.3 TAM- värmeutveckling 1 dygn, Göteborg F.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO3 100" 4" Avva2ningsgrad,+%+ 90" 80" 70" 60" 50" 3,5" 3" 2,5" 2" 1,5" 1" halvhydrat/dihydrat+/so3,+%+ 40" 0,5" AvvaEningsgrad"%" 30" "Gbg"7/12112"Slite"Anl" "GBG"Deg"Anl"Jan"113" "GBG"Deg"Anl"Feb"113" "Gbg"Deg"Anl"Mar"113" Gbg"Deg"Anl"Apr"113" Gbg"Deg"Anl"Maj"113" Gbg"Deg"Anl"Juni"113" GbgDeg"Anl"Juli"113" Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg"Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " 0" CaSO4x0,5H2O"%" CaSO4x2H2O"%" SO3"%" Figur F.4 Gips: avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3, Göteborg F.13

92 F.5 CO2, glödförlust och kalksten beräknad 4" 3,5" 3" 2,5" Kalksten"beräknad""%" Gl.f"950 C"%" CO2"%" %" 2" 1,5" 1" 0,5" 0" "Gbg"7/12.12"Slite"Anl" "GBG"Deg"Anl"Jan".13" "GBG"Deg"Anl"Feb".13" "Gbg"Deg"Anl"Mar".13" Gbg"Deg"Anl"Apr".13" Gbg"Deg"Anl"Maj".13" Gbg"Deg"Anl"Juni".13" GbgDeg"Anl"Juli".13" Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg"Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Figur F.5 CO 2, glödförlust och kalkstenberäknad, Göteborg F.6 Alkali: K2O, Na2O och Na2O-ekv 1,2" 1,1" 1" 0,9" 0,8" 0,7" K2O"%" Na2O"%" Na2O1ekvivalent"%" %" 0,6" 0,5" 0,4" 0,3" 0,2" 0,1" 0" "Gbg"7/12112"Slite"Anl" "GBG"Deg"Anl"Jan"113" "GBG"Deg"Anl"Feb"113" "Gbg"Deg"Anl"Mar"113" Gbg"Deg"Anl"Apr"113" Gbg"Deg"Anl"Maj"113" Gbg"Deg"Anl"Juni"113" GbgDeg"Anl"Juli"113" Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Gbg"Deg"Anl" " Gbg."Deg"Anl" " Figur F.6 Alkali: K 2O, Na 2O- ekvivalent, Göteborg F.14

93 F.7 Kemi 70$ 5$ 60$ 4,5$ 4$ CaO&/&SiO2,&%& 50$ 40$ 30$ 20$ 10$ 0,6$ 0,89$ 0,93$ 1,33$ 0,86$ 1,54$ 1,24$ 1,27$ 1,4$ 1,19$ 0,55$ 3,5$ 3$ 2,5$ 2$ 1,5$ Al2O3&/&Fe2O3&/&MgO&/&Fri&CaO,&%& 1$ 0,63$ 0,701717$ 0,5$ 0$ $Gbg$7/12112$Slite$Anl$ $GBG$Deg$Anl$Jan$113$ $GBG$Deg$Anl$Feb$113$ $Gbg$Deg$Anl$Mar$113$ Gbg$Deg$Anl$Apr$113$ Gbg$Deg$Anl$Maj$113$ Gbg$Deg$Anl$Juni$113$ GbgDeg$Anl$Juli$113$ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ Gbg$Deg$Anl$ $ Gbg.$Deg$Anl$ $ 0$ CaO$%$ SiO2$%$ Fe2O3$%$ Al2O3$%$ MgO$%$ Fri$CaO$%$ Figur F.7 Kemi, Göteborg G. Luleå, cementkemi G.1 Bindetid och vattenbehov 31# 240# 30# 215# 220# 29# 205# 205# 200# Va/enbehov,(%( 28# 27# 165# 160# 185# 165# 175# 180# 160# Binde&d,(minuter( VaCen#%# 26# 140# Vicat##min# 25# 115# 120# 24# Slite#Bygg?#Feb#713##(SH!)# Slite#bygg## # ##Slite#Anl#130429# Luleå#(Slite)#Anl# # Luleå#Slite#Anl# # Slite#bygg#Luleå# # #Luleå#(Slite)#Anl# # Slite#bygg#Luleå# # Luleå#Anl# # 100# Figur G.1 Bindetid och vattenbehov, Luleå G.15

94 G.2 Blaine och densitet 550$ 3250$ 500$ 450$ 503$ 491$ 468$ 3230$ 3210$ 3190$ Blaine,(m2/kg( 400$ 350$ 356$ 350$ 334$ 342$ 3170$ 3150$ 3130$ 330$ Densitet,(kg/m3( 300$ 3110$ 250$ 200$ Slite$Bygg?$Feb$713$$(SH!)$ Slite$bygg$$ $ $$Slite$Anl$130429$ Luleå$(Slite)$Anl$ $ Luleå$Slite$Anl$ $ Slite$bygg$Luleå$ $ $Luleå$(Slite)$Anl$ $ Slite$bygg$Luleå$ $ Luleå$Anl$ $ 3090$ 3070$ Blaine,$manuell$m2/kg$ 3050$ Densitet$kg/m3$ Figur G.2 Blaine och densitet, Luleå G.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn 240$ 230$ 220$ 210$ Värmeutv.,+J/g+ 200$ 190$ 180$ 170$ 160$ 150$ 140$ Slite$Bygg?$Feb$713$$(SH!)$ Slite$bygg$$ $ $$Slite$Anl$130429$ Luleå$(Slite)$Anl$ $ Luleå$Slite$Anl$ $ Slite$bygg$Luleå$ $ $Luleå$(Slite)$Anl$ $ Slite$bygg$Luleå$ $ Luleå$Anl$ $ TAM$1d$J/g$ Figur G.3 TAM- värmeutveckling 1 dygn, Luleå G.16

95 G.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO3 100" 4" 90" 3,5" Avva2ningsgrad,+%+ 80" 70" 60" 50" 3" 2,5" 2" 1,5" 1" halvhydrat/dihydrat+/so3,+%+ AvvaDningsgrad"%" 40" 0,5" CaSO4x0,5H2O"%" CaSO4x2H2O"%" 30" Slite"Bygg?"Feb"813""(SH!)" Slite"bygg"" " ""Slite"Anl"130429" Luleå"(Slite)"Anl" " Luleå"Slite"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " "Luleå"(Slite)"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " Luleå"Anl" " 0" SO3"%" Figur G.4 Gips: avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3, Luleå G.5 CO2, glödförlust och kalksten beräknad 14" 12" CO2/Glf,)%) 10" 8" 6" Kalksten"beräknad""%" Gl.f"950 C"%" CO2"%" 4" 2" 0" Slite"Bygg?"Feb"313""(SH!)" Slite"bygg"" " ""Slite"Anl"130429" Luleå"(Slite)"Anl" " Luleå"Slite"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " "Luleå"(Slite)"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " Luleå"Anl" " Figur G.5 CO 2, glödförlust och kalkstenberäknad, Luleå G.17

96 G.6 Alkali: K2O, Na2O och Na2O-ekv 1,2" 1,1" 1" 0,9" 0,8" 0,7"!%! 0,6" 0,5" K2O"%" 0,4" 0,3" Na2O"%" Na2O8ekvivalent"%" 0,2" 0,1" 0" Slite"Bygg?"Feb"813""(SH!)" Slite"bygg"" " ""Slite"Anl"130429" Luleå"(Slite)"Anl" " Luleå"Slite"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " "Luleå"(Slite)"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " Luleå"Anl" " Figur G.6 Alkali: K 2O, Na 2O- ekvivalent, Luleå G.7 Kemi 70" 5" 60" 4,5" 4" CaO&/&SiO2,&%& 50" 40" 30" 20" 3,5" 3" 2,5" 2" 1,5" Al2O3&/&Fe2O3&/&MgO&/&Fri&CaO,&%& 1" 10" 0,5" 0" Slite"Bygg?"Feb"613""(SH!)" Slite"bygg"" " ""Slite"Anl"130429" Luleå"(Slite)"Anl" " Luleå"Slite"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " "Luleå"(Slite)"Anl" " Slite"bygg"Luleå" " Luleå"Anl" " 0" CaO"%" SiO2"%" Al2O3"%" Fe2O3"%" MgO"%" Fri"CaO"%" Figur G.7 Kemi, Luleå, G.18

97 H. Norrköping, cementkemi H.1 Bindetid och vattenbehov 31$ 240$ 30$ 220$ 29$ 200$ Va/enbehov,(%( 28$ 27$ 26$ 145$ 140$ 140$ 155$ 160$ 170$ 160$ 160$ 145$ 155$ 160$ 180$ 165$ 160$ 140$ Binde&d,(minuter( VaBen$%$ Vicat$$min$ 25$ 120$ 24$ $Norrk$$Deg$Dec$412$ $Norrk$Deg$Jan$413$ $Norrk$Deg$Feb$413$ $Norrk.$Deg$Mar$413$ $Norrk.$Deg$Maj$413$ Norrk.$Deg$130531$ Norrk$Deg$$(1307)$ Norrk.$Deg$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ Norrk.$Deg$Anl$ $ 100$ Figur H.1 Bindetid och vattenbehov, Norrköping H.19

98 H.2 Blaine och densitet 550$ 3250$ 500$ 3230$ 3210$ 450$ 3190$ Blaine,(m2/kg( 400$ 350$ 300$ 329$ 345$ 365$ 355$ 345$ 354$ 357$ 370$ 349$ 341$ 352$ 3170$ 3150$ 334$ 3130$ 3110$ Densitet,(kg/m3( 250$ 3090$ Blaine,$manuell$m2/kg$ 3070$ Densitet$kg/m3$ 200$ $Norrk$$Deg$Dec$312$ $Norrk$Deg$Jan$313$ $Norrk$Deg$Feb$313$ $Norrk.$Deg$Mar$313$ $Norrk.$Deg$Maj$313$ Norrk.$Deg$130531$ Norrk$Deg$$(1307)$ Norrk.$Deg$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ Norrk.$Deg$Anl$ $ 3050$ Figur H.2 Blaine och densitet, Norrköping H.3 TAM- Värmeutveckling 1 dygn 240$ 230$ 220$ 210$ Värmeutv.,+J/g+ 200$ 190$ 180$ 170$ 160$ 150$ TAM$1d$J/g$ 140$ $Norrk$$Deg$Dec$412$ $Norrk$Deg$Jan$413$ $Norrk$Deg$Feb$413$ $Norrk.$Deg$Mar$413$ $Norrk.$Deg$Maj$413$ Norrk.$Deg$130531$ Norrk$Deg$$(1307)$ Norrk.$Deg$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ $Norrk.$Deg$Anl$ $ Norrk.$Deg$Anl$ $ Figur H.3 TAM- värmeutveckling 1 dygn, Norrköping H.20

99 H.4 Avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO3 100" 4" 90" 3,5" Avva2ningsgrad,+%+ 80" 70" 60" 50" 40" 30" "Norrk""Deg"Dec"512" "Norrk"Deg"Jan"513" "Norrk"Deg"Feb"513" "Norrk."Deg"Mar"513" "Norrk."Deg"Maj"513" Norrk."Deg"130531" Norrk"Deg""(1307)" Norrk."Deg" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Norrk."Deg"Anl" " 3" 2,5" 2" 1,5" 1" 0,5" 0" halvhydrat/dihydrat+/so3,+%+ AvvaCningsgrad"%" CaSO4x0,5H2O"%" CaSO4x2H2O"%" SO3"%" Figur H.4 Gips: avvattningsgrad, halvhydrat, dihydrat och SO 3, Norrköping H.21

100 H.5 CO2, glödförlust och kalksten beräknad 4" 3,5" 3" 2,5" %" 2" 1,5" 1" 0,5" Kalksten"beräknad""%" Gl.f"950 C"%" 0" "Norrk""Deg"Dec"112" "Norrk"Deg"Jan"113" "Norrk"Deg"Feb"113" "Norrk."Deg"Mar"113" "Norrk."Deg"Maj"113" Norrk."Deg"130531" Norrk"Deg""(1307)" Norrk."Deg" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Norrk."Deg"Anl" " CO2"%" Figur H.5 CO 2, glödförlust och kalkstenberäknad, Norrköping H.6 Alkali: K2O, Na2O och Na2O-ekv 1,2" 1,1" 1" K2O"%" 0,9" 0,8" Na2O"%" Na2O5ekvivalent"%" 0,7" %" 0,6" 0,5" 0,4" 0,3" 0,2" 0,1" 0" "Norrk""Deg"Dec"512" "Norrk"Deg"Jan"513" "Norrk"Deg"Feb"513" "Norrk."Deg"Mar"513" "Norrk."Deg"Maj"513" Norrk."Deg"130531" Norrk"Deg""(1307)" Norrk."Deg" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Norrk."Deg"Anl" " Figur H.6 Alkali: K 2O, Na 2O- ekvivalent, Norrköping H.22

101 H.7 Kemi 70" 5" 60" 4,5" 4" CaO&/&SiO2,&%& 50" 40" 30" 20" 3,5" 3" 2,5" 2" 1,5" Al2O3&/&Fe2O3&/&MgO&/&Fri&CaO,&%& 1" 10" 0,5" 0" "Norrk""Deg"Dec"312" "Norrk"Deg"Jan"313" "Norrk"Deg"Feb"313" "Norrk."Deg"Mar"313" "Norrk."Deg"Maj"313" Norrk."Deg"130531" Norrk"Deg""(1307)" Norrk."Deg" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Norrk."Deg"Anl" " 0" CaO"%" SiO2"%" Al2O3"%" Fe2O3"%" MgO"%" Fri"CaO"%" Figur H.7 Kemi, Norrköping H.23

102 I. Göteborg, analys I.1 Låsning av ballast 0-8 mm Låsning 1 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.1 Siktning av ballast, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"130827" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"131022" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.2 Kornstorleksfördelning ballast < 0,25 mm, ljusdiffraktion - laser, Göteborg I.24

103 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteb."Deg" Anl"2013;08;27" Skanska"Göteb."Deg" Anl"2013;10;22" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.3 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion - laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Tabell I.1 Flytmedel, Göteborg I.25

104 Låsning 2 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.4 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg 100" passerande(vol(%( 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 17"april"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 24"juni"2013" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.5 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion - laser, Göteborg I.26

105 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteborg" Deg"Anl"Apr"=13" Skanska"Göteb."Deg" Anl"Juni"=13" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.6 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion - laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn Infra 24, Dyn SX-A 24, Tabell I.2 Flytmedel, Göteborg I.27

106 Låsning 3 100%# 90%# Passerande,)%) 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.7 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 23"maj"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" 9"juli"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.8 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion - laser, Göteborg I.28

107 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Maj"=13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Juli"=13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013=11=26" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.9 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion - laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.10 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion - laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SA-X 24, Dyn SX-A 24, SV-A 24, Tabell I.3 Flytmedel, Göteborg I.29

108 Låsning 4 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.11 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"130925" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"131219" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.12 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm< 0,25 mm, ljusdiffraktion - laser, Göteborg I.30

109 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;09;25" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;12;19" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.13 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion - laser, Göteborg 100" 90" 80" 70" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" passerande(vol(%( 60" 50" 40" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.14 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion - laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, SX-A 24, Tabell I.4 Flytmedel, Göteborg I.31

110 Sammansättning av kombinationer för ballast 0-8 mm Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast <0,25 mm Kornstorle ksfördelni ng kalk Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, Mpa C B C A A A C A C B B B B - A B B B A - B A A A B B A B B B A A B A A A A - C B A A B - C A B B A - C B B A B - C A A B I.32

111 A - C A B A B - C B A B C B C A B A C A C B A B A - C B A B B - C A B A A - C A A B B - C B B A I.33

112 I.2 Låsning av ballast < 0,25mm Låsning 1 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"0"4"8,"<"0,25" mm,"121207" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm"" 22"feb"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 17"april"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" 9"juli"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.15 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.16 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.34

113 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"GBG"Deg"Anl"Feb" :13" Skanska"Göteborg"Deg"Anl" Apr":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Juli":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013:11:26" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.17 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.18 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn Infra 24, Dyn Infra 24, Dyn SX-A 24, SV-A 24, Tabell I.5 Flytmedel, Göteborg I.35

114 Låsning 2 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm"" 28"jan"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 23"maj"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 24"juni"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.19 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.20 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.36

115 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" Skanska"GBG"Deg"Anl"Jan" 913" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Maj"913" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Juni"913" Skanska"Göteb."Deg"Anl" " Skanska"Göteb."Deg"Anl" " Skanska"Göteb."Deg"Anl" " Skanska"Göteb."Deg"Anl" " Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.21 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.22 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn Infra 24, Dyn SA-X 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, SX-A 24, Tabell I.6 Flytmedel, Göteborg I.37

116 Sammanställning av kombinationer för ballast < 25 mm Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng kalk Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa B - C B A C A - C A B C B - C B B A A - C A A B B - C A B A A - C B A B C B C A B A C A C B A B B - - B B A A - - A A B I.38

117 B - C A A C A - C B B C A - C B B B B - C A A A B - A A C B A - B B C A A - C B B B B - C A A A C - B C B B C - A C A A B C C A A B A C C B B A I.39

118 C - C A A B C - C B B A A - C A A B B - C B B A A B C A C B B A C B C A A - C A B B B - C B A A C - A C A A C - B C B B A - C A C A B - C B C B I.40

119 C - A B A A C - B A B B B C C A A A A C C B B B C B C A A A C A C B B B B B A A A A A A B B B B A B C A B B B A C B A A C B C B B B C A C A A A I.41

120 B C A B A A A C B A B B A - C A A B B - C B B A A - B B A A B - A A B B A - C A A B B - C B B A C - A C B A C - B C A B A - C A B A B - C B A B I.42

121 A - C B A B B - C A B A C - C A A C C - C B B C A - C A A B B - C B B A B C C A B A A C C B A B C B C A B A C A C B A B A B C A A B B A C B B A I.43

122 I.3 Låsning av kalkfiller Låsning 1 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.23 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.24 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.44

123 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.25 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteb."Deg" Anl"2013;10;22" Skanska"Göteb."Deg" Anl"2013;11;26" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.26 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, SV-A 24, SX-A 24, Tabell I.7 Flytmedel, Göteborg I.45

124 Låsning 2 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.27 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.28 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.46

125 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"130827" Göteborg"0"4"8,"<0,25" mm"130925" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.29 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;08;27" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;09;25" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.30 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Tabell I.8 Flytmedel, Göteborg I.47

126 Sammanställning av kombinationer för kalkfiller Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast <0,25 mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa A B C C A B B A C C B A B B C B A A A A C A B B B A C B C A A B C A C B A C C A A B B C C B B A C B C A A B C A C B B A I.48

127 C B C A B A C A C B A B C B C A A A C A C B B B I.49

128 I.4 Låsning av flytmedel Låsning 1 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn Infra 24, Dyn Infra 24, Dyn Infra 24, Dyn SA-X 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, SV-A 24, Tabell I.9 Flytmedel, Göteborg 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.31 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.50

129 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm"" 22"feb"2013" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm"" 19"mars"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 17"april"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 23"maj"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.32 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" Skanska"GBG"Deg"Anl"Feb" :13" Skanska"Göteborg"Deg"Anl" Mar":13" Skanska"Göteborg"Deg"Anl" Apr":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" Maj":13" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013:09:25" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013:10:22" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013:11:26" Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.33 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg I.51

130 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.34 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg Låsning 2 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn Infra 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Tabell I.10 Flytmedel, Göteborg 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.35 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.52

131 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"0"4"8,"0,25"mm"" 28"jan"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm"" 24"juni"2013" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" 9"juli"2013" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.36 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Skanska"GBG"Deg"Anl" Jan"913" Skanska"Göteb."Deg" Anl"Juni"913" Skanska"Göteb."Deg" Anl"Juli"913" Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.37 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg I.53

132 100" passerande(vol(%( 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.38 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg Låsning 3 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, SX-A 24, Tabell I.11 Flytmedel, Göteborg 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Göteborg#068#mm# # Göteborg#068#mm# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur I.39 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg I.54

133 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Göteborg"0"4"8,"<0,25"mm" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.40 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;08;27" Skanska"Göteb."Deg"Anl" 2013;12;19" Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.41 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Göteborg I.55

134 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Göteborg"Kalk" " Göteborg"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur I.42 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Göteborg I.56

135 Sammanställning av kombinationer för flytmedel Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast <0,25 mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng cement Kornstorle ksfördelni ng kalk Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa A A A - B B B B B - A A B B B - A A A A A - B B A B C B C B B A C A C A B B C - A B A A C - B A B B C - A A A A C - B B I.57

136 A B B B B A B A A A A B C B C - B A C A C - A B A C A - B B B C B - A A B B A - B B A A B - A A A C C - B A B C C - A B A B C - A A B A C - B B I.58

137 A C A - B A B C B - A B B B A - A A A A B - B B B A A - B A A B B - A B C A C B A B C B C A B A B B C - A A A A C - B B B B A - A A A A B - B B I.59

138 B B C - A A A A C - B B C B A - B A C A B - A B A A A - B A B B B - A B B C C - B A A C C - A B B B C - B A A A C - A B A B C - A A B A C - B B I.60

139 A C A - A A B C B - B B A B C C A B B A C C B A A A A - C C B B B - C C C A B B B B C B A A A A C A C B B C C B C A A C A C C - A B B C C - B A I.61

140 A B C - C A B A C - C B B B A B A C A A B A B C I.62

141 J. Luleå, analys J.1 Låsning av ballast > 0,25 mm Låsning 1 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur J.1 Siktning av ballast 0-8 mm, Luleå passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" 10"juni"2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.2 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Luleå J.63

142 100" passerande(vol(%( 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Luleå"(Slite)"Anl"130610" "Luleå"(Slite)"Anl"131009" Medelvärde" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.3 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Luleå Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 23, Dyn SX-A 28, Tabell J.1 Flytmedel, Luleå J.64

143 Låsning 1 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur J.4 Siktning av ballast 0-8 mm, Göteborg passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" 29"april"2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.5 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Luleå J.65

144 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" "Luleå"Slite"Anl"130429" "Luleå"Slite"Anl"(stod"bara" Anl)"130625" Skanska"Luleå"Anl"131216" Medelvärde" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.6 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Luleå Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 23, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Tabell J.2 Flytmedel, Luleå J.66

145 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-8 mm Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast <0,25 mm Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa A45ÄLFR C A A C B A45ÄLFR C B B C A A45ÄLFR C C B B A A45ÄLFR C C A A B A45ÄLFR C B B B A A45ÄLFR C A A A B A50ÄLFR C A A A A A50ÄLFR C B B B B J.67

146 J.2 Låsning av ballast < 0,25mm Låsning 1 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Medelvärde" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.7 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Luleå 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Medelvärde# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur J.8 Siktning av ballast 0-8mm, Luleå J.68

147 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Luleå"Slite"Anl"(stod"bara" Anl)"130625" "Luleå"(Slite)"Anl"131009" Skanska"Luleå"Anl"131216" Medelvärde" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.9 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Luleå Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 23, Dyn SX-A 24, Tabell J.3 Flytmedel, Luleå J.69

148 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-8 mm < 0,25mm Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmedel (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa A45ÄLFR C - - C B A45ÄLFR C - - C A A50ÄLFR C - - A A A50ÄLFR C - - B B A45GLFR A A B B A A45GLFR B B A A B J.70

149 J.3 Låsning av flytmedel Låsning 1 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 23, Dyn SX-A 24, Dyn SX-A 23, Tabell J.4 Flytmedel, Luleå 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Luleå#038# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur J.10 Siktning av ballast 0.8 mm, Luleå J.71

150 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" 3"april"2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" 29"april"2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" 10"juni"2013" Luleå"0"1"8,"<0,25"mm"" " Medelvärde" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.11 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Luleå passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Luleå"Slite"Anl"130429" "Luleå"(Slite)"Anl"130610" "Luleå"(Slite)"Anl"131009" Medelvärde" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur J.12 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Luleå J.72

151 Sammanställning av kombinationer för flytmedel Provdatu m Recept Tillverk.da tum Kornstorle ksfördelni ng ballast <0,25 mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng cement Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa A45ÄLFR A B C C B A45ÄLFR B A C C A J.73

152 K. Norrköping, analys K.1 Låsning av ballast Låsning 1 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.1 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.2 Siktning av ballast 0.4 mm, Norrköping K.74

153 100" 90" 80" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " passerande(vol(%( 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.3 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100" 90" 80" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 23"jan"2013" passerande(vol(%( 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.4 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.75

154 100" passerande(vol(%( 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Jan"713" Deg"Anl"" "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.5 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100" 90" 80" 70" Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" passerande(vol(%( 60" 50" 40" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.6 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.1 Flytmedel, Norrköping K.76

155 Låsning 2 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrk.#038#mm# ## Norrköping#038# ## Norrköping#038# # Norrköping#038# # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.7 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrk.074mm, # Norrköping#074# ## Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.8 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping K.77

156 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm," dec"2012" Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.9 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm" dec"2012" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.10 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.78

157 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Dec"812"Deg" Anl" "Norrköping"""Anl"Feb"813" "Norrk."Deg"Anl"Mar"813" "Norrk."Deg"Anl"Maj"813" "Norrk."Deg"Anl"130531" "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.11 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100" 90" 80" 70" Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" passerande(vol(%( 60" 50" 40" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.12 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 23, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 25, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.2 Flytmedel, Norrköping K.79

158 Låsning 3 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#078#(1307)# Norrköping#078## # Norrköping#078## # Norrköping#078## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.13 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.14 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping K.80

159 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.15 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.16 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.81

160 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" "Norrk."Deg"Anl" (1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.17 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.18 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.3 Flytmedel, Norrköping K.82

161 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-8mm Provdat um Recept Tillverk.datum Kornstorl eksfördel ning ballast 0-4 mm Kornstor leksförde lning kalk Kornstor leksförde lning ballast 0-8 mm <0,25 mm Kornstorl eksfördel ning ballast 0-4 mm <0,25 mm Kornstorl eksfördel ning cement Flytmed el (torrhalt och densitet) Sättmått mm Hållf. 28d, MPa H B - B A A B B A H A - A B B A A B H B - B A A B B A H A - A B B A A B H B - B A A B B C H A - A B B A A C V B - B A A B B B V A - A B B A A A L B - B A C B C B L A - A B C A C A K.83

162 L B - C A A B B C L A - C B B A A C L A - B B A B B A L B - A A B A A B H C - A A B B A A H C - B B A A B B H C - B A B A B A H C - A B A B A B H C - B A C A B B H C - A B C B A A H B - B A C B C B H A - A B C A C A K.84

163 H C - A A B B C A H C - B B A A C B H B - B A A B B B H A - A B B A A A H A - C B C B B A H B - C A C A A B H C - A A C B B B H C - B B C A A A H A - B B A B B A H B - A A B A A B L B - A A C B C A L A - B B C A C B K.85

164 L A - A B B A B A L B - B A A B A B L A - B B A B A B L B - A A B A B A H C - B A C A C B H C - A B C B C A xx 44525L A - A B C A B B L B A B A C B A A L C - B A C B A A xx 44525L C - A B C A B B L B A B A C A A B L A B A B C B B A K.86

165 L B A B A C A B B L A B A B C B A A H A B A B A B B B H B A B A B A A A xx 1452 H A - A B C A A B H B - B A C B B A H C - B A C B B A xx 1452 H C - A B C A A B H B A B A C A B A H A B A B C B A B xx 5402 V A - A B C A B B V B - B A C B A A K.87

166 V A B A B A B A A V B A B A B A B B V B A B A C A B A V A B A B C B A B xx 5402 V C - A B C A B B V C - B A C B A A V B B B B A B C B V A A A A B A C A xx 5402 V C - A B A C B B V C - B A B C A A L B - B A C B A A L A - A B C A B B K.88

167 L A - A B B A C B L B - B A A B C A L A - B B A B B A L B - A A B A A B H A - C B C B C A H B - C A C A C B H B - B A C B C A H A - A B C A C B H C - A A B B C A H C - B B A A C B H C - A B C A A A H C - B A C B B B K.89

168 H A - B B A B C A H B - A A B A C B H C - B A C A B B H C - A B C B A A H B - B A A B C A H A - A B B A C B H C - C A C B C A H C - C B C A C B H A - C B C B C A H B - C A C A C B H A - B B C B B B H B - A A C A A A K.90

169 H C - B A B A B B H C - A B A B A A H B - B A C B C B H A - A B C A C A H C - A A B B B A H C - B B A A A B H A - B B A B B A H B - A A B A A B H B - B A A B B B H A - A B B A A A H C - C A C B B B H C - C B C A A A K.91

170 H A - C B C B B A H B - C A C A A B V C - B A C A B B V C - A B C B A A xx 1302 H A - A B C A B A H B - B A C B A B xx 44525H C - A A C A A B H C - B B C B B A H B - B A C B C B xx 44525H A - A B C B C A H A B A B C B B A H B A B A C A A B K.92

171 K.2 Låsning av ballast 4 mm Låsning 1 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrk.074mm, # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.19 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping 100%# 90%# Passerande,)%) 80%# 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrk.#038#mm# ## Norrköping#038# # Norrköping#038# # Norrköping#038#(1307)# Norrköping#038## # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.20 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping K.93

172 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.21 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 23"jan"2013" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.22 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.94

173 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" "Norrköping""Jan"713"Deg"Anl"" "Norrköping"""Anl"Feb"713" "Norrk."Deg"Anl"Maj"713" "Norrk."Deg"Anl"130531" "Norrk."Deg"Anl"(1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.23 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.24 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 23, Dyn SX-AS 25, Dyn SX-AS 24, xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.4 Flytmedel, Norrköping K.95

174 Låsning 2 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrköping#074# ## Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.25 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrköping#038# ## Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.26 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping K.96

175 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm," dec"2012" Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.27 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm" dec"2012" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.28 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.97

176 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" "Norrköping""Dec"812" Deg"Anl" "Norrk."Deg"Anl"Mar" 813" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.29 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.30 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.5 Flytmedel, Norrköping K.98

177 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-4 mm Provdatu m Recept Tillverk. datum Kornstorl eksfördel ning ballast 0-8 mm Kornstor leksförde lning ballast 0-8 mm < 0,25 mm Kornstor leksförd elning ballast 0-4 mm < 0,25 mm Kornstorl eksfördel ning kalk Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmed el (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa L A B B - C A C C L B A A - C B C C L B A A - B A A C L A B B - A B B C L C B A - A B B C L C A B - B A A C H A A A - B B A A H B B B - A A B B xx 1302 H A A B - C A B A H B B A A C B A B K.99

178 H C A B - C B A B H C B A - C A B A H C B B - C A A B xx 1302 H C A A - C B B A H B B A B C B B A H A A B A C A A B H A B C - C A A B xx 1302 H B A C - C B B A H A A C - B A C A H B B C - A B C B H A C C - C A B B H B C C - C B A A K.100

179 xx 1302 H C B B - C C B A H C A A - C C A B H C B A - C A B B H C A B - C B A A H A B B - C A A A H B A A - C B B B H A A A - B A C A H B B B - A B C B H C B A - A B B B H C A B - B A A A H A B B - A B A A H B A A - B A B B K.101

180 H A B C - C B A A H B A C - C A B B H A C A - C B B A H B C B - C A A B L A B B - C A C B L B A A - C B C A L B A A - B A B B L A B B - A B A A L C B A - A B A B L C A B - B A B A H C B A - C A C B xx 44525H C A B - C B C A K.102

181 H B B A B C B C B H A A B A C A C A xx 44525H A A B - C A C A H B B A A C B C B H A C C - C A C B H B C C - C B C A H C B A - C A C B H C A B - C B C A xx 44525H C B B - C C C B H C A A - C C C A xx 44525L A A B - C A B A L B B A A C B A B K.103

182 L C B A - A B C A L C A B - B A C B L B C B - C A B B L A C A - C B A A L A A C - A A A A L B B C - B B B B H A B C - C B B A H B A C - C A A B H C C A - A B C A H C C B - B A C B H C B A - C A B B H C A B - C B A A K.104

183 H B A C - B A A B H A B C - A B B A H A A A - B B C A H B B B - A A C B H A A B - A C C A H B B A - B C C B H A C A - C B C A H B C B - C A C B H A B A - C B B B H B A B - C A A A H C B A - C A B B H C A B - C B A A K.105

184 H A B B - A A B B H B A A - B B A A H A B B - C A B A H B A A - C B A B H A A A - B B B A H B B B - A A A B xx 1452 H A A B - C A A B H B B A A C B B A H C B A - A B B B H C A B - B A A A H C A A - C A A B xx 1452 H C B B - C B B A K.106

185 H A B C - C B B A H B A C - C A A B H A B A - C B B A xx 1452 H B A B - C A A B H A B B - C C B B H B A A - C C A A H A C A - C B B B H B C B - C A A A H A B A - C B B B xx 1452 H B A B - C A A A H A C A - C B C B H B C B - C A C A K.107

186 H A B C - C A B C xx 1452 H B A C - C B A C H A A C - B A A B H B B C - A B B A H A C C - C A A B H B C C - C B B A V A B C - C B B A V B A C - C A A B xx 5402 V A A B - C A B B V B B A A C B A A V A A B A A C A A V B B A B B C B B K.108

187 V C B A - C A A A xx 5402 V C A B - C B B B V B B A B C B B B V A A B A C A A A V A B A - C B B A xx 5402 V B A B - C A A B V A B B - C C B B V B A A - C C A A V A B A - C B B B V B A B - C A A A V A C C - C A C B V B C C - C B C A K.109

188 V C B A - C A B B V C A B - C B A A V A B B - A A C B V B A A - B B C A xx 5402 V C B B - C C B B V C A A - C C A A xx 5402 V C A A - A C B B V C B B - B C A A V C B B B A B C A V C A A A B A C B V A B B - A B B B V B A A - B A A A K.110

189 H B B B - C A B A H A A A - C B A B L B B B - C A B A L A A A - C B A B L B A A - C B C B L A B B - C A C A L A B B A C A A B L B A A B C B B A H B B B - C A B A H A A A - C B A B H B A A - C B C B H A B B - C A C A K.111

190 H A B B A C A A B H B A A B C B B A H A B B - C A A A H B A A - C B B B H B B B - C A B B H A A A - C B A A H B A A - C B A B H A B B - C A B A H A B B A C A A A H B A A B C B B B V A B B A C A A A V B A A B C B B B K.112

191 K.3 Låsning av ballast 0-8 mm < 0,25mm Låsning 1 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm,"dec"2012" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""6"maj"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""(1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""131029" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""131126" Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.31 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrköping#038# # Norrköping#038#(1307)# Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.32 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping K.113

192 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrköping#074# # Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.33 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"dec" 2012" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm""6" maj"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.34 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.114

193 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" "Norrköping""Dec"812"Deg" Anl" "Norrk."Deg"Anl"Maj"813" "Norrk."Deg"Anl"(1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.35 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.36 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 25, xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.6 Flytmedel, Norrköping K.115

194 Låsning 2 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25" mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25" mm""15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""130531" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""130820" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""130925" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm""131219" Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.37 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrk.#038#mm# ## Norrköping#038# ## Norrköping#038# # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.38 Siktning av ballat 0-8 mm, Norrköping K.116

195 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrk.074mm, # Norrköping#074# ## Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.39 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 23"jan"2013" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.40 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.117

196 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Jan"713"Deg" Anl"" "Norrköping"""Anl"Feb"713" "Norrk."Deg"Anl"Mar"713" "Norrk."Deg"Anl"130531" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.41 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.42 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 23, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.7 Flytmedel, Norrköping K.118

197 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-8 mm < 0,25mm Provdat um Recept Tillverk. datum Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-4 mm < 0,25 mm Kornsto rleksför delning ballast 0-4 mm Kornsto rleksför delning kalk Kornstor leksförde lning cement Flytmed el (torrhalt och densitet) Sättmå tt, mm Hållf. 28d, MPa H A C C - C A A B xx 1302 H B C C - C B B A H C B C - C B A B H C A C - C A B A H A C C - C A C B xx 1352 H B C C - C B C A xx 44525H A B C - C A A A H B A C - C B B B H C A C - C C C A xx 44525H C B C - C C C B K.119

198 H B B A B C B B B H A A B A C A A A xx 44525L xx A B C - C A B B L B A C - C B A A L A A C - B A C B L B B C - A B C A H A A C - B A A C H B B C - A B B C H C B C - C B A A H C A C - C A B B H B B A B C B B B H A A B A C A A A K.120

199 H A C C - C A B C xx 1452 H B C C - C B A C H B B C - A B C A H A A C - B A C B xx 1452 H A B C - C A A B H B A C - C B B A xx 5402 V A B C - C A B B V B A C - C B A A V C A C - C C A A xx 5402 V C B C - C C B B V B B A B C B C B V A A B A C A C A K.121

200 L A B C - C A C C L B A C - C B C C L B B B - C A C A L A A A - C B C B L A A B - C B C B L B B A - C A C A H B A B - A A B H A B A - B B A H B C B - C B A B H A C A - C A B A H A B A A C A B H B A B B C B A - K.122

201 H A B C - C A A A H B A C - C B B B H C B A - C B B A H C A B - C A A B H C B A - B A A B H C A B - A B B A H A A B - C B C B H B B A - C A C A H B A B - A A B A H A B A - B B A B H A A A - C B A A H B B B - C A B B K.123

202 H A C C - C B A A H B C C - C A B B H A A C - C B B A H B B C - C A A B H B A B - A B B A H A B A - B A A B H B B C - C A B A H A A C - C B A B L A B C - C A C B L B A C - C B C A L B B B - C A C A L A A A - C B C B K.124

203 L A A B - C B C A L B B A - C A C B H A C A - B A C B H B C B - A B C A L A B A A C A B A L B A B B C B A B L A A B - C B A B L B B A - C A B A L A B A A C A A B L B A B B C B B A L B B C - C A B A L A A C - C B A B K.125

204 L B A B - A B B A L A B A - B A A B L A A C - C B A A L B B C - C A B B L A B A - C A C A L B A B - C B C B H A A A - C B B A H B B B - C A A B H B A B - A A B B H A B A - B B A A H C B A - C B C A H C A B - C A C B K.126

205 H A C C - C B B A H B C C - C A A B H C A B - A B B A H C B A - B A A B H B B C - C A B A H A A C - C B A B H A B C - C A B A H B A C - C B A B H C B A - C B B A H C A B - C A A B H A B A A C A A B H B A B B C B B A K.127

206 H A A B - C B C B H B B A - C A C A H B A B - A A C A H A B A - B B C B H A A A - C B B A H B B B - C A A B H A C C - C B B A H B C C - C A A B H C A B - A B B C H C B A - B A A C H A B C - C C B B H B A C - C C A A K.128

207 H A A C - C B B B H B B C - C A A A H B A B - A B B A H A B A - B A A B H A A C - C B C B H B B C - C A C A H B B C - C A B B H A A C - C B A A H A B A - C A C B H B A B - C B C A H A C A - C A A B H B C B - C B B A K.129

208 V A C C - C B B A V B C C - C A A B V A B A A C A A A V B A B B C B B B V B A A - B A A A V A B B - A B B B V B A B - A A B B V A B A - B B A A V C B B B A B C A V C A A A B A C B V C A B - A B B B V C B A - B A A A K.130

209 V A B C - C C B B V B A C - C C A A V A C A - B A C B V B C B - A B C A V A B C - A A C B V B A C - B B C A V A B A A A A A A V B A B B B B B B H A A B - C B C A H B B A - C A C B H A B C - A A B B H B A C - B B A A K.131

210 H C B A - C B C A H C A B - C A C B H A A C - C B C A H B B C - C A C B H A A C - A B B A H B B C - B A A B H A B A - A B B B H B A B - B A A A K.132

211 K.4 Låsning av ballast 0-4 mm < 0,25mm Låsning 1 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 23"jan"2013" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.43 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrk.#038#mm# ## Norrköping#038# # Norrköping#038# # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.44 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping K.133

212 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrk.074mm, # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.45 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" 6"maj"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.46 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.134

213 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Jan"713"Deg"Anl"" "Norrköping"""Anl"Feb"713" "Norrk."Deg"Anl"Maj"713" "Norrk."Deg"Anl"130531" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.47 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.48 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 23, Dyn SX-AS 25, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.8 Flytmedel, Norrköping K.135

214 Låsning 2 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm" dec"2012" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.49 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrköping#038# ## Norrköping#038#(1307)# Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.50 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping K.136

215 100%# 90%# 80%# Passerande,)%) 70%# 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# 10%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrköping#074# ## Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.51 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm," dec"2012" Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.52 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.137

216 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Dec"812"Deg"Anl" "Norrk."Deg"Anl"Mar"813" "Norrk."Deg"Anl"(1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.53 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping 100" 90" Norrköping"Kalk" " 80" passerande(vol(%( 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.54 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.9 Flytmedel, Norrköping K.138

217 Sammanställning av kombinationer för ballast 0-4 mm < 0,25 mm Provdatu m Recept Tillverk. datum Kornstor leksförde lning ballast 0-8 mm Kornstor leksförde lning ballast 0-4 mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm < 0,25 mm Kornstor leksförd elning kalk Kornstorle ksfördelni ng cement Flytmed el (torrhalt och densitet) Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa L A C B - C A C C L B C A - C B C C L B A A - B A A C L A B B - A B B C L C B B - A B B C L C A A - B A A C H A C A - B B A A H B C B - A A B B H B B B B C B B A H A A A A C A A B K.139

218 H A A C - C A B B H B B C - C B A A H A A A - B A C A H B B B - A B C B H C C B - C A B A H C C A - C B A B H C C B - C A B B H C C A - C B A A H A C B - C A A A H B C A - C B B B H A C A - B B C A H B C B - A A C B K.140

219 H C B B - A B B B H C A A - B A A A H A B B - A B A A H B A A - B A B B H A C B - C B A A H B C A - C A B B H A C C - C B B B H B C C - C A A A L A C B - C A C B L B C A - C B C A L B A A - B A B A L A B B - A B A B K.141

220 L C B B - A B A B L C A A - B A B A H A A C - C A C B H B B C - C B C A H C C A - C B C A H C C B - C A C B H B B B B C B C B H A A A A C A C A L A B B - C B A B L B A A - C A B A L A A A - B A A A L B B B - A B B B K.142

221 L B A B - A B B A L A B A - B A A B L C B B - A B C A L C A A - B A C B L A C C - C B A B L B C C - C A B A L A A C - C A C A L B B C - C B C B H A C B - C B B A H B C A - C A A B H C B B - A B C A H C A A - B A C B K.143

222 H C C B - C A B B H C C A - C B A A H B C A - B A A A H A C B - A B B B H A C A - B B C A H B C B - A A C B H A C A - A C C A H B C B - B C C B H A C C - C B C A H B C C - C A C B H A C B - C B B B H B C A - C A A A K.144

223 H C C B - C A B B H C C A - C B A A H A C A - A A B B H B C B - B B A A H A C B - A A B B H B C A - B B A A H A C B - C A B A H B C A - C B A B H A C A - B B B A H B C B - A A A B H B B A - C C B A H A A B - C C A B K.145

224 H C B B - A B B B H C A A - B A A A H A A C - C A A B H B B C - C B B A H A B B - A B B A H B A A - B A A B H A C B - C B B A H B C A - C A A B H A C C - C B B B H B C C - C A A A H A C C - C B C B H B C C - C A C A K.146

225 H A A A - B A A B H B B B - A B B A V A C B - C B B A V B C A - C A A B V B B B B C B B B V A A A A C A A A V B A A - B A A A V A B B - A B B B V A A C - C A C B V B B C - C B C A V A C A - A C A A V B C B - B C B B K.147

226 V A A B - C C B B V B B A - C C A A V A B B - C B B B V B A A - C A A A V C C B - C A B B V C C A - C B A A V A C B - A A C B V B C A - B B C A V C B B B A B C A V C A A A B A C B xx 1302 H B B A - A C B H A A B - B C A - K.148

227 H A A B - B B B B xx 1352 H B B A - A A A A H A C A - C B A B H B C B - C A B A xx 1352 H B B A - A C B A H A A B - B C A B xx 44525H A C A - C A A B H B C B - C B B A xx 44525L B B A - A C B B L A A B - B C A A L B C B - C B A A xx 44525L A C A - C A B B K.149

228 L A C B A C A C B L B C A B C B C A L B C B - C A B A L A C A - C B A B L B B A - C B A A L A A B - C A B B L A C B A C A A B L B C A B C B B A H B C B - C A B A H A C A - C B A B H B B A - C B C B H A A B - C A C A K.150

229 H A C B A C A A B H B C A B C B B A H A A B - B B B A xx 1452 H B B A - A A A B H A C B A C A A A H B C A B C B B B xx 1452 H B B A - A C C B H A A B - B C C A H B C B - C A B A H A C A - C B A B H A A B - C A B A H B B A - C B A B K.151

230 xx 1452 H A C A - C A A B H B C B - C B B B xx 5402 V B B A - A C B B V A A B - B C A A V B C B - C B A A xx 5402 V A C A - C A B B V A C B A C A A A V B C A B C B B B H A A B - C A B A H B B A - C B A B K.152

231 K.5 Låsning av flytmedel Låsning 1 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.10 Flytmedel, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Norrköping#078#(1307)# Norrköping#078## # Norrköping#078## # Norrköping#078## # Medelvärdet# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.55 Siktning av ballast 0-8 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Norrköping#074#(1307)# Norrköping#074# # Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.56 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping K.153

232 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.57 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" (1307)" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.58 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.154

233 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" "Norrk."Deg"Anl"(1307)" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.59 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.60 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.155

234 Låsning 2 Datum/märkning Sort Torrhalt, % Densitet, kg/m xx Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Dyn SX-AS 24, Tabell K.11 Flytmedel, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Norrk.#038#mm#dec312# Norrk.#038#mm#ank#28/1313# Norrköping#038# ## Norrköping#038## # Norrköping#038## # Medelvärdet# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.61 Siktning av ballast 0.8 mm, Norrköping 100%# 90%# 80%# 70%# Passerande,)%) 60%# 50%# 40%# 30%# 20%# Norrköping#074#mm#dec712# Norrköping#074#mm#ank#28/1713# Norrköping#074# ## Norrköping#074# # Norrköping#074# # Medelvärdet# 10%# 0%# 11,2# 8# 5,6# 4# 2# 1# 0,5# 0,25# 0,125# 0,063# Sikt,)mm) Figur K.62 Siktning av ballast 0-4 mm, Norrköping K.156

235 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"8,"<0,25" mm,"dec"2012" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"8,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"058mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.63 Kornstorleksfördelning ballast 0-8 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm" dec"2012" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 23"jan"2013" Norrköping"0"5"4,"0,25"mm"" 15"mars"2013" Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Norrköping"0"5"4,"<0,25"mm"" " Medelvärdet"054mm" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.64 Kornstorleksfördelning ballast 0-4 mm < 0,25 mm, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.157

236 passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" 30" 20" 10" "Norrköping""Dec"812"Deg"Anl" "Norrköping""Jan"813"Deg"Anl"" "Norrk."Deg"Anl"Mar"813" "Norrk."Deg"Anl" " "Norrk."Deg"Anl" " Medelvärdet" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.65 Kornstorleksfördelning cement, ljusdiffraktion laser, Norrköping passerande(vol(%( 100" 90" 80" 70" 60" 50" 40" Norrköping"Kalk" " Norrköping"Kalk" " Medelvärdet" 30" 20" 10" 0" 1" 10" 100" 1000" kornstorlek(µm( Figur K.66 Kornstorleksfördelning kalk, ljusdiffraktion laser, Norrköping K.158

237 Sammanställning av kombinationer för flytmedel Provdat um Recept Tillverk. datum Kornstorl eksfördel ning ballast 0-8 mm Kornstor leksförde lning ballast 0-4mm Kornstorle ksfördelni ng ballast 0-8 mm<0,25 mm Kornstor leksförde lning ballast 0-4 mm < 0,25 mm Kornstor leksförde lning kalk Kornstor leksförde lning cement Sättmått, mm Hållf. 28d, MPa xx 1302 H B B A B - A B H A A B A - B A H C C A A - C A B xx 1302 H C C B B - C B A H A A B B B C B H B B A A A A A xx 1352 H B B A B - A B A H A A B A - B A B xx 44525H C C B B - C C B H C C A A - C C A K.159

238 13-07-xx 44525L B B A B - A B B L A A B A - B A A xx 1452 H B B A B - A C B H A A B A - B C A xx 5402 V B B A B - A B B V A A B A - B A A V A C A B - A A A V B C B A - B B B V A A B B B C A A V B B A A A A B B xx 5402 V C C B B - C B B V C C A A - C A A K.160

239 13-07-xx 5402 V C C A B - A B B V C C B A - B A A V A A B B A A A B V B B A A B B B A L A A B A - C C B L B B A B - C C A H A A B A - C A A H B B A B - C B B L A A B A - C C B L B B A B - C C A H A B B A A C A B H B A A B B C B A K.161

240 L A B B A A C A B L B A A B B C B A L A A C B - C C A L B B C A - C C B L B B A A - C A A L A A B B - C B B L A B B A A C B B L B A A B B C A A H A A B A - C B A H B B A B - C A B H B A A B - B A B H A B B A - A B A K.162

241 H A A B B - C C A H B B A A - C C B H A A B A - C B A H B B A B - C A B H A B A A A C B A H B A B B B C A B H A A C B - C C B H B B C A - C C A H A A B B - C B B H B B A A - C A A H A B B A - A B A H B A A B - B A B K.163

242 H A A B B - C B A H B B A A - C A B V A A B B - C B B V B B A A - C A A V B A A B - B A A V A B B A - A B B V A B B A A C B A V B A A B B C A B H A A B B - C A A H B B A A - C B B K.164

243 L. Göteborg, prover Göteborg)recept) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P04P %04% ,6% S , ,343 58,42 53,7 2013P06P %06% c40/501161vct10,401anl 4,1% S , ,393 58,41 53,7 2013P06P %06% c40/501161vct10,401anl 4,8% S , ,392 58,53 53,8 2013P06P %06% c40/501161vct10,401anl 4,1% S , ,403 58,74 54,0 2013P09P %09% c40/501161vct10,401anl 5,0% S , ,420 61,76 56,8 2013P09P %09% c40/501161vct10,401anl 4,9% S , ,376 58,2 53,5 2013P09P %09% c40/501161vct10,401anl 6,2% S , ,374 58,08 53,4 2013P09P %09% c40/501161vct10,401anl 4,6% S , ,400 62,49 57,5 2013P09P %09%25 Skeppsbron c40/501161vct10,401anl 4,6% S , ,418 59,09 54,4 2013P10P %10%10 Skeppsbron c40/501161vct10,401anl 6,0% S , ,317 59,38 54,6 2013P10P %10% c40/501161vct10,401anl 4,0% S , ,433 62,29 57,3 Medelvärdet 4,6% )))))))))))))) 152,00) ))))))) 0,40) )))))) 224,20) )))))))))))))))) 3)363,00) )))))))))))))))) 8)057,20) ))))))))))) 2,40) ))))))))))))))))))))) 59,35) )))))))))) 54,60) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P02P %02% c35/451251vct10,451anl 4,8% S , ,352 52,41 48,2 2013P05P %05% c35/451251vct10,451anl 5,2% S , ,332 54,55 50,2 2013P05P %06% c35/451251vct10,451anl 4,4% S , ,384 53,21 49,0 2013P07P %07% ,0% S , ,190 52,41 48,2 Medelvärdet 5,3% )))))))))))))) 160,00) ))))))) 0,44) )))))) 223,67) )))))))))))))))) 3)355,00) )))))))))))))))) 7)687,67) ))))))))))) 2,29) ))))))))))))))))))))) 53,12) )))))))))) 48,87) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P01P %01% c35/451161vct10,401anl 5,3% S , ,389 54,61 50,2 2013P01P %02% c35/451161vct10,401anl 7,1% S , ,324 52,96 48,7 2013P02P %02% c35/451161vct10,401anl 7,7% S , ,300 52,21 48,0 2013P02P %02% c35/451161vct10,401anl 5,1% S , ,360 55,47 51,0 2013P05P %06% c35/451161vct10,401anl 5,7% S3 80 0, ,351 54,7 50,3 2013P07P %07% c35/451161vct10,401anl 5,2% S , ,377 52,66 48,4 2013P08P %08% c35/451161vct10,401anl 4,7% S , ,326 54,92 50,5 2013P08P %09% c35/451161vct10,401anl 5,8% S , ,341 53,43 49,2 2013P09P %09% c35/451161vct10,401anl 4,0% S , ,422 62,76 57,7 2013P09P %09% c35/451161vct10,401anl 5,6% S , ,409 60,89 56,0 2013P09P %09% c35/451161vct10,401anl 6,5% S , ,414 55,88 51,4 2013P09P %10% c35/451161vct10,401anl 6,3% S , ,395 58,11 53,5 2013P09P %10% c35/451161vct10,401anl 5,6% S , ,410 57,92 53,3 2013P11P %11% ,4% S , ,332 52,24 48,1 Medelvärdet 5,8% )))))))))))))) 167,86) ))))))) 0,40) )))))) 223,36) )))))))))))))))) 3)350,36) )))))))))))))))) 7)932,79) ))))))))))) 2,37) ))))))))))))))))))))) 55,63) )))))))))) 51,18) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P02P %03% c35/451161vct10,451anl 4,3% S , ,359 55,33 50,9 2013P03P %04% c35/451161vct10,451anl 5,5% S , ,330 53,69 49,4 2013P05P %05% c35/451161vct10,451anl 5,9% S , ,305 53,22 49,0 2013P06P %06% c35/451161vct10,451anl 4,7% S , ,365 53,66 49,4 2013P06P %06% c35/451161vct10,451anl 4,1% S , ,323 52,12 48,0 2013P08P %08% c35/451161vct10,451anl 4,8% S , ,424 54,28 49,9 2013P09P %09% c35/451161vct10,451anl 5,0% S , ,326 52,22 48,0 2013P10P %10% c35/451161vct10,451anl 5,6% S , ,403 52,84 48,6 L.165 Medelvärdet 5,0% )))))))))))))) 192,50) ))))))) 0,44) )))))) 223,63) )))))))))))))))))))))) 3)354) )))))))))))))))) 7)897,38) ))))))))))) 2,35) ))))))))))))))))))))) 53,42) )))))))))) 49,15) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P03P %03% c32/401161vct10,451anl 4,9% S , ,367 51,09 47,0 2013P04P %04%08 59a c32/401161vct10,451anl 4,7% S , ,342 47,63 43,8 2013P04P %04%08 59b c32/401161vct10,451anl 4,7% S , ,299 47,57 43,8 2013P04P %04%08 59c c32/401161vct10,451anl 4,7% S , ,318 48,22 44,4 2013P04P %04% c32/401161vct10,451anl 6,5% S , ,305 47,65 43,8 2013P05P %06% c32/401161vct10,451anl 5,4% S , ,307 46,2 42,5 2013P07P %07% c32/401161vct10,451anl 5,0% S , , ,2 2013P08P %08% c32/401161vct10,451anl 5,8% S , ,341 46,33 42,6 2013P08P %08% c32/401161vct10,451anl 4,6% S , ,365 50,11 46,1 2013P08P %08% ,7% S , ,296 47,15 43,4 2013P08P %09% ,4% S , ,323 50,1 46,1 Medelvärdet 5,2% )))))))))))))) 186,36) ))))))) 0,44) )))))) 223,73) )))))))))))))))) 3)355,91) )))))))))))))))) 7)814,64) ))))))))))) 2,33) ))))))))))))))))))))) 48,10) )))))))))) 44,25) Datum)analys Datum)tillverkning Löp)nr Följ)/)Tid Recept Produkt Luft Kons. Sättmått VCT Area Volym Vikt Densitet Hållf.)28d 0, P05P %05% c35/451251vct10,401anl 6,0% S , ,338 54,93 50,5 2013P08P %08% c35/451251vct10,401anl 4,0% S , ,413 56,32 51,8 2013P08P %08% c35/451251vct10,401anl 4,0% S , ,422 54,38 50,0 2013P08P %08% c35/451251vct10,401anl 4,0% S , ,377 55,79 51,3 2013P08P %09% c35/451251vct10,401anl 4,6% S , ,353 55,75 51,3 2013P08P %09% c35/451251vct10,401anl 4,2% S , ,359 54,85 50,5 2013P09P %09% c35/451251vct10,401anl 7,5% S2 80 0, ,293 51,93 47,8 2013P10P %10%31 Walkesbron c35/451251vct10,401anl 5,4% S , ,338 52,89 48,7 2013P11P %11% c35/451251vct10,401anl 4,5% S , ,420 60,94 56,1 2013P11P %11% c35/451251vct10,401anl 4,8% S , ,459 60,6 55,8 2013P12P %12% c35/451251vct10,401anl 5,2% S , ,364 52,14 47,97 Medelvärdet 4,9% )))))))))))))))))))) 159) 39,6% )))))))))))) 224) )))))))))))))))) 3)361,36) )))))))))))))))) 7)985,55) ))))))))))) 2,38) ))))))))))))))))))))) 55,50) )))))))))) 51,06)

244 M. Luleå, prover M.166

245 N. Norrköping, prover N.167

246 N.168

247 N.169

248 TRITA-BKN, EXAMENSARBETE 446 BETONGBYGGNAD, 2015 ISSN ISRN KTH/BKN/EX--446 SE