Biokolsförsök med lindar i Lund
|
|
- Sven Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning Biokolsförsök med lindar i Lund A biochar experiment in a lime-tree planting in Lund Anna Levinsson Alnarp 2018
2 Biokolsförsök med lindar i Lund A biochar experiment in a lime-tree planting in Lund Anna Levinsson anna.levinsson@slu.se Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår 2018 Elektronisk publicering: Bibliografisk referens: Levinsson, A. (2018). Biokolsförsök med lindar i Lund. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. Nyckelord: Biokol, trädetablering, genomsläpplighet, slityta, växtbäddar, växtsubstrat Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning
3 Sammanfattning Biokol har blivit ett alltmer populärt material vid anläggningar av växtbäddar. Inblandning av biokol i det befintliga växtsubstratet görs för att skapa en jord med bättre porositet och därmed bättre vattenbalans, eftersom biokol har en vattenhållande förmåga samtidigt som det är ett luckert material. Syftet med inblandningen är också att hålla kvar näringen i jorden så att den blir växttillgänglig och inte urlakas. I det här försöket så har vi testat vilken effekt biokolsinblandning har på nyplanterade träds utveckling, när den blandas i en lundensisk lerjord. Vi har testat två olika koncentrationer av biokol och jämfört dessa med jord helt utan biokol. Vi har också testat två olika typer av grus lagd på toppen, i det så kallade slitlagret. I den ena blandningen uteslöts de minsta fraktionerna för att öka genomsläppligheten till marken under. Lindar planterades i växtbäddar med de olika behandlingarna och studerades under första året efter plantering. Efter första säsongen kunde inga skillnader i skottillväxten, bladstorleken eller trädstorleken påvisas mellan träden som planterats i de olika växtbäddarna. Under första året efter plantering är det dock vanligt att träd till största delen använder de resurser som de hade med sig från plantskolan. Därför kan skillnader mellan de olika växtbäddarna först förväntas under andra året efter plantering, när träden ska klara sig på det som finns tillgängligt på den nya växtplatsen. Att göra uppföljande mätningar är därför av stort värde. Mätningarna av vattenhalten i jorden visade att där var skillnader mellan de olika växtbäddarna. Eftersom träden vattnades under detta första år är det dock svårt att säga ifall skillnaderna berodde på substrat eller bevattning. Det finns en risk att de olika växtbäddarna fick olika mycket vatten, vilket då påverkar resultaten. Dessa visade nämligen att det skilde sig över tid, och att skillnaderna inte var bestående. Att mäta efter att etableringsbevattningen upphört är därför intressant. Nyckelord: biokol, trädetablering, genomsläpplighet, slitlager, växtbädd, växtsustrat 1
4 Abstract Biochar has become increasingly popular as a soil-improving substrate when constructing planting pits for trees. Biochar is believed to improve the porosity in the soil, and with its water-holding capacity, create a better water balance for the planting material. Its purpose is also to keep the nutrients in the soil and avoid leakage. In the present study, we tested the effect of biochar on newly planted linden trees, when mixed with a clay soil. We tested two different concentrations of biochar in the soil and compared with soil without any biochar. We also tested the effect of infiltration capacity in the top layer, using two different types of gravel. In one of the gravel mixtures, the finest fractions were excluded to improve permeability in to the soil below. This report describes the trees first season after transplanting. There were no differences in shoot growth, leaf size or tree height between trees from the different treatments after the first season. However, it has been argued in previous studies that trees mainly use the resources that they had stored from the nursery during the first year after transplanting, since differences due to posttransplant treatments often are clearer during the second year after transplanting. To continue to study these trees over several years is therefore of great relevance. Measurements of the water status in the soil showed that there were differences between the different treatments, but that the differences varied throughout the season. Since the trees were irrigated it is hard to say whether these differences were results of soil structure or variations in irrigation in the planting pits. To measure the water amounts and the temperature in the soil after establishment irrigation has ceased, is thus necessary for accurate results. Keywords: biochar, tree establishment, permeability, planting pits, planting substrate 2
5 Förord Föreliggande rapport är en del av projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor som var ett ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan; CBI Betonginstitutet (Projektkoordinator, numer RISE/CBI), Statens Väg och Transportforskningsinstitut (VTI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) Numer RISE, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Benders, Cementa, NCC, Starka, Stenindustrins forskningsinstitut, Stenteknik, Stockholm stad, Helsingborgs Stad, Uppsala Stad, Göteborgs Stad, Lunds Kommun, Växjö Kommun, Trädgårdanläggarnas förbund, Movium (SLU), VIÖS, CEC Design, StormTac, Ramböll och Sweco. Projektet har bedrivits inom ramen för Vinnovas program Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer och har delfinansierats av Vinnova. Resultaten från projektet har publicerats på projektets webbplats Den här rapporten är skriven inom arbetspaket 3 Gröna ytor i Vinnovaprojektet, där Ann-Mari Fransson (SLU) har varit arbetspaket-ledare. Rapporten beskriver ett försök kring växtbäddsutformning som har gjorts invid Råbysjön i Lund. I försöket har effekten på träds tillväxt och etablering vid tillförsel av biokol i växtsubstratet testats. I försöket jämfördes också två slitlager med olika sammansättningar av kornstorlekar med varandra. Projektet har skett i samarbete mellan Lunds kommun och Sveriges Lantbruksuniversitet. 3
6 4
7 5
8 Innehållsförteckning 1 Inledning Träd i städer Biokol 9 2 Råbysjön i Lund Ståndorten Kajpromenaden vid Råbysjön Träden Försöksupplägg Mätningar 12 3 Resultat och diskussion 14 4 Referenser 17 6
9 1 Inledning Idag står många städer inför stora utmaningar kopplade till den ökade urbaniseringen och det rådande förtätningsidealet. Försämrad luftkvalitet, högre lufttemperaturer, längre perioder av torka och ökad risk för översvämningar på grund av minskad mängd infiltreringsbara ytor för prognostiserade stora regn är exempel på framtida möjliga scenarion för stadsmiljön. För att hantera flera av dessa utmaningar spelar stadsträden en viktig roll. Samtidigt har många städer problem med sin trädpopulation. Träd har svårt att etableras och överleva på lång sikt, till stor del till följd av det intensifierade användandet av alla ytor i städerna och bortledande av dagvatten. Det innebär att träden, som kan vara en del av lösningarna på problematik kopplad till urbanisering, dör på grund av urbaniseringen. Det finns därför ett stort behov av att öka överlevnaden och den långsiktiga utvecklingen av städernas trädbestånd så att fördelarna med träd i städer kan utnyttjas. Det finns också ett behov av att hitta nya konstruktionslösningar för att ytterligare kunna dra fördelar av träden. Och samtidigt ge träden fördelar. I ljuset av detta har Vinnova-projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor testat fram ett antal förslag som syftar till att sammanföra kunskap kring: gatukonstruktion med hårda material dagvattenhantering trädplantering Genom att väva samman dessa viktiga komponenter för en fungerande och attraktiv stad, så finns en möjlighet att dels i ökad utsträckning tillgodose de behov som finns för varje komponent, och dels att skapa synergieffekter för att göra städerna mer attraktiva och hållbara. I det här projektet har lindar (Tilia europea Euchlora ) planterats med olika mängder biokol inblandat i jorden, och slitlager med olika hög genomsläpplighet har lagts som ytskikt. Trädens vitalitet har studerats, liksom mark- och vattenförhållandena. Målet med försöket har varit att studera 7
10 vilken effekt biokol har på trädetableringen, och vilket effekt materialvalet i slitlagret har på regninfiltrationen ner i växtbäddarna. Syftet är att förbättra förutsättningarna för träden att överleva etableringsperioden och få en långsiktig utveckling, samt att studera hur de hårda materialen kan modifieras utan att dess funktion som slitlager går förlorad. 1.1 Träd i städer Träd i städer levererar många viktiga så kallade ekosystemtjänster. De är grundläggande för människors rekreation och hälsa, och många studier har kunnat påvisa positiva effekter av att vistas i gröna miljöer. I städer bidrar också träden till att skapa årstidsvariation, i en miljö där sådan information inte annars alltid kan avläsas. De bidrar också med att genom sin transpiration och skuggning sänka temperaturer under varma dagar. Träd i städer ökar den biologiska mångfalden, binder koldioxid och luftföroreningar, tar hand om dagvatten och förhöjer den estetiska upplevelsen av staden. Dessa tjänster ökar i takt med att träd växer och mognar. Ett större träd skuggar en större yta och bidrar i högre utstäckning till sänkta sommartemperaturer och till att skapa en behaglig plats att vistas på, än ett mindre, nyplanterat träd. Samtidigt ser vi att många trädplanteringar misslyckas och att vitaliteten hos de redan etablerade träden minskar. Det gör att träden inte hinner uppnå sin fulla potential som leverantörer av ekosystemtjänster och de ekonomiska investeringarna som plantering av träd innebär, går om intet. Det finns många anledningar till att vitaliteten minskar och att träd har svårt för att klara sig i städerna. I en urban miljö kan solinstrålningen vara hög och eftersom de hårda material som städerna till stora delar är uppbyggda av håller kvar värmen, så är ofta temperaturen väldigt hög. Vattentillgången för träden är ofta mycket begränsad då de hårda ytmaterialen leder regnvatten bort från jorden och förhindrar infiltration, samtidigt som de höjda temperaturerna ökar avdunstningen från de små öppna ytor som finns runt träden. Marken är dessutom ofta kompakterad och därmed otillgänglig för träd. och det tänkta rottillgängliga utrymmet väldigt begränsat- Träden har också begränsad tillgång till näringsämnen. Dessa faktorer har stor betydelse och de kan reducera trädens vitalitet och livslängd, man räknar med att ett gatuträd som planteras nu inte kommer att bli mer än år på grund av de tuffa förutsättningarna. Det finns alltså ett stort behov av att förbättra växtplatser för träd och skapa förutsättningar för att öka den långsiktiga överlevnaden och vitaliteten hos stadsträden, så att vi även fortsättningsvis kan ha träd i våra stä- 8
11 der. Att tillför biokol i odlingssubstratet skulle kunna vara ett sätt att förbättre växtplatserna på. 1.2 Biokol Biokol bildas när organiskt material förbränns under syrefattiga förhållanden, så kallad pyrolys eller torrdestillering (Lehmann och Joseph 2009). Processen liknar tillverkningsprocessen som används vid framställning av t.ex. grillkol. Ca 70 % av bränslet kan utvinnas, beroende på pyrolystemperaturen och ursprungsmaterialet. Mest biokol produceras vid lägre temperaturer. Olika typer av organiskt material kan användas i pyrolysprocessen, såsom ved, trädgårdsavfall och rötrester från rötning av slam. Ursprungsmaterialet har betydelse för slutproduktens egenskaper. Idag är intresset stort för biokol och det har blivit ett alltmer populärt substrat i svenska städer som jordförbättrare vid anläggandet av vegetationsytor i urban miljö. I Stockholm används biokol i stor skala vid plantering, och Stockholms stad har nyligen investerat i egen pyrolyskammare, där stadens egna organiska avfall ska omvandlas till biokol och föras ut i stadens planteringar. Biokol anses förbättra fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper i jordar, och har visat sig ha en positiv inverkan på träds tillväxt i urban miljö, då det kan öka tillgängligheten på organiskt kol (Scharenbroch, et al. 2013)(Fransson och Andreasson, opublicerad studie). Den stora mängden porer i biokol gör att den har en bra vattenhållande förmåga och hög katjonsutbyteskapacitet. En hög katjonutbyteskapacitet innebär att många näringsämnen, såsom ammoniumkväve, kalium och andra positiva joner inklusive många tungmetaller hålls kvar i marken och inte läcker ut. Detta gör att gödslingen blir mer effektiv och långsiktig. Dessutom tillförs en del näringsämnen, som fosfor, kalium och kalcium med askan. Den stora yta som finns i biokol gynnar också tillväxten av mikroorganismer och ger jorden en bra struktur. En mycket stor tillväxt av mikroorganismer kan göra så att en del näringsämnen binds in i mikroorganismerna och blir tillfälligt otillgängligt för växterna. Detta gäller främst kväve men även andra näringsämnen. Därför kan en tillförsel av biokol initialt göra att växterna får näringsbrist vilket man kan behöva kompensera för. Denna effekt är dock tillfällig eftersom mikroorganismerna kommer in en jämvikt där lika många dör som nybildas. I denna cykel kan växterna få tillgång till kvävet som är i omlopp. Strukturen gör att jorden innehåller mer luft och detta gynnar både rötter och mikroorganismer som lever i jorden. 9
12 Dock har det ännu så länge gjorts få vetenskapliga studier på biokolets effekter på urban jordkvalitet och trädtillväxt (Scharenbroch, et al. 2013). Biokolets egenskaper och effekter har däremot tidigare studerats ur ett flertal andra perspektiv; framför allt har dess förmåga att långsiktigt verka som kolsänka och därmed minska CO2halten i luften med mildring av klimatförändringar som följd, väckt stort intresse (Lehmann, et al. 2006, Keith, et al. 2015). Biokol kan ha en halveringstid på ca 1000 år och ligger kemiskt stabilt kvar i marken. Dessutom har dess gödslingseffekt i agrikulturell odling (Lehmann and Joseph 2009, Zaitun, et al. 2013), dess inverkan på jordars mikroliv, dess ph-höjande effekt på sura jordar och dess föroreningsbindande egenskaper gjort att biokol ses som en relevant komponent för att skapa ett hållbart samhälle. Däremot har även risken för tillförsel av organiska och oorganiska farliga ämnen i jorden genom biokol påtalats (Hale, et al. 2012, Koltowski and Oleszczuk 2015). Vilken betydelse dessa tidigare påvisade egenskaper har i urbana planteringar har dock ännu inte klarlagts och detta försök är en del i processen att ta reda på det. 10
13 2 Råbysjön i Lund Sjön, som anlades 2016, är med sina 2,5 hektar Lund kommuns största dagvattenmagasin. Syftet med sjön är att samla och fördröja dagvattnet från bostadsområdet Råbylund och dess omgivande åkrar, och från det kommande utbyggnadsområdet i Linero. Det omkringliggande området, Råby Sjöpark, fungerar också som ett rekreationsområde för de boende i de nya hushåll som byggts och planeras för i det nyexploaterade området. På dammens södra sida finns läplanteringar med bland annat skogsek, fågelbär, oxel, havtorn och rosor. Där finns också hagar och meningen är att det ska finnas många naturupplevelser tillgängliga i anslutning till sjön. På sjöns norra sida finns en kajpromenad med gott om sittytor och vistelseplatser i en hårdgjord miljö, och trädplanteringar i upphöjda växtbäddar. 2.1 Ståndorten Kajpromenaden vid Råbysjön I Lund är årsnederbörden ca 650 mm/år och medeltemperaturen i juniaugusti är 16-18º C. Kajpromenaden i Råby ligger vid Råbysjöns norra sida. Där finns inga omkringliggande byggnader eller andra skuggande element och det är en vindutsatt plats med full solinstrålning. Jordarten på platsen är en postglacial finlera, vilket innebär en jord med lerhalt på 25-40%. Träden i studien är planterade i upphöjda växtbäddar. Den befintliga jorden på platsen har använts vid uppbyggnaden och har blandats upp med olika mängder biokol. Växtbäddarna är uppbyggda ca 80 cm från terrassen. De understa 30 centimetrarna består av mineraljord och därpå ligger 50 cm av växtjorden, som är mineraljorden blandad med olika halter av biokol. Överst ligger 5 cm grus, i olika fraktioner, beroende på behandling. Terrassen luckrades upp innan anläggningen av växtbäddarna för att underlätta dränering men inga dräneringsrör är installerade. 11
14 2.2 Träden Träden, Tilia europea Euchlora (glanslind) planterades i mars 2016, före bladutspring. De var av storleken cm i omkrets vid i meters höjd. De kom alla från samma plantskola, och kylförvarades innan plantering. Totalt planterades 20 träd. 2.3 Försöksupplägg Före projektets start skalades all matjord av på platsen och samlades i högar intill. Växtbäddarna byggdes därefter upp på den befintliga terrassen, av den befintliga jorden blandad med biokolet. Där var tre olika substratbehandlingar: B0 = referens (ingen biokol), B1 = låg koncentration biokol (10 volym% biokol), och B2 = hög koncentration biokol (50 volym% biokol). Det fanns också två olika behandlingar slitlager: 0-8 mm stenmjöl och 4-8 mm stenmjöl. Försöket lades upp så att alla kombinationer av dessa två behandlingsfaktorer fanns representerade (se figur 1). På platsen var tre växtbäddar inritade, med varierande många träd i varje. Växtbäddarna avdelades med skivor av cortenstål för att alla behandlingarna skulle kunna inkluderas. Syftet var att undvika att jordarna inom varje avdelning blandades och påverkade resultaten. EG G EG X X X X X X X X X X X X X X X X X X B1 B1 B0 B2 B2 B0 Figur 1 visar hur växtbäddarna avdelades. Varje X motsvarar ett träd och de vertikala strecken visar var cortenstålet var placerat. I den verkliga miljön satt stålet ända ut till kanterna. EG = Ej Genomsläppligt slitlager och G = Genomsläppligt slitlager. B0 = ingen biokol, B1 = låg koncentration biokol, och B2 = hög koncentration biokol. 2.4 Mätningar I augusti 2016 mättes skottillväxt, bladstorlek, trädhöjd och stamomfång. Mängden epikormiska skott noterades, eftersom förekomst av sådana är en indikation på stress. Vattenhalten och temperaturen i jorden loggades med hjälp av SM300-sensorer kopplade till engp-2 logger (Delta T devices, Cambridge, Storbritannien). En sensor installerades i varje växtbädd, i mit- 12
15 ten av växtbädden så att avstånden till de 4 (alternativt 2) träden inom behandlingen skulle vara lika. Mätutrustningen installerades under våren men på grund av tekniska svårigheter i kombination med en konkurs för mätutrustningsföretaget och bristen på fungerande kommunikation mellan beställare och entreprenör gällande regler på arbetsplatsen så påbörjades inte loggningen förrän i augusti
16 3 Resultat och diskussion Det fanns stora skillnader mellan växtbäddarna i mängden ogräs som etablerade sig innan slitlagret hade hunnit läggas ut. Växtbäddarna med biokol uppvisade en markant större mängd biomassa än kontrollen. Detta kvantifierades dock inte och eftersom ytan ogräsrensas så kunde detta inte observeras fler gånger. Analys av skottillväxten visade att det inte var någon skillnad i tillväxt mellan träden från de olika behandlingarna. Detta är inte helt oväntat, eftersom skottskjutningen första året efter plantering ofta är mer påverkad av de omständigheter som rådde i plantskolan de nyss kom ifrån, än förutsättningarna på den nya växtplatsen (Watson and Himelick 1997, Levinsson 2013). Tidigare studier har föreslagit att träden under första etableringsåret främst använder sina lagrade resurser för tillväxt och eftersom dessa träd kom från samma plats och hade haft samma förutsättningar, bör också tillväxten bli lika. Tidigare studier har också visat att gödsling av träd under etableringsperioden inte ökar tillväxten (Day and Harris 2007) vilket innebär att eventuell näringsökning med hjälp av biokol då kanske inte blir synlig i trädens tillväxt under de första åren. Där var heller ingen skillnad i bladstorleken på träden mellan de olika behandlingarna. Bladstorlek är en indikation på vattenstatus i träd och minskad bladstorlek är ett tecken på att träden haft en begränsad vattentillgång (Levinsson, et al. 2015). Att det inte fanns någon statistisk skillnad mellan de olika behandlingarnas bladstorlek kan bero på flera faktorer. Eftersom träden blev bevattnade var vattentillgången troligen lika för alla träd under bladutspring och därför syns inga bättre resultat för träden i biokolsinblandade substrat. 14
17 Figur 2 visar den tydliga skillnaden i ogräsutveckling mellan den biokolsberikade växtbädden (till vänster) och den utan biokol (till höger). Cortenstålsavdelaren kan anas under ogräset och bilden är tagen innan betonggjutningsformarna togs bort och före slitlagret lades dit. Det som ska bli sjön syns i bakgrunden. Om träden gynnas av den vattenhållande effekt som biokol kan ha, bör detta bli synligt först efter att bevattningen av träden har upphört. Det kan också vara så att även bladstorleken första året efter plantering i stor utsträckning är styrd av plantskolans förutsättningar. Det kommer därför att vara intressant och relevant att följa dess träd under ytterligare några år. Mätningarna av stamomfång och trädhöjd gjordes för första gången under hösten Dessa värden är därför initiala och kommer att användas för framtida jämförelser. Förekomsten av epikormiska skott tycktes snarare vara kopplad till geografiskt läge än till vilket substrat träden var planterade i. De träd som var planterade i den västra delen av promenaden visade en högre förekomst än de i den östra delen. Den förhärskande vinden i regionen är västlig (SMHI, 2017), och eventuellt har den haft inverkan på trädens utveckling av 15
18 epikormiska skott på denna väldigt öppna, vindutsatta växtplats. Där fanns ingen koppling mellan vattentillgången i marken i de olika delarna av växtbäddarna och mängden epikormiska skott, vilket gör att stressen som de är ett tecken på, inte borde bero på att bevattningen varit olika i de olika behandlingarna. Mätningarna av vattenhalt och temperatur i jorden gav varierande resultat och skilde sig över säsongen. Risken finns att träden inte fick samma mängd vatten i alla växtbäddar, vilket isåfall påverkar resultaten av mätningarna. Att fortsätta mäta vatten och temperatur i marken efter att etableringsbevattningen avslutats vore därför intressant. 16
19 4 Referenser Day, S.D. and Harris, J.R Fertilization of red maple (Acer rubrum) and littleleaf linden (Tilia cordata) trees at recommended rates does not aid tree establishment. Arboriculture & Urban Forestry, 33 (2), Hale, S.E., Lehmann, J., Rutherford, D., Zimmerman, A.R., Bachmann, R.T., Shitumbanuma, V. et al Quantifying the Total and Bioavailable Polycyclic Aromatic Hydrocarbons and Dioxins in Biochars. Environ. Sci. Technol., 46 (5), Keith, A., Singh, B. and Dijkstra, F.A Biochar reduces the rhizosphere priming effect on soil organic carbon. Soil Biol. Biochem., 88, Koltowski, M. and Oleszczuk, P Toxicity of biochars after polycyclic aromatic hydrocarbons removal by thermal treatment. Ecol. Eng., 75, Lehmann, J., Gaunt, J. and Rondon, M Bio-char Sequestration in Terrestrial Ecosystems A Review. Mitig Adapt Strat Glob Change, 11 (2), Lehmann, J. and Joseph, S Biochar for Environmental Management: Science and Technology. Earthscan: London. Levinsson, A Post-transplant shoot growth of trees from five different production methods is affected by site and species. Arboriculture & Urban Forestry, 39 (5). Levinsson, A., van den Bosch, C.K., Öxell, C. and Fransson, A.-M Visual assessments of establishment success in urban Prunus avium (L.) and Quercus rubra (L.) in relation to water status and crown morphological characteristics. Urban Forestry & Urban Greening, 14 (2), Scharenbroch, B.C., Meza, E.N., Catania, M. and Fite, K Biochar and Biosolids Increase Tree Growth and Improve Soil Quality for Urban Landscapes. Journal of Environmental Quality, 42 (5), Watson, G. and Himelick, E.B Principles and practice of planting trees and schrubs. International Society of Arboriculture: Champaign, Illinois, 199 p. Zaitun, Nisa, K., Sufardi, Chairunas, Gani, A., Slavich, P. et al Effect of NPK fertilizer and biochar applications on growth and yield of irriga- 17
20 tion rice. Research Center for Bioresources and Biotechnology, Bogor Agricultural University: Bogor, Indonesia, p. 18
Tillväxt och vitalitet hos urbana träd
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd
Biokol i urbana vegetationsbäddar
Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd
BiodiverCity Dagvattenhantering
BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och
Svenskt Vatten Rörnät och Klimat mars
Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 2018 13-14 mars Växters tålighet i den urbana miljön- fakta och fördomar i samband med dagvattenhantering Örjan Stål 25 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Grågröna systemlösningar för hållbara städer Långsiktiga effekter av skelettjord i Sundsvall Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer Diarienummer: 2012 01271 Datum: 2015-03-16
Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson
Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara
Hållbar stad går i grågrönt
SPs Samhällsbyggnadsdag Hållbar stad går i grågrönt Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet bjorn.schouenborg@cbi.se Vinnovaprojekt inom programmet Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer.
MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat
MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar
Miljökrav baserade på LCA-information vid kommunal upphandling av markstensprodukter av natursten
Del i projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Miljökrav baserade på LCA-information vid kommunal upphandling av markstensprodukter av natursten Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation
Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Grågröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxtökningar av biokol hos urbana träd på Herrhagsvägen Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer Diarienummer: 2012 01271
Vegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö
Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Naturlig urkra ft från Island Naturlig pimpsten ger luft till rötterna Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman kastas ut ur vulkanen i
VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014
Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg 12-13 november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Trädens liv i staden
Foto: Anna Levinsson Trädens liv i staden från etablering till vitalisering Träden i våra städer är viktiga. De ger grönska och skugga, de kan fylla en estetisk eller kulturhistorisk funktion, de skapar
Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid-
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva
Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Försök att starta tillverkning av biokol vid stadens återvinningscentraler samt trafikkontorets deltagande i tävlingen Mayors Challenge 2014
Dnr Sida 1 (6) 2014-02-25 Handläggare Björn Embrén 08-508 262 13 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-04-08 Försök att starta tillverkning av biokol vid stadens återvinningscentraler samt trafikkontorets
5 Växjö kommun. 5.1 Genomsläpplig beläggning på Västra Esplanaden
5 Växjö kommun I Växjö kommun har man sedan låg tid tillbaka antagit ett helhetsgrepp kring hanteringen av dagvatten. Det kommunala ledningsnätet är på sina platser överbelastat och det har anlagts både
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU Från regn till recipient Från regn till recipient Från regn till recipient
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Dagvattenutredning Liden 2:4
Dagvattenutredning Liden 2:4 Adrian Lavén Teknisk service VA-avdelningen. 2018-11-16 Bakgrund och syfte Lidköpings kommun har fått i uppdrag utav samhällsbyggnadskontoret att ta fram en dagvattenutredning
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?
Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken? Linnea Hansson jägmästare och doktorand i markvetenskap Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Bakgrund Foto:
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell
Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet Anja Enell PACs = Polycyclic aromatic compounds Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) Syre-innehållande PAHs (xy-pahs)
Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret
Träd & Dagvatten Örjan Stål VIÖSAB orjan.stal@viosab.se Björn Embrén Trädexpert Stockholm Stad Trafikkontoret bjorn.embren@stockholm.se Fungerar gröna infiltrationstråk som bra växtbäddar för träd? Varför
Aktivt kol från rötslam
Aktivt kol från rötslam Potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten Alexander Betsholtz VA-teknik, LTH Bakgrund SLAM? Deponi/anläggningsjord Aktivt kol/biokol Åkermark Förbränning Extraktion
9 Stockholm Stad. 9.1 Växtbädd med skelettjord vid Valhallavägen
9 Stockholm Stad Stockholms stad har lång erfarenhet av dagvattenfrågor och redan 1994 beslutade staden om en övergripande policy som anvisade att dagvatten i första hand ska hanteras genom infiltration
Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Grågröna systemlösningar för hållbara städer Överbyggnad med naturstens- och markbetongbeläggning Förenklad dimensioneringsberäkning för trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven
Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö
Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö Fredrik Hellman, VTI fredrik.hellman@vti.se Projektfakta Undersökningarna är del av ett Vinnova projekt: Klimatsäkrade systemlösningar
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av ANDERS FOLKESSON Landskapsarkitekt LAR/MSA Universitetslektor Inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp 1 2 men AMA är varken
GRÖNA FAKTA. Grönblå infrastruktur hållbar dagvattenhantering i gaturum
GRÖNA FAKTA FOTO: RASMUS ELLEBY Grönblå infrastruktur hållbar dagvattenhantering i gaturum Flera faktorer har lett fram till att vi behöver en mer hållbar hantering av dagvattnet i våra städer. Samtidigt
Rottillväxt i växtbäddar med skelettjord
Del i projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Rottillväxt i växtbäddar med skelettjord Exempel från Blekingegatan Stockholm Nyckelord: Finrötter, tillväxt, produktion, växtbäddar, skelettjord,
Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På
Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.
Innergård Sektion a 1 Utformning På entrésidan saknas utrymme för storskaliga lösningar varför upphöjda regnbäddar används. Hälften av takvattnet samt dagvattnet från vägen samlas i upphöjda regnbäddar
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
SAMVERKAN MELLAN GRÅTT&GRÖNT
SAMVERKAN MELLAN GRÅTT&GRÖNT 26 Cirkulation För att klara ökad nederbörd och intensiva skyfall måste stadens gråa och gröna ytor börja samverka bättre. Dränerande hårdgjorda ytor, förbättrad trädetablering
GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning
GRÖNATAKHANDBOKEN Växtbädd och Vegetation Vägledning MEDVERKANDE Carl-Magnus Capener, RISE Anna Pettersson Skog, SWECO Jonatan Malmberg, SGRI Tobias Emilsson, SLU Tove Jägerhök, WHITE Hans Månsson, Icopal
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg Bjorn.schouenborg@cbi.se Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen
BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015
Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015 1 Trädinventering På uppdrag av Fastighets AB Förvaltaren (Ulrika Almqvist)
SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016
SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016 Vinnova Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer CBI
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg Bjorn.schouenborg@cbi.se Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive
Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014
Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering På uppdrag av
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Hvilken verdi har et tre? Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Hvilken verdi har et tre?, Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se www.inventering.nu www.inventering.nu 234 olika organisationer Nära 450 nedladdningar Solitärt Bestånd Biologisk
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental
Att planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson
Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ
SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT
DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT DeepGreen använder dagvattnet för att skapa bättre förutsättningar åt stadens träd Genom att se nederbörden som en resurs istället för ett problem, uppstår helt nya
EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring
EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.
Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930
Ytligt dagvatten i bostadsområden
Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje
Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
Tillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Stockholm Biochar Project PROJEKTLEDARE MATTIAS GUSTAFSSON 1 Vad är biokol? Biokol är ett jordförbättringsmedel En stabil struktur som låser ned kol i marken
Undersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,