Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala

Transkript

1 Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala THOMAS BLOMQVIST, projektledare anläggning Stadsbyggnadsförvaltningen 2017

2 Ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt Detaljplan för ca bostäder Bra läge nära kommunikationer, centrum, arbetsplatser och natur Inrymmer skola, förskolor, handel och service, idrottsanläggningar, parker, kollektivtrafik Bilparkering främst i mobilitetshus i områdets utkanter Kommunen och Akademiska hus är huvudsakliga markägare

3 Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar Uppsalamodellen för markanvisningar Mobilitet och parkering Kvalitetsprogram för gator, parker Bygg-gemenskaper Bygglogistik Dagvatten Solvallsparken Arbetssätt för stora projekt

4 Fördjupad dagvattenutredning 2015 Befintlig dagvattenhantering Dagvattenflöden Före exploatering Efter exploatering Föroreningar Fördröjningsberäkningar FÖRESLAGEN FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING Systemlösning Åtgärdsförslag kvartersmark Dammar Polacksbacken Parkstråket Brandstationen Reningseffekter av föreslagen lösning

5 I Rosendal och Östra Sala backe har vi valt att hantera dagvattnet med regnbäddar. Rosendal 1. Ligger i närheten till Uppsalaåsen. 2. Stor del av marken har snabb infiltration. Östra Sala Backe är en ny stadsdel med ca lgh 1. Marken består av mäktiga lerjorda. 5

6 Varför bygger vi regnbäddar? Fem anledningar för att använda regnbäddar. 1. Bra växtmiljö för träd, buskar och perenner. 2. Renar vattnet. 3. Fördröjer vattnet. 4. Yteffektivt 5. Ledningsnätet får lägre flöden. 6

7 Dagvattenhantering bakgrund/framgångsfaktorer 1. Politisk vilja 2. Chefer positiva 3. Strategiska dokument 4. Planstöd 5. Tjänstemän i genomförande 6. Tjänstemän och utförare i driften 7

8 1. Politisk vilja Policy för Hållbar utveckling. Uppsala kommun ska vara en vägledande kraft för hållbar utveckling globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Uppsala kommun ska associeras med hållbar utveckling. Nya lösningar och idéer bejakas genom att arbetet alltid ska ha ett lärandeperspektiv. Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Mål 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur 8

9 2. Chefer positiva Avdelningschef avdelning gata park natur, Michael Eriksson säger att Uppsala kommun ska vara innovativa leda utvecklingen bejaka initiativkraft utveckla och utvärdera nya lösningar sammarbeta med universiteten 9

10 3. Strategiska dokument Dagvattenprogram. Uppsala kommun/uppsala Vatten Dagvattenhandbok. Uppsala kommun/uppsala Vatten Dagvattenhantering en exempelsamling. Uppsala Vatten Riktlinjer för utsläpp av dagvatten från fastighetsmark. Uppsala Vatten 10

11 4. Planstöd Texter ur detaljplanen för Rosendal Båda de dikessystem som är primära recipienter mottar redan idag mer vatten än vad de är dimensionerade för. Erosionsproblem och översvämningar förekommer vid häftiga regnskurar och en ökning av flödestoppar till diket bör därför inte ske. ska vara innovativa.det är lämpligt att någon form av rening sker för att det tillrinnande vattnet inte ska försvåra möjligheterna att behålla en god vattenkvalitet i grundvattentäkten. 11

12 4. Tjänstemän i genomförande Vattenstrateger på kommunen. Vattenstrategernas intresse i regnbäddsprojektet är att vi hoppas kunna hitta principlösningar som uppfyller strategierna i programmet. Vi tror det är lättare att genomföra om vi hittar några få tekniska lösningar som sedan kan användas i alla stadsbyggnadsprojekt. Där vi inte ständigt ställs inför frågor om effektivitet, anläggning, drift och underhåll mm. Projektledare för genomförande får stor frihet/ansvar för att lösa frågor. 12

13 5. Tjänstemän och utförare i driften Tjänstemän från driften är med i projekteringsskedet för att säkerställa att lösningarna fungerar för driften. Övrig personal från driften informeras tidigt för att skapa förståelse för systemet och för att få ideer och tips.. 13

14 Torgny Segersteds allé Planterings- och utrustningsplan 14

15 Torgny Segersteds allé Sektion 15

16 Dekangatan Kansliskrivargatan Grindstugegatan Amanuensgatan Planterings- och utrustningsplan 16

17 Nord sydliga kvartersgator Planeras som gåfartsgator Fotgängare och cyklister gynnas Gröna gaturum Mycket växter Hög standard på ytskikt Låga hastigheter Zick-zack rörelse i gatrummet Få målpunkter för bilar 17

18 18

19 Stadsstruktur 19

20 Tack! Frågor? 20

21 Vad är en regnbädd? Kombinationen av: 1. plantering/växtbädd 2. stenkista/förstärkningslager 21

22 Hur fungerar regnbädden? 1. Dagvatten rinner till planteringen 2. Fördröjs, infiltrerar, renas 3. Fördröjs och renas i luftigt förstärkningslager. 4. Rinner sakta ut till dagvattennätet. 22

23 Ekonomi för regnbäddar Ungefär likvärdiga kostnader 1. Växtbädden - kostar lika som en växtbädd med skelettjord. 2. Luftigt förstärkningslager kostar lika som vanligt förstärkningslager. 3. Dagvattenbrunnar kostar lika som luftningsbrunnar och dagvattenbrunnar för skelettjord. 4. Tätskiktet merkostnad pga vattenskyddsområde. Avgående kostnader. 5. Ledningsnätet får mindre dimensioner och blir billigare. 6. Reningsdammar kan göras mindre och blir billigare. 7. Parkmark frigörs för parkanvändning. 23

24 Luftigt förstärkingslager byggs i skede 1 1. Tätskikt 2. Luftigt förstärkningslager 3. Brunnar 4. Ledningar 5. AG på toppen för att kunna köras på under byggtiden Regnbäddar får ej rubbas/störas av byggherrar. 24

25 Regnbäddar byggs i skede 2 1. AG rivs. 2. Luftigt förstärkningslager schaktas ur. 3. Växtbäddar byggs. 4. Ytskikt byggs. 5. Växter planteras. 6. Inflyttning sker. 25

26 Luftigt förstärkningslager Byggs i huvudsak 1,8-2 m från fastighetsgräns. 26

27 Tidplaner för skede 2, måste samordnas mellan byggherrar och kommunen. Kommunen behöver 3 månader för skede 2 arbeten. 27