år 20 år. 6 år. Betongplattor. Sättsand. Asfalt. Bärlager. Bersågränd Sorbus aria

Transkript

1 100 år 15 år Bersågränd 50 år Toffelbacken Sorbus aria 6 år 100 år 20 år 75 år Betongplattor Sättsand Asfalt Bärlager 1

2 Komprimering av mark och täta ytskikt största anledningen till att träd inte växer Samkross Finns i sorteringar 0-8, 0-16, 0-32, 0-63 Används som förstärkningslager, bärlager, slitlager och kallas för långa fraktioner eftersom alla kornstorlekar mellan 0 och övre kornfraktion ingår 2

3 3

4 Opåverkad mark fungerande infiltration Störd markprofil infiltration fungerar dåligt Sten 4

5 5

6 Betongplattor Asfalt Sättsand Bärlager Geotextil Luftigt bärlager Skelettjord VTI Forskning och utveckling av infrastruktur, trafik och transporter VTI, Svenska Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling av infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystem ISO certifierade enligt ISO 9001www.vti.se/ 6

7 Makadam packas innan jord spolas ner 7

8 Sammanhängande växtbäddar ger bättre resultat Se till att det används trädlådor som har en sluten kant på 300 mm för att separera överbyggnaden från växtbädden Nivå justeras med makadam (samkross får inte användas) 8

9 Extremt viktigt stenen skall falla in i lådan 2-3 cm jord läggs ut 9

10 Vass stråle lite vatten Färdig skelettjord sten i ytan inte jord 10

11 Extremt viktigt att stenen faller in i lådan 11

12 12

13 13

14 Betongplattor Asfalt Sättsand Bärlager Geotexti l Luftigt bärlager Skelettjord 14

15 Dagvatten Miljöpprustning av Hornsgatan Mängder för kvarteret mellan Rosenlundsgatan och Ringvägen på Hornsgatan Tak och gångbane yta 4600kvm Nederbörd 600mm år cirka liter vatten år Rening kostnad per liter 1öre = 23000kr år Minskad belastning på dagvattensystem, Östersjön/Mälaren 15

16 Mykorrhiza Planterade som är genomsnitt omfång 83cm

17

18 Swedenborgsgatan Planterade runt 1935 omkring 80 år på platsen Planterade Hösten år på platsen 18

19 Vänster 2002 höger 2010 lind Kungsbroplan Stockholm Biokol 19

20 6000 år gammal nyhet Förnybar energi matas med organiskt material Yttre behållare Inre behållare Syre in Syrefri uppvärmning av organiskt material Värme Biokol Kan kopplas till fjärrvärme eller liknande Startbrasa Gas ut som antänds och ger värme till pyrolysen 20

21 CO 2 O 2 C BIOMASSA Pyrolys ENERGI BIOKOL 21

22 Klimatpositiv värmeförsörjning 22

23 Träkol sett igenom ett elektronmikroskåp Lagrar näring Korallrev för mikroorganismer Stor inre yta & porvolym Vattenhållande Mykorrhiza älskar organisk kol Kolsänka Ersätter ändliga material 23

24 Utan biokol Med biokol Kompost 1/8 Biokol 1/8 Makadam 6/8 24

25 Biochar and stone chips = crushed granite 6/8 volume parts (2-6mm) and nutrient-enriched biochar (50%) + compost (50%) 2/8 volume parts Haukadalsgatan kolgrus 25

26 26

27 Svartvikstorget Stockholm 27

28 Valhallavägen 100mm makadam 2-6mm 3 delar, 1 del biokol sådd av gräsfrö 8-16mm 30mm 32-63mm and 15% biokol 600mm Valhallavägen

29 29

30 30

31 Ritning som visar hur vi bygger växtbädd för träd i grönyta för att maximera infiltration av dagvatten och med ett träkolsfilter i botten på växtbädden där vi fångar upp näringsämnen och föroreningar. 31

32 2014 Biokol 2-5 mm makadam djup 100 mm kolflis 8-16 mm makadam djup 800 mm Lingvägen 32

33 Med näringsberikad biokol 33

34 Magnus Ladulåsgatan Stockholm Skelettjord med biokol 34

35 35

36 Nybrogatan 2015 Kolmakadam makadam mm med 15% biokol med näring 36

37 Nybrogatan 2015 Kolmakadam Nybrogatan 2016 Magnolia 37

38 Pilgatan 2014 Biokol med makadam infiltration av dagvatten Magnolia och perenner 1 del biokol 0-10mm and 3 delar makadam 4-8 mm 800mm djupt 2017 augusti 38

39 2017 augusti Helsingborg Drottninggatan 39

40 Uppsala 2017 Uppsala

41 Minska risken för översvämningar Minska förekomsten av partiklar och koldioxid i luften Motverka värmeö effekten Minska belastningen på dagvattensystemen och därigenom minska föroreningarna i Mälaren och Östersjön 41

42 42

43 2017 Första potatisen som odlats i makadam biokol och kompost 43

44 Länkar om biokol Certifiering: Djurfoder och hur biokol fungerar i jorden: Krav på biokol för att höja kvalitén: Här är några till som man kan köpa biokol bulk av: microferme@ponceret.be Paju Pojat Willow Partners ilmo.kolehmainen@pajupojat.fi s.schmidt@novocarbo.de de fixar så att du kan köpa av deras kunder av anläggningen Kontaktperson: Jari Rissanen [mailto:jari.rissanen@rpkhiili.fi] It is made by birch and the temperature is around 450 C. The particle size is around 0 10 mm. We use the standards EN which says that there is at least 84 % carbon and under 4 % ash. We have project going on with University of Eastern Finland (Kuopio). FETZER Rohstoffe mark.fueger@du-illkommen.de 44

45 Länkar forskning ACRES U.S.A. SOS: Save our Soils. Dr Christine Jones explains the life-giving link between carbon and healthy topsoil (391KB) WANTFA, New Frontiers in Agriculture: Unlock the secrets in the soil (201 KB) NITROGEN: the double-edged sword (3.3 MB) Nitrógeno: La espada de doble filo (1.21 MB) WANTFA, New Frontiers in Agriculture: From light to life (820 KB) New England Landcare: Carbon that counts (799 KB) El carbono que cuenta (810 KB) Australian Farm Journal: Liquid carbon pathway (34 KB) La vía de carbono líquido (41 KB) Agriculture, Greenhouse and Emissions Conference: Soil carbon - can it save agriculture s bacon? (829KB) Communities in Landscapes benchmark study: Pasture Cropping comparison (1.04 MB) Angus Australia National Conference: Carbon friendly beef - is it possible? (3.91 MB) Quivira Coalition Journal: Back forty down under (399 KB) Submission to Victorian Government Inquiry into Soil Sequestration (5.64 MB) Christine Jones: Adapting farming to climate variability (56 KB) House of Representatives Inquiry: Green Agriculture Stewardship Scheme (1.36 MB) Evergreen Farming: Mycorrhizal fungi - powerhouse of the soil (199 KB) FAO: Conservation agriculture stores soil carbon ( 505 KB ) Meeting in the Middle: Our soils, our future (5.27 MB) Evergreen Farming: Building soil carbon (92 KB) National Managing the Carbon Cycle Forum: Carbon and Catchments (70 KB) CSIRO ECOS: Farming a climate change solution (1.27 MB) Submission to Senate Inquiry into Carbon Sinks (89 KB) Submission to Garnaut Review (81 KB) J.B. Fairfax Rural Journalism Award: Brooke Hargraves ( 24 KB ) 'Recognise Relate Innovate' (3.16 MB) Christine Jones short CV (41KB) Markkompaktering / Jordkompaktering Bruket av stora tunga entreprenadmaskiner sen mitten av 1900 talet har fått stora konsekvenser för markens förmåga att ta emot dagvatten. Tillsammans med en ovarsamhet i val av och hanteringen av olika jordar resulterat i en omfattande kompaktering av anlagd och omgivande mark. En av de betydande faktorerna för mängden föroreningar som når ett vattendrag är kompaktering av markstrukturen i omgivande mark. Resultatet kan jämföras med en hårdgjord yta av asfalt betong eller sten och får samma inverkan på vattendraget. Dagvattnet passerar ovanpå ytan istället för att filtrera ner i marken. Den reningseffekt som infiltration i mark kan stå för försvinner. En inventering av marken som finns i tillrinningsområdet kan ge en vägledning till hur stort problemet är. Många gånger kan en visuell bedömning ge en god vägledning om förhållanden på plattsen. Faktorer som påverkar graden av kompaktering: Fraktioner i markstrukturen där andelen fina fraktioner har storbetydelse, stora mängder fina fraktioner ger större risk för kompaktering. Storleken på trycket från maskiner och antalet överfarter har betydelse. Markens vatteninnehåll vid kompakteringstillfället har betydelse för hur stor påverkan på markstrukturen blir. Jordpackning begränsar också vattnets rörelse ner genom marken. Detta orsakar vattenmättnad i de övre skikten, vilket i sin tur kan leda till syrebrist för rötterna enligt bilden ovan. Dessutom påverkar jordluftning status tillgängligheten av olika växtnäringsämnen, t.ex. kväve och mangan. Under anaeroba betingelser, kan denitrifikation leda till allvarlig förlust av kväve i form av kväveoxid eller kvävgas till atmosfären. Jordpackning kan därigenom minska kvävetillgång i marken. 45