Grönområdesplan på fastigheten Skebo 1:319.

Transkript

1 Stockholm-Gotland Katrine Andersson Galgbacksvägen 5, Vallentuna Tfn Datum Diarienr Stensäters samfällighetsförening c/o J Nordenstam Stensätershöjden Skebobruk Er referens Johannes Nordenstam Grönområdesplan på fastigheten. Föreliggande grönområdesplan över skogsmarken på och gäller för tiden Fastigheten ligger i Norrtälje kommun och är belägen några kilometer söder om Skebobruk alldeles väster om sjön Närdingen Fastighetens målsättning Det övergripande målet med förenings skogsinnehav är att tillgodose behov av områden för närrekreation och bevarande av befintliga natur- och kulturvärden. På finns goda möjligheter att skapa fina varierande skogsmiljöer för samfällighetens medlemmar och naturens mångfald. En rekreationsskog har med fördel en variation av trädslag i olika ålder och gärna med en större andel lövträd och tall. I nuläget har många av träden på Stensäters samfällighet ungefär samma ålder och det saknas både riktigt gamla träd och en yngre generation som kan trygga skoglig kontinuitet. Rekreationsmål Det är svårt att ge en generell beskrivning på vad som kännetecknar den perfekta skogen i anslutning till ett tomtområde. Värdet av upplevelsen anses dock öka med trädens ålder och med minskande stamantal samt att det finns stor andel lövträd. Området bör också utgöra en rik livsmiljö för områdets växt- och djurliv, erbjuda möjligheter för bär- och svampplockning och ge skydd mot insyn, vind och luftföroreningar. Därför bör man bruka skogen småskaligt och endast i nödfall avverka större sammanhängande ytor. Skötselstrategi Inom skogsområdena bör skogsskötseln vara aktiv men ytterst varsam och följa grönområdesplanen. Ytterligare stora förändringar av skogen bör undvikas och inriktningen bör vara att alltid använda skonsamma avverkningsmetoder för att minimera eventuella markskador. Vid stormfällningar tas färskt barrvirke bort som överstiger 5m³sk/ha. Skogsskötseln bör anpassas efter hur skogen används av föreningens medlemmar och ha som mål att vara funktionell för så många de olika brukargrupperna som möjligt. Stensäters samfällighetsförening har med avslut år 2013 låtit utföra en omfattande avverkning av gran och gallring bland

2 lövträden. Denna åtgärd har medfört att föreningens skogsmark övervägande består av gles lövskog med en mindre andel tall och endast enstaka kvarlämnade granar. Flera träd har sedan blåst omkull och i flera avdelningar har omfattande aspsly- och hasselbestånd vuxit upp. Under planperioden bör inga ytterligare avverkning göras förutom av enstaka kvarlämnade granar och träd som växer in i kronan på någon av ekarna i området. Däremot kommer omfattande röjningsinsatser behövas både omgående och upprepat under planperioden. Med tanke på detta och vad som åtgärdats tidigare föreslår jag följande åtgärder. Avdelningsbeskrivning Beskrivning av avdelningar med långsiktig målsättning och förslag till åtgärder i c:a 10 år: Avd 1. Området på bägge sidor om stigen ner mot föreningens badstrand. Ett mycket glest parkliknande bestånd av gamla och medelålders lövträd, övervägande björk. En mindre grupp stora aspar växer intill vägen och enstaka ek och ask finns i området. Unga träd saknas nästan helt. I delar av beståndet växer mycket tätt uppslag av hassel. Åtgärd: Ett par ekar i norra delen har andra träd växande in i kronorna. De bör frihuggas. Vid röjning eller slåtter gynna årsskott av ask och björk. Det är viktigt för trädkontinuiteten att nästa generation lövträd snart växer upp. Välj ut de största hasselbestånden på lämplig plats, för att med röjning avgränsa till buketter. Dessa sparas sen vid framtida åtgärder och kan växa sig grova och värdefulla för naturens mångfald. Avd 2. Norr om avd 1. En liten höjd glest bevuxen med tall, asp, björk och enstaka ek. I sluttningarna är uppslaget av hassel och aspsly kraftigt och med inslag av rönn. Åtgärd: Vid röjning om det finns tallplantor gynna dessa. Annars avgränsa hassel till buketter för att skapa fina hasselbestånd. Gynna ekplantor, årsskott av björk och rönn. Vid röjning i täta grupper av asp- eller björksly lämna ca 2 m avstånd mellan stammarna. Kvarvarande unga träd kommer till viss del hämma återkommande uppslag av snabbväxande asp och björk. Avd 3. Söder om badplatsen. Naturskogsliknande blandskog av tall, gran, asp, björk och enstaka ek. I strandkanten nära vattnet växer även klibbal tillsammans med björk och sälg. Området är väl gallrat och har nu omfattande uppslag av unga träd och sly. Åtgärd: För att behålla naturskogskänslan bör årsskott och unga träd av alla trädarter sparas på utvalda platser vid röjning. Gynna dock ädellöv, sälg och tall i första hand. Omkullblåsta träd och röjningsrester lämnas med fördel kvar på marken i området till stor nytta för insekter, mossor och lavar. Även här kan uppslag av hassel avgränsas till buketter. Flera hasselbuketter i grupp skapar en fin lundliknande miljö t ex längs den gamla stigen. Längs stranden röj fram enstaka utvald stam av klibbal från de uppskjutande stubbskotten.

3 Det saktar ner ytterligare uppslag och sikten ut över vattnet finns kvar mellan stammarna. Avd. 4. Söder om Stensätersvägen. Avdelningen påminner om avd. 2 med gamla och medelålders lövträd, tall och tätt uppslag av hassel och aspsly. Åtgärd: Röj fram tallplantor i de höglänta delarna. Gynna unga ekar, rönn och enbuskar. I sluttningar röj fram unga stammar av sälg, björk och asp. Finns ekplantor och andra arter av ädellöv som ask, lönn, lind ska de alltid sparas i första hand. Eftersom beståndet är så glest kommer det fortfarande vara en ljus och luftig skog även om det kommer uppe en andra generation träd mellan de vuxna träden. Avd 5. Söder om Stensätervägen och vägen till Stensätersdalen. Glest björkbestånd med inslag av tall i söder och en del stora aspar. Även här finns uppslag av hassel, rönn och sälg. Det finns goda möjligheter att bibehålla den ljusa skogen genom att gynna tallar, björk, sälg och hassel vid gallring. Då beståndet är mycket glest kan fler träd komma att blåsa omkull. Låt gärna ett antal stockar ligga kvar på marken för biologisk mångfald. Det är till stor nytta för svampar, lavar, insekter och fåglar. Åtgärd: Vid röjning välj ut fina exemplar och årsskott av ovanstående trädarter och spara dessa vid kommande röjningar. Avgränsa hassel till buketter som får växa sig grova. Röj bort granplantor. Avd 6. En höjd väster om Stensätersvägen mitt emot stigen till badet. Här växer tall, asp och några ekar längs vägen. Ekarna ska alltid gynnas men även aspar som blir gamla och grova är värdefulla då de kan utgöra goda boträd åt först hackspettar sedan andra fågelarter. Tallar är ofta stormfasta och passar därför bra på höjden. Även i denna avdelning finns röjningsbehov och behov att skapa ett trädskikt med yngre träd. Åtgärd: Röjning för att gynna utvalda årsskott av tall på höjden, asp i sluttningen och de unga ekar som finns i området. På lämplig plats välj att gynna årsskott av sälg som kan få växa upp till träd. Sälgen har relativt kort livslängd, ramlar lätt och tappar grenar därför passar den bra en bit in i avdelningarna. För att undvika att de faller på vägar eller större gångstigar. Avd 7. I nordvästra hörnet av samfälligheten. En kuperad och blockig avdelning söder om Harbroholmsån. Här växer ett mycket tätt uppslag av asp, björk, sälg och hassel. Trädskiktet utgörs av björk, asp och en mindre andel barrträd. I de täta grupperna med asp- och björksly börjar nu snabbväxande granplantor etablera sig. För att få stabila friska träd och för att skjuta upp en första tidigt gallring behöver de täta slygrupperna röjas inom 1-3 år. I samband med detta formas nya skogen genom valet av trädarter. Ett tätare trädskikt skulle sedan gynna markflora som blåbär och blåsippa då det hämmar gräsväxt. Åtgärd: För att få variation och mångfald röj fram fina individer av björk, sälg och asp i de låglänta partierna. Spara gärna någon grupp med unga granar som skapar variation i det lövrika området. Låt dem stå med 2 3 m mellanrum. Röj fram avgränsade hasselbuketter och på höjderna gynna tall och ek. Röjningsrester kan lämnas på marken eller i högar.

4 Avd 8. Längs stranden av Närdingen. Området mellan husen på östra sidan av Stensätervägen och sjön är glest och väl gallrat. Växtförhållandena är goda och i täta grupper finns unga askar, rönnar, klibbal och sälg. Även granar etablerar sig snabbt. I södra delen av denna avdelning (möjligen på gränsen till tomten på nr 38) växer en mycket fin grupp med stora ädellövträd som ask, alm och ek. Fortsätt att gynna dessa gamla träd då de är ovanligt grova. Intill finns även fina grova gamla björkar och en rönn. Åtgärd: Röj fram exemplar av ask, klibbal och björk som får bilda nästa generations träd. Friställ även fina skott av rönn som kan bli lågt växande träd. Röj bort granplantor som snabbt kommer växa till höga träd på den gynnsamma marken. Avd 9. Längs stigen ner till båtbryggan från Stensätersvägen. På höjden finns glest med vuxna tallar men gott om ekföryngring och en del tallplantor, rönn och hassel. Här är mycket lämpligt att gynna de unga långsam växande ekarna, vindtåliga tallar och rönn. Enstaka hasselbestånd kan också avgränsas och få växa till cm grova stammar. Åtgärd: Röj gräs och sly runt utvalda unga ekar och tallplantor. Röj fram hassel till fina buketter. Vid röjning gynna rönn som kan växa till små låga träd. Avd 10. Väster om fotbollsplanen. Ett område på delvis fuktig mark. Här växer tätt med björk, asp och sälg. I skogskanten finns också stora buskar med vide. Eftersom området ligger lite avsides kan det lämnas för fri utveckling. Vill föreningen ändå göra åtgärder bör granplantor röjas bort. De allra klenaste stammarna av alla olika trädarterna kan avverkas. Men resultatet bör vara en tätare skog än övriga avdelningar. Röjningsrester, grenar och klena stammar kan lämnas på marken. Lätt gallring i området kommer gynna de kvarstående träden som får mer utrymme och ljus. Avd 11. Norra sidan om Stensätersvägen. Ett glest bestånd med huvudsak äldre björkar. Uppslag av unga björkar, asp, rönn och stora hasselbuskar. Intill vägen finns även en tät grupp med fågelbär (körsbär). Här kan en fin lövskogslund skapas genom att röja fram årsskott av björk och hasselbuketter. Gynna även några fina aspskott på utvald plats för att begränsa återkommande uppslag av asp. Åtgärd: Forma de största hasselbestånden till buketter. Röj fram fina unga björkar och enstaka asp. Röj/gallra i gruppen av körsbärsträd intill vägen. Tillägg: Smala områden mellan tomtmark och grannfastigheter. Enligt uppgift ska varje föreningsmedlem sköta skogsmarken intill sin egen tomt. Några områden är mycket väl gallrade och glesa, ett annat väldigt tätt och snårigt. Oavsett vilket bör man tänka på att gynna enbuskar, hassel, rönn och sälg i dessa områden. De tre först nämnda är jämförelsevis lågt växande och skymmer inte sol och ljus. Sälgen är ett mycket viktigt trädslag med sin tidiga blomning som är till stor nytta för vårens första humlor och bin. Som senare sköter den viktiga pollineringen av bärbuskar och fruktträd.

5 Allmänt Många delar av området är mycket bördiga där växer granar snabbt upp i luckor och under andra trädarter. För att behålla karaktären och den ljusa luftiga skogen för rekreation och utblick över sjön bör föreningen vara uppmärksam på detta. Föreningen har genom sin robusta gallringsåtgärd skapat ett fint lövskogsområde i en annars barrskogsdominerad trakt. Det innebär dock att omfattande röjningsarbete kommer krävas för att behålla den ljusa och genomsiktliga skogen. Och för att skapa ett yngre skogsskikt, en andra generation, lövträd och tallar som kan bibehålla den skogliga kontinuiteten på föreningens mark. Enstaka döda träd som fallit omkull kan med fördel sparas för att öka naturvärdet. Döda stående träd likaså förutsatt att de inte utgör någon säkerhetsrisk. Frihugga är att avlägsna träd som växer tätt intill stammen eller växer in i kronan på värdefulla äldre ofta grova träd. Ca 1 m runtom trädkronan bör det vara fritt från andra träd. Det är ofta lövträd (ex. ek och asp) och tallar som trängs på detta sätt av andra träd. Plockhuggning är att hugga bort enstaka utvalda träd jämnt fördelat över ett bestånd. Detta görs för att göra små luckor där en ny generation träd kan gro och för att skapa mer gynnsam miljö för sparade stammar. Bortgallrade träd bör vara av olika ålder. Sly är definitionen på okontrollerat uppslag av främst asp och björk. Slyet ska inte vara grövre än att man kan avlägsna med röjsåg. En största diameter på ungefär 5 cm. På Skogsstyrelsens vägnar Katrine Andersson, Skogskonsulent

6 Stensäter Kartans mittpunktskoordinat: SWEREF99TM (N, E) , WGS84 (Lat, Lon) , ± Meter Utskriftsdatum: Kartprojektion: SWEREF99-TM Bakgrundskartan ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet 109/2037.