Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Friseboda, SE i Kristianstad kommun

Transkript

1 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Friseboda, SE i Kristianstad kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

2 2 INLEDNING Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i naturreservatet för att nå de mål som är uppsatta inom Life + projektet Sand Life 1. SYFTE Att: restaurera de inom området förekommande naturtyperna som ingår i EU:s nätverk av skyddsvärda områden, Natura 2000, så att de kan nå gynnsamt tillstånd. Syftet ska nås genom att: Avverkning av träd samt stubbrytning Grävning och schaktning Naturvårdsbränning 2. BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 Uppgifter om området Natura 2000-område Naturreservat Län: Kommun: Förvaltare: SE Friseboda Skåne Kristianstad Stiftelsen Skånska Landskap/Länsstyrelsen Skåne

3 3 2.2 Allmän beskrivning av området Natura 2000-området Friseboda, som är del av naturreservatet Friseboda, består av ett gammalt flygsandsområde längs Hanöbuktens kust. Under 1700-talet var området helt öppet med sandflykt som följd. I början av 1800-talet påbörjades därför plantering av olika trädslag, främst tall, för att binda sanden. Delar av Friseboda, främst i norra delen, kan ha varit del av ett större naturligt uppkommet tallskogsområde eller planterats för år sedan. Idag består hela området av trädklädda sanddyner med olika typer av tallskog. Längs hela naturreservatet löper sandstrand och innanför stranden tar en remsa av vita, vandrande dyner med dyngräsvegetation vid. Närmast sandstranden domineras dynvegetationen av sandrör och strandråg. Här förekommer även arter som saltarv, strandmålla, strandvial, baltisk marviol och sodaört. På några enstaka platser även den rödlistade arten martorn.på spridda platser i naturreservatet övergår dyngräsvegetationen på de vita dynerna inåt land i grå dyner med igenväxande borsttåtelhed (exempelvis norr om Strandridaregården). Innanför de vita eller i förekommande fall grå dynerna löper ett bälte av strandnära tallskog. Längs en stor del av reservatets mellersta kust löper även ett smalt band av ung lövskog dominerad av asp. Floran i den strandnära remsan av tallskog och aspskog är av trivial natur med ett heltäckande grässkikt, mossor, och arter som ängskovall, skogsstjärna, stensöta och lingon. Innanför de strandnära dynerna planar marken ut och tallskogen tar vid. Här domineras markskiktet av gräs och mossor, varierat med stora områden av lavmattor. På sina ställen, främst i samband med stigar förekommer även sandblottor. Tallskogen är bitvis luckig med låga, vindpåverkade och ofta knotiga tallar. Det är till den luckiga, gamla tallskogen och framförallt till de blottade sandytorna som naturreservatets största biologiska värden är knutna. På sandytorna förekommer både fläckig myrlejonslända, och liten myrlejonslända och vargspindlar som exempelvis sandlejonspindel och den akut hotade Alopecosa cursor.. Sanddynerna i norra delen av naturreservatet är Sveriges enda kända lokal för denna starkt hotade spindel. Bland de häckande fågelarterna i den gamla tallskogen finns lärkfalk, kattuggla samt Natura 2000-arterna spillkråka. I de luckiga delarna av tallskogen med större inslag av sandfält tillkommer häckande Natura 2000-arter som trädlärka och nattskärra. Fältpiplärka häckar i områdets norra del men många områden är idag för igenväxta för att vara lämpliga som habitat för fältpiplärkan Kulturhistoria värden Området är kulturhistoriskt intressant tack vare säsongsfisket av bland annat ål. Fisket går tillbaka troligen år i tiden. Inom naturreservatet finns flera rester av boplatser och gravsättningar. 3. RESTAURERINGSÅTGÄRDER I de trädklädda dynerna kommer projektet avverka och dra upp stubbar. Befintliga gläntor i dynerna utökas och i vissa områden skapas nya gläntor. Sandblottor skapas genom att träd avverkas och förnalagret skrapas bort eller grävs ned. Två områden med bergtall röjs genom att bergtall med stubbar tas bort och i ena området grävs förnalagret ned för att få upp ren sand till ytan. Områden kommer sedan hållas öppna med fortsatt störning och sandomrörning.

4 4 Fornlämningar är skyddade enligt lag (1988:950) om kulturminnen m m (KML). Enligt bestämmelserna i denna lag är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Bestämmelserna innebär att planerade skötselåtgärder inom fornlämningsytor måste utföras med sådan metod som inte medför skada på fornlämningar. Exempelvis är metoden med ryckning/grävning v bergtallplantor ur fornlämningssynpunkt klart olämplig och kan inte tillåtas då fornlämningar riskerar att allvarligt skadas av sådan metod. Omgrävning av förna riskerar även den att allvarligt skada fornlämningar. Fornlämningar får inte skadas i samband med avverkning och utkörning av virke. Vid röjningar ska röjningsmaterialet inte ligga kvar nära eller i fornlämningar. Eldning får aldrig ske i närheten av fornlämningar då det kan ställa till svårigheter vid en eventuell framtida utgrävning. Det finns en risk att en längre tids kraftig eldning går djup ner under markytan och förstör djupare lager av fornlämningar. 3.2 Restaureringsområden med mål och åtgärder Delområde Areal (ha) A 19,8 B 3,7 C 19,8 D 6,4 E 20,3 Delområde A Ett relativt platt område med gles krontäckning av tall och stora, öppna områden med lavmattor och bar sand. En öppen sandhed med enstaka tallar och mosaik av bar sand och lavmattor. Röja enstaka tallar och tallplantor. På området låg samlingsplatsen för O-ringen 2014 där orienterare och besökare samlades. Området fick i samband med dessa aktiviteter markstörningar som skapade mer blottad sand, vilket gör att det inte behövs ytterligare åtgärder för att skapa bar sand i detta område. Eventuellt bör dock ytterligare markstörning ske under projektets sista år. Delområde B

5 5 En mindre område med bergtallsplantering. I området finns fornlämningar. En öppen sandhed med enstaka tallar och ytor med bar sand. Bergtallen avverkas men stubbarna lämnas kvar i marken. Delområde C Trädklädda sanddyner närmast havet. Glest trädbevuxen sanddyn med inslag av grå dyner. Äldre, knotiga tallar har röjts fram och andelen död ved ökat. Ett par blåshål har skapats in mot den öppna sandheden (f d bergtall och svarttallsplantering) De äldre tallarna röjs fram genom att unga, rakväxande tallar avverkas och tallplantor tas bort. Enstaka äldre björkar sparas. Död ved, både stående och liggande, lämnas kvar i området. I närheten av de öppna sandhedar som bildats när svartall och bergtall avverkats skapas blåshål i den yttersta trädklädda dynen där träd och markvegetation tas bort. På ett fåtal platser finns vresros i dynen längst ned mot havet. Vresrosbuskage grävs upp för att förhindra ytterligare spridning, främst vid utsiktsplattformen och i området söder om denna. Delområde D Bergtallsplantering En öppen sandhed med enstaka tallar och stora ytor med bar sand. Bergtallen avverkas, stubbarna grävs upp och en omgrävning av marken görs för att få bort det översta lagret med förna. Delområde E Ett område med svarttall som avverkats innan projektet började. Inom området finns ett mindre delområde med fornlämningar. En öppen sandhed med enstaka tallar och ytor med bar sand.

6 6 Naturvårdsbränning för att minska markvegetationen. Röjningar för att ta bort uppväxande tall och lövträd. Omvändningsgrävning för att öka andelen bar sand. 4. ARBETSGÅNG Period 1 (september 2012 september 2013) Planering av arbete samt uppföljning. Utemuseum med information om sandmarkerna och Frisebodas historia placeras i närheten av stora parkeringsplatsen (område B). Period 2 (oktober 2013 december 2017) Skötselåtgärder enligt beskrivning i område A-E. Period 3 (januari 2018 juli 2018) Enstaka röjningar och naturvårdsbränning kan ske under våren Uppföljning av skötselåtgärder i form av inventeringar och flygfotoanalyser. 5. INFORMATION Utemuseum Fältvandringar som visar på områdets värden och de åtgärder som görs i området Informationsskyltar vid ingångar till området Hemsida där information om restaureringsåtgärder läggs ut kontinuerligt 6. UPPFÖLJNING AV SKÖTSELÅTGÄRDER Digitala foton tas före och efter restaureringsåtgärderna. Inom Sand Life sker uppföljning av habitat och arter före och efter restaureringsåtgärder. Efter projektets avslutade kommer fortsatt uppföljning ske genom basinventeringen och resultaten rapporteras till EU. Länsstyrelsen Skåne ansvarar för att uppföljning efter projektets slut sker inom naturreservatet Friseboda. 7. SKÖTSEL EFTER RESTAURERING

7 7 När restaureringen slutförts återgår allt ansvar för fortsatt skötsel till förvaltarna Stiftelsen Skånska Landskap som i samråd med Länsstyrelsen Skåne sköter området enligt skötselplanen för naturreservatet Friseboda. Fortsatt röjning och naturvårdsbränning kommer vara nödvändig för att hålla både de öppna och trädklädda sanddynerna öppna med stor andel bar sand.

8 Ü Bilaga 1. Karta över Natura 2000-området Friseboda med skötselområde A-E (blå markering). Områden med fornlämningar är markerade i orange. Den röda linjen markerar gräns för Natura Geodatasamverkan A E C Meters D B C