Holmens Samfällighetsförening

Transkript

1 Holmens Samfällighetsförening Anläggande av ridled längs stranden: Hej! Jag vandrar rätt ofta runt i vårt vackra område. På en av dessa vandringar fick jag kännedom att Länsstyrelsen och en organisation som heter Sand Life planerar att anlägga en ridled på starren längs stranden nedanför vårt område. Jag själv har inget direkt emot hästar men jag vill inte att det anläggs någon ridväg i mitt närområde. Så jag kommer själv att protestera mot detta så mycket jag kan. Jag har också träffat en person, Sten Duvhök på Måns Nils väg, som tydligen var den som först blev medveten om planen att anlägga en ridled. Han hade uppfattningen att Länsstyrelsen har för avsikt att "smyga" in ett projekt utan något som helst samråd med de personer som berörs av deras beslut. Han har varit i kontakt med Länsstyrelsen i detta ärende. Se bifogade dokument (5 sidor). I Länsstyrelsens svar står det att det kommer att anläggas en speciell väg som tål ridning men det tycker jag inte räcker. Området är till för människor som tar sig fram till fots inte på galopperande hästar. Jag är medveten om att kanske max 20 % av alla tycker detta är ett fantastiskt förslag men själv tillhör jag de andra 80 % som tycker att det är ett dåligt förslag. En reflektion: De finns idag kanske 5 hästar i vårt närområde. Man anlägger inte en ridled för dessa utan har tänkt att frakta hit hästar från när och fjärran. Jag, Sten Duvhök och andra kommer att försöka iordningställa en protestlista mot anläggandet av en ridled längs stranden. Om du tillhör de (kan vara flera personer från samma hushåll) som tycker som mig skicka gärna ett mail tetraarne@gmail.com. Namnen kommer upp på den protestlista som kommer att överlämnas till berörda personer. Arne Boström Ordförande

2 Brev 1 från Sten Duvhök, 29 mars 2017 Från: Sten Duvhök [mailto:stenduvhok@gmail.com] Skickat: den 29 mars :50 Till: Sandell Maria <Maria.Sandell@lansstyrelsen.se> Kopia: Maria Blombärg <maria.blombarg@.telia.com>; Hånsa Olofsson <tvillingaboden@.telia.com>; Lasse Gustafsson <lasseg@maglehem.com>; Calle Ericsson <calle@vittskovle.se>; Per Malmer <per.malmer@.hotmail.com>; Bengt Jönsson <bengt.jnsson@.gmail.com> Ämne: Naturreservat Friseboda Hej Enligt Andreas Rosell på Stiftelsen Skånska landskap förbereder man nu markeringar för ridväg på naturreservatet Friseboda längs stranden uppe i starren. Enligt föreskrifterna är det förbjudet att cykla och rida på naturreservatet. Anders Rosell meddelade att Skånska Landskap kommer att tillåta ridning. Hur hänger detta ihop, vilka regler gäller?? Kristianstads kommun planerar för ökat erosionsskydd medan länsstyrelsen gräver blåshål från stranden för att öka erosionen. En ridväg på stranden kommer att sparka upp den lilla växtlighet som finns. Det finns en officiell etablerad gång- och cykelstig 100m från stranden som också kan utnyttjas som ridväg. Önskar klarhet i denna frågan. Mvh Sten Duvhök

3 Brev 2 från Maria Sandell, Länsstyrelsen 30 mars mars 2017 kl. 09:15 skrev Sandell Maria <Maria.Sandell@ lansstyrelsen.se>: Hej Sten, Enligt reservatsföreskrifterna är det förbjudet att: "framföra cykel på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller särskilt anvisad led, eller område, 8. rida på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller av förvaltaren särskilt anvisad led eller område,". Det betyder att det är tillåtet att cykla genom reservatet på den iordninggjorda cykelleden. Och om förvaltaren, som är Stiftelsen Skånska Landskap, anlägger en led (eller anvisar ett specifikt område) så är det tillåtet att rida just på denna ridled. I syftet med reservatet kan man också läsa att det, förutom att skydda och bevara de biologiska värdena, ska utveckla förutsättningarna för ett rikt friluftsliv. Friseboda är ett fantastiskt område med bad, vandring och cykling. Och genom att göra en ridled kan även ryttare få tillgång till området på det sätt som är syftet i reservatsbeslutet. När det gäller skötsel av området har vi inom Sand Life gjort åtgärder (utförda av förvaltaren Stiftelsen Skånska Landskap) som bland annat syftar till att öka andelen bar sand. Det gynnar insektslivet, både myrlejonen som skapar gropar i den bara sanden men även skalbaggar, vildbin och andra steklar. Och det gynnar i sin tur fältpiplärkan, sandmarkernas egen fågel som är mycket hotad i Sverige. Det är inom detta projekt vi har gjort det blås hål du nämner. Vi har också tagit bort områden med bergtall och vresros - som båda är arter som inte är naturligt förekommande i Sverige, och där vresros numera räknas som en invasiv art. Erosion längs våra stränder är ett problem, främst där vi har bebyggelse tätt inpå stranden I Friseboda har vi stora områden innanför dynerna (förutom vid ålabodarna) och om sand rör sig in mot land vid blåshålen kommer det skapa den dynamik i de områden vi har öppnat upp innanför blåshålet. Det hotar ingen bebyggelse och påverkar heller inte stränderna på andra ställen längs kusten. Det är därför vi kan göra dessa åtgärder inom reservatet. I Åhus och på andra ställen där bebyggelse eller sandstrand hotas måste man givetvis tänka på annat sätt. Det är på ett sätt ett nytt sätt att tänka när det gäller skötsel av kustnära sandmarker men vi arbetar in det som kallas best practice - de sätt som är dokumenterat bäst för biologiska värden. Vi lär av andra platser och andra länder och ser att om vi ska behålla de fantastiska naturvärden som finns i Friseboda och andra sandmarksreservat måste vi börja röra om i sanden i mindre skala. Och för att återknyta till ridningen så skapar hästens hovar den störning som en gång alla människor som färdades till fots, i kärror och till häst skapade längs vår kuststräcka. Genom att kanalisera ridningen till en led kan förvaltaren också se till att

4 ridningen sker på ställen som gynnas av denna störning och inte över hela reservatet. Hoppas att detta svarade på några av dina frågor och kommentarer. Jag föreslår att du kontaktar Anders Rosell för att få reda på exakt var ridleden ska gå, samt om du har andra frågor. Anders vet också vilka åtgärder som återstår att göra inom Sand Life i Friseboda, det handlar främst om att se till att röja fram de fina gamla, knotiga tallarna och hålla efter ev. uppväxande träd och buskar i områden där vi tagit bort bergtall. Men du är välkommen att höra av dig igen till mig om du har ytterligare frågor. I sommar kommer vi inom projekt Sand Life ha en vandring i Friseboda, jag hoppas vi ses då! Sandmarkssafari i Friseboda Lördag 8 jul kl 14 Följ med på en guidad vandring i sandens rike för både stora och små. Lär dig mer om växter och insekter som trivs i sanden i naturreservatet Friseboda och om projekt Sand Life gjort restaureringsåtgärder i södra Sverige, däribland här i Friseboda. Samling: stora parkeringen i Friseboda, Kristianstad kommun. Arrangör: Länsstyrelsen Skåne, mer info Cecilia Wide, Med vänliga hälsningar MARIA SANDELL maria.sandell@ lansstyrelsen.se

5 Brev 3 från Sten Duvhök, 30 mars 2017 Hej. Sent: Thursday, March 30, :23 PM To: Sandell Maria Cc: Maria Blombärg ; Hånsa Olofsson ; Lasse Gustafsson ; Calle Ericsson ; Per Malmer ; Bengt Jönsson ; Anders Rosell (anders.rosell@skane.se) ; info.epoxia@telia.com Subject: Re: Naturreservat Friseboda Hej och tack för snabbt svar. Med hänvisning till Naturvårdsverkets rekommendationer om stor försiktighet och hänsynstagande vid anordnande av ridväg. Speciell på mjuka känsliga marker rekommenderar man inte ridväg och stor hänsyn skall också tas till befintliga promenadstigar. Denna planerade ridväg kommer att ligga på den befintliga 3 m breda gångstigen vilket Naturvårdsverket inte rekommenderar. Idag är det ett fåtal ryttare som rider på stranden eftersom ridförbud råder. Det är bara ekipage som missat ridförbudet. Om ridning tillåts kommer hästgårdarna i området att utöka sina organiserade dagsritter på stranden och skada marken och vegetationen, marksår som aldrig hinner läka. Möte mellan människor, hundar och hästar på en så begränsad yta är inte alltid oproblematiskt och kan ge upphov till allvarliga incidenter. På sommarhalvåret är gångstigen längs stranden ett mycket populärt promenadstråk (100-talet personer dagligen). Det är också mycket egendomligt att varken berörda grannar eller markägare blivit informerade om dessa ridvägsplaner. Eftersom Länsstyrelsen, Skogssällskapet, Skånska landskap och Sand Life inte gått ut med information om ridvägen, har jag börjat att informera boende, villasamfälligheter, föreningar, byalag och markägare vad som är på gång. Så får vi se vad det blir för resultat och reaktioner. Att en ridväg på ett promenadstråk förbättrar den biologiska mångfalden i flora och fauna undanber jag mig att kommentera med mer än att handläggare i detta ärende bör revidera sitt tunnelseende. Om jag uttrycker mig diplomatiskt. Mvh Sten Duvhök på Habaren

6 Brev 4 från Hånsa Olofsson, 2 april 2017 From: Hånsa Olofsson Sent: Sunday, April 2, :43 PM To: Maria.Sandell@lansstyrelsen.se Subject: Friseboda Reservat Bästa Maria Sandell! Jag är ålfiskare i tredje generationen på Tvillingaboden vid Åhuskärr och dessutom sen 1996 vid Rompeboden-Olseröd. På grundskolan och gymnasiet fick jag lära mig följande om strandskogen i Östra Skåne. Jag tror du lärt detsamma. Vad är det ursprungliga syftet med strandskogen? Vi får söka svaret tillbaks till 1700 tal. Östra Skåne höll på att bli sandöken. Danska och Svenska stormakterna hade hänsynslöst skövlat ekskogarna i Hanöbukten. Ek timret användes att bygga upp ländernas stormaktsflottor. Det ursprungliga ekosystemet med Ek, Bokskog och gräsängar blev förintat! Sanden och ett nytt ekosystem tog över. (Du har redogjort för vissa av arterna) Sanden lade sig metertjock över matjorden, efter sandstormar, jordbruk blev omöjligt på allt fler platser. Carl von Linne uppmärksammade Skånes problem under sin Skånsk resa Han förordade utplantering av en mängd regionalt främmande arter-invasiva?- för att binda sanden längs kusten. Bland annat, tall, strandråg mfl. Läplanteringen fortsatte, i stort, hela 1800 talet ut. Inte i allt en vacker skog, men ändamålsenlig. Östra Skåne räddades. Vår första storskaliga, adaptiva, miljöförstöring hade åtgärdats. Kommunerna runt Skåne börjar uppmärksamma problem med både vind och vattenerosion. Caroline Fredriksson föredrag i Åhus jan Många kan sin tidigare historia med stormar och 2,5m högvatten, 1872, 1896, I Vitemölla och Kivik tog havet 50 bostads hus Hamnarna åtgärdades med stora statliga bidrag. Byggnation skedde bakom hamnar och vågbrytare. Tack vare detta lever ännu Vitemölla, Kivik och Simrishamn. I Reservatsplanen har ni redogjort att åtgärder för att öka sanderosionen ej skall ske nära bebyggelse. Därför förvånar det att reservatet planerar anlägga ridled mellan Nya Grop och Holmaboden. Med 2-3 hästar per dag i 3 månader kommer erosionen att bli påtagligt stor. Med hästar katastrofal. Kommersiellt kan det bli så, med tanke på alla Horse and Hotells regionen har. Hur reservatet handskas med alla vandrare, barn, barnvagnar, hundar, tillsammans med hästar, förutsätter jag är genomtänkt. Hans Hånsa Olofsson