Konsekvensutredning föreskrifter om: - Bilar och släpvagnar som dras av bilar - Nationellt typgodkännande av fordon

Transkript

1 8 Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anna Ferner Skymning Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning föreskrifter om: - Bilar och släpvagnar som dras av bilar - Nationellt typgodkännande av fordon 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Sammanfattning Bilaga II till ramdirektivet 2007/46/EG 1 för godkännande av bilar och släpvagnar har ändrats genom EU-förordning 678/ Förordningen definierar bland annat fordonskategorier (vilket är kopplat till fordonsslag) och hur fordon ska delas in i typer i samband med typgodkännande. Bilaga II i dess ursprungliga lydelse är genomförd i Transportstyrelsens föreskrifter. Det innebär att vissa saker är reglerade både i nationell lagstiftning och i en EU-förordning. Därmed behöver föreskrifterna anpassas så det inte uppstår dubbelreglering eller motstridigheter. Därför föreslår Transportstyrelsen ändringar av föreskrifterna: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationella typgodkännanden av fordon. Detta dokument redogör även kortfattat för några av de nyheter som följer av EU-förordningen. 1.2 Ramdirektiv 2007/46/EG Genom ramdirektiv 2007/46/EG finns en harmoniserad ram för godkännande av alla nya bilar och släpvagnar. Ramdirektivet tar upp de tre godkännandeformerna: 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon 2 Kommissionens förordning (EU) nr 678/2011av den 14 juli 2011om ersättning av bilaga II och ändring av bilagorna IV, IX och XI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon ( ramdirektiv )

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (6) 1. EU-typgodkännande, 2. nationellt typgodkännande, och 3. enskilt godkännande. Direktivet beskriver hur godkännande ska gå till och innehåller, förutom artiklar, en mängd bilagor som har olika funktioner i samband med godkännande av fordon. Bilaga II är en förutsättning för att kunna tillämpa kraven i andra bilagor och den innehåller definitioner, bestämmelser om kategorisering, karosserikoder och indelning i fordonstyper. Nu har alltså bilaga II ändrats genom EU-förordning 678/2011 och det påverkar några av de föreskrifter som Transportstyrelsen förvaltar. 1.3 EU-förordning 678/2011 och de nationella föreskrifterna Förordningen 678/2011 trädde i kraft 4 augusti 2011 och ska enligt artikel 3 vara tillämplig på nya fordonstyper som typgodkänns från och med den 29 oktober Det framgår dock av förordningens bilaga I att den även omfattar enskilt godkännande. Det saknas övergångsbestämmelser för enskilt godkännande men det finns ingen rimlighet i att tolka det som att förordningen därmed måste tillämpas när den trätt i kraft (4 augusti 2011). Istället är det rimligt att utgå från den övergångsbestämmelse som gäller i samband med typgodkännande av nya fordonstyper det vill säga att förordningen obligatoriskt ska tillämpas vid enskilt godkännande från och med den 29 oktober Eftersom det inte ska finnas nationell lagstiftning som strider mot eller överensstämmer med förordningen så måste de nationella föreskrifterna rensas till den 29 okt Därefter kommer det alltså saknas vissa krav i de nationella föreskrifterna som istället finns i EU-förordningen. Typindelning nationellt typgodkännande Förordningen 678/2011 ändrar bland annat förutsättningarna för hur fordonstillverkarna ska dela in sina fordon i typer, varianter och versioner i samband med typgodkännande. Syftet är att göra indelningen tydligare och att hindra tillverkare från att kringgå EU-lagstiftningen genom att dela upp en fordonstyp i flera deltyper. Nya fordonstyper som typgodkänns nationellt den 29 oktober 2012 eller senare ska delas in i typer, varianter och versioner in enlighet med förordningen 678/2011. De nya reglerna i förordningen kan innebära en begränsning för tillverkare och importörer. Ett nationellt typgodkännande har inte samma status som ett EU-typgodkännande och EU begränsar antalet fordon som får tas i bruk med stöd att ett nationellt typgodkännande (exempelvis 500 fordon per typ och år när det gäller lätta lastbilar). Hittills har tillverkarens typbeteckning varit typskiljande och kanhända har någon tillverkare använt möjligheten att

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (6) dela upp sin fordonstyp i flera typer för att kunna ta i bruk flera nationellt typgodkända fordon per år. Med förordningen blir det inte längre möjligt. Administrativa bestämmelser för nationellt typgodkännande av fordon finns i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationella typgodkännanden av fordon. 7 kapitlet reglerar typindelning men fordonstyper som omfattas av EU-förordningen ska delas in i typer enligt förordningens bestämmelser. Fordonstyper som inte omfattas av EU-förordningen ska dock även fortsättningsvis delas in i typer/varianter/versioner i enlighet med reglerna i VVFS 2003:28. Det kan handla om redan typgodkända typer som utökas eller motorredskap och terrängvagnar. Föreskriften föreslås därför kompletteras med texten För fordonstyper som inte omfattas av förordning 678/2011 gäller bestämmelserna i 2-13 och Fordonskategorier - nationellt typgodkännande och enskilt godkännande Genom förordning 678/2011 ändras kriterierna för att avgöra om ett nytt fordon eller en ny fordonstyp ska placeras i fordonskategorin M (persontransport), N (godstransport), O (släp) eller om fordonet är avsett för särskilt ändamål. Fordonskategorin avgör vilka tekniska regler ett fordon ska uppfylla och ligger sedan till grund för hur vi nationellt klassificerar fordonet (personbil, lastbil, buss etc.). Personbil eller lastbil? Grunden är den samma som i tidigare lydelse av ramdirektivet men förordningen introducerar ett antal förtydliganden bland annat vad det gäller gränsen mellan fordon avsedda för gods- respektive persontransport. Förordningens bestämmelser ska alltså tillämpas vid, 1. nationellt typgodkännande av ny fordonstyp fr.o.m. den 29 oktober 2012, och 2. godkännande av ett nytt enstaka fordon, så kallat enskilt godkännande, fr.o.m. den 29 oktober Nedan följer några konkreta följder av förordningen 678/2011: Punkterna 1.1 (kombibil) och 1.2 (husbil) i Trafiksäkerhetsverkets regler (1981:22) om klassificering ska inte tillämpas vid kategorisering/klassificering av ett nytt fordon. 2 a lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner säger att ett fordon som tas i bruk med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt ska höra till det fordonsslag som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (6) Det införs tekniska regler för lastförskjutningsskydd och anordningar för surrning i en lastbil där gods och passagerare färdas i samma utrymme. Skydd och anordningar ska uppfylla kraven avsnitt 3 och 4 i ISO-standarden 27956:2009 Vägfordon säkring av last i distributionsbilar krav och provningsmetoder. Utan sådana anordningar kan fordonet inte kategoriseras som avsett för godstransport (N). Som ett alternativ till kraven kan dock tillverkaren demonstrera att säkringsanordningarna ger en motsvarande skyddsnivå. För att ett fordon ska betraktas som ambulans (ett fordon avsett för särskilt ändamål) så måste sjukhytten uppfylla de tekniska kraven i standarden EN 1789:2007 Sjuktransportfordon och utrustning Vägambulanser, med undantag av checklistan i avsnittet 6.5. Det är en harmoniserad standard kopplad till direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter. Standarden måste vara uppfylld för att fordonet ska betraktas som en ambulans ur ett fordonsperspektiv. Ambulanser är ofta byggda på lastbilschassin och därför tillåts idag att sådana ambulanser uppfyller vissa krav som gäller för en lastbil. Med förordningen begränsas den möjligheten till fordon som uppfyller standarden EN 1789:2007. Fordonskategorier används i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar för att tala om vilka tekniska krav som gäller för ett fordon. Dessa kategorier definieras i 1 kap. 7, 8 och 10 och definitionerna har utgått från den tidigare lydelsen av bilaga II till ramdirektivet. För att dubbelreglering inte ska uppstå så föreslår Transportstyrelsen att definitionerna i föreskriften endast ska gälla fordon som inte omfattas av förordningen. Dessa definitioner slås samman i en paragraf (7 ) men har samma lydelse som tidigare. Därför upphävs 8 och 10. Karosserikoder - redan omhändertaget Förordning 678/2011 behandlar även definitioner av karosserityper. Att dessa karosserikoder ska användas vid registrering av fordon är redan omhändertaget genom ett särskilt beslut om bland annat karosserikoder. Därmed kommer definition av karosserityper inte tas upp ytterligare i denna utredning. EU-typgodkännande EU-typgodkännande är övergripande reglerat i 2 kap. 2 5a fordonslagen (2002:574) och i 3 kap. fordonsförordningen (2009:211). Transportstyrelsen har i sina föreskrifter valt att inte återge de detaljerade bestämmelserna i ramdirektivets bilagor utan hänvisar i stället till ramdirektivet. Därmed

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (6) behöver inte vår nationella lagstiftning om EU-typgodkännande ändras och denna utredning tar inte upp frågan ytterligare. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Transportstyrelsen ser inga alternativa lösningar då det gäller att anpassa regelverket så att det inte uppstår dubbelreglering eller motstridigheter. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om föreskrifterna inte rensas med avseende på sådant som redan är reglerat genom EU-förordning 678/2011 så uppstår dubbelreglering. 3 Vilka berörs av regleringen? Ändringarna är en följd av att EU-förordning 678/2011 reglerar områden som hittills varit reglerat genom föreskrifter. Föreskriftsändringarna påverkar ingen i praktiken. EU-förordningens bestämmelser bedöms dock beröra fordonsimportörer, fordonstillverkare, ambulanstillverkare, tillverkare av utrustning för säkring av last, besiktningsorgan och andra som provar för enskilt godkännande. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Den föreslagna regleringen har ingen påverkan på de transportpolitiska målen om tillgänglighet, miljö, hälsa och trafiksäkerhet. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Transportstyrelsen anser att det inte finns några alternativ. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? De föreslagna ändringarna handlar om att anpassa det nationella regelverket så det inte uppstår dubbelreglering, det följer alltså av EU-rättslig reglering.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (6) 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Tidpunkten för ikraftträdande bör sammanfalla med den dag då förordning 678/2011 blir obligatorisk att tillämpa. Remissen är även ett sätt att nå ut med information om EU-förordningen till berörda. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Nej den föreslagna rensningen påverkar inte företag. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Anna Ferner Skymning tfn , anna.ferner@transportstyrelsen.se