Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Henrik Julin Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll Den 24 april 2015 beslutades om ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG 1 om körkort genom kommissionens direktiv 2015/653/EU. Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2017 sätta i kraft de författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Ny utgåva 8 av SISstandard för identifieringskort har kommit och föreskrifterna ändras utifrån den. 1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Med anledning av beslutet om ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort från den 24 april 2015 behöver Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60, senast ändrad 2013:56) om körkortet utformning och innehåll ändras avseende harmoniserade EU-koder bilaga 2. Ändringen ska träda i kraft senast den 1 januari Nationella villkorskoder som inte längre är aktuella i bilaga 3 bör tas bort. Det har beslutats om en ny för identifieringskort. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet eller någon reglering inte kommer till stånd? När det gäller de krav som nu införs skulle underlåtenheten att införa detta i nationell författning innebära att Sverige inte uppfyller de minimikrav som gäller enligt EU-direktivet. Förutom att Sverige brister i sina internationella förpliktelser kan den enskilde körkortshavaren där villkor för innehav av körkort föreskrivits drabbas. Om dessa koder inte införs i nationella föreskrifter kan det för körkortshavare innebära en risk för åtal för olovlig körning eller brott mot ordningsföreskrift samt försvåra utbytet av utländska körkort. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, , s. 18, Celex 32006L0126), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2015/653/EU (EUT L 107, , s. 68, Celex 32015L0653).

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (9) Endast de nationella koder som är aktuella bör regleras i föreskrifterna. Två nationella koder har ersatts med tas därför bort. Övriga koder som inte används ska tas bort annars kan de av misstag beslutas som villkorskod på ett körkort. Standarden för identifieringskort har uppdaterats. Svenska körkort är identifieringskort och det bör framgå av föreskrifterna vilken standard som tillämpas för körkortets fotografi och namnuppgifter. 3 Vad ska uppnås? De koder och underkoder som anges i bilaga I körkortsdirektivet behöver uppdateras mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Detta särskilt inom området för anpassning av fordon och tekniskt stöd för förare med funktionsnedsättning. För att ta hänsyn till ny teknisk utveckling bör koder och underkoder vara funktionsinriktade. Koder slås ihop, förkortas och vissa koder utgår helt. Detta görs för att förenkla förvaltningen av koderna. För att minska bördan för förare med funktionsnedsättning ges i de fall det är lämpligt en möjlighet för dessa förare att framföra fordon utan teknisk anpassning. Modern fordonsteknik gör det möjligt för vissa förare att framföra vanliga fordon med begränsad kraft. För förare med funktionsnedsättning förenklar modern fordonsteknik så att dessa förare kan framföra fordon med den kraft föraren har. Koderna anpassas efter detta. De nationella koder som inte längre beslutas på nya körkort tas bort. Det handlar om koderna 101 och 103. De medicinska villkoren för ej yrkesmässigt trafik och ej för personbefordran i yrkesmässig trafik beslutas inte längre på nya körkort. Även den nationella koden 102 tas bort. De EU harmoniserade koderna 47, och kod kan användas istället. Det har kommit en ny, SS :2015 utgåva 8 för identifieringskort. I den uppdaterade utgåvan av en har inga ändringar införts som påverkar körkortets utformning. Den nya standarden förs in i föreskrifterna för att hänvisa till rätt standard. Körkortet är ett identifieringskort och behöver därför ange i föreskrifterna vilken den senast standarden är.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (9) 4 Vilka möjliga lösningar finns? 4.1 Alternativ som inte innebär reglering En översyn av föreskrifterna om körkortet utformning och innehåll har övervägts. Diskussion har förts inom Transportstyrelsen om att hänföra de delar av föreskrifterna som beskriver hur körkortet ska tillverkas till en intern instruktion. Ett av problemen är att överblicken försämras om det finns fler dokument. Det är även svårt att avgöra vad som är interna instruktioner eller inte. Vissa delar som beskriver hur körkortet ska tillverkas kan vara av allmänt intresse, t.ex. för Polismyndigheten, fotografer. Med anledning av svårigheten att avgränsa vad som är allmänt intresse eller internt intresse går Transportstyrelsen inte vidare med ovan nämnda alternativ. De ändringar som följer av EU-direktivet kan inte träda i kraft utan reglering. Det saknas därför lösningsalternativ som inte innebär en reglering. Det finns en valmöjlighet att behålla de nationella koderna i föreskrifterna som inte längre beslutas. Det är inte rimligt att behålla koder i föreskrifterna som inte ska beslutas på nya körkort. Det går att ange och använda den äldre en för identifieringskort för fotografi och namnuppgifter på körkort. Körkortet ska användas som identifieringskort och ska därför följa den senaste standarden som gäller för identifieringskort. 4.2 Regleringsalternativ EU-direktivet ska införlivas i svensk författning genom Transportstyrelsens föreskrifter. Enbart en hänvisning i föreskrifterna till EU-direktivet är inte att anse som ett införlivande av direktivet. Transportstyrelsen förordar följande alternativ. Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari Med anledning av att det tillkommer koder och vissa koder tas bort krävs övergångsregler för bilaga 2 och 3. I föreskrifternas bilaga 2 förs de nya och ändrade koderna in i en för föreskrifter fastställd tabell. De koder som utgår går inte att utläsa av föreskrifternas bilaga 2. De koder som ändras eller kommer till markeras med kantstreck. För att få en överblick av vilka ändringar som sker i

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (9) förhållande till nu gällande koder finns en tabell bifogad till konsekvensutredningen. Övergångsbestämmelser införs som innebär att bilaga 2 och villkorskoderna 102 och 107 i bilaga 3 i de äldre föreskrifterna ska tillämpas fram till nästa förnyelse av körkortet. I (5) körkortsdirektivet framgår att direktivet inte bör påverka befintliga behörigheter att framföra fordon som beviljats eller förvärvats före dagen för direktivets tillämpning. Med anledning av direktivet bedömer Transportstyrelsen att de villkorskoder som beslutats före 1 januari 2017 ska gälla fram till förnyelse av körkort som sker från och med den 1 januari I förteckningen tas de nationella koderna 101 och 103 bort. Dessa koder om begränsning av körkortet ska inte beslutas på nya körkort. Kod 102 och 107 har ersatts av EU-harmoniserade villkorskoder. Se tabell i bilaga till konsekvensutredningen. Övergångsbestämmelser för villkorskoderna 101 och 103 i bilaga 3 i de äldre föreskrifterna införs. Övergångsreglerna innebär att den som har haft körkort med villkors kod 101 och 103 för den 1 januari 2017 ska även vid förnyelse av körkort, vid obrutet innehav, efter i kraftträdande av de nya föreskrifterna beslutas med samma begränsning. Villkorskoderna 101 och 103 ska inte beslutas på nya körkort. Föreskrifterna uppdateras med den nya en för identifieringskort. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag Samtliga koder De företag som genomför anpassningar av fordon till personer som har körkort med villkor är allt från små mekaniska verkstäder till stora generalagenter för kända bilmärken. Företagen finns spridda i hela landet. Transportstyrelsen bedömer att förändringen i villkorskoderna inte kommer att påverka de företag som anpassar fordon till förare med körkort förenat med villkor. Den ändrade en bedömer Transportstyrelsen inte heller kommer att påverkar berörda företag. Transportstyrelsen gör detta antagande mot bakgrund av att de ändringar som införts i den ändrade

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (9) standarden inte berör fotografiet och namnteckningen på ett identifikationskort. Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företag. 5.2 Konsumenter De omstrukturerade villkorskoderna under nya rubriker i EU-direktivet ska införlivas i föreskrifterna. Den förändringen i sig medför inte någon förändring för konsumenterna utom att koden på körkortet kan komma att ändras vid förnyelse av körkort. Vissa nya koder kan medföra att det blir enklare för de körkortshavare med villkor att framföra fordon med begränsad kraft (arm- och benstyrka). Förenklingen skulle exempelvis kunna bestå av att det i vissa fall går att finna fordon som har en lätt styrservo som standardutrustning. I Sverige har det funnits möjlighet att ha körkort med villkor om alkolås, kod 107 sedan lång tid tillbaka. Den ändring som sker nu är att den nationella koden 107 ändras till den EU-harmoniserade koden 69. De nationella regler för innehav av körkort med alkolås påverkas inte. Vad gäller den ändrade en medför den inte heller någon fördyring vid tillverkningen av körkort. Någon påverkan på konsumenterna väntas därför inte uppstå. 5.3 Statens finanser Samtliga koder Omstruktureringen av de harmoniserade villkorskoderna förväntas inte påverka statens finanser. Inte heller den nya en förväntas påverka statens finanser. 5.4 Samhället i övrigt Övriga samhällskostnader har inte kunnat identifieras. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Samtliga koder De nya gemenskapskoderna som ska införas i bilaga 2 och nationella koder i bilaga 3 kräver systemtekniska åtgärder och anpassningar i

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (9) vägtrafikregistret. Förslaget bedöms medföra ca timmars arbete och motsvarar ca kronor 2 i kostnader för Transporstyrelsen. De ändringar som införs i föreskrifterna bedöms inte påverka Försäkringskassan i deras hantering av bilstöd till personer med funktionshinder. Trafikverkets arbete med att bistå Försäkringskassan vid bedömning av anpassningar av fordon i bilstödsärenden bedöms inte heller påverkas av de ändrade villkorskoderna. Trafikverket kan behöva ta fram nya interna riktlinjer eller handläggarguider timmar gånger timkostnad 807,69 kronor blir ca kronor (13 000x807,69= ).

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (9) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Alternativ 1 Berörd aktör Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Total bedömning/ kommentar Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Företag Inga förändrade effekter - - Inte några effekter av betydelse för de berörda företag. Konsumenter - Fler EU harmoniserad e koder - Körkortshavare som har villkor kan fortsätta att ha sitt körkort med villkor. Statens finanser Samhället i övrigt Ingen påverkan av betydelse Myndigheter och andra offentliga organ Ökade kostnader för ombyggnad av IT-system, 10,5 mnkr Fler EU harmoniserad e koder Kostsam anpassning av IT-system Dyr kostnad ombyggnad av transportstyrelsens ITsystem Totalt Fler EU harmoniserade villkorskoder förenklar kontrollerna av dessa inom EU. Det underlättar rörligheten för körkortshavare med körkort med villkorskoder. 6 Fördelningsanalys Förslaget bedöms inte få någon effekt för olika grupper av enskilda medborgare. De EU-harmoniserade villkorskoder förenklar för de som har eller kommer att ha ett körkort med villkor. 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse Hur påverkar/bidrar lösningen till funktionsmålet? Funktionsmålet Funktionsmålet har fokus på tillgänglighet. Det innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra med utvecklingskraft i hela landet.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (9) Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Den föreslagna regleringen bedöms inte påverka eller motverka funktionsmålet Hur påverkar/bidrar lösningen till hänsynsmålet? Hänsynsmålet Hänsynsmål har fokus på säkerhet, miljö och hälsa. Det innebär att transportsystemets utformning funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att målen för miljökvalitet och en ökad hälsa uppnås. Den föreslagna regleringen bedöms inte påverka eller motverka hänsynsmålen. 8 Vad är förslaget? Transportstyrelsen föreslår att föreskrifterna om körkortets utformning och innehåll ändras. Ändringar som sker i bilaga 2 vad gäller de EUharmoniserade villkorskoder och ändringar sker i bilaga 3 där vissa nationella villkorskoderna ersätts av och två tas bort. Slutligen införs en ny uppdaterad i föreskrifterna. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Villkorskoder enligt direktivet ska införlivas nationellt. Regleringen överensstämmer med den EU-rättsliga regleringen. Den ändrade en och de nationella koderna är enbart en nationell reglering. 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Medlemsstaterna ska enligt direktiv 2015/653/EU senast den 1 januari 2017 sätta i kraft de författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Någon möjlighet att införa bestämmelserna vid en tidigare tidpunkt bedöms inte vara möjligt då vägtrafikregistret måste byggas om för att kunna hantera de nya gemenskapskoderna på körkortet. Informationsinsatser kommer att krävas främst till de körkortshavare som har körkort förenat med villkor, till Polismyndigheten och Trafikverket. Det

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (9) kommer även att krävas informationsinsatser internt främst för berörda medarbetar vid körkortsavdelningen. 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Regeringen har föreskrivit i 8 kap. 6 tredje och femte stycket körkortsförordningen (1998:980) att Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om uppgifter på körkortet och att Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om de sifferkoder som av ses i 2 kap. 1 andra stycket ovan nämnd förordning. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Henrik Julin, utredare, telefon henrik.julin@transportstyrelsen.se Monika Norberg, jurist, telefon monika.norberg@transportstyrelsen.se