Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Eva Noréus Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst Transportstyrelsens förslag: Ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2016:34) om flygtrafikledningstjänst (ATS). I föreskrifterna för ATS (TSFS 2016:34) som trädde i kraft den 1 augusti 2016 införde Transportstyrelsen begreppet militära jetflygplan som en sammanfattande benämning. Då förbisågs att militära jetflygplan inte enbart omfattar militära stridsflygplan utan även militära passagerar- och fraktflygplan (militära transportflygplan). I de paragrafer som handlar om reducerad banseparation exkluderades dessutom oavsiktligt militära helikoptrar när vi ändrade begreppet luftfartyg till flygplan. Och i paragrafen om visuell övervakning av manöverområdet från tornet nämns ingenting om att det tillsammans med militära luftfartyg får förekomma samtidiga fordonsrörelser. Detta innebär att åtta paragrafer om utövande av ATS för militär luftfart nu korrigeras. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Transportstyrelsen har myndighetsansvaret för flygtrafikledningstjänst (ATS) för militär luftfart i enlighet med Transportstyrelsens instruktion (2008:1300). I samband med ändring av föreskrifterna för ATS (TSFS 2016:34) införde Transportstyrelsen begreppet militära jetflygplan som en sammanfattande benämning i några av paragraferna. Avsikten med begreppet var att tydliggöra i respektive paragraf om den skulle tillämpas på civil eller militär luftfart vid utövande av ATS. I det sammanhanget förbisåg vi att militära jetflygplan inte enbart omfattar militära stridsflygplan utan även militära passagerar- och fraktflygplan (militära transportflygplan). Militära strids- och transportflygplan opererar olika, vilket påverkar det sätt som ATS ska utövas på. En analys har visat att åtta paragrafer behöver ändras. Dessa paragrafer handlar om upplysningar till luftfartyg, fartanpassning vid övervakningstjänst,

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) visuell övervakning av manöverområdet, det vill säga det flygplatsområde som används i samband med luftfartygets start och landning, utrullningshinder, det vill säga det nät som är placerat i slutet av banan som fångar upp luftfartyget om det åker av banan, och reducerad banseparation, det vill säga reducerat avstånd mellan luftfartyg på banan i samband med start och landning. I de paragrafer som handlar om reducerad banseparation exkluderades dessutom oavsiktligt militära helikoptrar när vi ändrade begreppet luftfartyg till flygplan. Och i paragrafen om visuell övervakning av manöverområdet från tornet nämns ingenting om att det tillsammans med militära luftfartyg får förekomma samtidiga fordonsrörelser. I tre av paragraferna måste föreskrifterna ändras, eftersom texten har direkt flygsäkerhetspåverkan på den militära luftfarten. Utan ändring innebär föreskrifterna att de militära transportflygplanen får klarering för start och landning med reducerad banseparation till andra militära jetflygplan såsom stridsflygplan, detta innebär att de startar och landar med för litet avstånd till det andra luftfartyget vilket kan leda till en olycka. Dessutom innebär ingen ändring att transportflygplanen startar och landar med rest utrullningshinder, då dessa flygplan inte är konstruerade för att fångas upp av detta hinder så kan även detta leda till en olycka. I de övriga paragraferna får den felaktiga texten ingen direkt flygsäkerhetspåverkan på den militära luftfarten, men bör ändras i syfte att harmonisera utövandet av ATS med det militära flygoperativa regelverket för att inte skapa missförstånd mellan flygledare och pilot. 2. Vad ska uppnås? Föreskrifterna om ATS ska korrigeras så, att det tydligt framgår vilka militära jetflygplan som avses, att militära helikoptrar får starta och landa med reducerad banseparation, och att militära luftfartyg och fordon får befinna sig samtidigt på de delar av manöverområdet som inte kan övervakas visuellt från tornet. Genom dessa ändringar kan den militära luftfarten operera säkert och ATS för militär luftfart kan utövas i linje med det militära flygoperativa regelverket.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om de paragrafer som har direkt flygsäkerhetspåverkan inte ändras finns en risk att leverantörer av ATS hanterar utrullningshinder och reducerad banseparation på ett felaktigt sätt, vilket skulle kunna leda till olyckor. Om övriga paragrafer inte ändras harmoniserar inte utövandet av ATS med det militära flygoperativa regelverket vilket kan skapa missförstånd mellan flygledare och pilot Alternativ som inte innebär reglering Avsikten med TSFS 2016:34 var att den tidigare regleringen om ATS för militär luftfart inte skulle ändras i sak. Alternativet att reglera är redan övervägt och beslutat avseende dessa paragrafer (se tidigare konsekvensutredning i ärendet TSF ). Alternativ som inte innebär någon reglering är att gå ut med information och att medge undantag. Vi har använt information och undantag som lösningar sedan ikraftträdandet den 1 augusti 2016, men bedömer att det inte är långsiktigt hållbara lösningar. Enbart information medför att paragraferna i föreskrifterna förblir felaktiga, medan den korrekta informationen finns i ett separat dokument. Detta riskerar att leda till otydlighet för ATS-leverantörer som ska tillämpa föreskrifterna. Att medge undantag från föreskrifterna innebär att olika ATS-leverantörer kan tillhandahålla ATS-tjänst med olika förutsättningar, vilket gör att Försvarsmaktens piloter kan komma att behandlas olika av ATSleverantörerna. Det innebär att ATS-tjänsten och det militära flygoperativa regelverket inte harmonierar i de fall ATS-leverantören inte har sökt och beviljats undantag Regleringsalternativ Alternativ 1 Ändra bara de tre paragrafer som utgör en direkt flygsäkerhetsrisk för den militära luftfarten. Alternativ 2 Ändra samtliga åtta paragrafer som är felaktiga. 4. Vilka är berörda? Leverantörer av ATS och Försvarsmakten.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. ATS är en del av luftfartsbranschen. Tjänstens uppgift är att förhindra kollisioner mellan luftfartyg, förhindra kollisioner mellan luftfartyg på manöverområde och hinder inom detta område, främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde, lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet, och underrätta relevanta organisationer när ett luftfartyg behöver flygräddningstjänst, och i nödvändig omfattning bistå dessa organisationer. En ATS-leverantör är certifierad enligt förordning (EU) nr 1035/2011. Branschen består av offentliga och privata aktörer. Föreskriftsförslaget berör fyra ATS-leverantörer som utövar flygkontrolltjänst, varav två är större: Luftfartsverket, som är ett affärsverk med ca anställda, och ACR (Aviation Capacity Resources AB), med ca 95 anställda. De andra två är mindre företag: Arvidsjaur flygplats AB och NUAC HB, med 5-15 anställda per företag. Eftersom Transportstyrelsen upptäckte felaktigheterna innan TSFS 2016:34 trädde i kraft den 1 augusti 2016, skickade vi tillsammans med Försvarsmakten en skrivelse med en analys och rekommendationer till ATSleverantörerna, så att de kunde hantera felaktigheterna i föreskrifterna. Transportstyrelsen har efter ansökan även beviljat undantag från vissa bestämmelser. Tack vare dessa åtgärder ändrade inte ATS-leverantörerna de berörda delarna i sina handböcker, och deras personal behövde inte utbildas. Vi bedömer därför att ändringsförslaget inte får några konsekvenser för de fyra leverantörerna av ATS Medborgare Ändringsförslaget i kombination med den information som skickats ut och de undantag som beviljats innebär att tredje man inte påverkas.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) 5.3. Staten, regioner eller landsting samt kommuner Vi bedömer att ändringsförslaget inte påverkar staten, regioner eller landsting, eller kommuner Externa effekter Vi bedömer att ändringsförslaget, i kombination med den information som skickats ut och de undantag som beviljats, inte får några externa effekter. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen, och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Alternativ ett, att ändra de tre paragraferna med direkt flygsäkerhetspåverkan, ger bibehållen flygsäkerhet. I de fem övriga paragraferna kvarstår otydligheterna och kan fortsatt leda till missförstånd mellan flygledare och militära piloter. Alternativ två, att ändra alla åtta paragraferna, ger både bibehållen flygsäkerhet och minskad risk för missförstånd mellan flygledare och militära piloter. Vi föreslår därför alternativ två. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Luftfartsförordningen (2010:770) 6 kap Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? ATS för militär luftfart regleras inte inom EU eller andra internationella organisationer utan det regleras endast nationellt. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Föreskrifterna ska träda i kraft före 31 december 2016, då de beviljade undantagen går ut. Det krävs inga speciella informationsinsatser. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Föreskriftsförslaget bedöms bidra till att det övergripande transportpolitiska målet om samhällsekonomisk effektivitet uppnås genom att säkerhetsnyttan överstiger kostnaderna. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Vi bedömer att föreskriftsförslaget bidrar till hänsynsmålet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Vi bedömer att föreskriftsförslaget inte kommer att få några negativa miljökonsekvenser eller påverka människors hälsa. C. Företag Vi bedömer att föreskriftsföreslaget inte kommer att få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företag beskrivs därför under punkt 5.1.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Flygsäkerheten upprätthålls Ingen påverkan Ingen påverkan Inga externa effekter Flygsäkerheten upprätthålls E. Samråd Transportstyrelsen ska genomföra samråd med Försvarsmakten enligt 6 kap. 10 luftfartsförordningen. Försvarsmakten deltar även i föreskriftsgruppen. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra, får ni gärna kontakta oss: Eva Noréus, projektledare Pia Schelin, sakkunnig Charlotta af Forselles, jurist