Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

Transkript

1 Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå

2 2 Innehåll Umeå är en bra cykelstad... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i Umeå... 5 Vad tycker cyklisterna?... 6 Kommuninvånarna vill prioritera gång- och cykeltrafik... 6 Genomförda åtgärder... 7 Fler och bättre cykelvägar... 7 Säkra gång- och cykelvägar... 7 Hjälmanvändning... 8 Bra underhåll av cykelvägar... 8 Trygghet och belysning Cykelparkeringar Skrotcyklar Vägvisning Informationsspridning Cykelforum Kampanjer Park and bike Cykelbesiktning Cykeluthyrning MAX Vintercyklister Cykelkampen Umecyklisten Dagen för Hållbara tjänsteresor Cykelaktiviteter Cykelsatsningar Nyckeltal

3 3 Umeå är en bra cykelstad Umeå kommun arbetar för en attraktiv och hållbar stad. Fler resor med hållbara färdsätt är viktiga i detta arbete och där spelar cykeln en viktig roll. Under året har kommunen lyfts fram i olika tidningsartiklar som en bra cykelstad bland annat i Dagens nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Umeå får bland annat beröm för cykelplaneringen och de cykelinvesteringar kommunen gjort. Vidare har Umeå under året blivit rankad som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter. Det är viktigt att marknadsföra och sprida budskapet om Umeå som cykelstad så cyklisterna vet vad som händer och ser hur de prioriteras. Umeå är en bra stad att cykla i och det visar bland annat resvandeundersökningen från 2014 där andelen som cyklar har ökat. Vidare visar medborgar undersökningen som SCB genom för att Umeåborna är nöjda med gång- och cykel vägarna när det gäller trafik säkerhet, belysning, snöröjning och skötsel och underhåll. Allt detta tyder på att kommunen arbetar i rätt riktning och vi är stolta men inte nöjda Umeå har potential att utvecklas mer! Umeå är en stad som vill främja cykeln som färd medel, vilket betyder att cykeln ska integreras i all trafikplanering och stadsplanering och prioriteras vid drift och underhåll. Resor med cykel, till fots och med kollektivtrafik ska tillsammans bli de mest använda färdsätten (var dagar) för boende inom Umeå tätort. Kommunfullmäktige har satt som mål att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel och till fots tillsammans ska utgöra minst 55 % av alla resor för boende inom Umeå tätort år År 2022 ska mot svarande andel vara minst 65 % av alla resor. Satsningar på cykel hjälper också till i arbetet med att uppnå andra mål inom till exempel folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet och en rad miljömål. Dessutom bidrar ökat cyklande till en mer attraktiv stadskärna med mindre buller och renare luft. År 2014 var första gången Umeå kommun tog fram ett cykel bokslut för att tydliggöra kommunens arbete och be tona cykelns betydelse. Cykelbokslutet ska beskriva cykel läget, ge en god överblick över vad som har skett under året men även handla om arbetet framåt. Tanken är att cykel bokslutet ska vara uppbyggt på liknande sätt år från år för att lätt kunna jämföra resultat och i takt med att åren går kan avstämningar mot tidigare år göras. Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna Översiktsplanens utgångspunkt är att planera för en hållbar tillväxt med sikte på Umeå kommuns mål om invånare senast år Umeås tillväxt bör så långt som möjligt samlas inom en femkilometersradie från stadskärnan eller universitetsområdet. Detta ger en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar hög tillgänglighet utan att för den skull vara beroende av transporter med bil. Den täta staden gynnar alla men speciellt barn, ungdomar och äldre. Översiktsplanen visar vägen till ett nytt sätt att tänka och en övergång från att använda bilen till att cykla, gå och åka kollektivt. Utrymme kan frigöras för de transportslag som behöver prioriteras. Det handlar om att prioritera mellan olika färdmedel och med ringleden utbyggd skapas nya förutsättningar för hållbart resande i Umeå. Cyklister och fotgängare kan ges konkurrensfördelar framför bilisten med gena, kontinuerliga och tydliga gång- och cykelvägar. Gång- och cykelvägnätet byggs ut enligt principen att rekreation och nyttotrafik skiljs åt. Motivet är att erbjuda gång- och cykelvägar som upplevs trygga med närhet till bebyggelse, människor samt belysning. Gång- och cykelvägnätet ska upplevas tryggt oavsett tid på dygnet. Cykeltrafikprogram Arbetet med cykeltrafikprogram ingår som en del i Umeå kommuns arbete för hållbar utveckling med bland annat Aalborgåtaganden för hållbar stadsutveckling som bas. Cykeltrafikprogrammet ingår även som en del i Åtgärds-

4 4 program för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kväve dioxid i Umeå. Cykeltrafikprogram för hållbar utveckling antogs 2009 och i programmet anges sju strategier för att öka cykelandelen i Umeå. Det handlar om översikts planering, ökad arbetspendling, säkra skolvägar, hög driftstandard, säkerhet, trygghet samt attityder och beteenden. Hälften av alla resor inom Umeå kommun är kortare än 15 minuter. Potentialen att öka andelen resor med cykel finns i de korta bilresorna samt att bygga staden så att det är möjligt att resa med cykel och till fots. Vid planeringen av staden måste man se till helheten så att resan till förskola, skola, fritids, med mera, enkelt kan bli en del av vardags resan till arbetet. Det är viktigt att gång- och cykelvägnätet är gent och sammanhängande. Det ska även vara säkert, tryggt och tillförlitligt, det vill säga, gång och cykelbanan ska vara sandad, snöröjd, sopad samt ha jämn beläggning, med mera. Umeås gång- och cykelväg nät är uppdelat i ett huvudväg nät och i ett övrigt gång- och cykelvägnät. På huvudvägnätet hålls en extra hög standard avseende framkomlighet, gena och raka sträck ningar, trafiksäkerhet, belysning samt drift och underhåll. Varje stadsdel ska ha minst ett huvudvägnät som leder till de två stora målpunkterna i staden; centrum respektive sjukhusoch universitetsområdet. 83 % av alla personer inom tät orten har tillgång till ett huvudvägnät inom 200 m, vilket visar på att Umeå har ett väl utbyggt gångoch cykelvägnät.

5 Många cyklar i Umeå 5 Hur många som cyklar följs genom resvaneundersökningar. Den senaste res vaneundersökningen är från Enligt resvaneundersökningen görs 23 % av vardagsresorna i kommunen och 29 % av vardagsresorna inom tätorten med cykel. Foto: Per Lundberg Detta är en förbättring gentemot den tidigare resvaneunder sökningen från 2006 där motsvarande siffror var 19 % för hela kommunen och 22 % i Umeå tätort. Under sommar halvåret använder nästan hälften av kommun invånarna cykeln dag ligen! Under vinterhalvåret är mot svarande andel 22 %. Om man jämför med kommunens mål att 55 % av alla resor för boende inom tätorten ska ske med kollektiv trafik, cykel eller till fots till år 2014 har kommunen en bit kvar. Resvaneundersökningen visar att cirka 50 % av resorna sker med hållbara färdsätt. Till år 2022 har kommunen som mål att motsvararande andel ska vara 65 % av alla resor. I Resvaneundersökningen har nästan var tredje invånare angett att de har ändrat sitt huvudsakliga färdsätt under de senaste tre åren. Den vanligaste förändringen är att cykel resor sker oftare, ungefär 15 % har angett att de cyklar mer. 29 % av vardagsresorna inom Umeå tätort görs med cykel

6 6 Vad tycker cyklisterna? Varje år genomför Statiska centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommunens invånare får säga hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Resultatet visar att Umeås cyklister är lika nöjda som föregående år. För gång- och cykel behåller Umeå kommun sitt värde på 58 på en 100-gradig skala från föregående år. Genomsnittet för samtliga 119 deltagande kommuner var 53. Kommuninvånarna anser även att tillgången på gång- och cykelvägar har blivit bättre. Kommuninvånarna vill prioritera gång- och cykeltrafik Resvaneundersökningen från 2014 visar att kommun medborgarna vill att gång- och cykelvägar ska prioriteras högst i trafik planeringen. I resevaneundersökningen från 2014 ombads de tillfrågade kommuninvånarna att svara på vad man tyckte skulle prioriteras i trafikplaneringen busstrafik, gång-och cykel eller biltrafik. Gång-och cykel fick högsta prioritet, följt av busstrafik och sist biltrafik. Ingen av de undersökta grupperna ger biltrafiken högsta prioritet, inte ens bilisterna själva! Kommunmedborgarna prioriterar de olika trafikslagen på samma sätt som för åtta år sedan då den senaste resvaneunder sökning genomfördes. 37 % 46 % 36 % 18 % 45 % 18 % 19 % 63 % 18 % Så här tycker kommunmedborgarna att respektive trafikslag ska prioriteras i trafikplaneringen. Prioriteras högst Prioriteras näst högst Prioriteras lägst

7 7 Genomförda åtgärder För att få fler att cykla är det viktigt med ett gång- och cykelvägnät som är samman hängande och gent med god framkomlighet samtidigt som det är tryggt och säkert. Umeå kommun har sedan 2009 arbetat mycket aktivt med att skapa ett sammanhängande huvudvägnät för cykel och har kommit en god bit på väg. Under 2014 har gång- och cykelvägnätet utökas med cirka 700 meter, vilket är betydligt mindre än föregående år då det byggdes ca meter. Gång- och cykelvägar som har byggts under 2014 är Tallparksvägen, mellan Sandåkersgatan-Grubbevägen och Grubbevägen, mellan Backenvägen-Skiftesvägen samt längs med Alfens allé, mellan Källplatsen och Karlavagnsallén. Vidare har Nygatan mellan Östra Kyrkogatan-Nytorgsgatan färdigställs. På Nygatan har delar av körbanan för bil byggts om till cykelbana. För att inrymma cykelbanan har gatan gjorts enkelriktad och fotgängare och cyklister har separerats från varandra. Enbart cykelbanan är bredare än körbanan, vilket är en tydlig signal om vad som prioriteras på gatan. Även på Rådhusesplanaden mellan Kungsgatan och Skolgatan har fotgängare och cyklister separeras. Detta i form av enkelriktade cykelbanor på ömse sidor om park delen som återfinns i mitten. Totalt finns det 225,7 kilometer kommunala gång- och cykelvägar. Majoriteten, 92,5 %, av Umeås huvudvägnät för gångoch cykel är separerat från biltrafik. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2013 och ökningen beror främst på Nygatans ombyggnad. Endast 7, 5 % av huvudvägnätet går i blandtrafik. Andra förbättrande åtgärder för cyklister som har genomförts 2014 är borttagande av kantsten i tre gångoch cykeltunnlar på Teg vilket gör att tunnlarna har fått full bredd och därmed blivit mer trafiksäkra. Vidare har korsningarna Grubbevägen/Tallparksvägen/Almvägen och Brogatan/Kungsgatan gjorts upphöjda. Säkra gång- och cykelvägar Genom att ha hög säkerhet på gång- och cykelvägnätet vågar fler färdas med cykel. Umeå kommun har tillgång till skade statistik från 1970-talet fram till idag som visar en tydligt nedåtgående trend vad gäller dödsolyckor i Umeå stad. Hastighetsdämpande åtgärder, separering av oskyddade trafikanter från biltrafik samt sänkning av hastighetsgränserna har haft effekt. Även om antalet dödsolyckor minskar 92,5 % av Umeås huvudvägnät för gång- och cykel är separerat från biltrafik

8 8 24 % av Umeåborna i åldern 16 år och uppåt använder cykelhjälm. så sker det fortfarande många trafikrelaterade olyckor. De grupper som skadas allvarligast består till stor del av fotgängare och cyklister och då främst i singelolyckor. Nästan två tredjedelar av alla som skadas allvarligt och dödas i Umeå kommun under åren är fotgängare eller cyklister. Skadeutvecklingen för dessa trafikantgrupper är därför viktig att följa. Av samtliga skadade cyklister under 2014 skadades 3,4 % allvarligt. Kommunen arbetar också särskilt med att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor. Att ha bra gång- och cykelvägar till skolor bidrar till att föräldrar låter sina barn cykla själva till skolan, vilket är viktigt för att barn tidigt ska välja cykeln som färdmedel. Under 2014 har en övergripande inventering genom förts inom Umeå tätort gällande gång- och cykel passager i närheten av skolor. En åtgärdsplan har påbörjats för att visa var behov av fördjupade studier krävs samt var eventuella fysiska åtgärder behövs (främst i form av hastighets säkring av passager). Under 2014 byggdes ett förhöjt övergångsställe och cykelpassage över Rödängsvägen. Som en del i arbetet med trafiksäkra skolvägar startade under 2014 en samverkansgrupp med deltagare från Gator och parker, Fastighet och För- och grundskolan. Hjälmanvändning En viktig insats för att minska antalet omkomna och skadade cyklister är att arbeta för en ökad hjälmanvändning. Varje år genomför NTF, på uppdrag av Umeå kommun, en cykelhjälmsräkning. Under de senaste fem åren har cykelhjälmsanvändningen i åldern 16 år och uppåt pendlat mellan %. För 2014 var siffran 24 % vilket kan ses som en indikation på att utvecklingen går i rätt riktning. För att kunna säkerställa det krävs dock fler mätningar. I Sverige är snittet 33 % (2014) hjälmanvändning. Ser man till alla åldersgrupper är det 25 % som använder cykelhjälm i Umeå (2014). Riksgenomsnittet är 41 %. (2014)

9 9 Foto: Per Lundberg Har man synpunkter och förbättringsförslag på gång- och cykelvägar kan man kontakta kommunen på eller via mobilapplikationen, Felanmälan Umeå kommun. Bra underhåll av cykelvägar Ett bra underhåll är nödvändigt för att hålla god standard. Umeå kommun har under en fyraårsperiod ( ) satt av 15 miljoner för reinvesteringar på gång- och cykelvägnätet. En plan för att höja standarden på gång- och cykelvägnätet har tagits fram och under 2012 åtgärdades Ersboda och Marieområdena. Under 2013 har arbetet fortsatt på Marieområdena samt på Berghem och under 2014 har Olofsdal och Tomtebo åtgärdats. Efter den fyraåriga perioden har kommunen beslutat att fortsätta satsa 3 miljoner per år i reinvesteringar på gång- och cykelvägar. Med de extra pengarna kan de värsta skadorna åtgärdas men det är viktigt att hålla ett kontinuerligt bra underhåll eftersom livslängden på gång- och cykelvägnätet då förlängs. Livslängden på en asfaltsbeläggning är cirka 30 år, dagens budget på 2,1 miljoner kronor per år innebär en reell omloppstid på 35 år. För att få ett bättre beslutsunderlag avseende vilka gång- och cykelvägar som behöver prioriteras för underhåll har Umeå kommun utfört en inventering av gång- och cykelvägarnas skick i Umeå tätort. Resultatet från inventeringen visar att beläggningsstandarden på gång- och cykelvägarna är god, och med de medel som finns i budget för underhåll och reinvestering bedöms den standarden kunna bibehållas. Umeå kommun arbetar även med att tydliggöra var fotgängare och cyklister ska gå respektive cykla. Cykel symboler, så kallade cykelmyror, har målats längs Kungsgatanstråket,

10 10 Väst på stan. I cykelbron Svingen har både cykelsymboler och fotgängarsymboler målats, vilket ökar trafiksäkerheten och tryggheten. Vidare har även Nygatan fått cykelsymboler. Arbetet med att separera de olika trafikslagen kommer att fortsätta. Huvudvägnätet för gång- och cykel besiktas årligen med cykel. Fördelen att göra det med cykel istället för bil är att man lättare kan upptäcka brister eftersom man som cyklist är mer känslig för nivåskillnader (kanter, gropar etcetera). Övriga gång- och cykelvägnätet besiktas med bil. Tabell 1: Kostnad och ny beläggning av gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar, km ,7 Gång- och cykelvägar, m (tusental) Asfaltunderhåll gång- och cykelvägar, tkr/år Gång- och cykelvägar som 18 fått ny beläggning, m Andel gång- och cykel vägar som fått ny beläggning ,6 % 3 % 2,9 % 3 % Trygghet och belysning Avseende trygghet har Umeå kommun gjort en medveten satsning på belysning gällande gång- och cykelvägar. Sträckor som tidigare saknade belysning har kompletterats. Vid års skiftet 2014/2015 är det endast fyra delsträckor på huvudvägnätet för gång- och cykel som saknar belysning. Dessa sträckor planeras att byggas om därför har man väntat med ny belysning. Delsträckorna är; Illervägen, Rothoffsvägen, Bölevägen samt vid Hedlundadungen. Hedlunda samt Bölevägen kommer att åtgärdas under Sammanlagt saknas unge fär 60 belysningspunkter på huvudvägnätet. På det övriga gång- och cykel vägnätet saknas det 327 belysningspunkter. Många upplever otrygghet då de ska passera en tunnel/ viadukt och orsakerna kan vara flera. Bland annat kan tunnlarna upplevas som smala, trånga, mörka och i vissa fall långa, flyktväg saknas och ingen ser eller hör om något skulle hända. Att kunna se igenom tunneln är viktigt liksom att slänterna görs flacka, belysningen god, färgsättningen ljus, och så vidare. Tre gång- och cykeltunnlar har setts över med av seende på trygghetsaspekten. Under 2014 har tunnlarna vid Morkulle-, Bofinks-, och Mariehems vägen fått ny belysning. Dessa tunnlar kommer under 2015 även att få ny beläggning. Vidare har tre tunnlar på Teg blivit mer trafiksäkra

11 nya cykelparkeringar har byggts under 2014 cykelparkringsplatser finns i dagsläget inom centrumfyrkanten genom att den smala kantstenen som fanns i tunnlarna har tagit bort, vilket har gjort att tunnlarna har får full bredd. Dess utom försöker Umeå kommun undvika att planera nytillkommande länkar i huvudnätet för cykel i/längs skogspartier eftersom detta kan upplevas otryggt. Umeå kommun arbetar även med effektbelysning av träd och buskar i parker/grön områden. Detta skapar en ökad trygghetskänsla genom att det inte blir stora mörka om råden bredvid gång- och cykelvägen. Cykelparkeringar Bra cykelparkeringar innebär, utöver bra service till cyklisterna, ett vackrare och mer välfungerade stadsrum. Om cykelparkeringar saknas, är felplacerade eller är felaktigt utformade så kommer de inte att användas och resul tatet blir istället att cyklar parkeras oordnat. Ett annat motiv till att arbeta med cykelparkerings frågan är problemet med cykelstölder. I Umeå stjäls i genomsnitt lite mer än cyklar per år. Olika typer av cykelställ erbjuder bättre och sämre möjligheter till att låsa fast cykeln ordentligt. Cykelställ som möjliggör att man kan låsa fast ramen på cykeln är ett bättre alternativ än till exempel framhjulsställ där man ställer in fram hjulet i cykelstället. På platser där man parkerar cykeln under en längre tid arbetar kommunen med att erbjuda ramställ, men det är viktigt att man får en variation av olika ställ så alla parkeringsbehov tillfredställs. En annan viktig aspekt att tänka på vid nyanläggning av cykelparkeringsplatser är att framtidens cyklar kräver större plats. Ser man på andra städer i Europa med höga cykelandelar kan man se en växande samling av olika cykeltyper. Det blir allt vanligare med olika typer av lastcyklar och cykelkärror och dessa kräver större parkeringsutrymme än vanliga cyklar. I framtiden blir det därför viktigt att planera cykelparkeringar utifrån dessa cyklars förutsättningar. Dessutom kan människor med olika funktionsnedsättningar också vara i behov av hjälpmedel (olika typer av cyklar) som kräver större parkeringsutrymmen. Behovet av cykelparkeringar är som störst i centrumfyrkanten och det är även där huvudfokus ligger för att skapa nya och fler parkeringsplatser. Under 2014 har 132 nya cykelparkeringsplatser byggts, vid Järnvägs torget (54 st.) vid Rådhusparken (62 st.) och vid Års tidernas park (16 st.), vilket innebär att totalt finns det cykelparkeringsplatser inom centrum fyrkanten. Att antalet cykelparkeringar ökar inom centrum fyrkanten är positivt men det är också viktigt att lokalise ringen av nya cykel parkeringar är där behovet finns. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målpunkten och i nära anslutning till cykelvägar och attraktiva gatunät. Idag finns parkeringsplatser lokaliserade inom 25 m från huvudcykelstråken, vilket motsvarar 56 % av alla cykelparkeringar. Skrotcyklar Cyklar som är kvarlämnade och cyklar som betraktas som skrotcyklar skapar problem när de lämnas övergivna på gatumark. De upptar plats och ger oftast ett stökigt och rörigt intryck. Umeå kommun kontrollerar parkerade cyklar i centrum två gånger per år. Vägvisning Det nya vägvisningssystemet för fotgängare och cyklister ska förenkla resandet med cykel och till fots samt medverka till att staden upplevs mer lättillgänglig av besökare. Vägvisningssystemet visar både riktning och avstånd till Umeå stadsdelar men också målpunkter som till exempel viktiga serviceinrättningar. Ungefär 80 % av vägvisnings systemet har kommit på plats, resterande del sätts upp under Vägvisningssystemet kommer att omfatta hela huvudvägnätet för gång- och cykel i centralorten Umeå.

12 12 Informationsspridning Under året har kommunen lyfts fram i olika tidningsartiklar som en bra cykelstad bland annat i Dagens nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens industri. Umeå får bland annat beröm för cykelplaneringen och de cykelinvesteringar kommunen gjort. Vidare har Umeå under året blivit rankad som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter. Det är viktigt att marknadsföra och sprida budskapet om Umeå som cykelstad så cyklisterna ska veta vad som händer och ser hur de prioriteras. Under året har Umeå blivit medlem i det nya nätverket Svenska cykelstäder. Målet med nätverket/föreningen är att bli ett kunskapskluster av duktiga politiker och tjänstemän, att öka samarbetet kommunerna emellan samt att tillsammans påverka cykelpolitiken på det nationella planet. Själva nätverket ska kunna initiera och sprida forskning och metoder för hur man bäst ökar cyklingen inom kommunerna. Idag ingår 17 av Sveriges kommuner. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling och Umeå deltog första gången 2013 och placerade sig då på en 11: e plats av 31 deltagande kommuner placerade sig kommunen på en 6:e plats med 46 poäng av 34 deltagande kommuner! Enligt undersökningen så betecknas en kommun som får över 40 poäng som en kommun som arbetar mycket bra med cykling och har gjort det under ett flertal år. Umeå 6:e bästa cykelstad Cykelforum Tekniska nämnden tog 2012 initiativ till bildandet av ett cykelforum för att Umeå ska bli en ännu bättre cykelstad. Cykelforumet ska fungera som ett informations-, förslagsoch diskussions forum för organisationer, politiker och tjänste personer i cykelfrågor. Forumet ska också arbeta för att förbättra möjligheter för cykling och öka intresset och kunskapen om cykling. Deltagarna i cykelforumet kan t.ex. ge synpunkter och förslag på befintliga cykelvägar och förslag på utveckling som främjar cyklandet i Umeå. Viktiga frågor att arbeta med är säker, trygg och laglydig cykling. Två möten hålls årligen, ett på våren och ett på hösten. Under 2014 har 31 personer deltagit. Kampanjer Park and bike Våren 2014 genomfördes en kampanj (4:2-metoden, fyra hjul blir två) för att uppmärksamma den nya parkerings lösningen. Budskapet var att den som pendlar till och från arbetet har mycket att vinna genom att parkera en bit utanför centrumfyrkanten och sedan ta cykeln resten av vägen. Den som tog del av erbjudandet och hyrde en parkeringsplats utanför centrum fick en plats i cykelskåpet samt en cykel på köpet. Cykel skåpet på Ume stan blev snabbt fullsatt Umeå rankas dessutom som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter 2014 medan det var svårare att rekrytera till Dragon skolans parkerings garage. Parkerings servicen drivs idag av Upab. Cykelbesiktning Sommaren 2014 erbjöds Umeås cyklister en gratis cykelbesiktning och enklare service av kommunens ferie ungdomar. Syftet med aktiviteten var att cyklisterna ska cykla säkert och att olyckorna i trafiken på så sätt ska minska. Utvärderingen visar att majoriteten var nöjda med den service de fick och de uppgav att de kommer att cykla mer. Ett flertal nämnde även att de fick information om vilka trafikregler som gäller. Sammanlagt genomfördes drygt 750 cykelbesiktningar.

13 13 Cykeluthyrning För att få fler att cykla under sommarperioden erbjöds hyrcyklar till rimliga priser i centrala Umeå i samarbete med VIVA arbete unga, Turistbyrån samt företag som lånade ut cyklar över sommaren. Ett annat syfte var att företagen som köpte in cyklarna skulle ha fortsatt nytta av dem i form av tjänstecyklar efter sommarperioden. Cykeluthyrningen sommaren 2014 slog alla rekord sedan 2009 när aktiviteten startade, trots att det bara fanns 16 cyklar tillgängliga. Sammanlagt hyrdes cyklarna ut 323 gånger och majoriteten av de som hyrde cykel var nöjda. Mer än hälften lånade hjälm vilket är en ökning från tidigare år och över 70 % uppgav att de kommer att cykla i större utsträckning vid framtida besök i Umeå tack vare cykeluthyrningen. MAX500 Fordonstrafik är den främsta anledningen till den dåliga luftkvaliteten i Umeå och med färre bilar på vägarna minskar utsläppen, luftkvaliteten förbättras och trafiken flyter bättre. Många av bilresorna i tätorten är korta med endast en eller två personer i bilen. Körsträckan för en genomsnittlig bil i Umeå kommun är mil/år (under 2011, enligt SCB). Syftet med Max 500 var att uppmana till mindre ensamåkning i bil. Personerna/bilarna som deltog fick inte överstiga 500 mil i körsträcka under ett år. De deltagande hushållen ökade an delen resor med hållbara färdsätt som cykel, gång, buss och samåkning. Under året fick deltagarna personlig coachning och resultatet blev att fyra av sju personer klarade utmaningen. Vintercyklister Under vintern 2013/2014 berättade ett antal vintercyklister hur de upplever att det är att cykla på vintern i Umeå. Varje vecka skickade de in ögonblicksbild om vad de stött på, dessa sammanställdes på en interaktiv karta som uppdaterades allt eftersom rapporter kom in. Oavsett om deltagarna cyklat på vintern tidigare eller inte var de överens om att det går riktigt bra att cykla även vintertid och att det är något som fler borde göra. Cykelkampen Cykelkampen (European Cycling Challenge) är en årligen återkommande tävling där städer i Europa utmanar varandra om vem som kan cykla längst under maj månad deltog 32 europeiska städer och Umeå hamnade på sjätte plats, bäst av alla svenska deltagande städer! För det blev Umeå tilldelad ett diplom av organisationen Svensk cykling. I Umeå ingick lagmedlemmar och totalt cyklade Umeåborna ,77 kilometer. Umecyklisten Umecyklisten är en cykel- och trafiksäkerhetsutbildning som erbjuds alla i årskurs 4. Syftet är att öka elevernas trafikkunskap och därigenom få dem att agera säkrare i trafiken. Genom ett teoripass och en praktisk del (cykelbana) utbildas eleverna i cyklingens risker, krav och möjligheter. Under läsåret 2013/2014 deltog 92 % av alla fjärdeklassare i Umeå kommun, vilket är en ökning mot föregående läsår då 81 % deltog i Umecyklisten. Umecyklisten är en viktig del för att få barn att tidigt välja cykeln som färdmedel. Dagen för Hållbara tjänsteresor Sedan 2012 har kommunen arbetat med sina anställdas resor genom dagen för hållbara tjänsteresor som anordnas på hösten. Under dagen erbjuds information om tjänstecyklar (även elcyklar finns), bilpool, resfria möten, och så vidare. I en frågesport kan man vinna en elcykel och andra fina priser. Cykelaktiviteter Umeå kommun genomför minst två årliga aktiviteter, en på hösten och en på våren som syftar till att synliggöra cykling. På hösten ligger fokus på synbarhet och vikten av att använda cykellysen och reflexer. Våraktiviteten har fokus på uppmuntransåtgärder och trafiksäkerhet/hjälmanvändning. Ytterligare cykelaktiviteter arrangeras i samband med olika gatuombyggnadsprojekt. Under 2014 genomfördes en vår aktivitet i centrum och på universitetet genomfördes både höst- och våraktivitet.

14 14 Cykelsatsningar Det finns en rad möjliga åtgärder för att öka cykelandelen i Umeå. Det handlar om bra planeringsunderlag, fysiska åtgärder samt beteendeförändringar. Listan nedan innehåller några av de åtgärder som kommer att genomföras under Nya cykelbanor Nygatan, Nytorgsgatan-Järnvägsgatan Gång- och cykelväg mellan Fogvägen och Illervägen Kronoskogsvägen Gång-och cykelbro över älven vid Bölesholmarna Hedlundadungen Ny brobana över Hörneån Sävarån-rekreationstråk Vägvisning för fotgängare och cyklister Arbete fortsätter med de stadsdelar som idag saknar vägvisning. Arbetet slutförs under året. Ny cykelkarta Cykelkartan uppdateras. Fler cykelställ Vi sätter upp nya cykelställ av varierande utseende. Cirka 500 nya cykelparkeringar skapas. Väderskydd vid busshållplats På Umedalen skapas en väderskyddad cykel parkering i anslutning till busshållplats. Detta för att uppmuntra till att åka hållbart hela resan. Förstudie cykelparkerings garage i centrum Är det möjligt att ha ett cykelparkeringsgarage i centrum? Var skulle det kunna lokaliseras? Dessa frågor förväntas få svar i förstudien. Cykelparkeringar längs gågatan Umecyklisten Cykel- och trafiksäkerhetsutbildningen erbjuds till alla i årskurs 4 och syftet är att öka elevernas trafikkunskap och därigenom få dem att agera säkrare i trafiken. Kampanjer Aktiviteter för att påverka beteenden görs bland annat genom Cykelkampen, samspelskampanj mellan olika trafikslag samt aktiviteter som uppmuntra cyklister att cykla. Översyn av tunnlar med avseende på säkerhet och trygghet Belysning, beläggning samt skyltning i gång- och cykeltunnlar ses över för att öka säkerheten samt tryggheten. Bättre information och kommunikation till cyklister vid vägarbeten (på hemsidan) Cyklister ska lättare kunna hitta information på hemsidan vid avstängningar. Översyn av skyltning av gågatan För att skapa en bättre förståelse för vilka regler som gäller på gågatan görs en översyn. Trafiksäkra passager i huvudvägnätet för gång- och cykel Insiktsutbildning för maskinförare med inriktning mot tillgänglighet, cyklister och fotgängare Öka framkomligheten för cyklister För att öka framkomligheten för cyklister införs väjningsplikt för biltrafiken på Magasinsgatan och Sveagatan. Förbättrade gång-och cykelbanor Kommunens extra insats mot att åtgärda de värsta skadorna på gång- och cykelvägarna fortsätter under året. Bikers rest Stolpar placeras ut för att underlätta för cyklisten vid trafiksignaler. Den ger cyklisten ett fotstöd och ett handtag att greppa, i väntan på grönt ljus.

15 15 Nyckeltal kr/inv. kostar drift och underhåll 3,4 % allvarligt skadade cyklister 74 kr/inv. investeras i nya cykelvägar 225,7 km gång- och cykelvägar 83 % av alla personer inom tätorten har tillgång till ett huvudvägnät inom 200 meter cykelparkeringsplatser 80 % av gång- och cykelvägarna i huvudvägnätet har belysning 92,5 % av gång- och cykelvägarna i huvudnätet som är separerade från biltrafik 71 % av passagerna i huvudvägnätet för gång och cykel är hastighetssäkrade där de korstar huvudvägnätet för bil och/eller stomlinjestråk för kollektivtrafik

16 Har du synpunkter eller förslag kan du lämna det via Det går även att göra en felanmälan via en mobilapplikation, ladda hem appen Felanmälan Umeå kommun så kan du enkelt lämna dina synpunkter. Gator och parker Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A Postadress: Umeå