Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Transkript

1 Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i befintlig standard Urville av Gilles Trehin 1

2 Motverka konsekvenser Erbjuda möjliga val 7 Vi vill ha trafik för vill åt nyttan med tillgängligheten och vi får rörlighet som innebär en kostnad Trafiksystem för bättre stadsmiljö (LTH från 1996) 1 Minska beroendet av motoriserade transporter (påverka transportbehovet och valet av transportsätt och få samma/mer kvalitet för samma/mindre motoriserat resande) 2 Effektivisera resor som behövs/önskas map hållbarhetsaspekter (ekologiska, sociala, som inte kan mätas endast i tidsåtgång) 3 Optimera kvaliteten i detaljerna (hur vi planerar miljöer så att hållbarhetsaspekterna beaktas) 2

3 Minskat transportbehov Vad betyder olika lokaliseringar Lokalisera i hållbara lägen med förutsättningar för hållbara färdmedel Vi behöver då ett fundament Hur ser det ut idag? Vilka parametrar kan planerare påverka? Hur ser befolkningen ut? Hur ser vår bebyggelse ut? Hur ser trafiksystemet ut? Lägesbeskrivning av beteende och förutsättningar Hur beter vi oss idag med de förutsättningar som nu finns? Hur ser dessa förutsättningar ut? 3

4 RVU Vad innehåller utskicket? Beskrivning av olika trafikantbeteende Beskrivning och koppling av trafikanternas grundförutsättningar Enkät med bakgrundsfrågor (inte attityder i RVU Syd) Resdagbok för beskrivning av individens förflyttningar under en bestämd dag Alla frågas Bakgrundsdata Åldersfördelning Hushållsammansättning Boendeform Sysselsättning Utbildning 4

5 Tillgänglighet till olika färdsätt Bil Koll Cykel Bildar bakgrundsdata till resdagboken Startpunkt Starttid Ärende Målpunkt Hur skiljer sig tillgången mellan boende i olika typer av områden Färdsätt Sluttid Omfattande kodning Hur reser vi? Geokodning av bostad, start- och målpunkter för varje förflyttning Antal resor Längd på våra resor Varför reser vi När reser vi (i veckan, på dygnet) Med vilka färdmedel reser vi? Vilka ärenden har vi? 5

6 Vilka faktorer kan vi planerare påverka? Kunskap och Attityder Olika restriktioner Utbud av transportstandard Lokalisering av aktiviteter 21 Roller Informatör Anläggningsägare Kundmottagare Arbetsgivare Regelstiftare En RVU har två principiella vinklar Verksamheter Företag Offentlig verksamhet Föreningar Hur beter sig individen? (och gärna med olika förutsättningar) Kunskap och Attityder Restriktioner Individens val Utbud av transportstandard Lokalisering Vilka är resorna vi har att hantera i en viss relation? 6

7 Hur ser resor ut i olika relationer? (t ex för att kunna dimensionera) Hur många resor gör vi resenärer? Och hur långa är de? Totala antalet resor Färdmedelsandelar Fördelning på dygnet Vem reser här Vilken typ av ärenden Inte alltid en planeringsförutsättning Tänk efter vid planering VAD som ska beskrivas Bebyggelsestruktur och rörlighet i Sverige av Anja Quester Resor/aktiviteter per dag och person (per person som rest) Blanda t ex inte in olika socioekonomi vid jämförelse av olika alternativa lokaliseringar Malmö: Frekvensen höjs genom fler inköpsresor Stockholm: Frekvensen sänks genom färre fritidsresor Glesbygden: Frekvensen sänks genom färre inköpsresor 7

8 Bebyggelsestruktur och rörlighet i Sverige av Anja Quester Hur väljer vi mellan olika färdsätt? Andelen personer som dagligen reser 5 km eller kortare Bebyggelsestruktur och rörlighet i Sverige av Anja Quester Sveriges storstadsregioner: Färdmedelsval Vilken nytta skaffar vi oss genom de resor vi gör? Och när gör vi dem? Stockholm: 20% kollektivt Malmö: 17% med cykel Göteborg: 60% med bil Stockholm Göteborg Malmö 8

9 Ärendefördelning RVU Syd Nöje/släkt & Annat vänner 3% 10% Arbete/ Motion/förening utbildning 9% 36% Vem reser hur? olika kategorier av befolkningen Hämta/ lämna barn/annan 11% Service 6% Tjänsteresa 6% Inköp 18% För att kunna fatta kloka beslut behöver man bra underlag man kan lita på! 9