Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

Transkript

1 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

2 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr: Författare: Joakim Slotte Johan Kerttu Lovisa Indebetou Annika Nilsson Medverkande: Kvalitetsgranskning: Annika Nilsson Beställare: Sollentuna kommun Kontaktpersoner: Caroline Quistberg och Anja Quester Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär version Beställare Slutlig version Beställare Mindre justeringar Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 Förord Sollentuna kommun har saknat ett bra underlag kring hur invånarna reser. Kommunen har tagit fram en trafikpolicy och en cykelplan som leder till ett stort behov av inriktad och tydlig planering. Detta gör att det finns ett stort behov av en aktuell nulägesbeskrivning av invånarnas resvanor. Genom den resvaneundersökning som Sollentuna kommun låtit AB genomföra under våren 2015 kartläggs invånarnas färdmedelsfördelning och resande inom Sollentuna, mellan kommunens nio stadsdelar, samt till och från kommunen. Resultaten kommer att användas för att sätta upp mål i olika strategiska dokument som sedan om några år ska kunna följas upp. Mer detaljerad kunskap om resvanor i kommunen är även viktig som underlag för beslut som kommunen behöver ta i det dagliga arbetet. Undersökningen kan också ge input till framtida åtgärder i trafiksystemet och utgör stöd i arbetet med beteendepåverkande åtgärder och målgruppsanpassat informationsarbete. Undersökningen har genomförts av Joakim Slotte, Johan Kerttu, Annika Nilsson och Lovisa Indebetou, samtliga på AB. Lovisa har varit projektledare och Annika kvalitetsgranskare. Kontaktpersoner och beställare på Sollentuna kommun har varit Anja Quester och Caroline Quistberg, båda på Trafikoch fastighetskontoret. Lund november 2015

4

5 i Sammanfattning Inledning Denna resvaneundersökning har gjorts i syfte att studera Sollentunabornas färdmedelsval och resmönster. Undersökningen har genomförts som en postenkät under april och maj Sammanlagt har invånare i åldern år valts ut till undersökningen. Enkäten har besvarats av invånare, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 41 %. Männen har i större utsträckning körkort och tillgång till bil 65 % av invånarna i åldern år har alltid tillgång till SL-kort och 75 % har alltid tillgång till cykel. I åldern år har 81 % alltid eller nästan alltid tillgång till bil när de behöver det och 11 % saknar helt tillgång till bil. 86 % av invånarna i åldern år har körkort. 82 % av kvinnorna i åldern år har körkort, jämfört med 91 % av männen. Männen har också tillgång till bil i högre utsträckning än kvinnorna, medan en något större andel av kvinnorna har tillgång till SLkort. Två av tre anser att kollektivtrafik respektive gång- och cykeltrafik bör prioriteras framför biltrafik En klar majoritet av kommuninvånarna anser att kommunen bör prioritera kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik framför biltrafik, även om detta kan leda till nackdelar för biltrafiken. 70 % anser att kollektivtrafiken bör prioriteras framför biltrafiken och 67 % att gång- och cykeltrafiken bör prioriteras framför biltrafiken. Endast 11 % respektive 14 % anser att biltrafiken bör prioriteras framför kollektivtrafiken respektive gång- och cykeltrafiken. Bland männen är andelen som anser att biltrafiken bör prioriteras högre än bland kvinnorna. Männen reser ungefär dubbelt så långt som kvinnorna Drygt 80 % av Sollentunaborna genomför minst en resa under en genomsnittlig veckodag under undersökningsperioden. Den genomsnittliga resan är 14 kilometer lång och i genomsnitt görs 2,8 resor per person och dag, den totala reslängden per person och dag är 39 kilometer. Under en genomsnittlig dag gör Sollentunaborna i åldern år sammanlagt resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppgår till 2,7 miljoner kilometer per dag. Män och kvinnor reser ungefär lika ofta men männen reser längre än kvinnorna. I genomsnitt reser männen lite mer än 50 kilometer per person och veckodag vilket är ungefär dubbelt så långt som kvinnorna. Invånarna i Edsberg reser i genomsnitt längst sträcka per person och dag, nästan 70 kilometer, vilket är ungefär 50 kilometer längre än den totala reslängden per person och dag bland invånarna i Tureberg.

6 ii 56 % av resorna görs med bil Bil är det huvudsakliga färdmedlet för merparten av Sollentunabornas resor under såväl vardag som helg. Under en genomsnittlig dag görs 56 % av resorna med bil som färdmedel, 23 % av resorna med kollektivtrafik, 11 % av resorna till fots och 9 % av resorna med cykel. Vid jämförelse med riket som helhet framgår att andelen resor med bil och med cykel är precis densamma. I riket åker man däremot mindre kollektivt och går till fots i större utsträckning än i Sollentuna: 10 % av resorna i Sverige sker med kollektivtrafik och 23 % till fots. 1 Gång 11% Annat 1% Cykel Bil 56% Kollektivtrafik 23% Under vardagar är bilandelen något mindre samtidigt som kollektivtrafikandelen är större. Under helger minskar kollektivtrafikandelen väsentligt, medan bilandelen ökar. Exempelvis görs mer än 70 % av resorna under en söndag med bil som färdmedel. Andelen gång- och cykelresor är ungefär lika stora oavsett vilken veckodag som studeras. Männen använder bil vid 60 % av sina resor, kvinnorna använder bil vid 52 % av sina resor Färdmedelsfördelningen varierar beroende på kön. Kvinnor använder bil i mindre utsträckning än män. Bland kvinnorna är samtidigt andelen resor till fots och med kollektivtrafik större än bland männen. De yngre kommuninvånarna använder bil i betydligt mindre utsträckning än de äldre, exempelvis görs mindre än var tredje resa med bil bland invånare i åldern år, medan invånare i åldern gör nästan två av tre resor med bil. Kollektivtrafik används i störst utsträckning av invånare i åldern år. Gång- och cykelandelarna är störst i centrala Sollentuna Färdmedelsfördelningen varierar mellan boende i de olika stadsdelarna. I de centrala delarna av kommunen, exempelvis Tureberg och Häggvik, är andelen bilresor bland invånarna förhållandevis liten, 45 % respektive 51 %. Det motsatta förhållandet råder i kommunens norra delar, exempelvis i Rotebro, Viby och 1 Trivectors analyser ur databaser för den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige

7 iii Vaxmora med bilandelar på %. Cykelandelen är störst bland invånarna i de centrala delarna av kommunen, exempelvis Tureberg (13 %) och Häggvik (12 %), och minst i de norra delarna av kommunen, exempelvis i Rotebro (fyra procent) och Vaxmora (sex procent). Resor till fots är liksom cykelresor vanligast bland boende i de centrala delarna av kommunen. Vid arbetsresor väljs ofta andra färdmedel än bil Vid resor till arbetsplats eller skola används kollektivtrafik och cykel i större utsträckning, och bil i mindre utsträckning, än vid andra ärenden. Skillnaden märks framförallt bland kvinnor som vid arbetsresor använder kollektivtrafik oftare än bil. Vid inköpsresor råder det motsatta förhållandet, mer än två av tre inköpsresor görs med bil och de återstående resorna görs framförallt till fots. Bland övriga ärenden är bilandelen framför allt stor vid serviceresor, tjänsteresor och resor som görs i syfte att hämta eller lämna barn. Var femte resa är en bilresa som är kortare än fem kilometer Bil är det vanligaste färdmedlet oavsett hur lång resan är. Även vid korta resor används bil i stor utsträckning, exempelvis är en femtedel av alla resor som görs i kommunen bilresor som är kortare än fem kilometer. Vid resor som är fem kilometer eller kortare är andelen resor med cykel eller till fots relativt stor, vid resor som är längre än fem kilometer minskar cykel- och gångandelen betydligt samtidigt som såväl bil- som kollektivtrafikandelen ökar. Vid långa resor (längre än 20 kilometer) görs ungefär en tredjedel av resorna med kollektivtrafik och resterande resor oftast med bil som färdmedel. Var tredje resa inom kommunen görs med cykel eller till fots Vid resor inom Sollentuna kommun är andelen resor till fots och med cykel betydligt större än motsvarande andel om man ser på alla resor oavsett start- och målpunkt. Mindre än var tionde resa inom Sollentuna kommun görs med kollektivtrafik. Färdmedelsfördelningarna varierar betydligt beroende på resans startoch målpunkt. Detta kan exemplifieras genom att studera de två vanligaste reserelationerna inom kommunen, mellan Edsberg-Tureberg och mellan Häggvik- Tureberg. Lite mer än 30 % av resorna mellan Edsberg och Tureberg görs med bil samtidigt som cirka 40 % görs med cykel. Mellan Häggvik och Tureberg görs mer än 60 % av resorna med bil medan endast 16 % av resorna görs med cykel. Skillnaden är alltså väsentlig trots att Edsberg och Häggvik ligger på ungefär samma fågelavstånd från Tureberg. Bil används oftast vid resor till andra kommuner, centrala Stockholm är det enda undantaget Ungefär 50 % av Sollentunabornas resor går mellan Sollentuna och en annan kommun. De vanligaste målpunkterna för invånarnas resor utanför kommunen är centrala Stockholm, Västerort och Solna. Vid resor till angränsande områden/kommuner är bil det vanligaste färdmedlet och kollektivtrafikandelen betydlig mindre. Resor till centrala Stockholm är dock ett undantag. Vid resor mellan Sollentuna och centrala Stockholm är kollektivtrafik det med stor marginal det vanligaste färdmedlet, mer än 70 % av resorna har tåg, pendeltåg, tunnelbana eller buss som huvudfärdmedel. Ungefär 20 % av resorna till centrala Stockholm görs med bil medan en mycket liten andel görs med cykel eller till fots.

8 iv

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Förklaringar och läshänvisningar 1 2. Metodbeskrivning Urval och geografisk indelning Enkätens innehåll, definitioner och avgränsning Utskick Svarsfrekvens Hantering av bortfall Bearbetning av indata Inverkan av väderförhållanden 8 3. Befolkningen Ålder och kön Hushållens sammansättning Sysselsättning Tillgång till olika färdmedel Attityder och förändringsbenägenhet Attityder till prioritering mellan olika färdmedel Förändringsbenägenhet enligt MaxSem Resvanor för alla resor Reslängd och antal resor Ärenden Huvudsakligt färdmedel Tidpunkt för resorna Resvanor för resor inom Sollentuna Reslängd och färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun De tio starkaste resrelationerna inom kommunen Resor över kommungränsen Viktigaste målpunkter utanför Sollentuna kommun Färdmedel för resor till/från Sollentuna kommun 38 Bilaga 1) Följebrev, påminnelsebrev, vykort, enkät och resdagbok Bilaga 2) Tabell för skattning av osäkerheter

10

11 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med denna resvaneundersökning är att öka kunskapen om färdmedelsfördelning och resande såväl inom Sollentuna, mellan kommunens nio stadsdelar, som till och från kommunen. Resultaten ska ligga till grund för att sätta upp mål i olika strategiska dokument som sedan om några år ska kunna följas upp. Vidare kan resultaten från undersökningen också ge input till framtida åtgärder i trafiksystemet och utgöra stöd i arbetet med beteendepåverkande åtgärder. Mer detaljerad kunskap om resvanor i kommunen är även viktig som underlag för beslut som behöver tas i det dagliga kommunala arbetet. 1.2 Förklaringar och läshänvisningar Alla resultat är uppräknade för att motsvara befolkningen i Sollentuna kommun i åldern år (se mer om viktning i kapitel 2.6). Om inget annat anges gäller de redovisade resultaten denna åldersgrupp och hela kommunen. Respondent är en person i urvalet som besvarat enkät och resdagbok. Respondenten har fyllt i en resdagbok med uppgifter om sitt faktiska resande under en bestämd dag (denna dag kallas mätdag), som kan vara någon av veckans alla sju dagar. Om inget annat anges i rapporten avser uppgifterna ett genomsnitt över veckans alla dagar. Med resa menas alla förflyttningar som görs för att uträtta ett ärende vid målet. Även sådant som normalt inte kallas för resor, som t ex en promenad till en lunchrestaurang eller en cykeltur till kiosken för att köpa en tidning, räknas här som resor. Motionsrundor eller promenader för att till exempel rasta hunden ingår däremot inte. Yrkesmässig trafik, som till exempel taxiförare eller polis gör i tjänsten, omfattas inte heller av undersökningen. Resornas färdmedel har grupperats till så kallat huvudfärdmedel. Hur detta har skett redovisas i kapitel 2.6. Bil består av resor både som bilförare och bilpassagerare i redovisningen. Annat färdmedel är till exempel färdtjänst, moped/mc och flyg. I diagrammen avser angivna tal procent om inget annat anges. I denna utredning, liksom i de flesta andra undersökningar av likande art, har statistisk säkerhet definierats som att man med 95-procentig säkerhet kan uttala

12 2 sig om det finns en verklig skillnad mellan de studerade grupperna och att skillnaden därmed inte beror på slumpen. Den statistiska säkerheten i de angivna procentsatserna beror på hur många svar som erhållits och hur stor andelen är som önskas skattas. Osäkerheten är störst när de skattade andelarna ligger i närheten av 50 %. I bilaga 2 visas en tabell med osäkerheter vid olika antal svar och olika procentuella fördelningar. I samband med varje figur och tabell anges ett värde N som visar hur många oviktade svar som resultaten bygger på. Med hjälp av denna tabell och visade procentuella andelar i figurer och tabeller kan osäkerheten bedömas. För vissa diagram och tabeller, exempelvis vid färdmedelsfördelning i olika åldersklasser, redovisas ett intervall för N där den låga siffran visar antalet i åldersklassen med minst antal svarande och den höga siffran antalet svarande i åldersklassen med flest svarande. I en del fall motsvarar inte N antal personer som svarat på frågan, utan antal resor som resultaten baseras på. Detta står då angivet i figurtext som N resor.

13 3 2. Metodbeskrivning 2.1 Urval och geografisk indelning Utskicket gick ut till totalt invånare i åldern år i hela kommunen. Kommunen består av totalt tio stadsdelar men Järvafältet ingår inte i urvalet då det finns alldeles för få boende i denna stadsdel för att kunna ta med den i utskicket eftersom det inte skulle ge pålitliga resultat och eventuellt även problem med sekretess eftersom presentation av resultat bör baseras på ett visst minsta antal individer så att inte enskilda individers resbeteende eller åsikter ska kunna urskiljas. För var och en av de nio övriga stadsdelarna i kommunen drogs ett slumpmässigt urval av i normalfallet 525 personer bland befolkningen i aktuell åldersgrupp, se antal per urvalsområde/stadsdel i Tabell 2-1. Nedan visas indelningen i de nio stadsdelarna som utgör urvalsområden: Rotebro Viby Norrviken Vaxmora Häggvik Edsberg Tureberg Sjöberg Helenelund Stadsdelarna framgår av Figur 2-1. Figur 2-1 Stadsdelar i Sollentuna (källa:

14 4 2.2 Enkätens innehåll, definitioner och avgränsning Enkäten består av ett frågeformulär med bakgrunds- och attitydfrågor samt en resdagbok där respondenten fått redogöra för sina resor under ett på förhand utvalt dygn. Enkäten med följebrev, påminnelsebrev, påminnelsevykort och resdagbok visas i bilaga 1 och innehåller frågor om: Kön, ålder, hushållssammansättning Huvudsaklig sysselsättning Körkortsinnehav Bilinnehav Cykelinnehav Tillgång till parkering på arbetsplatsen Tillgång till kort för kollektivtrafiken Attityd till prioritering mellan färdmedel Fråga om förändringsbenägenhet när det gäller färdmedelsval Resdagbok i vilken uppgift om reslängd, ärende, startpunkt, målpunkt, tidpunkt och färdmedel anges för varje förflyttning. 2.3 Utskick Undersökningen har genomförts i form av ett postutskick där svaren skickats tillbaka i förfrankerade kuvert varpå de scannats, kvalitetsgranskats och digitaliserats. Denna del av arbetet har genomförts av Kinnmark Information. Det första utskicket till respondenterna bestod av ett följebrev, ett frågeformulär, en resdagbok samt ett förfrankerat svarskuvert. I resdagboken har respondenten redogjort för sina resor under en i förväg utvald dag under en vecka, den så kallade mätveckan. Mätdagarna var jämnt fördelade över samtliga veckodagar och angavs på första sidan av enkäten. Ordinarie mätvecka var vecka 17, det vill säga april En till två dagar efter att respondenten fick enkäten kom ett påminnelsevykort. De som inte svarade på det första utskicket fick ytterligare en påminnelse med en ny enkät och resdagbok för en ny mätdag (samma veckodag men senare datum). Mätvecka för påminnelsen var vecka 19, det vill säga 4-10 maj Svarsfrekvens Enkäten stängdes den 25 maj 2015, det vill säga 15 dagar efter sista mätdagen. Av utskickade enkäter inkom 2005 enkäter, varav 23 var tomma och 70 returnerades på grund av okänd adress, att respondenten var bortrest eller hade flyttat. Ytterligare en enkät fick strykas då respondenten hade fyllt i enkäten på ett felaktigt sätt. Antalet besvarade enkäter blev alltså och nettourvalet, det

15 5 vill säga antalet personer som fick enkäten, var personer. Detta ger en bruttosvarsfrekvens på 40,4 % (1 911 / 4 725) och en nettosvarsfrekvens på 41,3 % (1 911 / 4 632). I Tabell 2-1 visas hur stor bruttosvarsfrekvens som erhållits för enkäterna som gått ut till de olika stadsdelarna. I tabellen noteras en relativt stor variation mellan områdena, med hög svarsfrekvens i Viby, Vaxmora, Norrviken och Häggvik men betydligt lägre svarsfrekvens i Tureberg, Rotebro, Edsberg och Helenelund. Tabell 2-1 Antal i urval samt bruttosvarsfrekvens per urvalsområde. Antal i urval Antal svar Svarsfrekvens Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Totalt % Svarsfrekvensen var betydligt högre bland kvinnor än bland män, se Tabell 2-2. Dessutom fanns stora variationer mellan olika åldersgrupper, framförallt noteras en låg svarsfrekvens i åldersgruppen år och en relativt hög svarsfrekvens i åldersgrupperna år och år. Tabell 2-2 Bruttosvarsfrekvens beroende på kön och åldersgrupp. Antal i urval Antal svar Svarsfrekvens Kön Kvinnor % Män % Åldersgrupper år % år % år % år % Totalt %

16 6 2.5 Hantering av bortfall Låg svarsfrekvens är i sig inte ett problem i en undersökning. Problem uppkommer om: 1) Antalet inkomna svar inte räcker för att uppnå den statistiska noggrannhet som önskas i det svar man söker. 2) Individerna i bortfallsgruppen skulle ha ett annorlunda beteende än individerna i svarsgruppen. Höjd har tagits för punkt 1 vid urvalsdragningen genom att planera urvalet så att det blir tillräckligt antal svar för de analyser som önskas. Som tidigare nämnts beror den statistiska säkerheten dels av antalet svar, dels hur nära 50 % som beräknade andelar ligger. I bilaga 2 finns stöd för att bestämma det statistiska intervallet för 95 % säkerhet för olika andelar. Intervallet är mindre, det vill säga säkerheten är större, ju högre antal svar som ligger till underlag. Vill man vara säker på att undvika risken som formuleras i punkt 2 genomför man en bortfallsundersökning. Inom ramen för en sådan undersökning kartläggs huruvida bortfallsgruppen skiljer sig från svarsgruppen. Detta innebär att man genom exempelvis telefonintervjuer undersöker hur de som inte svarat på enkäten skiljer sig från dem som svarat och huruvida denna skillnad kan påverka resultatet av resvaneundersökningen. I föreliggande undersökning har vi inte genomfört en bortfallsundersökning då samtliga bortfallsundersökningar som Trivector har genomfört, bland annat för Malmö resvaneundersökning 2008, Resvanor Syd 2007 och Stockholmsförsöket 2006, har visat att svarsgruppen och bortfallsgruppen inte skiljer sig åt i någon avgörande mening, som inte åtminstone till viss del kan förklaras av skillnader i metod. 2.6 Bearbetning av indata Inscanning och geokodning Inläsningen av frågeformulär och resdagbok gjordes genom scanning, det vill säga optisk inläsning. Inför inläsningen korrigerades uppenbart felaktiga uppgifter i resdagboken enligt beprövade kodningsinstruktioner. De adresser respondenterna angivit i resdagboken översattes till nykoområden på 5- och 2-siffernivå med hjälp av en adress- och platsdatabas. Platser utanför Sollentuna har kodats i följande kategorier: Stockholms innerstad Stockholm, västerort Stockholm, söderort Övriga kommuner undantaget Stockholm Viktning av inkomna svar Total nådde enkäten personer och av dessa besvarade personer enkäten. Som framgår i beskrivningen av svarsfrekvensen är en del grupper underrepresenterade bland inkomna svar. Exempelvis skiljer sig fördelningen mellan könen från hur det ser ut i verkligheten. Även fördelningen över åldersgrupper

17 7 skiljer sig åt. Det tillkommer att urvalet är stratifierat efter urvalsområdena det vill säga samma antal personer, i de flesta fall 525 stycken, har fått utskicket i varje område för att säkerställa tillräckligt många svar per urvalsområde och därmed en acceptabel statistisk säkerhet i analysresultaten. Det stratifierade urvalet och det varierande svarsbeteende för åldersgrupperna och kön behöver tas med i analyshanteringen. För att kunna göra korrekta analyser som motsvarar fördelningen i populationen har därför de inkomna svaren viktats med hjälp av viktningskoefficienter. Viktningen görs med avseende på tre variabler: Åldersklass Kön Urvalsområde När viktningskoefficienterna togs fram gjordes två antaganden, dels att det urval som gjordes vid utskicket på ett bra sätt beskriver populationen det vill säga fördelningen av ålder och kön i urvalet, dels att de personer som skickat in sina resdagböcker var representativa för den grupp de tillhör. För enkät och resdagbok beräknas ibland två olika uppsättningar viktningskoefficienter som baseras på hur många som besvarat enkäten respektive resdagboken då detta kan skilja ganska mycket i en undersökning. I undersökningen i Sollentuna är det dock endast fyra personer som har angivit att de har rest under mätdagen men trots detta inte fyllt i resdagboken. Detta medför att viktningskoefficienterna för enkät och resdagbok blir i stort sett identiska och därför har här endast en vikt behövts tas fram och denna har använts vid analyser av såväl enkät som resdagbok. Alla siffror och analyser som redovisas i resterande del av rapporten bygger på viktade värden om inget annat anges. Detta gäller inte för det angivna N för diagram och tabeller, se kapitel 1.2. Analys Påkodning av nya variabler och statistiska analyser har gjorts med det statistiska programmet SPSS. Som tidigare nämnts baseras samtliga analyser på viktade värden. För varje resa identifieras ett huvudfärdmedel bland de angivna färdmedlen. Detta sker enligt en beprövad prioriteringslista enligt följande (fallande ordning): Tåg/pendeltåg Tunnelbana Spårvagn/lokalbana Buss Färdtjänst Taxi Bil som förare Bil som passagerare Moped/MC Cykel Till fots Annat

18 8 Exempelvis blir tåg huvudfärdmedel om personen har angett att man både åkt tåg och cyklat under en resa. Alla kombinationsresor med flyg har manuellt tilldelats färdmedel Annat. I de fall som den svarande inte har angett kön eller ålder i enkäten har detta kodats på från urvalet. För kön gällde detta för 19 personer och för ålder 28 personer. 2.7 Inverkan av väderförhållanden Väderförhållanden kan påverka resbeteendet och göra resultaten från olika undersökningar svåra att jämföra, om vädret varit påfallande olika vid mättillfällena. Väderförhållanden spelar stor roll för hur många som väljer att cykla. Jämfört med vid klart väder minskar andelen som cyklar vid lätt regn med 15 %, vid ösregn med 30 % och vid dimma med 20 %. Jämfört med vid vindstilla minskar andelen cyklister med 20 % om det blåser 10 m/s. 2 Under den ordinarie mätveckan (vecka 17) den april 2015 varierade temperaturen mellan fyra till åtta grader under natten och mellan grader när det var som varmast på dagen. Under dessa dagar var det uppehåll utöver lite regn natten mellan lördag och söndag då totalt två millimeter regn föll. Nattemperaturen under påminnelseveckan (v19) den 4-10 maj var densamma som under den första mätveckan; fyra till åtta grader när det var som kallast. Temperaturerna dagtid varierade dock mer under påminnelseveckan än under den ordinarie mätveckan, mellan nio och 19 grader när det var som varmast på dagarna. Under påminnelseveckan föll en del regn. På måndagen regnade det cirka 0,4 millimeter per timme klockan 12 till klockan 02 på tisdagen, och totalt föll cirka 3,2 millimeter regn under perioden. Natten mellan tisdag och onsdag regnade det klockan 21-08, ganska svagt under kvällstimmarna och tidiga morgontimmarna (0,3 millimeter per timme) men lite mer under natten (en millimeter per timme). På torsdagen kom duggregn (endast 0,05 millimeter per timme) klockan Natten mellan lördag och söndag kom mer regn klockan (en millimeter per timme) och på eftermiddagen på söndagen klockan kom cirka 0,5 millimeter per timme. Sammanfattningsvis kan konstateras att det regn som kom i huvudsak föll nattetid och därmed inte påverkade de resande i någon nämnvärd omfattning. Vädret får betraktas som relativt normalt för årstiden och resultaten från undersökningen bör vara representativa för ett genomsnitt över året. 2 C Ljungberg et al, Byggforskningsrådet, Cykeltrafik En kunskapsöversikt, Rapport R78:1987, Lund, 1987

19 9 3. Befolkningen I detta kapitel beskrivs hur svarsgruppen ser ut avseende kön och ålder och jämförs med befolkningen som helhet. Här visas också hushållens sammansättning och sysselsättning i svarsgruppen samt tillgång till olika färdmedel. 3.1 Ålder och kön Åldersfördelning En jämförelse mellan de svarande och befolkningen framgår av Figur 3-1. Att äldre svarar i något högre utsträckning än yngre så som här där en större andel av åringarna svarat än bland åringarna är vanligt förekommande i resvaneundersökningar. 45% 40% 35% 41% 36% 30% 2 25% 22% 22% 22% 20% 15% 15% 15% 10% 5% 0% Svarande Befolkning Figur 3-1. Fördelning över de olika åldersklasserna bland dem som besvarat enkäten (oviktat) och den totala befolkningen. N Svar = 1 911, N Befolkning = Könsfördelning Könsfördelningen per stadsdel visas i Tabell 3-1. I Figur 3-2 visas könsfördelningen bland dem som besvarat enkäten. Som framgår av figuren har fler kvinnor än män besvarat enkäten, totalt knappt 55 % av de svarande är kvinnor. I Häggvik och Tureberg är andelen svar från kvinnor omkring 60 %. Bara i Vaxmora är andelen svarande män och kvinnor lika stor.

20 10 Tabell 3-1. Könsfördelning i populationen (befolkningen i åldern år) beroende på stadsdel. Stadsdel Kvinna Man Antal boende (16-75 år) Rotebro 50 % 50 % Viby 49 % 51 % Norrviken 52 % 48 % Vaxmora 48 % 52 % Häggvik 51 % 49 % Edsberg 50 % 50 % Tureberg 50 % 50 % Sjöberg 51 % 49 % Helenelund 50 % 50 % Totalt 50 % 50 % Totalt (N = 1 911) Rotebro (n = 183) Viby (n = 246) Norrviken (n = 195) Vaxmora (n = 150) Häggvik (n = 278) Edsberg (n = 269) Tureberg (n = 180) Sjöberg (n = 212) Helenelund (n = 198) n = 1046 n = 97 n = 129 n = 103 n = 75 n = 164 n = 143 n = 108 n = 118 n = 109 n = 865 n = 86 n = 117 n = 92 n = 75 n = 114 n = 126 n = 72 n = 94 n = 89 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kvinna Man Figur 3-2. Könsfördelning (oviktat) bland de svarande uppdelat per urvalsområde. I figuren anges antal svarande män och kvinnor per område.

21 Hushållens sammansättning Figur 3-3 visar hur hushållen bland de som besvarat enkäten fördelar sig på olika typer. Nästan hälften av hushållen består av sammanboende vuxna utan barn. Drygt 40 % bor i hushåll med barn. Ensamboende vuxen utan barn 11% Sammanboende vuxna med barn 3 Sammanboende vuxna utan barn 4 Ensamboende vuxen med barn 3% Figur 3-3. Hushållens sammansättning. N = Sysselsättning Två av tre av de som har besvarat enkäten förvärvsarbetar, se Figur 3-4. De flesta andra är antingen pensionärer eller studerar; de som är sjukskrivna, föräldralediga, tjänstlediga eller arbetssökande är relativt få. Uppgifter om hur det ser ut i hela populationen har bara gått att få fram för åldersgruppen år där andelen sysselsatta är 81 % i Sollentuna vilket kan jämföras med 77 % i riket som helhet. 3 Om man bara ser på de i åldern år som besvarat enkäten är andelen förvärvsarbetande 82 % vilket stämmer mycket bra med förvärvsfrekvensen för befolkningen i Sollentuna. 3 Källa: Ekonomifakta,

22 12 Arbetssökande 2% Pensionär 16% Föräldraledig/tjänstledig 2% Sjukskriven 2% Studerar 11% Förvärvsarbetar 6 Figur 3-4. De svarandes huvudsakliga sysselsättning. N = Tillgång till olika färdmedel Körkort Totalt i hela kommunen har 86 % av invånarna i åldern år körkort. 82 % av kvinnorna har körkort, jämfört med 91 % av männen. Det finns också vissa skillnader i körkortsinnehav mellan de olika stadsdelarna, se Tabell 3-2. I Tureberg är det en mindre andel (82 %) som har körkort. I Vaxmora är det istället en större andel (95 %) som har körkort. Tabell 3-2. Körkortsinnehav för boende (18-75 år) i olika stadsdelar. Stadsdel Andel med körkort Andel utan körkort Rotebro (n = 179) 88 % 12 % Viby (n = 236) 89 % 11 % Norrviken (n = 184) 86 % 14 % Vaxmora (n = 145) 95 % 5 % Häggvik (n = 267) 86 % 14 % Edsberg (n = 261) 86 % 14 % Tureberg (n = 172) 82 % 18 % Sjöberg (n = 206) 89 % 11 % Helenelund (n = 190) 88 % 12 % Totalt (N = 1 840) 86 % 14 %

23 13 Tillgång till bil Elva procent av kommunens befolkning i åldern år saknar helt möjlighet att använda sig av bil, medan 81 % alltid eller nästan alltid har möjlighet att använda bil när de behöver det. Ja, men mer sällan Nej 11% Ja, nästan alltid 23% Ja, alltid 5 Figur 3-5. Har du möjlighet att använda dig av bil när du behöver det? Hela kommunen, år. N = Det är ganska stora skillnader mellan könen när det gäller tillgång till bil vid behov, se Figur 3-6. Männen har större möjlighet att använda bil när de behöver det än vad kvinnorna har. Man (n = 838) 64% 21% 6% Kvinna (n = 1 008) 52% 24% 14% Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, men mer sällan Nej Figur 3-6. Fråga: Kan du i allmänhet använda dig av bil när du behöver? Kvinnor och män i åldern år. Det är också relativt stora skillnader i frågan mellan de olika stadsdelarna. Boende i Edsberg och Tureberg kan mer sällan använda bil när de behöver det än boende i framför allt Vaxmora.

24 14 Tabell 3-3. Fråga: Kan du i allmänhet använda dig av bil när du behöver? Boende i olika stadsdelar i åldern år. Stadsdel Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, men mer sällan Nej Rotebro (n = 180) 63 % 22 % 7 % 9 % Viby (n = 236) 59 % 26 % 9 % 7 % Norrviken (n = 184) 65 % 15 % 6 % 14 % Vaxmora (n = 145) 70 % 24 % 3 % 3 % Häggvik (n = 268) 59 % 18 % 11 % 13 % Edsberg (n = 262) 53 % 23 % 9 % 15 % Tureberg (n = 174) 54 % 23 % 7 % 15 % Sjöberg (n = 207) 57 % 26 % 7 % 10 % Helenelund (n = 190) 62 % 23 % 6 % 9 % Totalt (N = 1 846) 58 % 23 % 8 % 11 % Tillgång till parkering vid arbetsplatsen Omkring 66 % av de förvärvsarbetande kommuninvånarna har tillgång till parkering vid arbetsplatsen, 29 % saknar parkering vid arbetsplatsen och resterande fem procent saknar fast arbetsplats. I Figur 3-7 visas tillgång till parkering vid arbetsplatsen för kvinnor respektive män samt för boende i olika stadsdelar. Totalt (N = 1 263) 66% 2 5% Kvinnor (n = 649) 63% 35% Män (n = 557) 6 24% Rotebro (n = 121) 73% 1 Viby (n = 161) 66% 26% Norrviken (n = 115) 63% 31% 6% Vaxmora (n = 95) 73% 2 Häggvik (n = 177) 6 30% Edsberg (n = 158) 65% 2 Tureberg (n = 110) 5 3 Sjöberg (n = 135) 6 30% Helenelund (n = 134) 6 2 5% Ja Nej Har ingen fast arbetsplats Figur 3-7. Fråga: Har du tillgång till parkering vid/genom din arbetsplats? Uppdelat på män respektive kvinnor, samt boende i olika stadsdelar.

25 15 Tillgång till cykel Tre av fyra invånare har alltid tillgång till cykel och det är inte någon skillnad mellan könen. Invånarna i Helenelund, Häggvik, Viby och Vaxmora är de som i störst utsträckning åtta av tio invånare - alltid har tillgång till cykel medan det är betydligt mindre andel av invånarna i Sjöberg, Rotebro och Edsberg som alltid har tillgång till cykel. Totalt (N = 1 893) 75% 16% Kvinnor (n = 1037) 75% 16% Män (n = 856) 75% 16% Rotebro (n = 183) 70% 10% 20% Viby (n = 244) 80% 11% Norrviken (n = 190) 76% 10% 13% Vaxmora (n = 150) 80% 12% Häggvik (n = 275) 7 13% Edsberg (n = 267) 6 22% Tureberg (n = 179) 76% 16% Sjöberg (n = 210) 6 12% 20% Helenelund (n = 195) 81% 12% Ja, alltid Ja, ibland Nej, aldrig Figur 3-8. Fråga: Har du tillgång till cykel? Uppdelat på män respektive kvinnor, samt olika stadsdelar.

26 16 Tillgång till SL-kort Två av tre invånare har alltid tillgång till SL-kort och bara var tionde invånare har aldrig tillgång till ett SL-kort. Kvinnorna har tillgång till SL-kort i högre utsträckning än männen. I Norrviken har högst andel alltid tillgång till SL-kort och i Vaxmora lägst andel. Totalt (N = 1 891) 65% 26% 10% Kvinnor (n = 1036) 6 26% Män (n = 855) 62% 26% 12% Rotebro (n = 183) 6 20% 14% Viby (n = 190) 5 30% 12% Norrviken (n = 190) 76% 1 4% Vaxmora (n = 148) 51% 3 12% Häggvik (n = 275) 65% 2 Edsberg (n = 267) 65% 24% 11% Tureberg (n = 179) 6 26% Sjöberg (n = 210) 66% 26% Helenelund (n = 195) 61% 2 10% Ja, alltid Ja, ibland Nej, aldrig Figur 3-9. Fråga: Har du tillgång till någon typ av SL-kort? Uppdelat på män respektive kvinnor samt olika stadsdelar.

27 17 4. Attityder och förändringsbenägenhet 4.1 Attityder till prioritering mellan olika färdmedel En majoritet av kommuninvånarna, 70 %, anser att kommunen bör prioritera kollektivtrafik framför biltrafik, även om detta kan leda till nackdelar för biltrafiken. Vet ej 1 Prioritera biltrafik 11% Prioritera kollektivtrafik 70% Figur 4-1. Svar på frågan: Beslut om trafikplanering kan ibland leda till konflikter. Vilket anser du att Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik?. N = Mönstret ser ungefär likadant ut för prioritering mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik; majoriteten anser att kommunen ska prioritera gång- och cykeltrafik, även om det innebär nackdelar för biltrafiken. Vet ej 1 Prioritera biltrafik 14% Prioritera gång/cykeltrafik 6 Figur 4-2. Svar på: Beslut om trafikplanering kan ibland leda till konflikter. Vilket anser du att Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cykel?. N =

28 18 Skillnad mellan kvinnor och män Kvinnorna anser att kommunen bör prioritera kollektivtrafik framför biltrafik i betydligt högre grad än männen 74 % mot 65 %. 17 % av männen, mot bara sex procent av kvinnorna, anser att biltrafik ska prioriteras framför kollektivtrafik. Män Kvinnor Vet ej 1 Vet ej 20% Prioritera biltrafik 1 Prioritera kollektivtrafik 65% Prioritera biltrafik 6% Prioritera kollektivtrafik 74% Figur 4-3. Kvinnors och mäns svar på frågan om vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik. N kvinnor = 1 022, N män = 839. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i frågan om gång- och cykeltrafiken ska prioriteras framför biltrafiken. Skillnaderna är större om man ser på andelen som anser att biltrafiken ska prioriteras framför gång/cykeltrafik. 17 % av männen tycker att biltrafiken ska prioriteras före gångoch cykeltrafiken, mot 12 % av kvinnorna. Män Kvinnor Vet ej 1 Vet ej 20% Prioritera biltrafik 1 Prioritera biltrafik 12% Prioritera gång/cykeltrafik 65% Prioritera gång/cykeltrafik 6 Figur 4-4. Kvinnors och mäns svar på frågan om vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cykel. N kvinnor = 1 019, N män = 837.

29 19 Skillnader mellan olika stadsdelar Skillnaderna i attityd till kommunens prioritering mellan bil och kollektivtrafik respektive gång- och cykeltrafik skiljer sig inte på något avgörande sätt mellan de olika stadsdelarna, utan mönstret med att en betydligt större andel anger att kommunen bör prioritera kollektivtrafik respektive gång/cykeltrafik framför biltrafik är mycket tydligt, se Tabell 4-1 respektive Tabell 4-2. Störst andel som anser att kollektivtrafiken ska prioriteras finns bland boende i Häggvik och minst andel bland boende i Rotebro. Störst andel som anser att cykeltrafiken bör prioriteras finns i Häggvik och minst andel i Norrviken. Tabell 4-1 Svar på frågan vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik, uppdelat på stadsdelar. Stadsdel Prioritera kollektivtrafik Prioritera biltrafik Vet ej Rotebro (n = 181) 64 % 12 % 24 % Viby (n = 240) 68 % 13 % 19 % Norrviken (n = 183) 67 % 10 % 23 % Vaxmora (n = 148) 69 % 9 % 22 % Häggvik (n = 269) 76 % 10 % 14 % Edsberg (n = 263) 72 % 13 % 16 % Tureberg (n = 177) 71 % 10 % 19 % Sjöberg (n = 209) 73 % 10 % 17 % Helenelund (n = 191) 69 % 12 % 19 % Totalt (N = 1 861) 70 % 11 % 19 % Tabell 4-2 Svar på frågan vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cykel, uppdelat på stadsdelar. Stadsdel Prioritera gång/cykel Prioritera biltrafik Vet ej Rotebro (n = 177) 64 % 17 % 19 % Viby (n = 239) 64 % 16 % 20 % Norrviken (n = 183) 59 % 16 % 24 % Vaxmora (n = 148) 65 % 18 % 18 % Häggvik (n = 270) 74 % 11 % 15 % Edsberg (n = 262) 64 % 16 % 21 % Tureberg (n = 176) 70 % 15 % 15 % Sjöberg (n = 209) 68 % 15 % 18 % Helenelund (n = 192) 68 % 10 % 22 % Totalt (N = 1 856) 67 % 14 % 19 %

30 Förändringsbenägenhet enligt MaxSem Färdmedelsval och benägenhet att förändra sitt var av färdmedel för sina resor beror både på möjligheten att resa med olika färdmedel och olika individers vilja att förändra sitt beteende. I EU-projektet MAX 4 utvecklades en modell, MaxSem, som syftar till att beskriva de stadier som en beteendeförändring består av genom att fråga Vilket av följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du har några planer på att försöka minska din bilanvändning?. Genom analys av svaren på en enda fråga kan personerna i en grupp klassas till ett av följande stadier: 1. Icke-begrundande stadie: Personer som kör bil och är nöjda med det eller helt saknar andra alternativ. (svarsalternativ 5 & 6) 2. Begrundande stadie: Personer som funderar på att minska sin bilanvändning men är osäkra på hur och när. (svarsalternativ 4) 3. Förberedande stadie: Personer som har som mål att minska sin bilanvändning eller som redan provat ett annat färdmedel än bil men det har ännu inte blivit en vana. (svarsalternativ 3) 4. Bevarandestadie: Personer som reser på ett hållbart sätt vid majoriteten av sina resor. (svarsalternativ 1 & 2) Tabell 4-3 Svarsalternativ på frågan Vilket av följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du har några planer på att försöka minska din bilanvändning? Alt 6 Alt 5 Alt 4 Alt 3 Alt 2 Alt 1 Jag använder bil för de flesta av mina resor. Jag är nöjd med detta och ser inget skäl att minska bilresandet. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag skulle vilja minska min bilanvändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det kan ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har en plan för hur jag ska göra det. Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det går. Jag kommer att bibehålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmsta månaderna. Stadie 4 Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är inte aktuellt för mig. I Figur 4-5 visas vilka stadier avseende förändringsbenägenhet som de boende i Sollentuna befinner sig i. 4 ( )

31 21 29 % befinner sig stadie 1, i det så kallade icke-begrundande -stadiet, och är den svåraste gruppen att påverka. Fler än hälften, 55 %, befinner sig i bevarande -stadiet och anger att de redan i stor utsträckning använder andra färdmedel än bil för de flesta av sina resor. Övriga, 16 %, befinner sig mellan grupperna icke-begrundande och bevarande och för dessa finns stor potential till ett förändrat bilanvändande. Att det är så stor andel som 55 % som anger att man redan i huvudsak använder andra färdmedel än bil när nästa kapitel visar att bilen används vid 56 % av resorna, skulle kunna bero på att man underskattar hur mycket man använder bilen och kanske i huvudsak tänker på sina resor till arbete och skola där andelen bilresor är betydligt lägre. 60% 50% 40% 30% (alt 2) 20% 10% 0% (alt 6) 10% 190 (alt 5) 149 (alt 4) 146 (alt 3) (alt 1) 1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande Figur 4-5 Invånarnas förändringsbenägenhet enligt MaxSem utifrån hur man svarat på frågan Vilket av följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du har några planer på att försöka minska din bilanvändning? N = Vid jämförelse med motsvarande andelar som man fick på samma fråga i samband med resvaneundersökningen på Lidingö 2013 framgår att andelarna är mycket snarlika och andelarna i de olika stadierna skiljer bara med högst två procentenheter mellan de båda kommunerna. Vid jämförelse med resvaneundersökningen i Gävle 2012 är skillnaderna dock stora. I Gävle var det större andel (41 %) i icke-begrundande stadiet och mindre andel (45 %) i bevarande -stadiet. Övriga 14 % befann sig mellan dessa båda grupper. Även vid jämförelse med attitydundersökningen i Stockholms stad 2012 är skillnaderna stora men åt andra hållet: i Stockholm angav hela 73 % att man befann sig i bevarandestadiet och bara 20 % att man befann sig i icke-begrundande stadiet. Sju procent befann sig i stadierna däremellan.

32 22 Skillnad mellan kvinnor och män Skillnaderna i förändringsbenägenhet mellan kvinnor och män är ganska stora. Framförallt gäller detta dock andelen personer som befinner sig i något av stadierna icke-begrundande och bevarande, nästan två tredjedelar av kvinnorna befinner i bevarande-stadiet vilket innebär att de väljer hållbara färdsätt i större utsträckning. För båda könen är det ganska få som befinner sig i de stadierna däremellan, där möjligheterna att påverka bilanvändningen anses vara särskilt stora. Tabell 4-4. Mäns respektive kvinnors förändringsbenägenhet enligt MaxSem. N män = 846, N kvinnor = Kön 1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande Kvinna 24 % 7 % 6 % 62 % Man 35 % 9 % 9 % 47 % Skillnader mellan olika stadsdelar Även mellan invånarna i olika stadsdelar finns stora skillnader i förändringsbenägenheten, både vad gäller andelen personer som befinner sig i de icke-begrundande och bevarande stadierna, och andelen som befinner sig i de mer påverkbara stadierna däremellan, se Tabell 4-5. I Häggvik är det till exempel bara 23 % som befinner sig i det icke-begrundande stadiet medan motsvarande andel i Vaxmora är 40 %. Tabell 4-5. Invånarnas förändringsbenägenhet enligt MaxSem, i olika stadsdelar. Stadsdel 1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande Rotebro (n = 181) 34 % 8 % 8 % 50 % Viby (n = 240) 39 % 7 % 8 % 46 % Norrviken (n = 189) 28 % 7 % 4 % 61 % Vaxmora (n = 145) 40 % 9 % 14 % 37 % Häggvik (n = 272) 23 % 5 % 8 % 63 % Edsberg (n = 261) 30 % 8 % 7 % 55 % Tureberg (n = 176) 25 % 8 % 6 % 61 % Sjöberg (n = 209) 35 % 8 % 6 % 51 % Helenelund (n = 193) 25 % 9 % 12 % 54 % Totalt (N = 1 866) 29 % 8 % 8 % 55 %

33 23 5. Resvanor för alla resor 5.1 Reslängd och antal resor Drygt 80 % av Sollentunaborna gör minst en resa under mätdagen. Den genomsnittliga reslängden är 14 kilometer och totalt gör invånarna i genomsnitt 2,8 resor per dag, inräknat de som inte rest alls under dagen. Detta innebär att varje invånare i genomsnitt reser cirka 39 kilometer per dag. Sollentunas kommuninvånare gör alltså sammanlagt cirka resor under en dag och reser sammanlagt cirka 2,7 miljoner kilometer. Bland de som reser görs i genomsnitt 3,3 resor per person och dag. Antalet resor per person och dag är i samma storleksordning som i andra jämförbara kommuner och Sverige som helhet, se Tabell 5-1. Tabell 5-1 Antal resor per dag i andra resvaneundersökningar som har genomförts av Trivector. Undersökning Antal resor per person Sollentuna (2015) 2,8 Sverige ( )* 2,7 Umeå (2014) 2,7 Jönköping (2014) 2,7 Lidingö (2013) 2,8 Gävle (2012) 2,7 Norrköping (2010) 2,7 *Uppgifterna kommer från Trivectors uttag för personer år ur RVU Sverige Skillnader mellan kvinnor och män Männens resor är i genomsnitt längre än kvinnornas; en genomsnittlig resa är cirka 18 kilometer bland männen och cirka nio kilometer bland kvinnorna. Männen och kvinnorna gör ungefär lika många resor per dag. Sammanlagt reser männen i genomsnitt cirka 52 kilometer per person och dag medan kvinnorna reser cirka 25 kilometer per person och dag. Männen reser alltså i genomsnitt mer än dubbelt så långt per dag. Detta mönster att män i genomsnitt reser längre än kvinnor stämmer överens med resultaten från andra resvaneundersökningar. Skillnader mellan olika stadsdelar Det finns en viss skillnad i hur ofta och hur långt invånarna i de olika stadsdelarna reser, se Tabell 5-2. Invånarna i Helenelund gör flest resor per dag medan invånarna i Tureberg gör minst antal resor per dag. Den genomsnittliga reslängden är längst, knappt 24 kilometer, i Edsberg och kortast, knappt åtta kilometer, i Tureberg. Sammantaget reser invånarna i Edsberg i genomsnitt längst sträcka per dag,

34 24 cirka 67 kilometer vilket är nästan 50 kilometer längre än invånarna i Tureberg vars invånare i genomsnitt reser kortast sträcka under en vardag. Tabell 5-2 Genomsnittlig reslängd per dag och antal resor per person i olika stadsdelar. N Individer= N Resor= Stadsdel Antal resor per person och dag Genomsnittlig reslängd per resa (kilometer) Resta kilometer per person och dag Rotebro 2,9 13,6 39,3 Viby 2,7 12,8 34,8 Norrviken 2,6 14,1 37,0 Vaxmora 2,8 12,3 35,1 Häggvik 2,9 14,1 40,5 Edsberg 2,8 23,5 66,8 Tureberg 2,5 7,6 18,8 Sjöberg 2,8 12,0 34,0 Helenelund 3,0 16,2 47,8 5.2 Ärenden I Figur 5-1 illustreras ärendefördelningen för samtliga resor som invånarna i Sollentuna i åldern gör under en vecka. Ungefär 40 % av resorna är resor till bostaden, därefter är resor till arbetsplatsen vanligast. fritid/nöje 11% släkt och vänner 4% serviceärende 3% annat inköp 4% till bostaden 40% inköp av livsmedel hämta/lämna barn 6% till skola/utbildning 4% resa/ärende i tjänsten 3% till arbetsplatsen 1 Figur 5-1 Fördelning av alla resor på olika ärenden. N Resor = Eftersom resor åter till bostaden oftast är det sista steget i en resekedja och därmed följden av föregående ärenden, kan det vara intressant att studera fördelningen mellan övriga ärenden med hemresorna exkluderade, se Figur 5-2. Av figuren framgår att det vanligaste ärendet med resan är arbete, följt av fritid/nöje och därefter inköp av livsmedel och hämta/lämna barn. Fördelningen stämmer

35 25 mycket bra överens med riket som helhet när man ser på andelen resor i tjänsten, inköp av livsmedel, andra inköp, serviceärenden och resor för att hämta och lämna personer. 5 När man ser på hela Sverige är dock andelen resor till arbete eller skola något mindre än i Sollentuna (29 % i riket jämfört med Sollentunas 35 %) och istället är andelen resor till fritid/nöje och släkt/vänner något högre (35 % i riket jämfört med Sollentunas 25 %). En förklaring till detta kan vara den högre andelen förvärvsarbetande i Sollentuna än i riket som helhet. släkt och vänner 6% fritid/nöje 1 till arbetsplatsen 2 serviceärende 5% annat inköp resa/ärende i tjänsten 5% till skola/utbildning 6% inköp av livsmedel 12% hämta/lämna barn 10% Figur 5-2 Fördelning av alla resor på olika ärenden, exklusive resor till bostaden. N Resor = I Figur 5-3 redovisas antal resor per genomsnittlig dag och person för olika ärenden. I genomsnitt görs 1,1 hemresa per person och dag och 0,5 arbetsresa per person och dag. Som tidigare nämnts gör invånarna totalt 2,8 resor per person och dag. Antalet resor per ärende ser i stort sett likadant ut om män och kvinnors resor studeras separat. Till bostaden 1,1 Arbete 0,5 Tjänsteärende Skola/utbildning 0,1 0,1 Hämta/lämna Livsmedelsinköp Annat inköp Service 0,2 0,2 0,1 0,1 Fritid/nöje 0,3 Släkt och vänner 0,1 Annat 0,0 Figur 5-3 Antal resor per person och dag fördelat på olika ärenden. N= Trivectors bearbetning av RVU Sverige med urval år.

36 Huvudsakligt färdmedel I Figur 5-4 visas färdmedelsfördelningen för samtliga av de resor som de boende i Sollentuna kommun gör under en vecka. Drygt hälften av resorna görs med bil medan ungefär var fjärde resa görs med kollektivtrafik. Resterande resor görs nästan uteslutande till fots eller med cykel och andelen gång- respektive cykelresor är ungefär lika stor. Jämfört med riket som helhet är andelen bilresor och cykelresor densamma i Sollentuna. Däremot är andelen resor med kollektivtrafiken högre och andelen resor till fots lägre än genomsnittet i Sverige där tio procent av resorna sker med kollektivtrafiken och 23 procent av resorna till fots. 6 Den redovisade fördelningen gäller för huvudsakligt färdmedel, det vill säga det färdmedel som kan antas ha använts för längst sträcka, se kapitel 2.6. Har personen exempelvis gått till buss eller tunnelbana räknas hela resan som en resa med kollektivtrafiken och har personen cyklat till mötesplats för att bli upphämtad i bil räknas hela resan som en bilresa och så vidare. De resor som går under beteckningen Annat utgörs i huvudsak av resor med flyg, taxi eller moped/mc. Gång 11% Annat 1% Cykel Bil 56% Kollektivtrafik 23% Figur 5-4 Färdmedelsfördelning för huvudsakligt färdmedel. N Resor = Trivectors analyser ur databaser för den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige med urval år.

37 27 I Figur 5-5 visas en mer detaljerad färdmedelsfördelning. I figuren är framförallt värt att notera att endast en liten del av bilresorna görs som passagerare och att mer än hälften av kollektivtrafikresorna görs med tåg- eller pendeltåg. 4 13% 4% 11% Bil - 56 % Kollektivtrafik - 23 % Bil som förare Bil som passagerare Tåg/pendeltåg Tunnelbana Spårvagn/lokalbana Buss Cykel Till fots Moped/MC Taxi Färdtjänst Annat Figur 5-5 Färdmedelsfördelning för huvudsakligt färdmedel. Observera att det på grund av avrundning blir skillnader mellan totalsumman för bil och kollektivtrafik i jämförelse med summan av de enskilda färdmedlen i de båda kategorierna. N Resor= Färdmedel beroende på ålder Färdmedelsfördelningen varierar beroende på ålder, se Figur 5-6. Framförallt kan noteras att yngre invånare använder bil i mindre utsträckning och kollektivtrafik och cykel i större utsträckning än kommunens äldre invånare. Exempelvis är andelen bilresor mer än 20 procentenheter mindre bland invånare i åldern år än kommungenomsnittet. I samma åldersgrupp är kollektivtrafikandelen nästan 20 procentenheter större än kommungenomsnittet år 31% 21% 6% 16% 12% 13% 43% år 55% 11% 4% 4% 10% 15% år 65% 10% 4% 4% år 65% 10% 15% Totalt 56% 13% 4% 11% 24% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-6 Färdmedelsfördelning beroende på ålder. N = 601, N = 1 362, N = 2 250, N = 867, N Totalt=5 080.

38 28 Färdmedel beroende på kön Färdmedelsvalet skiljer också mellan könen, se Figur 5-7. Kvinnorna i Sollentuna åker bil i mindre utsträckning än männen. Samtidigt är andelen kollektivtrafikresor och resor till fots större bland kvinnorna. Kvinna 52% 13% 5% 13% 26% Man 60% 12% 4% 5% 21% Totalt 56% 13% 4% 11% 24% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-7 Färdmedelsfördelning beroende på kön. N kvinna = 2 774, N man = 2 306, N Totalt= Färdmedel beroende på stadsdel I Figur 5-8 redovisas hur färdmedelsfördelningen varierar beroende på i vilken stadsdel man bor. Viss skillnad noteras mellan stadsdelarna. Störst skillnad noteras för andelen bilresor som i förhållande till kommungenomsnittet är liten i Tureberg och relativt stor i Rotebro, Vaxmora och Viby. Vad gäller kollektivtrafik är skillnaderna små, och skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. Även gång- och cykelandelarna skiljer sig relativt lite mellan stadsdelarna, jämfört med kommungenomsnittet är cykelandelen relativt liten i Rotebro och andelen gångresor förhållandevis stor i Häggvik och Tureberg.

39 29 Rotebro 64% 16% 4% 10% 22% Viby 63% 14% 4% 4% 22% Norrviken 56% 1 10% 25% Vaxmora 64% 10% 6% 6% 22% Häggvik 51% 15% 4% 12% 15% 21% Edsberg 56% 11% 5% 6% 11% 24% Tureberg 45% 16% 13% 14% 2 Sjöberg 5 13% 6% 24% Helenelund 5 5% 11% 20% Hela kommunen 56% 13% 4% 11% 23% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-8 Färdmedelsfördelning för samtliga resor som Sollentunaborna gör beroende på i vilken stadsdel bostaden är lokaliserad. N Resor = 395 (Vaxmora) 778 (Häggvik). N Resor, hela kommunen=

40 30 Färdmedel beroende på veckodag Andelen bilresor är betydligt större på helgen än under arbetsveckan, exempelvis görs 71 % av resorna med bil på söndagar. Motsvarande andel under en vardag är 53 %. Den ökade bilandelen på helgen görs på bekostnad av kollektivtrafiken, vars andel minskar till 19 % på lördagar och tio procent på söndagar. Gång- och cykelandelarna är ungefär lika stora oberoende av veckodag. Vardag 53% 14% 5% 11% 2 Lördag 61% 11% 4% 4% 11% 1 Söndag 71% 6% 11% 10% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-9 Färdmedelsfördelning beroende på vardag, lördag respektive söndag. N vardag = 3 964, N lördag = 559, N söndag = 557, N totalt= Färdmedel beroende på ärende I Figur 5-10 illustreras färdmedelsfördelning beroende på resans ärende. Värt att notera är den höga andelen bilresor vid inköpsresor, serviceärenden, tjänsteresor samt resor som görs i syfte att hämta eller lämna barn. Vid resor till arbetsplatsen och till skola/utbildning är bilandelen betydligt mindre, och andelen resor med kollektivtrafik och med cykel större, än vid resor med andra ärenden. Vid inköpsresor och resor som görs i syfte att hämta eller lämna barn är kollektivtrafikandelen minst. Vid dessa ärenden är samtidigt andelen resor till fots betydligt större än vid övriga ärenden.

41 31 till arbetsplatsen (n=856) 45% 21% 11% resa/ärende i tjänsten (n=175) 6 13% 4% 5% 20% till skola/utbildning (n=142) 22% 21% 25% 16% 54% hämta/lämna barn (n=332) 6 1 5% inköp av livsmedel (n=362) 64% 5% 21% annat inköp (n=253) 74% 14% serviceärende (n=173) 71% 6% 6% 6% 14% fritid/nöje (n=624) 5 11% 6% 6% 10% 23% släkt och vänner (n=184) 4 14% 13% 30% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-10 Huvudsakligt färdmedel beroende på ärende. Skillnad mellan könen vid resor till arbets- och studieplats I Figur 5-11 redovisas hur färdmedelsfördelningen varierar beroende på kön vid resor till arbets- eller studieplats. Vid dessa resor använder männen bil i större utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna använder istället kollektivtrafik, framförallt buss, i större utsträckning. Vissa skillnader noteras även när andelarna med cykel och till fots studeras männen gör en större andel av resorna till arbetseller studieplatsen med cykel medan kvinnorna gör en större andel av motsvarande resor till fots. Kvinna 35% 22% 15% 10% 46 % Man 4 20% 6% 14% 6% 32 % Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-11 Huvudsakligt färdmedel vid resor till arbetsplats eller studieplats beroende på kön. N Resor, kvinnor=565, N Resor, män=433

42 32 Viss skillnad noteras även när färdmedelsfördelningen vid resor till arbets- eller studieplatsen studeras uppdelat på Sollentunas stadsdelar, se Figur Vid dessa resor noteras en relativt stor bilandel bland de som är bosatta i Viby och Rotebro. Kollektivtrafikandelen är stor i samtliga områden och kollektivtrafikresorna vid arbets- eller studieresor görs framförallt med tåg eller pendeltåg. Andelen cykelresor varierar kraftigt mellan stadsdelarna, störst är cykelandelen bland de som är bosatta i Tureberg, Helenelund eller Häggvik, minst är andelen i Rotebro. Eftersom svarsunderlaget är relativt litet när färdmedelsfördelningen för ett enskilt ärende studeras på stadsdelsnivå ska dessa siffror tolkas med stor försiktighet. Rotebro (n=97) 52% 2 5% 35% Viby (n=93) 55% 23% 10% 4% Norrviken (n=105) % 10% 6% 4 Vaxmora (n=66) 4 15% 6% 21% 3% 41% Häggvik (n=145) 2 30% 15% 14% 42% Edsberg (n=129) 45% 20% 12% 40% Tureberg (n=85) 2 26% 16% 1 45% Sjöberg (n=121) 45% 22% 10% 10% 6% 35% Helenelund (n=119) 45% 12% 11% 16% 6% 32% Hela kommunen (n=998) 41% 21% 11% 12% 3 Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-12 Huvudsakligt färdmedel vid resor till arbetsplats eller studieplats beroende på vilken stadsdel man bor i. Inköpsresor Vid resor som görs i syfte att handla livsmedel eller andra varor använder männen bil i något större utsträckning än kvinnorna, se Figur Kvinnorna använder istället kollektivtrafik vid en större andel av inköpsresorna. Vilket färdmedel som väljs vid inköpsresor varierar kraftigt beroende på i vilken stadsdel bostaden är lokaliserad. Merparten av inköpsresorna görs med bil som färdmedel i samtliga stadsdelar men bilandelen är särskilt stor bland de som är bosatta i Viby, Sjöberg och Vaxmora. I områden med mindre bilandel, exempelvis Tureberg, Edsberg och Helenelund, är andelen gångresor betydligt större än i merparten av de övriga stadsdelarna. Eftersom svarsunderlaget är relativt litet

43 33 när färdmedelsfördelningen för ett enskilt ärende studeras på stadsdelsnivå ska dessa siffror tolkas med stor försiktighet. Färdmedelsfördelning vid inköpsresor beroende på kön Kvinna (n=358) 64% 1 Man (n=257) 72% 11% 4% 20% 4% Färdmedelsfördelning vid inköpsresor beroende på bostadsområde Rotebro (n=79) 6 6% 16% 4% 14% Viby (n=80) 8 4% 4% Norrviken (n=60) 6 4% 4% 15% Vaxmora (n=44) 83% 6% 11% Häggvik (n=105) 6 4% 6% 6% 1 Edsberg (n=77) 65% 6% 5% 23% Tureberg (n=58) 5 5% 10% 26% Sjöberg (n=52) 84% 6% 10% Helenelund (n=60) 6 3% 1 Totalt (n=615) 6 4% 6% 1 Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-13 Huvudsakligt färdmedel vid inköpsresor beroende på kön och beroende på i vilket område man bor. Färdmedel beroende på resans längd Vilket färdmedel som används beror på hur lång den planerade resan är. Bland resorna som invånarna i Sollentuna kommun gör är mer än var fjärde resa kortare än tre kilometer och ungefär fyra av tio resor är kortare än fem kilometer. Bil är det vanligaste färdmedlet oavsett vilken avståndsklass som studeras, men vid mycket korta resavstånd (kortare än tre kilometer) utgör även gång och cykel en betydande andel. Vid resor som är längre än tio kilometer är andelen gång- respektive cykelresor mycket liten medan kollektivtrafik utgör en betydande andel. Värt att notera är att mer än var femte resa som görs av kommuninvånarna är en bilresa som är kortare än fem kilometer.

44 34 30% 25% 20% 15% 5% 1% 3% 4% 10% 2% 5% 6% 5% 0% 12% < 3 km km 14% 13% km km km 50 km 1% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 5-14 Färdmedelsfördelning beroende på resans längd. N Resor = Eftersom respondenterna själva har uppskattat reslängderna finns en risk att korta resor har avrundats upp till närmsta kilometer. Exempelvis är cirka fem procent av resorna exakt 5,0 kilometer långa. I Tabell 5-3 redovisas en förenklad färdmedelsfördelning inom avståndsklasser där jämna reslängder har flyttats till den lägre avståndsklassen istället för till de högre avståndsklasserna, vilket varit fallet i Figur Av tabellen framgår tydligt att bil är det vanligaste färdmedlet oavsett resans avstånd, att resor på cykel eller till fots är vanligt endast vid resor som är högst fem kilometer långa och att kollektivtrafikandelen blir betydande först när reslängden överskrider fem kilometer. Tabell 5-3 Förenklad färdmedelsfördelning inom de justerade avståndsklasserna. N Resor=136 (> 50 km) ( 3 km). Avstånd Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat 3 kilometer 48 % 7 % 17 % 28 % 1 % 3,1 5,0 kilometer 69 % 12 % 15 % 3 % 1 % 5,1 10,0 kilometer 71 % 23 % 5 % 0 % 0 % 10,1 20,0 kilometer 54 % 38 % 5 % 1 % 2 % 20,1 50,0 kilometer 59 % 35 % 3 % 0 % 3 % > 50 kilometer 65 % 23 % 2 % 0 % 10 %

45 Tidpunkt för resorna I Figur 5-15 visas tidpunkt för när resorna startar under vardagar. Andelen resor som startar före klockan 06 är mycket liten. Mellan klockan ökar resandet svagt, först efter klockan 07 sker en kraftig ökning. Mellan klockan görs ungefär en femtedel av kommuninvånarnas resor. Efter klockan 09 minskar resandet markant och andelen resor som startar därefter är relativt liten fram till eftermiddagen. Mellan klockan ökar resandet kraftigt och är fortsatt relativt stort fram till klockan 19. Mellan klockan minskar resandet relativt konstant och efter klockan 23 inleds mycket få resor. Starttid: 0% 2% 4% 6% 10% 12% 14% 00:00-00:59 01:00-01:59 02:00-02:59 03:00-03:59 04:00-04:59 05:00-05:59 06:00-06:59 07:00-07:59 08:00-08:59 09:00-09:59 10:00-10:59 11:00-11:59 12:00-12:59 13:00-13:59 14:00-14:59 15:00-15:59 16:00-16:59 17:00-17:59 18:00-18:59 19:00-19:59 20:00-20:59 21:00-21:59 22:00-22:59 23:00-23:59 0% 0% 0% 0% 0% 1% 2% 1% 0% 4% 3% 3% 4% 4% 3% 5% 6% 4% 11% 11% 13% Figur 5-15 Tidpunkt då vardagsresorna startar, fördelning över dygnet. N Resor =

46 36 6. Resvanor för resor inom Sollentuna 6.1 Reslängd och färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun Lite mer än 40 % av Sollentunabornas resor är inomkommunala. Den genomsnittliga reslängden för resor inom Sollentuna kommun är 2,9 kilometer. Med 1,15 7 resor per person inom kommunen en genomsnittlig dag innebär det totalt resor inom kommunen som tillsammans totalt är kilometer långa. I Figur 6-1 illustreras huvudsakligt färdmedel för resor inom Sollentuna kommun. Det finns tydliga skillnader vid en jämförelse med färdmedelsfördelningen för samtliga av kommuninvånarnas resor under en dag, d v s när resor till och från och utanför kommunen räknas med, se Figur 5-4. Andelen bilresor är något större vid resor inom kommunen, men den stora skillnaden finns i kollektivtrafik-, cykel- och gångandelarna. Kollektivtrafiken används vid mindre än tio procent av de inomkommunala resorna, vilket är hälften jämfört med när samtliga resor studeras. Minskningen kompenseras av en kraftig ökning av andelen resor till fots eller med cykel andelen resor till fots är sex procentenheter större och andelen cykelresor är sju procentenheter större vid resor inom kommunen jämfört med om även resor till/från och utanför kommunen tas med. Resa inom Sollentuna 5 16% 1 Resa över kommungränsen 52% 26% 5% 40% Samtliga resor 56% 13% 11% 23% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 6-1 Färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun, över kommungränsen och för samtliga resor som invånarna gör. N resor inom Sollentuna = 1 835, N resor över kommungränsen= N samtliga resor= Sollentunaborna gör i snitt 1,15 inomkommunala resor per dag, 1,38 resor över kommungränsen per dag och 0,23 resor utanför Sollentuna per dag.

47 De tio starkaste resrelationerna inom kommunen I Tabell 6-1 redovisas de tio största resrelationerna inom kommunen samt färdmedelsfördelningen för dessa resor. Som framgår av tabellens första kolumn bygger uppgifterna i flera relationer på relativt få registrerade resor (58-138) varför uppgifterna om färdmedelsval är relativt osäkra. Vid 100 svar är osäkerheten i presenterade andelar ± tio procent vid procentenheter mellan % (det vill säga de andelar som biltrafiken beräknats stå för i de flesta relationer) och ± fyra procent vid procentenheter på fem eller 95 %. Med färre svar än 100 blir osäkerheterna ännu större. Mer om osäkerheter vid olika antal svar och beräknade procentenheter visas i bilaga 2. Tabell 6-1 Färdmedelsfördelning i de tio starkaste resrelationerna inom kommunen samt antal resor i relationen en genomsnittlig dag. Resrelation (N) Bil Buss Tåg/ pendeltåg Cykel Till fots Annat Antal resor Andel av samtliga resor Edsberg - Tureberg (92) 36 % 20 % 0 % 40 % 3 % 1 % % Häggvik - Tureberg (138) 64 % 3 % 1 % 16 % 17 % 0 % % Tureberg - Tureberg (60) 52 % 0 % 0 % 11 % 37 % 0 % % Rotebro - Rotebro (90) 55 % 0 % 0 % 14 % 31 % 0 % % Tureberg - Helenelund (70) 61 % 9 % 3 % 21 % 6 % 0 % % Helenelund - Helenelund (58) 37 % 0 % 0 % 35 % 28 % 0 % % Häggvik - Edsberg (90) 59 % 1 % 0 % 24 % 16 % 0 % % Edsberg - Edsberg (78) 39 % 12 % 0 % 5 % 43 % 0 % % Häggvik - Häggvik (121) 54 % 0 % 0 % 11 % 35 % 0 % % Viby - Häggvik (88) 90 % 0 % 6 % 4 % 0 % 0 % %

48 38 7. Resor över kommungränsen 7.1 Viktigaste målpunkter utanför Sollentuna kommun Lite mer än en tredjedel av resorna mellan Sollentuna och andra kommuner har sina målpunkter i centrala Stockholm. Övriga vanliga målpunkter är Västerort, Solna och Upplands Väsby, se Figur 7-1. Vid resor till centrala Stockholm är kollektivtrafikandelen mycket hög, i övriga reserelationer är bil det vanligaste färdmedlet. Cykelandelen är relativt stor vid resor till områden som gränsar till Sollentuna, exempelvis Stockholms Västerort och Solna, men mycket liten till mer långväga destinationer. Andelen resor till fots är i stort sett obetydlig undantaget vid resor till angränsande Stockholm Västerort. Notera att antalet resor som svaren bygger på är mycket litet i vissa relationer nedan, vilket framgår av N i den första kolumnen, och att fördelningen på färdmedel då ska tolkas med stor försiktighet. Framför allt gäller det resorna till/från Österåker, Stockholm Söderort, Sundbyberg och Sigtuna. Tabell 7-1 Färdmedelsfördelning och antal resor en genomsnittlig dag i de största resrelationerna utanför Sollentuna kommun vid resor över kommungränsen. Start-/målområde vid resor över kommungränsen (N) Bil Buss Tåg/ pendeltåg T-bana/ lokalbana Cykel Till fots Annat Antal resor Andel av samtliga resor Centrala Stockholm (N=711) 20 % 7 % 49 % 16 % 5 % 1 % 2 % % Stockholm Västerort (N=268) 67 % 13 % 2 % 2 % 11 % 3 % 2 % % Solna (N=210) 54 % 14 % 18 % 2 % 10 % 0 % 1 % % Upplands Väsby (N=156) 82 % 4 % 11 % 0 % 1 % 1 % 0 % % Järfälla (N=99) 94 % 0 % 3 % 0 % 2 % 0 % 0 % % Danderyd (N=106) 64 % 22 % 6 % 4 % 2 % 0 % 1 % % Sigtuna (N=76) 59 % 3 % 13 % 0 % 11 % 0 % 14 % % Stockholm Söderort (N=60) 56 % 0 % 38 % 7 % 0 % 0 % 0 % % Sundbyberg (N=70) 63 % 2 % 29 % 0 % 6 % 0 % 0 % % Österåker (N=23) 96 % 0 % 0 % 0 % 0 % 4 % 0 % % 7.2 Färdmedel för resor till/från Sollentuna kommun Den genomsnittliga reslängden för resor mellan Sollentuna och en annan kommun, det vill säga resor som har start eller mål i Sollentuna kommun, är 28 kilometer. Kommuninvånarna gör i genomsnitt 1,4 8 resor till eller från en annan 8 Sollentunaborna gör i snitt 1,15 inomkommunala resor per dag, 1,38 resor över kommungränsen per dag och 0,23 resor utanför Sollentuna per dag.

49 39 kommun per person och dag. Detta innebär totalt resor till och från kommunen under en dag. Dessa resor är tillsammans cirka 2,7 miljoner kilometer långa. Färdmedelsfördelningen för resor till eller från Sollentuna kommun skiljer sig väsentligt från färdmedelsfördelningen för resor inom kommunen, framförallt vad gäller kollektivtrafik- och gång- och cykelandelarna, se Figur 7-1. Vid resor till eller från andra kommuner är bil huvudsakligt färdmedel vid drygt hälften av resorna. Kollektivtrafik används i något mindre utsträckning än bil medan en mycket liten andel av resorna görs till fots. Resa inom Sollentuna 5 16% 1 Resa över kommungränsen 52% 26% 5% 40% Samtliga resor 56% 13% 11% 23% Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat Figur 7-1 Färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun, över kommungränsen och för samtliga resor som invånarna gör. N resor inom Sollentuna = 1 835, N resor över kommungränsen= N samtliga resor=5 080.

50 Sollentuna en plats för möten, utveckling och aktivitet

51 Bilaga 1: Följebrev, påminnelsebrev, påminnelsevykort samt enkät med resdagbok

52 Hjälp oss att förbättra trafiken i Sollentuna! Sollentuna kommun genomför en resvaneundersökning i syfte att få bättre kunskap om invånarnas resvanor för att på bästa sätt kunna planera kommunens framtida trafiksystem. Vi vill veta hur du reser oavsett om du går, cyklar, åker buss eller bil och oavsett om du reser mycket eller inte alls. Namn och adress har vi fått från kommuninvånarregistret och genom ett slumpmässigt urval har just du blivit utvald. Deltagandet är helt frivilligt men för att resultaten verkligen ska spegla det totala resandet är det viktigt att just du medverkar. Din medverkan kan inte ersättas av någon annan. Svaren behandlas självklart med full sekretess enligt personuppgiftslagen. Formulärnummer använder vi för att hantera rutiner med påminnelser. När resultaten redovisas kommer ingen att kunna se vad enskilda personer har svarat. Vi ber dig att i enkäten redogöra för alla de förflyttningar som du har gjort den dag som anges högst upp i detta brev samt på första sidan av enkäten. När du har fyllt i frågeformuläret skickar du tillbaka det till oss i svarskuvertet som följer med detta brev. Adressen står förtryckt och portot är betalt. Vi önskar ditt svar så snabbt som möjligt (dock senast tisdag 28 april 2015). För att kunna genomföra undersökningen har vi anlitat företagen och Kinnmark Information. Det är därför du ska skicka dina svar dit. Om du har frågor om hur du fyller i enkäten ber vi dig att kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn under kontorstid. För övriga frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn Tack för din medverkan! Med vänlig hälsning Moa Rasmusson Ordförande Trafik- och fastighetsnämnden, Sollentuna kommun Mer information:

53 Påminnelse resvaneundersökning För några veckor sedan fick du ett brev från oss med information om en resvaneundersökning. Har du redan skickat in formuläret ber vi om överseende med att vi besvärar dig med denna påminnelse. Om du har glömt eller inte hunnit fylla i frågeformuläret får du här ett nytt. Vi ber dig att redogöra för alla de förflyttningar som du har gjort den dag som anges högst upp i detta brev samt på första sidan av enkäten. När du har fyllt i frågeformuläret skickar du tillbaka det till oss i det svarskuvertet som följer med detta brev. Adressen står förtryckt och portot är betalt. Vi önskar ditt svar så snabbt som möjligt (dock senast fredag 15 maj 2015). Resvaneundersökningen ger oss bättre kunskap om invånarnas resvanor för att på bästa sätt kunna planera kommunens framtida trafiksystem. Det är viktigt att vi får ditt svar. Det är för att resultatet av undersökningen ska bli så rättvisande som möjligt. Oavsett om du har gått, cyklat, åkt buss eller bil, och oavsett om du har rest mycket eller kanske inget alls den aktuella dagen vill vi ha ditt svar. Vi vill också betona att samtliga svar behandlas konfidentiellt och att ingen enskild person kommer att kunna identifieras när resultaten redovisas. För att kunna genomföra undersökningen har vi anlitat företagen och Kinnmark Information. Det är därför du ska skicka dina svar dit. Om du har några frågor om hur du fyller i enkäten ber vi dig att kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn under kontorstid. För övriga frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn Tack för din medverkan! Med vänlig hälsning Moa Rasmusson Ordförande Trafik- och fastighetsnämnden, Sollentuna kommun Mer information:

54 Sollentuna kommun genomför en resvaneundersökning För några dagar sedan fick du ett formulär och information om den resvaneundersökning som pågår i Sollentuna kommun. Vi behöver veta hur du och andra boende i Sollentuna reser för att på bästa sätt kunna planera kommunens framtida trafiksystem. För att resultatet ska bli användbart är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Därför vill vi be dig fylla i formuläret och skicka in det till oss. Har du redan skickat in formuläret ber vi om ursäkt för att vi besvärat dig i onödan. Frågor? För frågor om hur du fyller i enkäten kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn under kontorstid. För andra frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn Med vänlig hälsning Moa Rasmusson Ordförande Trafik- och fastighetsnämnden Sollentuna kommun