På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Transkript

1 Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Björn.Strimfors@kalmar.se

2 2 (13) Inledning Jämställdhet i transportsystemet Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen Det övergripande jämställdhetsmålet har brutits ned i fyra delmål, nedan redogörs för delmålen samt Trafikverkets tolkning av hur målen kan kopplas till trafikplanering och resvanor. Det är främst målet om ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som har koppling till den här jämställdhetsanalysen. 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen. 2. Ekonomisk jämställdhet Transportsystemet ska bidra till en likvärdig tillgång till utbildning och arbete för kvinnor respektive män. Tillgänglighet till arbetsmarknad, service och andra funktioner i samhället är grundläggande för kvinnors och mäns möjlighet till ekonomisk självständighet. Hur transportsystemet tillgodoser kvinnors och mäns behov av tillgänglighet till samhällets olika funktioner är en central faktor huruvida transportsystemet bidrar till ett jämställt samhälle. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med transporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas. Utöver jämställdhetsmålen finns ett transportpolitiskt delmål, ett jämställt transportsystem, som innebär att transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män bör ha samma möjlighet att påverka dess tillkomst, utformning och förvaltning. Deras värderingar ska tillmätas samma betydelse. Bakgrund I Kalmar kommun ska jämställdhet vara en självklarhet och målet är att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför det kommunala ansvarsområdet. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering ska all statistik vara könsuppdelad. Utöver Kalmars jämställdhetsmål finns också andra mål som kan vara intressanta att belysa i en jämställhetsanalys, till exempel att Kalmar ska vara en fossilbränslefri kommun 2030 (ekologiskt hållbar kommun) och att Kalmar ska vara en del av en större arbetsmarknadsregion (attraktiv kommun). För att förverkliga ett jämställt transportsystem är det viktigt att ta reda på hur kvinnor och män använder transportsystemet vilket kan göras i form av 2

3 3 (13) resvaneundersökningar. I december 2011 genomfördes en resvaneundersökning i Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Kalmar län. Som beställare stod Trafikverket tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge, ansvarig kollektivtrafikmyndighet i respektive län samt Växjö och Kalmar kommun. Undersöknigen genomfördes av Intermetra Business & Market Research Group AB. Syfte och frågeställningar I följande rapport kommer resvaneundersökningen att analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med jämställdhetsanalysen är att undersöka om och i så fall hur kvinnor och mäns resvanor skiljer sig åt i Kalmar kommun. Genom att lyfta fram likheter och skillnader kan vi få kunskap om vilka insatser som är extra viktiga för att skapa ett jämställt transportsystem. Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för analysen: Vilka skillnader och likheter finns vid jämförelse av kvinnors och mäns resvanor/resmönster? Finns det skillnader i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart? 1 Vilka andra variabler än kön ser vi i datamaterialet som kan påverka våra resvanor? Avgränsning Jämställdhetsanalysen baseras på den regionala resvaneundersökningen där respondenter från Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ingår. I de fall underlaget är tillräckligt stort kommer endast respondenter med Kalmar som hemkommun att ingå i analysen. När datan bryts ner på fler bakrundsvariabler resulterar detta i ett litet underlag och i dessa fall har vi valt att komplettera med analyser där respondenter från hela regionen ingår. I analysen har vi valt att undvika korrektionsvägning av resultaten, därmed har det inte varit möjligt att jämföra antal resor utan endast andelar. Då materialet inte har testats har vi istället tittat på andra studier för att få stöd i slutsatserna. Resultaten pekar åt samma håll som tidigare erfarenheter och rapporter. Då jämställdhetsanalysen baseras på resvaneundersökningen är möjligheten att undersöka vissa samband och påverkansfaktorer begränsad av de frågor som ställts i enkäten. I detta skede kommer vi endast att analysera den data som finns i resvaneundersökningen. I resvaneundersökningen finns, förutom uppgifter om kön, även bakgrundsvariabler som till exempel inkomst och ålder. Tyvärr innehåller resvaneundersökningen inga uppgifter om trygghet vilket annars hade varit en självklar del i en jämställdhetsanalys. 1 Med hållbart resande menar vi att samåka, resa med kollektivtrafik, cykel eller gå, det vill säga resor som har mindre negativ påverkan på vår miljö. 3

4 4 (13) Slutsats Vilka skillnader och likheter finns vid jämförelse av kvinnors och mäns resvanor/resmönster? Det finns skillnader men också likheter i kvinnors och mäns resvanor. Män reser en längre sträcka per dag än kvinnor. Observeras bör att män reser mer med flyg vilket möjligtvis kan dra upp siffran något. Män reser oftare med bil än kvinnor. Nästan 70 % av alla resor som genomförs av män sker med bil. Fler män än kvinnor kör bil som ensamförare medan kvinnor oftare reser som passagerare än män. Ärendet för resan skiljer sig mellan män och kvinnor. Män gör fler resor direkt till och från arbetet samt i arbetet medan kvinnor gör fler kedjeresor som att hämta/lämna barn och inköpsresor. Kvinnor och män upp till 44 år cyklar ungefär lika mycket medan kvinnor går mer än män oavsett ålder. Kvinnor åker mer kollektivt än män. Finns det skillnader i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart? Det ser ut att finnas en viss skillnad i kvinnors och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart. Kvinnor som grupp reser mer hållbart än män eftersom de i större utsträckning använder sig av hållbara transportmedel så som gång, cykel (i äldre ålder) och kollektivtrafik. Ambitionen att minska sitt bilåkande är ungefär lika stor hos män som hos kvinnor. Vid en första anblick kan det verka självklart att kvinnor reser mer hållbart än män. Undersöker vi frågan lite närmre hittar vi dock andra faktorer som kan påverka och att kvinnor eventuellt kan ha bättre förutsättningar att välja ett hållbart resealternativ än män. Med detta är det dock inte sagt att skillnaden i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart endast beror på olika förutsättningar. Vilka förutsättningar och hur dessa påverkar val beskrivs närmre under nästa rubrik. Vilka andra variabler än kön ser vi i datamaterialet som kan påverka våra resvanor? Det framgår tydligt att det finns andra faktorer än kön som påverkar. Hur vi väljer att transportera oss kan till viss del kopplas till både ålder, ekonomiska förutsättningar, hushållstyp och målet med resan. Skillnaderna mellan kvinnor och män är dock bestående. Bland kvinnor och män i yngre ålder och vid en lägre inkomst är skillnaderna som minst. Detta kan givetvis bero på att förutsättningarna är mer lika och att dessa grupper varken har möjlighet eller råd att köra bil. Men, det skulle också kunna vara ett tecken på att en ny generation är mer jämställd och prioriterar mer hållbara resealternativ. Ekonomiska förutsättningar påverkar val av färdsätt och de som har lägst inkomst reser mest hållbart. Detta gäller dock bara upp till en viss nivå. De hushåll som har högst inkomst väljer kollektivtrafik och cykel i större utsträckning än medelinkomsttagare. Då handlar det inte om att man inte har råd att köra bil utan föredrar andra färdsätt av andra anledningar. I analysen har det visat sig att män och kvinnor har olika förutsättningar som i sin tur påverkar vilken möjlighet man har att välja färdsätt. Kvinnor har i allmänhet mindre avstånd till sin arbetsplats vilket är av stor betydelse för 4

5 5 (13) möjligheten att cykla eller gå. Män gör fler tjänsteresor, har längre avstånd till sin arbetsplats och har sämre tillgänglighet till kollektivtrafik från sin arbetsplats. Detta är viktiga faktorer som kan vara en förklaring till varför män reser mer med bil än kvinnor. Det är också något fler män än kvinnor som har tillgång till körkort. Trots att vi ser att män och kvinnor har olika förutsättningar kan inte alla skillnader förklaras genom detta. En viss skillnad finns det med största sannolikhet i kvinnor och mäns val av transporter som enbart beror på det personliga resonemanget och individuella prioriteringar. De skillnader i resvanor som finns i underlaget är visserligen små, men skillnaderna består och pekar alltid åt samma håll. Diskussion om jämställdhetsmål Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder Sveriges nationella jämställdhetsmål. Jämställdhet kan mätas utifrån ett vardagsperspektiv och i analysen ser vi att det är just i vardagen och de vardagliga sysslorna som skillnaden mellan kvinnor och mäns resvanor är som störst. På helgerna ser det annorlunda ut, då är skillnaderna mellan kvinnor och mäns resvanor i stort sett obefintliga. Ett jämställt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män har olika transportbehov, de reser med olika färdsätt, olika långt och gör olika typer av ärenden. Så som transportsystemet är utformat idag, har kvinnor och män inte samma förutsättningar att välja färdsätt. Framförallt har män inte samma möjlighet att välja ett hållbart resealternativ som kvinnor. Transportsystemet ska bidra till en likvärdig tillgång till utbildning och arbete för kvinnor respektive män. Män reser längre till arbetet än kvinnor och något förenklat kan vi säga att män har en större lokal arbetsmarknadsregion är kvinnor. Att kvinnor inte pendlar lika långt kan bero på att män har tydligare incitament i form av en högre lön som kan motivera att pendla längre sträckor. Det kan också bero på att kvinnor och män helt enkelt prioriterar olika. Varför det är så framgår inte i den här studien. Kan det vara så att målet om att bli en större arbetsmarknadsregion gynnar fler män än kvinnor? Eller kanske till och med missgynnar kvinnor som får ta ett större lass av hem- och omsorgsarbetet. Detta kan vara bra fundera kring då transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Tre insatser för ett jämställt transportsystem Syftet med jämställhetsanalysen var att lyfta fram likheter och skillnader mellan män och kvinnors resvanor och på så sätt få kunskap om vilka insatser som är extra viktiga för att skapa ett jämställt transportsystem. Nedan sammanfattas analysen i tre fokusområden: 1. Ojämställdhet på andra plan i samhället resulterar i olika användning av transportsystemet. Kvinnor och män har olika förutsättningar som påverkar valet av transport. Att ha detta i åtanke och planera för att 5

6 6 (13) skapa liknande förutsättningar är en viktig utgångspunkt för att uppnå ett jämställt transportsystem. 2. Alla skillnader mellan kvinnor och män har inte sin förklaring i att vi har olika förutsättningar. Kvinnor och män resonerar och prioriterar olika, både i valet av transport men också för att få ihop livspusslet. För att skapa ett jämställt transportsystem är det därför viktigt att jobba med information, påverkansåtgärder och en statushöjning av hållbara transporter. 3. En viktig målgrupp för att skapa ett hållbart transportsystem har visat sig vara medelålders män med en årsinkomst i hushållet över kr, framförallt i parhushåll. En annan målgrupp är ungdomar under 25 år. Unga kvinnor och män reser som mest lika och de reser med hållbara transporter. Att få dessa att behålla sina hållbara resvanor även senare i livet skulle vara bra för både miljön och för jämställdheten. 6

7 7 (13) Så här reser kvinnor och män i Kalmar kommun 60 Medelreslängd efter ålder i Kalmar kommun Figur år år år år Vad som först och främst är avgörande för hur vi transporterar oss är avståndet är till målpunkten. I figur 1-1 framgår det tydligt att män reser längre än kvinnor i alla åldersgrupper utom år. Den största skillnaden finns i åldersgruppen år. Hur kommer det sig att skillnaderna är så stora? För att undersöka detta vidare redovisas i figur 1-2 medelreslängd efter utbildningsnivå. Medelreslängd efter utbildningsnivå i Kalmar kommun Högskola/universitet Eftergymnasial KYutbilning/folkhögskola) Gymnasium/realskola Grundskola/folkskola Figur I figur 1-2 framgår att män reser längre än kvinnor oavsett utbildningsnivå. Skillnaden är som störst vid lägre utbildningsnivåer. Reslängden ökar generellt sett med utbildningsnivå. Högutbildade män reser längre än högutbildade kvinnor. Figurerna visar tydligt att män reser en längre sträcka varje dag än kvinnor och avståndet bör ha betydelse för vilket färdsätt vi väljer. På nästa sida redogörs för skillnader i mäns och kvinnors färdsätt utifrån olika variabler. 7

8 8 (13) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 2 Fördelning av fördsätt i Kalmar kommun Bil som förare Bil som passagerare Cykel Till fots Kollektivtrafik Figur 2 visar skillnader mellan kvinnor och mäns färdsätt. Generellt sett använder män bil i högre utsträckning än kvinnor och då framförallt som förare. Kvinnor samåker mer, cyklar mer, går mer och åker oftare kollektivt än män. Att bara titta på färdsätt utifrån kön ger dock en något förenklad bild av verkligheten. Det finns flera andra bakgrundsfaktorer som bör beaktas för att förstå skillnaderna. Nedan redovisas män och kvinnors val av färdsätt utifrån kön, ålder och hushållstyp. Då underlaget för kommunen är för litet för att brytas ned på fler variabler och tendenserna visat sig vara liknande i kommunen och regionen visar samtliga tabeller respondenter från hela regionen. Andel bilresor (förare och passagerare) Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 42% 40% 47% 47% 47% 42% 43% 43% % 65% 64% 67% 71% 69% 66% 69% 68% % 72% 68% 66% 72% 69% 66% 72% 69% % 71% 65% 69% 76% 73% 64% 74% 70% Tabell 1-1 Bilresandet är ojämnt fördelat med hänsyn till både kön och ålder. Det framgår tydligt att den yngsta åldersgruppen år (översta raden) använder bil mycket mindre än övriga grupper. Det finns också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, där en större del av männens resor görs med bilen. Det här mönstret går igen i varje åldersgrupp och är oberoende av hushållstyp. Andel resor med kollektivtrafik (buss + tåg) Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 17% 17% 15% 17% 16% 16% 17% 17% % 5% 5% 4% 3% 4% 4% 4% 4% % 3% 4% 4% 3% 4% 4% 3% 4% % 1% 3% 2% 1% 1% 3% 1% 2% Tabell 1-2 8

9 9 (13) Först och främst kan konstateras att det är relativt få resor som sker med kollektivtrafik i regionen och det är framförallt ungdomar i åldern år som förflyttar sig med kollektivtrafiken. Återigen gäller att kvinnor och singelhushåll i något högre utsträckning väljer det hållbara alternativet, även om skillnaderna här är ytterst marginella. Störst skillnad mellan kvinnor och män finns bland singelhushåll år, där betydligt fler kvinnor än män åker kollektivt. Andel cykelresor Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 19% 19% 15% 15% 15% 18% 18% 18% % 12% 12% 10% 10% 10% 11% 10% 11% % 10% 12% 14% 11% 12% 14% 10% 12% % 9% 11% 11% 7% 9% 12% 8% 10% Tabell 1-3 Kvinnor och män mellan år cyklar ungefär lika mycket. Här är det snarare skillnader i hushållstyp än kön och singelhushåll cyklar något mer än parhushåll. Vid högre ålder förstärks skillnaderna mellan könen och kvinnorna cyklar betydligt mer. Cykelresandet är störst bland yngre samt kvinnor i medelåldern (45-64 år). Andel förflyttningar till fots Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 15% 16% 16% 13% 15% 17% 14% 16% % 11% 12% 11% 9% 10% 12% 9% 11% % 8% 10% 10% 7% 9% 10% 7% 9% % 10% 13% 12% 9% 10% 14% 9% 11% Tabell 1-4 Det är framförallt de yngre och äldre kvinnorna som färdas till fots. Det är en stor skillnad mellan kvinnor och män. Könsskillnaderna syns genomgående i att kvinnorna utför en större del av trafikarbetet till fots i jämförelse med män. Skillnaderna som framkommer i ovanstående tabeller pekar mot att den ekonomiska situationen kan ha betydelse för hur vi väljer att transportera oss. I figur redogörs för hur inkomst påverkar val av färdsätt. Inkomstgruppen visar den sammanlagda inkomsten i hushållet och utgår ifrån resande i hela regionen. 9

10 10 (13) Andel bilresor per inkomstgrupp i regionen 0% 20% 40% 60% 80% 100% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än eller mindre Andel kollektivtrafikresor per inkomstgrupp i regionen 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% kr kr kr Andel cykelresor per inkomstgrupp i regionen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än Andel resor till fots per inkomstgrupp i regionen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än Figur 3-1, 3-2, 3-3,

11 11 (13) Vid jämförelse av de olika färdsätten fördelat efter inkomst är det tydligt att män kör mer bil än kvinnor oavsett hushållets inkomst. Skillnaden är dock som minst vid en inkomst under kr. Män som har en total inkomst i hushållet under kr om året åker mer kollektivt och cyklar mer än kvinnor men för resterande inkomstgrupper gäller det motsatta. Kvinnor transporterar sig oftare till fots än män oavsett inkomst. Intressant att observera är att andelen resor som kvinnor gör med cykel ökar igen vid en inkomst över kr. En liknande trend finns hos de män som reser med kollektivtrafik. En intressant iakttagelse är att skillnaden mellan kvinnor och män som åker kollektivt minskar vid en högre inkomst. I figur 4 ges en förklaring till vad detta kan bero på. Diagrammet utgår ifrån hela regionen. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kollektivtrafikresor i hela regionen år25-44 år45-64 år65-85 år16-24 år25-44 år45-64 år65-85 år Figur 4 Buss Tåg I figur 4 är kollektivtrafikresorna uppdelade på buss eller tåg och här blir det tydligt att män åker tåg i högre utsträckning än kvinnor (med ungdomar år som undantag). Detta kan också vara en anledning till att kollektivtrafikresandet ökar bland män i högre inkomstklasser. Det är en större andel kvinnor än män som åker buss. Huruvida buss är lokalbuss eller regionalbuss framgår inte av datamaterialet år Tillgång till körkort efter ålder i Kalmar kommun år år år Figur 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hittills pekar alla jämförelser på att män kör mer bil än kvinnor. Kan tillgång till körkort ha betydelse? I figur 5 framgår det att något fler män än kvinnor har tillgång till körkort, bortsett från unga vuxna år där det istället är fler 11

12 12 (13) kvinnor som har körkort. Bland äldre år är skillnaden mellan kvinnor och män som störst. Skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till körkort är ungefär densamma oavsett inkomst. Bland de grupper som tjänar mest är dock skillnaden något mindre än bland de som tjänar minst. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Typ av ärende i Kalmar kommun Figur 6 I figur 6 redogörs för hur stor andel av kvinnor och mäns resor olika ärenden utgör. Skillnaderna är relativt små men tendenserna är ändå intressanta. Män gör något fler resor direkt till bostaden, till arbetet och i tjänsten. Kvinnor däremot gör fler resor som innebär att hämta eller lämna barn, inköp och fritidsresor. Sett till hela regionen gör kvinnor något fler kedjeresor per dag än män, skillnaden är mindre i singelhushåll än i parhushåll. Vid en jämförelse av hur mycket tid en man respektive en kvinna lägger på olika ärenden under ett dygn är skillnaden inte speciellt stor. Män lägger något mer tid på tjänsteresor medan kvinnor lägger något mer tid på inköp och på att hämta och lämna barn. På helgen är skillnaderna i stort sett obefintliga. Attityder till bilåkande i Kalmar kommun Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Figur 7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 12

13 13 (13) Figur 7 visar en jämförelse av kvinnors och mäns attityder till att minska sitt bilåkande. Betydligt fler män än kvinnor har angett att de kör bil och att de inte har någon möjlighet att minska på bilkörningen. En stor del av kvinnorna använder inte bil vardagligen och har därför inga tankar på att ändra sitt resande. Trots att det är färre kvinnor än män som kör bil är det ungefär lika många kvinnor som män som har målsättningen att minska sin bilanvändning eller redan har prövat detta. Det är något fler män vill minska bilanvändningen men som också anser det vara svårt att få till i praktiken. Detta kan bero på att män och kvinnor har olika inställning till vad som är möjligt att genomföra, eller också beror på att män och kvinnor har olika förutsättningar för att minska sitt bilåkande. En faktor som kan påverka mäns förutsättningar till att ändra sina resvanor kan vara att män i större utsträckning arbetar i områden där kollektivtrafiken inte är lika tillgänglig, som till exempel i industriområden. Detta går att titta närmare på eftersom resvaneundersökningen innehåller information om hur långt kvinnor och män har från sin arbetsplats till närmsta busshållplats. Tillgång till busshållplats i hela regionen 0% 10% 20% 30% 40% 50% Mindre än 100 meter meter 500 meter-1 km 1-2 km 2-5 km Mer än 5 km Figur 8 I figur 8 framgår det att män har något sämre tillgänglighet till kollektivtrafiken från sin arbetsplats än kvinnor. Exempelvis är det dubbelt så många män som har mer än 5 km till närmsta busshållplats. Även avståndet till närmsta tågstation är längre för män än för kvinnor. Att män har sämre tillgänglighet till kollektivtrafiken skulle kunna påverka både val av färdsätt och attityd till att minska bilanvändandet. Diagrammet visar svaranden från hela regionen. 13