Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Transkript

1 Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi

2 BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år åker buss gratis med ett ungdomskort från den 15 augusti För att möliggöra en senare uppföljning av effekterna av gratis bussresande har en resvaneundersökning om resenärernas beteendeförändring genomförts. På uppdrag av, och i sammarbete med, Östersunds kommun samt med finansiering från Trafikverket har WSP fått i uppdrag att genomföra en föremätning i maj Syftet är att få en bild av hur barn och ungdomar i Östersunds kommun reste när kollektivtrafiken i kommunen fortfarande var avgiftsbelagd. Om rapporen: I denna rapport presenteras resultatet av föremätningen, dvs. Östersunds barn och ungdomars resvanor i maj 2015 då kollektivtrafiken fortfarande var avgiftsbelagd. INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 SVARANDE OCH BORTFALL 5 RESULTAT DEL 1 ALLMÄNNA FRÅGOR 1.BOEDNE 7 2.TILLGÅNG TILL FÄRDSÄTT 8 3.TRYGGHET OCH FRIHETSGRADER 9 4.RESVANOR SKOLA OCH FRITID 10 5.RAPPORTERADE FÄRDMEDELSVANOR RESULTAT DEL 2 RESENDAGBOKEN 6.RESEDAGBOK OCH MÄTDAGAR 14 7.RESOR OCH FÄRDMEDEL ÖVERSIKT 15 8.RESTID OCH -LÄNGD 16 9.FÄRDMEDEL OCH ÄRENDEN 17 Från WSP har följande personer medverkat i uppdraget: Lisa Johnsson Uppdragsledare, Lisa.Johnsson@WSPGroup.se Lotta Schmidt Metod- och urvalsupplägg Maria Nilsson Analys och rapport Kia Hultin Enkäthantering 10.FÄRDMEDEL, ÄRENDE OCH ORT FÄRDMEDEL, ÄRENDE OCH KÖN 18 2

3 SAMMANFATTNING GRATIS BUSSRESOR FÖR BARN OCH UNGA I ÖSTERSUNDS KOMMUN BAKGRUND & SYFTE Östersunds kommun har beslutat att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år åker buss gratis fr.o.m. den 15 augusti I samband med detta vill kommunen följa upp vilka effekter avgiftsfriheten får på resandet. Således behövs kunskap om resvanor både innan och efter införandet avgiftsfriheten. WSP har på uppdrag av, och i sammarbete med, Östersunds kommun och trafikverket genomfört en föremätning av resandet i maj Resultatet av föremätningen presenteras i denna rapport. RESULTAT DEL 1 ALLMÄNNA FRÅGOR Villa är den vanligaste boendeformen, både i tätort och på landsbygd. Vanligast är att bo i ett hushåll om fyra personer i en villa i ett bostadsområde utanför den centrala tätorten. Avstånden till skolan är betydligt längre på landsbygden. Fler än hälften av barn och unga på landsbygden har längre än 5 km till skolan.. Barn och unga på landsbygden får i högre grad skjuts av sina föräldrar än barn och unga i tätorten - som i gengäld har bättre tillgång till buss. Barn och unga i tätorten känner sig säkrare i närtrafiken än sina jämnåriga på landsbygden och de går (och får gå) till fots till skolan i högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Barn och unga i tätorten reser också generellt sett oftare på egen hand (utan sällskap) till skola och fritidsaktiviteter än barn/unga på landsbygden. Det är vanligare att åka buss i den äldsta åldersgruppen (15-19 år) än bland de yngre. SVARANDE & BORTFALL Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning bestående av allmänna frågor och en resdagbok. Svarsfrekvens blev hög, 58%, och könsfördelningen helt jämn. Andelen svarande följer ett likartat mönster i olika ålderskategorier både för landsbygd och i tätort. Benägenheten att svara tycks ha varit relativt jämn i de flesta relevanta kategorier vilket är bra eftersom det betyder att de flesta av kommunens barn och ungdomars erfarenheter kommer speglas i resultatet. Bortfallet har varit något högre bland de yngsta vilket kan bero på att de behövt hjälp av en förälder eller annan vuxen för att besvara enkäten. RESULTAT DEL 2 - RESEDAGBOK Barn och unga i Östersunds kommun gör i genomsnitt tre resor per dag. Bil är det vanligaste färdmedlet följt av gång, cykel och buss. På helgdagar görs fler bilresor än i på veckodagar medan det omvända gäller för gång, cykel och buss. Drygt var tredje förflyttning sker på egen hand. Vardagsresorna är snabba nio av tio är kortare än 30 min I genomsnitt går eller cyklar varannan barn/ungdom till skolan. Vid resor till skolan går och cyklar barn/unga i tätorten i högre utsträckning medan bil, skolskjuts och buss är vanligare på landsbygden. Barn och unga på landsbygden får skjuts till fritidsaktiviteter oftare än i tätorten där det istället cyklas mer. Buss är vanligare i tätorten än på landsbygden när barn och unga ska träffa kompisar eller uträtta ärenden. På väg till skolan är buss tvärt om vanligare på landsbygden än i tätorten Störst skillnad mellan pojkar/mäns och flickor/kvinnors resande observeras vid resor för att träffa kompisar. Här är det betydligt vanligare att flickor/kvinnor får skjuts i bil eller går till fots medan deras jämnåriga pojkar/män istället cyklar, åker moped eller buss i större utstäckning. 3.

4 METOD OCH GENOMFÖRANDE Målgrupp för undersökningen är barn och unga i åldrarna 6-19 år i Östersunds kommun. Dvs födda mellan 1/ och 31/ Urvalet gjordes genom SPAR, dvs Statens personadressregister. Föremätningens mätperioden var under de två sista veckorna i maj och den första veckan i juni Enkätutskicken till barnen och ungdomarna skilde sig åt beroende på deras ålder. I de fall barnet/ungdomen var i åldern 6 tom 15 år så adresserades enkäten Till vårdnadshavare för + barnets namn. För ungdomar i åldern 16 tom 19 år adresserades enkäten direkt till barnet. Östersunds kommun genomförde stansningen av enkätsvaren i ett av WSP anpassat webbverktyg. Östersunds kommun gjorde på egen hand all kvalitetssäkring av intervjusvaren samt kompletteringar via telefon med respondenterna. WSP har tagit fram enkät, resdagbok, följebrev och påminnelser i samarbete med Östersunds kommun. WSP har tagit fram en kodningsmall i ett webbverktyg samt genomfört analys av det insamlade datat och sammanställt resultatet i föreliggande rapport. Av tidsmässiga skäl fanns ingen möjlighet att göra en kvalitetssäkring av enkäten i form av en pilotundersökning. Detta beroende på att projektet initierades och fick sin finansiering klar mycket kort innan skolorna skulle sluta för terminen. Det fanns ingen möjlighet att skjuta på undersökningen till efter sommaren då gratisperioden för barns och ungdomars resande med kollektivtrafiken skulle starta då. Erfarenheterna från undersökningen tas lämpligen i beaktande inför nästa mätning då det är gratis att resa med kollektivtrafiken. En sammanställning av Östersunds kommuns erfarenheter och klokskap från utformningen av enkäten och stansmallen återfinns som bilaga i denna resultatsammanställning. 4

5 SVARANDE OCH BORTFALL Svarsfrekvensen är relativt hög 58% Svarsfrekvens Totalt Landsbygd Tätort 58% 59% 57% Könsfördelningen är jämn Kön* Totalt Landsbygd Tätort Pojkar / Flickor 50% / 50% 49% / 51% 49% / 51% Andelen svarande i olika ålderskategorier följer ett likartat mönster både för landsbygd och i tätort Den uppskattade svarsfrekvensen är markant lägre bland de allra yngsta än för genomsnittet. Högst vilja att svara tycks finnas i åldersgruppen år Bortfallsanalys Benägenheten att svara tycks ha varit relativt jämn i de flesta relevanta kategorier vilket är bra eftersom det betyder att de flesta av kommunens barn och ungdomars erfarenheter kommer speglas i resultatet. En möjlig förklaring till varför bortfallet är högre bland de allra yngsta är att de dels behöver hjälp av en förälder eller annan vuxen att besvara enkäten. Möjligen har barn och föräldrar till barn i 6-års åldern mindre tid att besvara enkäter än äldre barn. Det kan även vara så att enkätinnehållet inte upplevdes lika relevant för en 6-årings erfarenheter då många fortfarande gick i förskola då undersökningen genomfördes. Viktning För att kompensera för det ojämna bortfallet i olika åldersgrupper viktas inkomna svar utifrån åldersgrupp i analysen (6år (2009), 7-11år ( ), 12-16år ( ) samt 17-19år ( )). Indelningen i åldersgrupper är baserad på indelning i tillgänglig statistik från SCB. För att kompensera för det relativt sett större utskicket till barn och ungdomar på landsbygden viktas inkomna svar även utifrån var de bor (landsbygd/tätort) 5

6 RESULTAT DEL 1 ALLMÄNNA FRÅGOR 6

7 1. BOENDE VILLA UTANFÖR CENTRALA DELARNA I TÄTORT ÄR VANLIGASTE BOENDEFORMEN Drygt två av tre barn och unga i Östersunds kommun bor i centralorten (68%). Allra vanligast är att bo i ett bostadområde utanför de centrala delarna men ändå inom centralorten, fler än hälften av alla barn i kommunen bor så (56%). Drygt var femte barn/ungdom i Östersunds kommun (22%) anser sig bo på landsbygden medan en av tio (10%) bor i en annan ort än centralorten. Villa är den vanligaste boformen, både i tätort (62%) och på landsbygd (84%). Nästan hälften av alla barn och unga i Östersunds kommun bor i ett 4-personershushåll (44-45%). I genomsnitt är antalet personer per hushåll relativt lika i tätorten (4,1) och på landsbygden (4,2). Avståndet till skolan är för de flesta avsevärt längre på landsbygden än i tätort. Fler än hälften (53%) av de barn och unga som bor på landet har mer än en halvmil till skolan. 7

8 2. TILLGÅNG TILL FÄRDSÄTT HÖGRE TILLGÅNG TILL SKJUTS PÅ LANDSBYGDEN OCH TILL BUSS I TÄTORTEN En klar majoritet av Östersunds barn och unga har en förälder som alltid eller ofta kan skjutsa dem i bil (84%). Barn och unga på landsbygden har möjlighet till skjuts i något högre utsträckning än de som bor i tätorten (91% mot 82%). Samtidigt har en av tio på landsbygden (9%) och två av tio i tätorten (18%) sällan eller aldrig möjlighet att få skjuts från en förälder. Många har gångavstånd till bussen. I tätorten har nio av tio barn och unga (91%) en busshållplats inom 500 m från sitt hem. Även på landet har en majoritet mindre än 500 m till närmsta busshållplats (56%). Avstånden är längre på landsbygden. Medan i stort sett ingen har längre än 1km till närmaste buss i tätorten har var femte barn/ungdom på landsbygden (21%) längre än 1 km till närmsta buss. Andelen barn/unga som har tillgång till cykel är hög men sjunker med åldern. Moped är betydligt vanligare på landsbygden (27%) än i tätorten (11%) 8

9 3. TRYGGHET OCH FRIHETSGRADER BARN OCH UNGA I TÄTORTEN KÄNNER SIG SÄKRARE I NÄRTRAFIKEN Barn och unga i tätorten går till fots till skolan i betydligt högre grad än på landsbygden. Över 10 års ålder har de allra flesta som går till fots tillåtelse att gå på egen hand och över 15 års ålder har samtliga ungdomar tillåtelse att gå själva. När det gäller de yngsta barnen, 6-9 år, går var tredje barn i tätorten själv mot knappt var tionde på landsbygden. Samma mönster som för gång går igen för cykel. Till skillnad från gång och cykling har barn och unga på landsbygden oftare tillåtelse att åka buss själva till skolan än barn och unga i tätorten. Liksom för gång och cykel ökar frihetsgraderna för bussresande med åldern, både i tätort och på landsbygden. Barn och unga i tätorten känner sig mer säkra med trafiken i sina hemområden än barn och unga på landsbygden. Trygghetskänslan ökar också med åldern, både på landsbygd och i tätort. 9

10 4. RESVANOR SKOLA OCH FRITID BARN/UNGA I TÄTORT RESER OFTARE SJÄLVA Resor på egen hand till skola och fritidsaktiviteter Fyra av fem (79%) som går i skolan reser alltid eller ibland till skolan på egen hand. Det är vanligare i tätorten att barn och unga tar sig på egen hand till skolan och fritidsaktiviteter än på landsbygden. Andelen barn och unga som reser på egen hand till skola och fritidsaktiviteter ökar markant med åldern både på landsbygden och i tätort. Anledningar till att inte resa själv När det gäller resor till skola och fritidsaktivitet är uppfattningen att det är för långt för att resa själv den vanligast förekommande förklaringen. Ju äldre resenären är desto vanligare är för långt som förklaring på att inte reser själv. I de yngsta åldersgrupperna är otrygghet ( för farligt respektive för farligt med tanke på trafiken ) en viktig förklaring till beslutet att inte resa själv. Barn och unga i tätorten uppger oftare för farligt som förklaring till varför de inte reser själva till fritidsaktiviteter än barn och unga på landsbygden. På landsbygden är bristen på bra gång-, cykel- och bussförbindelser en betydande orsak till att barn och unga i de lägre åldersgrupperna (6-9år,10-14år) inte reser själva. I den äldsta gruppen (15-19år) fokuseras främst på bristen på bra bussförbindelser. I tätorten är bristande gång-, cykel- och bussförbindelser ett mindre problem när det gäller skolresor men mer begränsande när det gäller att ta sig på egen hand till fritidsaktiviteter. Framför allt är den äldsta gruppen (15-19år) som uppger att de inte reser själva till sin fritidsaktivitet pga. att det saknas bra bussförbindelser. Behov av skjuts kan begränsa val av fritidssyssla Omkring var fjärde barn/ungdom upplever att deras föräldrar någon gång sagt helt eller delvis nej till en fritidsaktivitet eftersom den kräver att de måste skjutsas. Detta är något vanligare förekommande på landsbygden där omkring var tredje barn/ungdom upplevt detta. 10

11 5 RAPPORTERADE FÄRDMEDELSVANOR MAJ 2015 VANLIGARE ATT ÅKA BUSS I DE ÄLDRE ÅLDERSGRUPPERNA BIL Bil är det färdsätt som barn och unga i Östersunds kommun åker oftast. Allra flitigast bilresenärer är 6-9 åringar på landsbygden av vilka fyra av fem åker bil minst 4 gånger i veckan. Minst bil åker åringar i tätorten av vilka 46% inte åker bil oftare än ett par gånger i månaden. Generella mönster Barn och unga i de yngre åldersgrupperna åker oftare bil än äldre. Barn och unga på landsbygden åker bil oftare än barn och unga i tätort. BUSS Ungdomar på landsbygden (15-19 år) är de flitigaste bussresenärerna, följda av sina jämnåriga i tätorten. Minst buss åker de yngsta barnen (6-9 år). Generella mönster Barn och unga i de äldre åldersgrupperna åker oftare buss än yngre. Barn och unga på landsbygden åker buss något oftare än barn och unga i tätort. 11

12 5. RAPPORTERADE FÄRDMEDELSVANOR MAJ 2015 GÅNG OCH CYKEL VANLIGARE I TÄTORT CYKEL Barn och unga i de yngre åldersgrupperna cyklar något oftare än äldre. Barn och unga i tätorten cyklar oftare än barn och unga på landsbygden. Andelen som aldrig cyklar är betydligt högre på landsbygden än i tätorten. GÅNG Barn och unga i de äldre åldersgrupperna går generellt sett oftare än yngre, framförallt i tätorten. Barn och unga i tätorten går oftare än barn och unga på landsbygden i alla ålderskategorier. Andelen som aldrig går är betydligt högre på landsbygden än i tätorten. MOPED Ungdomar över 15 år på landsbygden kör moped oftare än sina jämnåriga i tätorten. Andelen ungdomar som regelbundet kör moped är relativt låg. På landsbygden kör 13% moped någon gång i veckan mot 5% i tätorten. Enstaka barn/unga under 15 år uppger att de åkt moped någon enstaka gång. 12

13 RESULTAT DEL 2 RESEDAGBOKEN 13

14 6. RESEDAGBOK OCH MÄTDAGAR GOD SPRIDNING ÖVER VECKANS DAGAR BLAND SVARANDE Enkäten avslutades med att respondenterna fick fylla i en så kallad resedagbok. Varje respondent hade på förhand tilldelats en mätdag under vilken samtliga resor skulle registreras i resedagboken. Av dem som tilldelats en vardag hade 90% genomfört en förflyttning under dagen Av dem som tilldelats en helgdag hade 63% genomfört en förflyttning under dagen Totalt hade 83% genomfört en förflyttning under den dag de tilldelats, vilket kvalificerade dem att fylla i resedagboken Anledningen som uppgavs till att ingen resa gjorts var Vardag: ledighet (50%), sjukdom (30%), annat (20%) Helg: ledighet (82%), sjukdom (2%), annat (16%) Mätdagarna bland dem som gjort en förflyttning och därmed fyllt i resdagboken är relativt jämt fördelade över veckans dagar, dock med en något lägre andel under helgen. 14

15 7. RESOR OCH FÄRDMEDEL - ÖVERSIKT BIL VANLIGASTE FÄRDMEDLET Antal resor per dag Barn och unga i Östersunds kommun gör i genomsnitt tre resor per dag. Antalet resor per dag är något högre på vardagar än under helgen. Färdmedel Bil är det vanligaste färdmedlet följt av gång, cykel och buss. Andelen bilresor är högre under helgdagar än i veckan medan det omvända gäller för gång, cykel och buss. Skolskjuts och moped står för en marginell del av resorna medan tågresor saknas helt. Själv eller i sällskap? Drygt var tredje förflyttning sker på egen hand. Förflyttningar utan sällskap är vanligare på vardagar än under helgdagar då endast en av fem resor görs utan sällskap. Om sällskap varför? Den största delen (61%) av förflyttningarna med sällskap sker i sällskap p.g.a. att de resande ändå skulle åt samma håll. Var fjärde barn/ungdom som reser i sällskap uppger gör det för att de inte få resa själva (p.g.a. trafiken eller annat), för att resan är för lång eller för att de inte vill resa själva. 15

16 8. RESTID OCH -LÄNGD VARDAGSRESORNA SNABBA Sträckor och restider Fyra av fem förflyttningar är kortare än 8 km Nio av tio förflyttning är kortare än 30 min Vardagsförflyttningar är kortare både i tid och sträcka jämfört med helgförflyttningar Barn och unga i Östersund gör längre enskillda förflyttningar på helgdagar än i veckorna både i fråga om tid och sträcka. En uppskattning baserad på antalet svar i angivna intervall visar att: Barn och unga i Östersunds kommun reser i genomsnitt 16 km per person och vardag vilket i snitt tar 45 min Barn och unga i Östersunds kommun reser i genomsnitt 24 km per person och helgdag vilket i snitt tar 54 min En genomsnittlig vardagsförflyttning är 5 km lång och tar 15 min En genomsnittlig helgförflyttning är 9 km lång och tar 20 min. * Uppskattning baserad svar enligt på angivna intervall * Uppskattning baserad svar enligt på angivna intervall 16

17 9. FÄRDMEDEL OCH ÄRENDEN VARANNAN GÅR ELLER CYKLAR TILL SKOLAN Resornas ärenden Under vardagar är det vanligaste ärendet (utöver hemresa) att ta sig till skola/fritids. Under helgen dominerar (utöver hemresa) resor för att träffa kompisar, vilket utgör var fjärde förflyttning. Olika färdsätt för olika ärenden Bilen dominerar framförallt två typer av resor; resor till fritidsaktiviteter samt uträttande av ärenden. För dessa ärenden står bil för omkring hälften av alla resor (47% respektive 50%). När det gäller skolresor är sättet att färdas relativ jämt fördelade mellan gång (28%), cykel (23%), bil (22%) samt buss (20%). Skolskjuts står för 4% av skolresorna. 17

18 10. FÄRDMEDEL, ÄRENDE OCH ORT OLIKA FÄRDSÄTT DOMINERAR TÄTORT OCH LANDSBYGD Skillnader mellan landsbygd och tätort En djupare analys visar att det är skillnad på hur barn och unga reser beroende på om de bor i tätort eller på landsbygd. Önskas djup förståelse för hur barn och unga reser räcker det inte alltid att studera vilka färdmedel som generellt föredras på landsbygden respektive i tätort då val av färdmedel visar sig variera både med ärende och plats. När det gäller skolresor går och cyklar barn och unga i tätorten i högre utsträckning medan bil, skolskjuts och buss är vanligare på landsbygden. Barn och unga på landsbygden får också skjuts till fritidsaktiviteter oftare än i tätorten där det istället cyklas mer. Även när det gäller att träffa kompisar och uträtta ärenden skjutsas barn och unga på landsbygden i större utsträckning än i tätort. Buss är vanligare i tätorten än på landsbygden när barn och unga ska träffa kompisar eller uträtta ärenden. När barn och unga ska till skolan är buss tvärt om vanligare på landsbygden än i tätorten 18

19 11. FÄRDMEDEL, ÄRENDE OCH KÖN STÖRST SKILLAND I FÄRDMEDELSVAL FÖR RESOR TILL KOMPISAR Skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor Analysen visar att val av färdmedel skiljer sig markant åt beroende på könstillhörighet för vissa ärenden, medan skillnader tycks saknas helt för andra ärenden. När det gäller skolresor går flickor/kvinnor oftare till skolan än jämnåriga pojkar/män som istället cyklar i högre utsträckning. Flickor/kvinnor får också något oftare skjuts eller tar buss till skolan medan pojkar/män något oftare åker skolskjuts eller moped. Flickor/kvinnor går även oftare till fritidsaktiviteten medan pojkar/män istället cyklar i något högre utsträckning. Vad gäller skjuts med bil och bussåkande till fritidsaktiviteter är färdmedelsandelarna relativt lika oavsett kön. Störst skillnad mellan könen kan observeras vid resor för att träffa kompisar. Här är det betydligt vanligare att flickor/kvinnor får skjuts i bil eller går till fots medan deras jämnåriga pojkar/män istället cyklar, åker moped eller buss i större utstäckning. Färdmedelsvalen vid resor för att uträtta ärenden är relativt lika oberoende av könstillhörighet. 19