2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?
|
|
- Åsa Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?
2 RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholms stad har tagit ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafik. Stockholms stad har också inrättat ett Miljöavgiftskansli som håller i alla frågor kring försöket. Avsikten med försöket är att ta reda på om miljöavgifter kan förbättra trafiksituationen och miljön i Stockholmstrafiken. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Effekterna av försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Som ett led i detta genomför Miljöavgiftskansliet ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. Denna studie syftar till att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från ett antal kommuner i Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas. Mätningar av arbetsresor har gjorts före försöket med miljöavgifter och kommer att upprepas då försöket pågår. I denna rapport beskrivs hur resmönster och attityder ser ut före försöket med miljöavgifter. Studien har genomförts av Transek AB på uppdrag av Stockholms stads Miljöavgiftskansli. Kia Hultin har varit projektledare och tillsammans med Lotta Schmidt och Camilla Olsson ansvarat för genomförandet. Joanna Dickinson har varit Miljöavgiftskansliets kontaktperson. Solna i maj 2005 Marika Jenstav vd Transek AB 2005:5 Transek AB
3 RVU Mälardalen arbetspendling med bil INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND METODBESKRIVNING REKRYTERING AV SVARSGRUPP Urvalskriterier Svarsfrekvens Representativitet BESKRIVNING AV SVARSGRUPP Individerna Hushållens sammansättning Tillgång till olika färdmedel RESANDET Fördelning över starttidpunkt Färdmedelsfördelning Ärenden i samband med arbetsresa Vägval över Saltsjön/Mälaren ATTITYDER...26 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR :5 Transek AB
4 RVU Mälardalen arbetspendling med bil SAMMANFATTNING Individerna som deltagit i denna studie bor utanför Stockholms länsgräns och arbetspendlar med bil in till avgiftsområdet och dess närhet. De har goda möjligheter att i stor utsträckning kunna styra över hur dags och hur ofta de reser till arbetet. Därigenom skulle de kunna välja att resa under tidsperioder med lägre avgift, eller att arbeta hemifrån i större utsträckning. De flesta har också höga hushållsinkomster, vilket kan tala för att de har ekonomiska förutsättningar att betala avgift. Bakgrund Det försök med miljöavgifter för biltrafik som har beslutats av Stockholms stad börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Det inför försöket inrättade Miljöavgiftskansliet genomför ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer än de som bor utanför länsgränsen. Det är ändå viktigt att även försöka ta reda på effekterna för dem som bor utanför länsgränsen. Uppdraget Syftet med studien är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen kan komma att påverkas av försöket med miljöavgifter. Uppdraget består i att genomföra en resvaneundersökning riktad till de som arbetspendlar med bil över länsgränsen in till avgiftsområdet och dess närhet, där de största trafikförändringarna kan förväntas ske. Undersökningen genomförs dels före avgiftsförsöket, dels då försöket pågår. Denna rapport beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. Studien gör dock inte anspråk på att vara statistiskt representativ. 2005:5 Transek AB 1
5 RVU Mälardalen arbetspendling med bil Huvudsakliga resultat Svarsgruppen består av kvinnor och män med en medelålder av 48 år hör hemma i hushåll med höga inkomster har stort inflytande över sina arbetstider är till övervägande del inte bundna av hämta eller lämna barn i förskola/skola 2005:5 Transek AB 2
6 1 BAKGRUND Hur man ska komma till rätta med trafiksituationen i Stockholm har länge varit och är fortfarande en ständigt återkommande fråga. Det har genom åren lagts fram ett antal olika förslag som syftar till att lösa trängsel- och miljöproblem. Kommunfullmäktige i Stockholms stad tog i juni 2003 ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafiken i Stockholm. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Försöket med trängselavgifter kommer att påverka resmönstren. I vilken omfattning resenärerna påverkas, hur detta tar sig uttryck och vad effekterna blir är olika från individ till individ. Var man bor, avstånd till arbetet, tillgången till olika färdmedel, hushållets sammansättning och inkomst är några av de faktorer som spelar in. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer av miljöavgifter än de som bor längre bort. Men det är ändå viktigt att också försöka ta reda på hur de som bor utanför länsgränsen påverkas. Kommer deras arbetsresor att påverkas, och i vilket avseende kommer det att märkas? Kan miljöavgifter komma att inverka på Mälardalen som en integrerad bostads- och arbetsmarknad? I detta perspektiv är försöket med miljöavgifter inte bara en fråga för Stockholmare utan även något som rör hela Mälardalen. Denna studie gör dock inte anspråk på att besvara alla dessa stora frågor. Syftet är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen in till avgiftsområdet kan komma att påverkas under försöket. Rapporten beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. 2005:5 Transek AB 3
7 2 METODBESKRIVNING Eftersom effekterna av försöket med miljöavgifter ska studeras vid två tillfällen, dels före försöket och under tiden försöket pågår, så genomförs undersökningen som en panel. Det innebär att samma personer som svarar på frågor om sig själv och sina resvanor vid första undersökningsomgången även besvarar frågorna i omgång nummer två. Panelintervjuer gör det enklare att dra slutsatser om hur olika grupper av individer påverkas eftersom urvalet är detsamma. Intervjupersonerna får ett frågeformulär med post och returnerar det ifyllda formuläret i ett frankerat svarskuvert. Formuläret består dels av en resdagbok där intervjupersonen fyller i sina arbetsresor under en 7-dagars vecka (måndag-söndag) samt besvarar ett antal frågor om sig själv (kön, ålder, inkomst etc). Resultaten från undersökningarna samlas in postalt. Svarsgruppen rekryterades via utskick till personer i SCB s register RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Den första undersökningen ägde rum i slutet av november 2004 (efter öppnandet av Södra Länken). Undersökning nummer två kommer att ske under våren 2006 då försöket med miljöavgifter pågår. 2005:5 Transek AB 4
8 3 REKRYTERING AV SVARSGRUPP De som arbetspendlar med bil från övriga Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas sannolikt mer än de som reser med kollektiva färdmedel. Undersökningen riktar sig därför till personer i just detta segment. Problemet är dock att de är relativt få till antalet och att det inte finns någon självklar adresskälla att hämta dem från. Ett sätt att fånga dessa personer skulle vara att nummerskriva fordon som passerar länsgränsen. Därefter skulle fordonsägaren ringas upp för att ta reda på var denne bor respektive arbetar samt om han/hon är villig att delat i studien. Nummerskrivning är en kostsam metod för rekrytering. I detta fall skulle det dessutom bli extra kostsamt eftersom många av de som passerar länsgränsen inte skulle uppfylla kravet om mål inom avgiftsområdet eller dess närhet. Ett annat sätt skulle kunna vara att annonsera i den lokala dagspressen. Det skulle å andra sidan kunna medföra ett snedvridet urval av med många särskilt intresserade. Bästa framkomliga väg att rekrytera personer till denna undersökning var att använda sig av SCB s så kallade RAMS-register (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik). RAMS innehåller bland annat uppgifter om var befolkningen bor och arbetar. Dessvärre innehåller registret ingen information om färdmedel. 3.1 Urvalskriterier Från SCB köptes ett utskick till 2000 personer i Uppsala, Södermanland och Västmanlands län som uppfyllde följande kriterier: Bosatta i någon av kommunerna: Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta Västerås, Heby, Sala, Hallstahammar, Surahammar Arbetar i Stockholms kommun undantaget Kista. Det totala antalet individer i RAMS som uppfyller kraven om boendekommun och arbetsplats inom Stockholms kommun (inklusive Kista) är strax under Vilket färdmedel dessa huvudsakligen använder för sina arbetsresor framgår inte av RAMS. Enligt RES :5 Transek AB 5
9 är det dock ca 4000 individer som under ett årsmedeldygn reser med bil från dessa kommuner till sitt arbete inom avgiftsområdet. 3.2 Svarsfrekvens De 2000 som uppfyllde urvalskriterierna tillfrågades av SCB om de reste med bil till sin arbetsplats och om de då var villiga att delta i undersökningen. Av de 2000 var det 150 som anmälde sig. De anmälda fick sedan resdagbok och bakgrundsfrågor med posten tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Det kom in 127 svar, varav 119 var användbara. 3.3 Representativitet I syfte att bestämma hur väl dessa individerna beskriver den sökta målgruppen görs jämförelser av olika faktorer såsom inkomst, ålder och kön. Eftersom det inte finns någon information om färdmedel i RAMS så får denna information sökas på annat håll. RES (rikstäckande resvaneunderökning för åren ) innehåller bland annat information om huvudsakligt färdmedel för olika resärenden. Eftersom RES inte är en totalundersökning utan endast avser ett urval är det dock viktigt att notera att RES inte exakt återspeglar verkliga förhållanden. För Uppsala län ger RES att fördelningen på huvudsakligt färdmedel för arbetsresor till avgiftsområdet är ca 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel. Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära individer i RAMS som uppfyller villkoren om boendekommun och arbetsplast i Stockholms kommun (inklusive Kista), så skulle det innebära att ca 4400 tar bilen till arbetet. Detta står i paritet med de 4000 arbetsresor som återfinns i RES för motsvarande urval. Mot bakgrund av dessa siffror motsvarar de 119 intervjuerna ca 3% av den totala populationen, vilket får betraktas som normalt för denna typ av undersökning. Bland de mer iögonfallande resultaten från undersökningen är att medelåldern såväl som hushållsinkomsten är hög. Hur väl stämmer detta med hela urvalspopulationen på 2000 individer i RAMS? I Figur 1 nedan redovisas andelen personer som har mer än SEK per år i inkomst. I samtliga åldersintervall är det större andel som är höginkomsttagare (högre 2005:5 Transek AB 6
10 inkomst än SEK) för de som svarade än för de som ej deltog. I diagrammet kan man även utläsa att mer än hälften av både respondenter och de som ej deltog har mer än SEK i årsinkomst. Enda undantaget från detta är personer födda efter Figur 1 Andel med årsinkomst över SEK per åldersintervall (födelseår) för hela populationen på 2000 individer 80% 70% 60% 50% 40% % >300' ej respondenter % >300' respondenter 30% 20% 10% 0% Enligt RES är bilen vanligare som färdmedel i takt med ökade inkomster. Detta återspeglas också i undersökningen då ett av kraven för att få delta var att arbetsresorna skedde med bil, vilket alltså påverkar inkomstfördelningen. Slutsatsen av detta resonemang är att skillnaderna mellan respondenter och icke respondenter går att förklara. 2005:5 Transek AB 7
11 Medelåldern bland de individer som deltog i studien var högre än medelåldern för populationen som helhet. Detta kan till viss del också förklaras med att en förutsättning för att få delta i studien var att arbetsresorna skulle ske med bil. Att använda bilen för arbetsresorna är som tidigare nämnts kopplat till inkomst. Höga inkomster är i sin tur kopplat till ålder, vilket återspeglas i åldersfördelningen bland respondenter jämfört med icke respondenter. Figur 2 Åldersfördelning för hela populationen (intervall per födelseår) 25% 20% 15% 10% Ej respondent Respondent 5% 0% :5 Transek AB 8
12 Könsfördelningen ser ganska lika ut oavsett om individerna deltagit i studien eller inte. Andelen män är högre än andelen kvinnor i båda grupperna. Detta kan förklaras av att höga inkomster är vanligare bland män än bland kvinnor. Ett välbetalt arbete kan i sin tur vara värt långa arbetsresor. Att det ändå är fler kvinnor bland män bland respondenterna förklaras av att kvinnor rent generellt är mer benägna att delta i undersökningar. Figur 3 Könsfördelning för hela populationen 70% 60% 50% 40% 30% Ej respondenter Respondenter 20% 10% 0% Man Kvinna Resultaten från de jämförelser som gjorts ger vid handen att svarsgruppen väl representerar den sökta populationen. 2005:5 Transek AB 9
13 4 BESKRIVNING AV SVARSGRUPP Det förefaller inte orimligt att personer som arbetspendlar med bil så pass långt (upp mot mil) till arbetet i Stockholm har ett välbetalt arbete som gör det resan värt. Resultatet av undersökning pekar på att det är ett riktigt antagande för denna grupp. De flesta är också 40 år eller äldre och har troligen nått en bit i karriären och har stort personligt inflytande över bl.a. sina arbetstider. 4.1 Individerna Svarsgruppen bestod till största delen av män. Männen utgjorde ca 60% och kvinnorna 40%. Övervägande del (ca 75%) av svarsgruppen var 40 år eller äldre, vilket kan tala för att de nått en bit i karriären. Figur 4 Åldersfördelning per kön 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% Kvinna Man 15% 10% 5% 0% :5 Transek AB 10
14 På frågan om årlig hushållsinkomst anger mer än hälften bruttoinkomster över kronor. 45% hörde hemma i hushåll med mer än kronor i hushållsinkomst. Även om det här inte finns information om hur mycket av hushållets inkomst eventuella övriga hushållsmedlemmar bidrar med, tyder detta ändå på att individerna i svarsgruppen är höginkomsttagare. Figur 5 Hushållsinkomst per år brutto 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 200 tkr tkr tkr tkr tkr > 600 tkr 2005:5 Transek AB 11
15 Drygt hälften (52%) hade möjlighet att arbeta på distans från hemmet. Figur 6 Möjlighet till distansarbete 48% Ja 52% Nej Så många som 70% (fig. 7) hade själv möjlighet att bestämma hur dags de måste vara på arbetet. 35% angav att starttidpunkt för deras resa till arbetet kunde variera + 40 minuter eller mer. Därigenom har många förmodligen också möjlighet att undvika att passera avgiftssnittet under perioder med högre avgifter. 2005:5 Transek AB 12
16 Figur 7 Möjlighet att själv bestämma då arbetsdagen startar 30% Ja Nej 70% 4.2 Hushållens sammansättning Eftersom medelåldern i svarsgruppen är relativt hög så verkar det ganska rimligt att så stor andel som 55% inte hade barn under 18 år i hushållet (fig. 8). I hushåll med barn var 65% av barnen 7 år eller äldre. 76% av hushållen bestod av minst två vuxna, dvs individer över 18 år (fig. 9). Figur 8 Andel hushåll utan barn, med 1 barn, med 2 barn respektive 3 eller fler barn (med barn avses här individ under 18 år) 11% 18% 55% Inga barn 1 barn 2 barn 3 eller fler 16% 2005:5 Transek AB 13
17 Figur 9 Andel hushåll med 1 vuxen, 2 vuxna respektive 3 eller fler vuxna (med vuxen avses individ över 18 år) 13% 24% 1 vuxen 2 vuxna 3 eller fler 63% 4.3 Tillgång till olika färdmedel Ett villkor för att delta i undersökningen var att de skulle använda bilen för sina arbetsresor. Detta betyder inte att de saknar tillgång till kollektiva färdmedel, men villkoret gör att individerna i urvalet använder kollektiva färdmedel mer sällan än befolkningen som helhet (detta baseras på jämförelser med andra resvaneundersökningar). Ungefär 50% svarade att de hade möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet. Detta kan tolkas olika beroende på vad man lägger i ordet möjlighet. Det kan vara möjligt så till vida att det finns en tågstation inom rimligt avstånd men att tex. tågtiderna inte passar. Det kan också vara både praktiskt och tidsmässigt möjligt, men att man ändå väljer bilen. Drygt var fjärde svarade att de inte kände till hur lång restiden var med kollektiva färdmedel mellan hem och arbete. Medelrestiden med kollektiva färdmedel bland de övriga var nästan 2 timmar (1.51). Även om få av arbetsresorna idag sker med kollektiva färdmedel så verkar det ändå finnas möjlighet för några att välja kollektiva färdmedel framför bil. 2005:5 Transek AB 14
18 Figur 10 Hur ofta sker arbetsresan med kollektiva färdmedel? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Högst 1 gång/månad Högst 1 gång/vecka Någon/några gånger/år Ej Svar Nästan hälften (49%) hade en privatägd bil i hushållet och nära 40% hade två privatägda bilar. Figur 11 Antal privatägda bilar i hushållet 5% 7% 39% 49% Ingen 1 st 2 st Fler än 2 st 2005:5 Transek AB 15
19 Ofta förknippas förmånsbilar med höga inkomster. I svarsgruppen hade drygt 30% tillgång till förmånsbil. Om detta uppfattas som lågt, skulle det kunna förklaras av att det är privatekonomiskt mer gynnsamt att göra avdrag i deklarationen för arbetsresor med privatägd bil än att ha förmånsbil och inte ha möjlighet till avdrag. 83% svarade att de planerade göra avdrag för arbetsresor i sin självdeklaration. Figur 12 Antal förmåns- eller tjänstebilar i hushållet 3% 29% Ingen 1 st 2 st 68% 2005:5 Transek AB 16
20 I undersökningen svarade 76% att de hade tillgång till parkeringsplats vid arbetet. Figur 13 Tillgång till P-plats vid arbetet 24% Ja Nej 76% 2005:5 Transek AB 17
21 5 RESANDET Enligt urvalskriterierna skulle individerna i svarsgruppen vara bosatta på maximalt ca mils avstånd från Stockholm och ha sin arbetsplats inom avgiftsområdet och dess närhet. Trots att det rör sig om ganska långa avstånd så är resfrekvensen ganska nära riksgenomsnittet som ligger på ca 0,75 arbetsresor per vardag. Resfrekvensen för arbetsresor per vardag var 0,82 resor och per veckodag 0,61. Fördelningen över vardagar var förhållandevis jämn. Figur 14 Resfrekvens per individ och veckodag - arbetsresor 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag De flesta (74%) i svarsgruppen reste alltid till samma adress för att arbeta, och den genomsnittliga reslängden i tid mellan hem och arbete var 1 timme och 10 minuter (fig. 15). Ca 13% hade en restid på 1 ½ timme eller mer. 2005:5 Transek AB 18
22 Figur 15 Restid med bil hemmet till arbetet 13% 43% -60 min min >90 min 44% Drygt 50% av arbetsresorna från de utvalda kommunerna i angränsande län hade mål inom avgiftsområdet. Figur 16 Andel arbetsresor med mål inom avgiftsområdet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppsala Södermanland Västmanland 2005:5 Transek AB 19
23 5.1 Fördelning över starttidpunkt Fördelningen på starttidpunkt för resor till arbetet ligger något tidigare än det gör närmare Stockholm. Ca 80% startade sin resa till arbetet innan klockan på morgonen. Nästan hälften (49%) startade redan innan klockan På frågan om hur mycket stattidpunkten för deras resa till arbetet kunde variera, angav 35% en variation på + 40 minuter. Då flertalet (70%) har sagt sig ha möjlighet att själva bestämma hur dags de måste vara på arbetet, kan det tänkas bli förskjutningar i starttid under försöket med miljöavgifter. Figur 17 Fördelning av starttidpunkt för resa TILL arbetet 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 05:00 05:00-05:59 06:00-06:59 07:00-07:59 08:00-08:59 Efter 09: :5 Transek AB 20
24 Fördelningen på starttidpunkt för resa från arbetet är spridd över flera timmar än starttidpunkt till arbetet. Ca 47 % startar sin resa från arbetet mot hemmet mellan klockan och Drygt hälften startar sin hemresa efter klockan då det är lägre avgift eller avgiftsfritt. Även här kan det komma att bli förändringar då miljöavgiftsförsöket pågår. Figur 18 Fördelning av starttidpunkt för resa FRÅN arbetet 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 15:00 15:00-15:59 16:00-16:59 17:00-17:59 18:00-18:59 19:00-19:59 Efter 20: :5 Transek AB 21
25 5.2 Färdmedelsfördelning Ett av villkoren för att få delta i undersökning var att individen huvudsakligen använde bilen för sina arbetsresor. Det är därför naturligt att arbetsresor med endast bil uppgår till en så stor andel som 64%. Bil ingår också i arbetsresor i olika kombinationer med kollektiva färdmedel (16%). Figur 19 Färdmedelsfördelning för resa till arbetet 24% Bil som förare 4% 6% 60% Bil som förare + pendeltåg, T- bana Bil som förare + fjärrtåg, pendeltåg Bil som passagerare Andra färdsättskombinationer 6% 5.3 Ärenden i samband med arbetsresa Som väntat uträttades färre ärenden på väg till arbetet än i samband med hemresan. Typ av ärende är också olika beroende resans riktning. I samband med resan till arbetet var det 19% som uträttade ett ärende (fig. 20). Det vanligaste ärendet (fig. 21) var då att hämta eller lämna annan person (58%). 2005:5 Transek AB 22
26 Figur 20 Uträttade ärende på väg TILL arbetet 6% 19% Ja Nej Ej svar 75% Figur 21 Typ av ärende på väg TILL arbetet 33% 58% Hämta/Lämna Handla Annat 9% 2005:5 Transek AB 23
27 I samband med resa från arbetet var det fler (35%) som uträttade ett ärende (fig. 22). Det vanligaste ärendet (46%) var att handla, och 25% hämtade eller lämnade annan person (fig.23). Figur 22 Uträttade ärende på väg FRÅN arbetet 4% 35% Ja Nej Ej svar 61% Figur 23 Typ av ärende på väg FRÅN arbetet 29% 25% Hämta/Lämna Handla Annat 46% 2005:5 Transek AB 24
28 5.4 Vägval över Saltsjön/Mälaren Av de tillfrågade var det 29% som passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren under resan på väg till arbetet. Den bro som de flesta passerade var Essingeleden. Ett fåtal passerade mer än en av bro. Figur 24 Passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren 6% 29% Ja Nej Ej Svar 65% Figur 25 Vilken bro passerades 27% 2% Essingeleden Västerbron Annan innerstadsbro 71% 2005:5 Transek AB 25
29 6 ATTITYDER För att ta reda på vad individerna tyckte om försöket med miljöavgifter fick de avslutningsvis rangordna ett antal förändringar i trafiksystemet relaterade till försöket. Dels fick de ange vilken förändring de ansåg vara bäst för dem personligen och dels vad de ansåg vara bäst för trafiksituationen i Stockholm i allmänhet. Ett medelbetyg räknades fram utifrån vad de olika personerna svarat. Man ska dock inte glömma att kunskapen om miljöavgiftsförsöket och dess förväntade effekter skiljer sig åt från individ till individ. Minskad restid till arbetet med 15 minuter ansågs ha störst personligt värde. Då ska man också komma ihåg att svarsgruppen bestod av sådana som huvudsakligen tar bilen till arbetet. Efter minskad restid kom fördubblad turtäthet med buss/tåg och halverat avstånd till busshållplats/station. Allra sämst ur ett personligt perspektiv ansåg de ett införande av miljöavgifter vara. Detta är intressant med tanke på att miljöavgifterna enligt prognoser 1 minskar trafiken på infarterna vilket även borde gynna denna grupp. Med en genomsnittlig restid på 70 minuter, och många med en restid på 90 minuter eller mer, skulle försöket med miljöavgifter kunna reducera deras restid med 15 minuter vilket de värderar allra högst. Då det gäller den allmänna trafiksituationen i Stockholm värderades fördubblad turtäthet med buss/tåg högst. Därefter kom halverat avstånd till busshållplats/station följt av minskad bilrestid med 15 minuter. Försöket med miljöavgifter ansåg de vara allra sämst också för Stockholmstrafiken i allmänhet. Kanske kan man ana att de i egenskap av bilister helt enkelt är fientligt inställda till miljöavgifter åtminstone innan försöket. Tabell 1 Vilken förändring i trafiksystemet anser du vara bäst för dig personligen trafiken i Stockholm i allmänhet 1. Minskad restid till arbetet med 1. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 15 minuter med bil 2. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 2. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 1 Miljöavgifter i Stockholm, februari Transek AB 2005:5 Transek AB 26
30 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR + Resedagbok Måndagen den 15 november Om du inte gjort någon resa till eller från arbetet denna dag var god ange skäl: Arbetade hemma Ej arbetsdag/ledig Annat Första resan till/från arbetet Andra resan till/från arbetet Detta var en resa Detta var en resa Till arbetet Från arbetet Till arbetet Från arbetet Starttid, klockan (exempel: 08:20) : Starttid, klockan (exempel: 08:20) : I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken 2005:5 Transek AB 27
31 Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK + Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Ja Essingeleden Ja Essingeleden Västerbron Västerbron Annan innerstadsbro Annan innerstadsbro Nej Nej Hade du något ärende på vägen? Hade du något ärende på vägen? Ja Nej Ja Nej Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Ja Fortsätt i nästa spalt Ja Notera dessa resor på ett löst blad Nej Fortsätt med nästa dag Nej Fortsätt med nästa dag 2005:5 Transek AB 28
32 Bakgrundsfrågor 1. Hur ofta reser du till din arbetsplats i Stockholms län? Mer sällan än 1 gång per vecka 1-2 gånger per vecka 3-4 gånger per vecka Mer än 4 dagar i veckan 2. Reser du alltid till samma adress för att arbeta? Ja Nej 3. Hur många förmånsbilar/tjänstebilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 4. Hur många privatägda bilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 5. Har du möjlighet att arbeta på distans från hemmet? Ja Nej 6. Har du tillgång till P-plats vid arbetet? Ja Nej 7. Om du har tillgång till P-plats vid arbetet vad kostar den dig per månad eller dag? Per månad kronor eller Per dag kronor 8. Ungefär hur lång är restiden med bil från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? timmar och minuter 9. Räknar du med att göra bilavdrag för dina resor till och från jobbet i kommande deklaration? Ja Nej 10. Har du möjlighet att själv bestämma hur dags du måste vara på arbetsplatsen? Ja Nej 2005:5 Transek AB 29
33 11.a Vilket postnummer respektive postadress är det till din bostad? Postnr: Postadress: 11.b Hur länge har du bott på den adressen? år månader 12.a Vilken är postnummer respektive postadress är det till din (huvudsakliga) arbetsplats? Postnr: Postadress: 12.b Hur länge har du arbetat på den adressen? år månader 13. Hur mycket kan starttiden för din resa TILL arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid ( minuter) Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 2005:5 Transek AB 30
34 14. Hur mycket kan starttiden för din resa FRÅN arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid ( minuter) Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 15. Har du möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet? Ja Nej, därför att: Vet ej 16. Hur ofta reser du med kollektiva färdmedel till arbetet? Högst 1 gång/vecka Högst 1 gång/månad Någon/några gånger/år Aldrig 17. Ungefär hur lång är restiden med kollektiva färdmedel från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? Om du inte vet, kryssa i rutan vet ej timmar och minuter Vet ej 18. Kön? Man Kvinna 19. Ålder? år 20. Hur många individer (inkl. dig själv) består hushållet av? Antal vuxna (över 18 år) Antal barn (under 18 år) Varav under 6 år Varav 7-12 år Varav år 2005:5 Transek AB 31
35 21. Hushållets ungefärliga årsinkomst före skatt? (Summa lön, pension, studiemedel, ersättning från försäkringskassa, andra bidrag etc.) < kr kr kr kr kr > kr Rangordna nedanstående förändringar efter vad du anser skulle vara bäst för dig personligen respektive för den allmänna trafiksituationen i Stockholm. Rangordnad från 1 till 4. 1 = bästa förändringen 2 = näst bästa förändringen 3 = tredje bästa förändringen 4 = den sämsta förändringen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad som är bäst för dig personligen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad du anser är bäst för trafiksituationen i Stockholm Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil Fördubblad turtäthet med tåg och buss Halverat avstånd till buss- eller tågstation Införande av föreslagna miljöavgifter (rängselskatter) 2005:5 Transek AB 32
36 Karta över målområden 2005:5 Transek AB 33
2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?
2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär
Läs merRAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19
RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar
Läs merSå reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09
Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:
Läs merResvane- undersökning 2013
Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merRAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket
RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms
Läs merResvane- undersökning 2011
Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs mersydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning
Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merPendlarprojektet i Söderköpings kommun
Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merResor till och från två större arbetsplatser
RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merBackcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder
Backcasting 2. Kartläggning 3. Åtgärder 1. Målformulering Utsläppsnivåer Reskostnader Resvanor Attityder/preferenser Rese/Miljö-policies Arbetsförutsättningar Tillgång till färdmedel Bostadsort/resväg
Läs merRestider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.
Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll
Läs merVar med och beskriv läget i länet
SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på
Läs merBILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.
2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merRiksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002
Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Projekt nr 13345 Göteborg 2003-01-10 Kundansvarig: Jonas Persson Information om Gäldenärsenkäten Riksskatteverket genomförde under vintern 2001-2002
Läs merKunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms
Läs merVi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!
RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt
Läs merÅrsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik
Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING
Läs merEffektmätning av gratistidningen
Effektmätning av gratistidningen Nr 5, juni 01 Kampanjnummer: 0163 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: juni, v. 3, 01 Mätperiod: slutet v slutet v. 6, 01 Mediaeffekter observation och handling:
Läs merResvaneundersökning 1&2
Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merFärdtjänst särskild kollektivtrafik
Färdtjänst särskild kollektivtrafik Tips! Spara foldern den är ditt lilla uppslagsverk. Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är en form av kollektivtrafik, det vill säga särskild kollektivtrafik och regleras
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merTaxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell
Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs merAllt farligare att jobba på vägen
Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning
Läs merKART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.
KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merUNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion
UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merVarför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?
Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil
Läs merFÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN
FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN augusti 2013 SOCIALFÖRVALTNINGEN Information om färdtjänst i Klippans kommun Du ska vara bosatt och folkbokförd i Klippans kommun, ha ett funktionshinder som inte endast
Läs merNattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget
Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget En försummad marknad i ett bra läge 2015-12-10 Version 8-2015-12-10 1 Lars B Johansson Sundsvall är mera tåg än flyg Mycket mer än Östersund Passagerare flyget
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merAlmedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening
Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak
Läs merFÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST
Gäller FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Nya regler från och med 1 november 2003 Vem har rätt till färdtjänst? Du kan ha rätt till färdtjänst om du på grund av funktionshinder, som inte är tillfälligt (minst
Läs merI vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning
I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning Antal intervjuer 1000 507 493 391 289 320 69 494 434 Uppsala 28% 28% 27% 40% 19% 20% 22% 25% 31% Tierp 2% 2% 3% 1% 2% 4% - 3% 2% Älvkarleby 1% 1% 1% 1% 1% 1%
Läs merÅrsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik
Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...
Läs merLika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009
Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merTrygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport
Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merTrafiken i Stockholms län 2007
Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merTestresenärer på Öresundståget
Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra
Läs merFärdtjänst. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00
Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 47 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merRapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012
-research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas
Läs merVad tycker du om din hemtjänst?
UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning
Läs merResanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merTillsyn vattenmätare 2013
2013-xx2013-08-xxxx Tillsyn vattenmätare 2013 Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3.
Läs mer2016-04-28 PRESSMEDDELANDE
2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merKundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB
Östgötagården Kundundersökning 2010 Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5
Läs merRegelverk för färdtjänst
Regelverk för färdtjänst Antagen av KF 2013-04-24. KF 39, Ks 51 Regelverk för färdtjänst i Robertsfors kommun Färdtjänst Kommunal färdtjänst regleras i Lag om färdtjänst 1997:736 är numera kollektivtrafik
Läs merRAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016
RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merVad drar man in på vid finansiell kris
Vad drar man in på vid finansiell kris Sverige okt. 2008 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merREGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN
REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 28 augusti 2007, 276 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Definitioner Allmän kollektivtrafik Linjelagd
Läs merResvaneundersökning. Kungens kurva 2012
Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering
Läs merFigur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.
Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merResvanor i Eskilstuna
Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Läs merRIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN
1 FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer färdtjänsten 8 G Gäller från 2007-01-01 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN 2 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst
Läs meratt ingå avtal med Uppsala läns landsting om färdtjänstresor med kollektivtrafiken samt
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-03 26 Subventionerade färdtjänstresor med kollektivtrafik SN-2016/56 Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att ingå avtal med Uppsala
Läs merTrafiköar för en bättre trafiksäkerhet.
Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet. För att öka trafiksäkerheten på bostadsgator är vår erfarenhet att trafiköar i betong åstadkommer en fartdämpning som är till gynnar trafiksäkerheten inom våra bostadsområden.
Läs merEnkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun
Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 Tillväxt, miljö och regionplanering Fakta om undersökningen Mottagare: Ett slumpmässigt urval om 3 000 personer 18 år eller äldre och bosatta i
Läs merSUMO: MM- testresenär buss 2010-2011. Av: Emma Ödling
SUMO: MM- testresenär buss 2010- Av: Emma Ödling Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet. Det övergripande
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merSammanställning av utvärderingar i Västra Götaland
Sammanställning av utvärderingar i Västra Götaland 18 kommuner i Västra Götaland deltog, med eller utan kontrakt, i I stan utan min bil! 2001. Här följer en sammanfattning av resultat från de utvärderingar
Läs merRegler servicetrafik/färdtjänst
Regler servicetrafik/färdtjänst Giltig från och med 1 januari 2012 Region Värmland 1 En kollektivtrafik för alla I den här broschyren kan du läsa om hur du ansöker om färdtjänst och de regler som gäller
Läs merRätt till försörjningsstöd
YDRE KOMMUN Rätt till försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd Rätt till försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj
Läs merHAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009
1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Läs merLokalbussen i Lycksele
Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merSkatteverkets meddelanden
Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2010 års taxering * SKV M I detta meddelande finns
Läs merRES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga
RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik
Läs merRiktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun
Riktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2013-04-29, 34 OXL200 v 1.0 2006-11-13 2 Innehållsförteckning Vad är färdtjänst...
Läs merRIKTLINJER KOMMUNAL FÄRDTJÄNST
RIKTLINJER KOMMUNAL FÄRDTJÄNST Tillämpningsanvisningar 2007-01-01 Åsele socialnämnd = Har angetts vid de rubriker som ändras p g a regelharmoniseringen. RIKTLINJER FÖR FÄRDTJÄNST INOM ÅSELE KOMMUN. Följande
Läs merFöretagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merBeteende, miljömärkning, pris och ansvar
Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs mer