TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Transkript

1 TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg Anders Peterson, ITN 2 november 2011

2 Översikt Resvaneundersökning (RVU) Vad kan man få fram med en RVU? Vad frågar man efter i en RVU? Några resultat från RES Yield Management Hög beläggningsgrad ger god ekonomi. Efterfrågevariationer för tågresor längs linjen/över dygnet. Yield Management i ett historiskt perspektiv Dagens prissättningssystem. 2

3 Resvaneundersökning (RVU): Hur ser resvanorna ut i Sverige? Vem reser? Vart går resan? Vad är syftet med resan? När görs resan? Med vilket färdmedel görs resan? Planeringsunderlag på olika nivåer (kommunal, regional, nationell). Genomförs typiskt med 5 10 års mellanrum 3

4 RES : Slutsatser 1 (2) Under en genomsnittlig dag gjorde 83 % av Sveriges befolkning förflyttningar utanför det egna hemmet. Befolkningen gjorde 13,4 miljoner (huvud)resor under en genomsnittlig dag, vilket motsvarar knappt 5 miljarder resor under ett år. Den sammanlagda resta sträckan var 363 miljoner km under en genomsnittlig dag. Det vanligaste färdmedlet var bil som användes för 64 % av alla resta kilometrar. Bensin var det vanligaste drivmedlet för bilar. Det var 8 gånger så vanligt som diesel. Alternativa drivmedel användes i mycket liten omfattning. Totalt reste befolkningen 4 gånger så långt med bil som med kollektiva färdmedel. Under en genomsnittlig dag reste 53 % med bil, 14 % med kollektiva färdmedel och 5 % både kollektivt och med bil. Många resor startade mellan klockan sju och åtta på morgonen och var då huvudsakligen resor till arbetet. En genomsnittlig person reste under en dag 40 km, vilket tog 70 minuter. Den genomsnittliga arbetsresan var 16 km. 4

5 RES : Slutsatser 2 (2) Långväga resor, över 10 mil enkel resa, gjordes oftast för att hälsa på släkt och vänner. En fjärdedel av alla långväga resor inom Sverige gjordes i det ärendet. Mellan hösten 2005 och hösten 2006 gjordes 13,5 miljoner resor utomlands. Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien var de vanligaste resmålen utomlands. Det vanligaste färdsättet till utlandet var flyg. 60 % av befolkningen hade varit utomlands mellan hösten 2005 och hösten Det fanns 4,3 miljoner bilar i trafik och tre fjärdedelar av hushållen hade bil. Under en genomsnittlig månad hade 9 % av de som förvärvsarbetade deltagit i en telefonkonferens och 2 % i en videokonferens. 11 % av de förvärvsarbetande distansarbetade och 13 % av de förvärvsarbetande arbetade under resa. 78 % av befolkningen hade Internet i hemmet, varav 74 % hade fast uppkoppling. 5

6 Hur många resor gjorde du i måndags? 6

7 Vad räknas som en (1) resa? Vad är en resa? Till skillnad från ingen resa. Till skillnad från flera resor. Kan en resa börja och sluta varsomhelst? Hemmet? Jobbet? Hos en kompis? Affären? Frisören? Järnvägsstationen? Flygplatsen? Badplatsen? Hur många målpunkter (ärenden) kan en resa ha? Söndagspromenaden (ingen). Shoppingturen (många stopp). 7

8 Definitionen av en resa i RES Huvudresa: Till/Från (fritids-)bostad/arbetsplats/skola/övernattningsplats Delresa (förflyttning): Del av huvudresa som avgränsas av ärende. Alla förflyttningar utanför arbetsplatsen/egna tomten. Reseelement: Del av delresa som avgränsas av färdmedelsbyte. 8

9 För varje huvudresa noteras Start-/Målpunkt (huvudresepunkt) Huvudsakligt ärende Typ av resa Privatresa Tjänsteresa Resa för studier Huvudsakligt färdmedel Färdmedel som användes större delen av resan 9

10 För varje delresa noteras Ärende Privat/Tjänst/Studie Huvudsakligt färdsätt Start-/slutpunkt (adress) Start-/sluttid Resesällskap (antal personer) Antal barn (under 6 år), inkl ålder på det yngsta Gränsort (vid utlandsresa) 10

11 För varje reseelement noteras Färdsätt Färdlängd Vid bilresor, antalet övriga personer i bilen 11

12 Intervjupersonerna får förbereda sig genom att föra resedagbok för en viss dag 12

13 Yrkesmässig trafik/besättningsresor? Sammanhängande resekedjor (arbetspass) behandlas som huvudresor med en enda delresa. 13

14 Långväga resor Genomförs så pass sällan att en enda mätdag blir missvisande Tiomilaresor/gränspassageresor samlas under en månad. Trettiomilaresor samlas under två månader 14

15 Socioekonomiska data Kön, ålder, utbildning, boende. Sysselsättning, bransch, arbetsplatsens typ och adress. Körkort. Individinkomst, bidrag. Tillgång till fritidshus, båt, husvagn/husbil Funktionshinder, färdtjänst. Hushållets sammansättning. 15

16 Bilar/Parkering Hushållets bilinnehav. I trafik/avställd. Årsmodell, drivmedel, ägandeform, bensinbetalning, förmånsbil. Parkering och parkeringskostnader vid bostad och arbetsplats. Bilanvändning i tjänsten. Avdrag för bilresor i deklaration. 16

17 Färdbevis Innehav, typ och kostnad av rabatt-/periodkort för regional/lokal kollektivtrafik. Färdtjänst. Studerandekort. Speciella frågor för Stockholms län (på uppdrag av SL). 17

18 Internet/Distansarbete Tillgång till internet (fast/mobilt) hemma och på arbetet. Möjlighet att koppla upp sig mot arbetet hemifrån. Möjlighet och tillåtelse att distansarbeta, omfattning. Användning av internet/e-post. Arbete under resan (internet/epost). Orsak till flytt senaste fem åren. 18

19 Resultatet av telefonintervjuer gjorda under ett års tid (okt 2005 okt 2006) med folk i åldern 6 84 år 19

20 Färdmedel för huvudresor, per kön 20

21 Starttid för huvudresor 21

22 Restid och reslängd för huvud -resor 22

23 Andel av arbetsresorna som sker med bil resp kollektivtrafik 23

24 Genomsnittlig reslängd per färdmedel, och kön 24

25 Andel distansarbetande, per län 25

26 Yield Management att tjäna pengar på resvanorna 26

27 Tågstorlek: Beläggningen påverkar ekonomin Beläggning andel sittplatser med resenärer Hög beläggning låg kostnad per resenär Kort sikt Anpassa beläggning efter antal sittplatser Yield Management Lång sikt Anpassa kapacitet efter efterfrågan Bankapacitet 27

28 Varierad efterfrågan på resor längs linjen 28

29 Beläggning Efterfrågevariationer beroende på veckodag Exempel: Stockholm Göteborg, via Västerås Örebro 120% 100% 80% 60% 40% 20% må ti on to fr lö sö 0% CST SUB BÅL EP VÅ KP ARB ÖR ÖB KLA H LÅ T SK F HR VGÅ A Stockholm C Västerås C Station Skövde C Göteborg C 29

30 Varierad efterfrågan på resor över dygnet 30

31 Koppla loss halva tågsättet i lågtrafik? 31

32 Koppla ihop/isär tågsätt? Vanligt fram till 1980-talet, bl a i nattågstrafiken Tids- och resurskrävande Bromsprov för loktåg Många tågsätt inte byggda för detta (t ex X2000). Moderna tåg anpassade för detta Kustpilen Stockholm Västervik/Kalmar (början av 2000-talet) Dubbeldäckarna, trafik i Mälardalen Skarpt krav vid nya fordonsbeställningar Ofta störningskänsliga lösningar Ofta svårt att få bra personalturer som sparar pengar 32

33 Idén bakom Yield Management Yield Management är en metod för att tilldela rätt kapacitet till rätt kund vid rätt tidpunkt och till rätt pris. Priset anpassas till den förväntade efterfrågan. Priskänsliga kunder skall styras till ledig kapacitet. Då efterfrågan är större än utbud frigörs kapacitet till de som har hög betalningsvilja. Idéerna började tillämpas i USAs inrikesflyg på 1970-talet. Idag används Yield Management även inom andra sektorer, däribland järnvägen i Sverige. 33

34 Förutsättningar för Yield Management En tjänst med relativt fast kapacitet, där det kan vara svårt att med kort varsel öka eller minska utbudet. En efterfrågan som är möjlig att prognostisera En produkt som inte går att lagra Höga fasta kostnader samtidigt som de rörliga kostnaderna är låga En efterfrågan som varierar med tiden, exempelvis mellan olika tider på året, veckan och dagen Exempel på andra tillämpningsområden: hotellövernattningar, fritidsanläggningar, hyrbilar, vägtullar etc. 34

35 Utdrag ur SJs tidtabell Malmö Stockholm 1977 Avstånd (prisgrundande) Norrköping C Stockholm C: ( ) km = 163 km 35

36 Enligt konsumentprisindex: 1 kr (1977) = 4,02 kr (2009) 36

37 Utdrag ur SJs tidtabell Malmö Stockholm 1981 Avstånd (prisgrundande) Norrköping C Stockholm C: ( ) km = 165 km 37

38 Enligt konsumentprisindex: 1 kr (1981) = 2,68 kr (2009) 38

39 Utdrag ur SJs tidtabell Nässjö Stockholm 1993 Avstånd (prisgrundande) Norrköping C Stockholm C: ( ) km = 163 km 39

40 Enligt konsumentprisindex: 1 kr (1993) = = 1,23 kr (2009) 40

41 Efterfrågestyrd (rörlig) prissättning 41

42 Motiv för rörlig prissättning Intäkt = sålda biljetter pris 42

43 Vad behövs för att sätta rätt pris? Prognos över hur många biljetter som kommer att säljas. Hur många biljetter har hittills sålts? Hur lång tid (antal dagar) är det kvar till avgång? Manuell hänsyn till speciella förutsättningar (storhelger etc). En uppskattning av betalningsviljan. och hur den beror av tiden kvar till avgång. Billiga biljetter för den som bokar tidigt med låg flexibilitet. Dyrare biljetter för högre flexibilitet och senare beslut. 43

44 Problem med Yield Management Systemet uppfattas som orättvist av vissa resenärer. Svarthandel med billiga biljetter på populära avgångar. vilket i sin tur gör att systemet uppfattas som ännu mer orättvist. Personliga biljetter har blivit ett sätt att hantera detta. Svårigheter att prognostisera antalet resenärer Periodkort, Länstrafikbiljetter etc. Svårigheter att hantera överbokning för att parera no-shows. 44

45 No-shows, uteblivna kunder Förekommer för alla typer av produkter som reserveras i förväg, men som inte går att lagra. Outnyttjad kapacitet, om den inte används. Problem om resursallokering görs vid bokningen Teaterbiljett Tågbiljett Kan resursallokering göras senare än bokning? Ståplatsläktare (konsert, idrott) Flyg, hotell, camping etc. (incheckning) SJ har utrett möjligheterna att införa incheckning. 45

46 Motreaktion till Yield Management? Många resenärer efterfrågar fast pris. Uppstickaren Veolia har tagit fasta på detta. Från våren 2011 har man dock delat upp det på tre olika biljettyper (jfr bild 42): Snålis (begränsat antal) Mellis (resterande platser) Dyris (inkl mat, 1 kl ) Hur blir utvecklingen? 46

47 Utvecklingen för långväga resor (> 10 mil) 47

48