Viktning och resultattabeller, delmål 3

Transkript

1 Underbilaga 2 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning S11/88/FST (delvis) Viktning och resultattabeller, delmål 3 Viktning Funktionsnedsättningarna viktas efter hur vanligt förekommande de är i befolkningen år, enligt olika statistiska undersökningar och bedömningar från forskare och intresseorganisationer (Tabell 1). Tabell 1 Prevalens och vikter för funktionsnedsättningar/diagnoser. Hörsel Astma/ allergi Mag/ tarm Rörelsef örmåga Syn Utvecklin gsstörning Ångest / oro Dyslexi ADHD prevalens (16-84 år), procent vikt (S=1,) ,167,64,295,218,64,26,64,64,38 Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV), SCB (ULF/SILC), RVU Sverige 11-13, Arbetsförmedlingen Vad gäller de olika Resmomenten så viktas de mot varandra dels i förhållande till varandra och hur vanliga de är i de olika orterna, dels till hur många variabler som de mäts med. Som framgår av Tabell 2 är byten betydligt vanligare i storstadslänen än i landsorten, vilket även påverkar antalet på- och avstigningar per sammanhängande resa. Om intresseorganisationen angett fler variabler för ett visst resmoment än för andra, uttrycker detta att just det resmomentet är mer kritiskt för att kunna genomföra en resa än de andra, för samma typ av funktionsnedsättning. Detta blir således ett naturligt sätt att vikta resmomenten för den funktionshindergruppen (och för alla funktionshindergrupper tillsammans). Däremot tas ingen hänsyn till hur viktig en enskild mätvariabel är i förhållande till någon annan för genomförande av resan. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att alla variabler som mäts inte är helt nödvändiga för genomförande av en resa, utan att de snarare utgör komplement till varandra, på så sätt att ju fler som är uppfyllda desto lättare blir det att genomföra resan. Antagligen är variablerna i realiteten mer eller mindre väsentliga, men detta varierar även från individ till individ, så vi

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (8) antar här helt enkelt att alla variabler är lika väsentliga och att de har valts ut med det i åtanke av intresseorganisationerna. Antalet variabler som mäts per resmoment beror alltså på Funktionsnedsättning. Vissa kombinationer av resmoment och funktionsnedsättningar mäts inte, inte heller vissa kombinationer av orter och trafikslag. I sådana fall ingår enbart de kombinationer i viktningen där det finns observationer. Till exempel, för kategorin Astma/allergi ingår bara variabler i resmomenten Planering av resa samt Byte, och då får de två resmomenten all vikt. På liknande sätt får färdsättet Buss all vikt i Ort 1 och Ort 2, eftersom tåg inte mäts där. De kombinationer av Resmoment och Funktionsnedsättning eller av Ort och Färdsätt som mäts, viktas alltid på sådant sätt att vikterna summerar till 1 (normalisering). Tabell 2 Vikter för resmoment relativt en delresa i olika orter. Vikterna normaliseras till att summera till 1 i beräkningarna. län Planerin g av resa Köp av biljet t Hållplat s Ombordstigni ng Ombor d Byt e Avstignin g Stockhol m V Götaland 2,7 3,27 2,27 1 1,27 2,27 2, Skåne 1,5, Ort 1 1,1 2,7 1,7 1,7 1,7 Ort 2 1,1 2,7 1,7 1,7 1,7 Källa: Lokal och regional kollektivtrafik 13, RVU Sverige (delresor), uppgifter från några RKM samt egna beräkningar och antaganden. För att ta hänsyn till geografiska skillnader i resbeteende görs viktning av färdsätt och län enligt den nationella resvaneundersökningen (Tabell 3).

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (8) Tabell 3 Vikter för resvanor per regionala trafikslag och region/ort. De gröna cellerna är de kombinationer där det görs observationer. Mörkgrön cell mättes inte 14. Ort 1 och Ort 2 får representera allt resande utanför storstadslänen, därav de relativt höga vikterna för buss. T-bana Spårväg Färja Pendel-/ regionaltåg Buss Summa Stockholm,7,8,69,1,444 Göteborg,61,3,16,8,188 Malmö,23,72,95 Ort 1,89,89 Ort 2,182,182 Summa,7,69,3,8,612 1 Källa: RVU Sverige (delresor) Observationerna för långväga resor är särskilt få, speciellt för flyg och färja. Vi väger därför ihop dessa till ett gemensamt index för långväga resande, med hjälp av vikterna i Tabell 4. Tabell 4 Vikter för långväga trafikslag. Flyg Färja Tåg Buss Vikt (S=1,),2,18,618,161 Källa: RVU Sverige (långväga resor) För att väga ihop totala regionala och långväga resor används vikterna i Tabell 5.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (8) Tabell 5 Vikter mellan regionala och långväga resor. Regionala resor Långväga resor Vikt (S=1,),988,12 Källa: RVU Sverige (delresor på mätdagen samt långväga resor) Som nämnts ovan är huvudsyftet med indexmodellen att följa utvecklingen över tid. Även jämförelser mellan olika delindex är möjliga, men de blir då mer osäkra på grund av färre observationer. Även för dessa jämförelser behöver förstås den statistiska osäkerheten beräknas. Resultat, mätning av kollektivtrafikens användbarhet för personer med funktionsnedsättning Totalt regionalt Totalt långväga Figur 1 Användbarhet i totalt regionalt resande jämfört med långväga resor. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (8) t-bana pendeltåg spårväg färja buss Figur 2 Användbarhet per trafikslag i regionalt resande. Förändringar är inte statistiskt säkerställda Figur 3 Användbarhet i olika moment av regionala resor. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (8) Figur 4 Användbarhet i regional trafik för olika grupper av funktionsnedsättningar. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

7 Underbilaga 2 7 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning S11/88/FST (delvis) Stockholm Göteborg Malmö Ort 1 Ort Figur 5 Användbarhet per region. Ort 1 representerar en mindre stad i landsbygd och Ort 2 en medelstor stad. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (8) Figur 6 Användbarhet i långväga trafik för olika grupper av funktionsnedsättningar. Förändringar är inte statistiskt säkerställda.