Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Transkript

1 Bilaga 3 Jämställdhetsberäkning av trafiknämndens investeringar version 2017 Diarienummer 3470/16 Pierre Glans Trafikkontoret Samhälle och planering Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden Jämställdhetsberäkning av trafiknämndens investeringar version 2017 Bakgrund Inom ramen för uppdraget att ta fram ett långsiktigt investeringsunderlag för perioden version 2017 ingår det att göra en jämställdhetsberäkning av det underlag som respektive förvaltning lämnar in. Syftet med beräkningen är att visa hur mycket av trafiknämndens investeringar som fördelar sig på kvinnor respektive män. Nedan resonerar vi kort kring utgångspunkterna för trafiknämndens investeringar och vi beräknar fördelningen av trafiknämndens investeringar utifrån kön. Beräkningen av nyttan för respektive kön görs för samtliga åtgärder under perioden Vi väljer att inte jämställdhetsberäkning åtgärderna för Framförallt för att åtgärderna ligger långt fram i tiden och i många fall inte är definierade innehållsmässigt. Trafiknämndens investeringar De investeringar som Trafiknämnden gör ska bidra till att det blir enklare, säkrare och mer tillförlitligt att transportera sig i Göteborg med tyngdpunkt på gång- och cykel, kollektivt resande men även transporter och resande med andra färdmedel. En stor del av investeringarna inom trafiknämndens investeringsplan är också av karaktären reinvestering/upprustning. Det innebär att syftet med investeringen är att återställa en redan befintlig anläggning till ursprunglig funktion. I de flesta fall är ursprunget till trafiknämndens investeringar en brist eller ett behov i infrastrukturen. Det kan bland annat vara utifrån ärenden från medborgare, vår egen kännedom om trafiksystemet och så vidare. En stor del av insatserna är också kopplade till stadsutveckling till exempel i samband med utbyggnaden av detaljplaner för bostäder eller för verksamheter. Inom många projekt görs bedömningar av olika aspekter som framkomlighet, trafiksäkerhet osv. Projekten beaktar också aspekter som till exempel trygghet och tillgänglighet. Utgångs- eller startpunkten för investeringarna är sällan utifrån ett könsperspektiv utan snarare utifrån oskyddade trafikanter kontra fordon. Dock kan man säga att stadens satsningar på åtgärder kopplade till kollektivtrafik, gång och cykel har en positiv inverkan på ett kvinnligt resebeteende. Fler kvinnor än män använder idag kollektivtrafiken som sitt huvudfärdmedel även om trenden visar att det går mot en mer lika fördelning. Samtidigt gör kvinnor fler ärenderesor än män. Göteborgs Stads trafikstrategi har inriktningen att fler resor ska ske till fots, med cykel och med kollektivtrafik, en utmaning ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnors ofta mer komplexa reskedjor ska kunna genomföras utan bilen. Detta förutsätter att allt fler destinationer (handel, skola, arbetsplatser med mera) faktiskt blir nåbara till fots, med cykel och med kollektivtrafik och att kunskapen om reskedjor ökar.

2 Trafiknämndens investeringsplan och investeringsområden Trafiknämndens investeringsplan utgår främst ifrån sättet att transportera sig och innefattar de åtgärder som är kopplade till fem städer och till reinvestering/upprustning (se nedan). Tillsammans ska dessa betraktas som trafiknämndens grunduppdrag. Tanken är att strukturen ska motsvara sättet som medborgare och näringsliv transporterar sig, kompletterat med investeringsområden för reinvestering/upprustning. Utöver detta kompletteras nämndens investeringar med namngivna projekt som är projekt som är av större karaktär och ofta mer komplexa utifrån olika aspekter som storlek, kommunikation, finansiering, politiskt utpekade och så vidare. Bild 1 Trafiknämndens investeringar

3 Beräkningsgrund För att göra en lämplig bedömning av trafiknämndens investeringar väljer vi att använda de resvaneundersökningar (RVU) som görs med några års mellanrum inom ramen för det Västsvenska paketet. Resvaneundersökningen visar hur resandet för olika transportslag fördelas sig mellan kvinnor och män. Den senaste undersökningen för Västra Götaland från 2014 delar upp uppgifterna för hela regionen samt för Göteborg vilket gör att uppgifterna blir relevanta för vår beräkning. Resvaneundersökningen är baserad på ett förstärkt underlag om cirka urvalspersoner i åldern 15 till 84 år boende i Göteborgsregionen. Av dessa svarade nästan 7000 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Utfallet från den senaste mätningen visas i tabellen nedan. Kvinnor (%) Män (%) Fotgängare Cyklister Kollektivresenärer Bilister Tabell 1 Könsuppdelade färdmedelsandelar för vardags(del)resor för boende i Göteborg 2014 (Källa: Resvaneundersökning 2014) Beräkning av städerna, reinvestering/upprustning och namngivna projekt Beräkningen av nyttan för respektive kön görs för samtliga åtgärder under perioden version Städerna - Vi beräknar städerna genom att använda RVU-talen och den totala budgeten för respektive stad. Undantaget är Godstransportstaden där åtgärderna riktar sig mot en specifik näring. Där räknar vi nyttan som könsneutral 50/50. Reinvestering/upprustning - När det gäller investeringsområdena reinvestering/upprustning är åtgärderna kopplade till att återställa en anläggning till ursprungligt skick och där finns inga RVU-tal att tillgå och därför beräknas nyttan som könsneutral och delas 50/50. Namngivna projekt - Dessa projekt har ofta effekter på fler städer. Därför gör vi en procentuell bedömning av respektive namngivet projekts nytta i relation till våra fem städer och till reinvestering/upprustning. Till exempel påverkar ett projekt som Hisingsbron alla städer på olika sätt. Denna procent används sedan tillsammans med RVU-talen. Hur respektive projekts procentfördelning redovisas bara i summerad form i detta dokument. Vi har stämt av tillvägagångssättet med Eva-Marie Kjellström som är Planeringsledare för jämställdhet på stadsledningskontoret. Uträkning av nyttan för kvinnor och män Om vi ställer samman allt underlag för respektive investeringsområde fördelar det sig enligt tabellerna nedan - en för städerna och reinvestering/upprustning.

4 STÄDERNA REINVESTERING/UPPRUSTNING Färdmedelsandelar RVU (%) Budget (mnkr) Kvinnor Män Kvinnor Män Fotgängarstaden ,8 72,4 44,4 Cykeltrafikstaden ,1 194,0 210,1 Kollektivtrafikstaden ,5 115,0 73,5 Biltrafikstaden ,6 44,5 59,1 Godstransportstaden ,4 2,7 2,7 KomFram Göteborg ,7 38,4 38,4 Reinvestering spårväg ,2 318,1 318,1 Reinvestering konstbyggnader ,4 279,2 279,2 Reinvestering belysning ,9 126,0 126,0 Reinvestering gator/vägar ,0 48,0 48,0 Central reservation ,4 1,7 1,7 Indexreglering/Konst ,9 25,0 25,0 TOTALT (mnkr) 2 490, ,9 1226,0 Procentuellt (%) 50,8 49,2 Tabell 2 Jämställdhetsberäkning - Städerna och reinvestering/upprustning NAMNGIVNA PROJEKT Färdmedelsandelar RVU (%) Budget (mnkr) Kvinnor Män Kvinnor Män Fotgängarstaden ,4 367,9 225,5 Cykeltrafikstaden ,0 329,8 357,3 Kollektivtrafikstaden ,5 717,6 458,8 Biltrafikstaden ,5 331,3 439,2 Godstransportstaden ,6 100,3 100,3 Reinvestering/upprustning , , ,1 TOTALT (mnkr) 5 458, , ,1 Procentuellt (%) 52,4 47,6 Tabell 3 Jämställdhetsberäkning - Namngivna projekt TOTALT Kvinnor Män Städerna 467,0 428,1 Reinvestering/upprustning 771,3 771,3 Namngivna projekt 2 862, ,1 Central reserv./index/konst 26,7 26,7 TOTALT (mnkr) 4 126, ,2 Procentuellt (%) 51,9 48,1 Tabell 4 Jämställdhetsberäkning - Totalt

5 En kort reflektion kring fördelningen av nyttan Förra årets fördelning mellan kvinnor och män gav resultatet 52,7% för kvinnor och 47,3% för män. I årets jämförelse är fördelning jämnare, 51,9% för kvinnor och 48,1% för män. Inom städerna och reinvestering/upprustning är det en förändring på 0,9% till fördel för män och inom de namngivna projekten är det en förändring på 0,4% till fördel för män. Det är inga särskilda projekt som står ut utan det är mindre förändringar på ett antal projekt. Den stora skillnaden mellan fördelningen mellan könen i RVU finns i Fotgängarstaden, 62%- 38%, och i Kollektivtrafikstaden, 61%-39%. Reinvestering/upprustning, som delas 50/50 i nytta, är den absolut största posten på 3 572,6 mnkr. Efter det är Kollektivtrafikstaden det största investeringsområdet med 1 365,0 mnkr. Den stora differensen i nytta för könen ger en stor påverkan. Om man nollar ut Kollektivtrafikstaden så blir fördelningen mellan könen exakt 50/50. Nollar man ut Fotgängarstaden blir fördelningen också mer jämn, 50,9% för kvinnor och 49,1% för män. Den största skillnaden mellan könen till männens fördel i RVU är Biltrafikstaden 43%-57%. Nollar vi ut den så ökar nyttan för kvinnor till 53,0% och 47,0% för män.