Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
|
|
- Alf Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
2
3 Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform och arbetar i forskningsprojektet Urban Walking. Övergripande forskningsfråga: Hur kan gående beforskas och planeras som ett transportmedel? Arbetar framför allt i forskningsprojektet Urban Walking med LTHforskare från miljöpsykologi (Maria Johansson), arkitektur (Catharina Sternudd, Mattias Kärrholm) och trafikplanering (Åse Svensson) Är styrelseledamot i FOT Fotgängarnas förening
4 Varför bry sig om gående? LIV DYGN RESA
5 Gående som ett transportsätt Hur beskrivs fotgängare? Hur har man sett på gående? Trygghet Säkerhet Tillgänglighet Attraktivitet Hur kan man beskriva fotgängare? Framkomlighet Tillgänglighet Transportmedel Samhällsekonomisk lönsamhet Automobilists who have succeeded to park their car Alla går väl? Oskyddade trafikanter Hur kan man se på gående? Som ett transportmedel (både A A och A B) En förutsättning för ett fungerande intermodalt transportsystem Flöde, hastighet, fördröjning, målpunkt osv.
6 2014 Ett antal kommuner arbetar med fotgängarprogram/-planer Trafikverket har låtit genomföra ett par stora forskningsprojekt om fotgängare VTI har börjat ett projekt om samhällsekonomiska tidsvärden för fotgängare Flera egna sessioner på Transportforum (?) Konsulter börjar erbjuda tjänster och kurser med ett uttalat fotgängarfokus inte bara gång och cykel
7 Om projektet Urban Walking Fördjupa kunskapen kring stadsmiljöns betydelse för gående som transportform genom att identifiera stadsstrukturer, strukturer i transportsystemet samt urbana designkvaliteter som stödjer respektive hindrar gående. Studier av transportgående i tre bostadsområden i Malmö Större brevenkätstudie; fältstudie med boende; litteraturstudier om gående som transportform
8 Forskargruppen Maria Johansson Miljöpsykologi Projektledare Catharina Sternudd Mattias Kärrholm Åse Svensson David Lindelöw Arkitektur Arkitektur Trafik & väg Trafik & väg Referensgrupp Professor Bengt Holmberg, Trafik & väg, LTH Professor Agneta Ståhl, Trafik & väg, LTH Docent Thorbjörn Laike, Miljöpsykologi, LTH Enhetschef Inger Blomqvist, Gatukontoret, Malmö stad Trafikplanerare Elin Engqvist, Gatukontoret, Malmö stad Finansiärer Samordnad stadsutveckling: Trafikverket, Formas & Naturvårdsverket
9 Mina utgångspunkter om gående Ett transportmedel vars resor har destinationer Ett långsamt färdmedel med en given maxhastighet Det sammankopplande färdmedlet i reskedjor och i vardagen Avståndsberoende Aktiviteter vi måste göra under dagen gör lätt gåendet till ett orimligt färdmedelsval Väldigt beroende av kvalitén hos den bebyggda miljön (?) Och, så klart: kostnader, väder, hälsa, säkerhet, trygghet, etc.
10 Urban Walkings tre områden Centrum Rönneholm Triangeln Dammfri Lorensborg
11 Lorensborg Dammfri Rönneholm
12 Enkätstudien i Urban Walking Syfte Få information om gångresor som sällan fångas i sedvanliga resvaneundersökningar. Undersöka gåendets relation till upplevelsen av den bebyggda miljön och ett antal andra faktorer. Kartlägga respondenternas vägval Metod 3350 enkäter till områdena Rönneholm, Dammfri och Lorensborg under hösten 2011; urval: 50 % kvinnor, ålder år Svarsfrekvens på 30 procent (N = 1001) ok med tanke på enkätens längd; god representativitet Fokus på respondentens tre vanligaste gångresor; även ett antal frågor om resvanor och den lokala boendemiljön
13 Artikel 2: Gående som en del av vardagen B?
14 En behovshierarki för gående? Urban design Pleasurability Comfort Safety Every-day life Accessibility Feasibility (Alfonzo, 2005)
15 Ett försök att fånga olika gångresor S S H P
16 Beroende variabel: hur ofta går du?
17 Hierarkin för Urban Walking? Every-day life Urban design Pleasurability Traffic Accessibility Feasibility: Time-space Feasibility: Every-day life Signifikant relaterade till hur ofta resan sker
18 Artikel 2: Slutsatser och implikationer? Fotgängare i vår studie verkar värdera olika faktorer ungefär enligt de mönster vi förutsatte Faktorerna för genomförbarhet är korrelerade med hur ofta gångresan sker Genomförbarheten (feasibility) för gångresor påverkas av hur destinationer och aktiviteter är fördelade i staden/regionen Den urbana och regionala planeringen måste stödja den lokala planeringen och utformning
Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform
Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)
Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!) David Lindelöw, HASTA, Lunds universitet Upplägg 1. Lite om mitt doktorandprojekt 2. Synen på gående 3. Gående och tidsanvändning 4. Konsekvenser i policy och
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att
Cykling och gående vid större vägar
Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:
Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik
Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik Jenny Eriksson Vectura (Linköping) sid 1 Syftet med projektet Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykel-
Cykling och gående vid större vägar
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden
Bilaga 3 Jämställdhetsberäkning av trafiknämndens investeringar 2016 2019 version 2017 Diarienummer 3470/16 Pierre Glans Trafikkontoret Samhälle och planering Långsiktigt investeringsunderlag 2016-2019
Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Cykling och gående vid större vägar
FORSKNINGSRAPPORT Cykling och gående vid större vägar Resultat av enkät Sebastian Arnehed, Charlotta Johansson Slutlig version ISSN: 1402-1528 ISBN 98-91-439-396-5 Luleå 2012 www.ltu.se FÖRORD Denna rapport
DigiTrust i ett nötskal
Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, http://cs.lth.se/per_runeson DigiTrust i ett nötskal 10
Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder
Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i
Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL
Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok
Hur lika är bilisters och cyklisters preferenser?
Bulletin 279-2012 Trafik & väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Hur lika är bilisters och cyklisters preferenser? Resultat från en resvaneundersökning i Lund, Malmö och Helsingborg
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?
Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer
Ceebels verksamhet idag och i framtiden
Ceebels verksamhet idag och i framtiden SVERIGES ENERGITING 2010 SESSION 19 Cinna Adanko Tekniska Högskolan i Jönköping Nationellt program Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet
Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket
Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra
Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI
Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Syfte Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykelrespektive gångtrafikens andel av det totala
Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen
Trängselskatt Backa Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Primärområden - SDN Norra Folkmängd 2012 Backa Brunnsbo Skogome Skälltorp 7 592 6 444 2 549 8 488 Säve Rödbo Kärra Tuve
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer
Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist
Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport
Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?
LTH - TRAFIKDAGEN 14 Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad? Till Koglin, Fil Dr i transportplanering 2014-05-05 Stadsplanering oprecist begrepp Fysisk, kommunal planering (främst via översikts-
Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?
http://www.med.lu.se/case Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? HELENA SVENSSON, TEKN. DR. INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Bakgrund Resvanor, tillgång till färdmedel och problem
En Walkshop i Lindängen
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie En Walkshop i Lindängen Erik Fälth, Tim Delshammar Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Maria Johansson, Ines
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011
Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 TALARE Särskilt inbjuden talare Näringsdepartementet Kent Johansson Uppsala kommun Sven Ekman Göteborgs Stad
Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument
Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen
Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Stadsmiljöavtal Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 2 2018-04-13 Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens utsläpp Vi behöver ändra inriktning! I ett
Bilisters beteende vid övergångsställe
Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning
Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad
Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte
Varför ett fotgängarprogram?
Varför ett fotgängarprogram? Göteborgs Stad på NTF konferens 2018-05-02 Maria Olsson, trafikkontoret Göteborgs Stad Utblick omvärlden stadsliv walkability gångvänligt aktiv mobilitet sammanhållen stad
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
trafikplanering 2013 Fokus: oskyddade trafikanter Strategier och exempel: 6 spännande praktikfall!
trafikplanering 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 SPECIELLT INBJUDEN Utrecht Herbert Tiemens Trafic engineer EXPERTER Transportstyrelsen Jan Ifver Statistiker Strategier och
Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun
Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Informationsblad, juni 2014 Trafikverket och Ludvika kommun vill informera er om att beslut fattats om att genomföra
Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL. Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad
Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad Syfte Att i en begränsad studie undersöka gåendes situation på övergångsställe och gångpassage
Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0
1 2017-06-28 Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0 Syfte Syftet med den gemensamma inriktningen för säker gångtrafik är att systematisera säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten för gående. Detta
Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen
Delaktighet i forskning
Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi
Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun
Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år
Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande
Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande David Lindelöw, HASTA, LTH Vad är en fotgängare? Vad är en cyklist? Det finns ingen GC-trafik om man inte planerar för det Alla är fotgängare; långt
Underlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Regionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Cykelkommunen Lund
Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Parkeringsstrategier och stimulansåtgärder för energieffektiva urbana transporter
Parkeringsstrategier och stimulansåtgärder för energieffektiva urbana transporter WP5 Utvärdering: Åse Svensson, Trafik och väg, LTH Koordinator: FGM-AMOR Robert Pressl Utgångspunkt för PUSH&PULL Urbana
DEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007
Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...
Hållbar planering varför det?
Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag
Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter
Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter
Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/
Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund
Västlänken - en del av Göteborgs framtid
- en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler
ö AB fic or Traf Trivect
ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Regional cykelplan för Uppsala län
2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax
PROJEKTPLAN. Gångstrategi för Nacka Emma Hirsch och Emilie Lindberg NTN 2015/
PROJEKTPLAN 2015-03-30 Emma Hirsch och Emilie Lindberg NTN 2015/256-510 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 Syfte och mål... 4 2.1 Förväntat resultat... 4 3 Avgränsningar...
Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar
Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet 1 Finansierat av Trafikverket, projekttid
Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning
Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.
Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars
Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Plan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130
Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:
Trivector NU GÖR MOBILEN RESVANEUNDERSÖKNINGEN!
NU GÖR MOBILEN RESVANEUNDERSÖKNINGEN! 1 OM TRavelVU Varför TRavelVU? Principen för TRavelVU Vilka data samlas in? Gränssnitt mot användaren Exempel på analysmöjligheter Teknisk information Kommande projekt
Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel
Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel FREDRIK PETTERSSON, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA, TRAFIK OCH VÄG ENERGIRELATERAD FORDONSFORSKNING, GÖTEBORG 2016-04-05 Systemeffekter
Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering
Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i
BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK
BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK CHARLOTTE WÄREBORN SCHULTZ, VD X2AB STENERIK RINGQVIST, Projektledare BRT Guidelines X2AB:s verksamhetsidé Vi ska i nära samverkan
År 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg
Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:
Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer.
SENIOR I CENTRUM Torsdag 30 maj, 2013, Pallisad Syd, 08.30 10.00 Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer. Dr med
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:607 av Stina Bergström och Lise Nordin (MP) Enklare att cykla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken
1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning
Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare
Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:
Gång och cykel. (I huvudsak cykel)
Gång och cykel (I huvudsak cykel) Cykelstrategi Cykelstrategi Några förslag i den framtagna strategin Cykling ses som ett eget transportsätt Stärka cyklingens position i samhällsplaneringen Öka kunskapen
Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden. effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet
Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet oto: Malin Rosén Projektgrupp Maria Johansson docent i miljöpsykologi,
Så skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken
Samverkan särskild kollektivtrafik 7A Centralen, lokal Clara 4 Vasagatan 7, Stockholm Tisdag 2 september 09:40-10:15 Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken Sammandrag av regeringsuppdrag och
RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20
RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121
Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola
Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.
ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL. Joanna Dickinson Naturvårdsverket
ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL Joanna Dickinson Naturvårdsverket Styrmedel för ökad kollektivtrafikandel Joanna Dickinson, VTI; Anders Wretstrand, LTH Syfte och genomförande Uppdragsgivare:
Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010
Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Dokumentation Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Elina Engelbrektsson och Lennart Skoglund 1 Foto: Gatukontoret,
VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH
Stadsplanering och transporter VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH Vad är stadsplanering? Stadsplanering är ett oprecist begrepp och innebär ofta: Fysisk, kommunal
Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Samverkan för säker cykling och gångtrafik
Samverkan för säker cykling och gångtrafik NTF:s Nollvisionskonferens Stockholm TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Johan Lindberg 2018-05-02 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv
Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, LTH PosterPresentation Arkitekt SAR/MSA Den mänskliga staden (Johan Rådberg) Bilder av småstaden om estetisk värdering av stadsmiljö Masterprogrammet Sustainable
Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar
Autonoma Fordon Hur påverkar Självkörande Fordon Trafik- och Stadplaneringen? Trafik- och Gatudagarna 2014 Anders Eugensson Volvo Personvagnar Den tekniska utvecklingen Möjliggör självkörande fordon Till
Planering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i