Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar
|
|
- Oliver Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbara transporter trygghet, säkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister i små orter och byar Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet 1
2 Finansierat av Trafikverket, projekttid Bakgrund Ca 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs. orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007) Boende i små orter har behov av säkra och trygga transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter 2
3 Bakgrund Teorier och modeller saknas för hur trafikplaneringen för landsbygdstrafik ska tillgodose gåendes och cyklisters anspråk Ofta motsättningar mellan fordonstrafikens krav på hög framkomlighet och hastighet, och fotgängares och cyklisters krav på säkerhet, trygghet och tillgänglighet samt kostnadseffektiva lösningar 3
4 Mål Gåendes och cyklisters anspråk ingår i basen för utvecklingen av transportsystemet för landsbygdstrafik Strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik 4
5 Frågor i den här studien Vad finns skrivet om att gå och cykla i mindre orter? Vad tycker boende i mindre orter om att gå och cykla? Vad har man för anspråk? Vad finns det för planeringsprinciper för oskyddade trafikanter utanför tätort? Hur ska gående och cyklister behandlas i trafikplaneringen för landsbygd? 5
6 Metod litteraturstudie Litteratur forskning och myndigheter, Sverige och internationellt Sökord kombinationer av: Nyckelord Tilläggsord 6 engelska svenska engelska svenska traffic safety trafiksäkerhet rural landsbygd accessibility tillgänglighet rural areas landsbygdsområden mobility framkomlighet rural traffic landsbygdstrafik security säkerhet planning planering "traffic planning" trafikplanering pedestrians gående bicyclists cyklister elderly äldre children barn sustainable hållbar "environmentally sustainable transport" hållbara transporter "public transport" kollektivtrafik
7 Metod litteraturstudier VGU Vägar och gators utformning Effektsamband Beskriver effekter och konsekvenser av olika åtgärder inom hela transportsystemet och används som ett hjälpmedel i planeringsarbetet och i utredningar där behov finns att kunna beskriva effekter av olika åtgärder 7
8 Sammanfattning resultat litteraturen Det finns stor kunskap angående tekniska lösningar för oskyddade trafikanter Brister i kunskap om hur oskyddade trafikanter ska kunna färdas med samma transportkvalitet som andra trafikantgrupper på landsbygd eller i små orter Utformningsprincipen (VGU) för landsbygd utgår från människors resande med bil vilket yttrar sig i detaljerade anvisningar för utformning för fordonstrafik. Det finns begränsade anvisningar som i samma omfattning tar hänsyn till de oskyddade trafikanternas anspråk Svårt i Effektsamband att finna specifika råd som berör landsbygd och gående och cyklister, de texter som berör gruppen oftast relaterade till tätorter och större städer. Information är allmänt hållen och kan tolkas som förhållanden i stora tätorter 8
9 Sammanfattning resultat litteraturen Effektsamband Beskrivningar om kollektivtrafik, skolskjutsar och busshållplatser kan relateras till landsbygd, begränsad mängd information Två exempel av de behov som är prioriterade hos kundgrupperna Barn och unga samt Äldre: Prioriterade behov för Barn och unga: Fler barn och unga ska på egen hand kunna ta sig till skolan som gående och cyklist Prioriterade behov för Äldre: Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar 9 Barriärer på landsbygd för gående och cyklister som innebär inskränkning i deras rörelsefrihet och val av färdväg beskrivs kortfattat Allmänt; Svårdefinierat vad som är glesbygd/landsbygd
10 Metod Enkäter Enkätundersökning till 15 mindre orter i Norrbotten utskick via post maj 2010 Syfte: resvanor/vanor vid förflyttningar inom och utom orten och upplevd säkerhet och trygghet under olika förhållanden (ljus, mörker, barmark, snö) gällande huvudväg genom orten 2921 hushåll x 2 personer = 5842 enkäter i utskick Inkomna svar: 1101 enkäter, 37.7 % per hushåll Något fler män än kvinnor besvarade enkäten Medelålder: år Vanligaste färdsätt bil 10
11 Kommun Ort Antal hushåll Arvidsjaur Abborrträsk 109 Boden Harads 524 Gällivare Skaulo 113 Kalix Björkfors 38 Kalix Gammelgården 125 Kalix Rian 54 Kalix Vitvattnet 19 Kiruna Svappavaara 227 Piteå Lillpite 314 Piteå Hortlax 562 Piteå Blåsmark 173 Piteå Hemmingsmark 177 Piteå Svensbyn 309 Älvsbyn Nygård 40 Överkalix Östra Svartbyn (inkluderar Avabacken men ej Grelsbyn) Totalt 15 orter 2921
12 12
13 Struktur bebyggelse och vägar Beskrivning Ort 1. Långsträckt ort, utspridd Resultat sammanhållen enkäterna bebyggelse med 3 st genomgående huvudväg 2. Sammanhållen bebyggelse med genomgående huvudväg samt byväg 3. Utspridd bebyggelse med genomgående huvudväg Abborrträsk, Lillpite, Nygård, Rian, Skaulo, Vitvattnet, Östra Svartbyn 4. Huvudväg utanför bebyggelse med genomgående byväg Svappavaara 5. Utspridd bebyggelse med angränsande sekundärvägar Blåsmark, Harads, Gammelgården 6. Centrerad ort med genomgående vägnät Hemmingsmark, Hortlax, Svensbyn, Björkfors 13
14 Målpunkter i samtliga orter Totalt antal barnomsorg/förskola/skola 10 byagård/hembygdsgård/folkets hus 6 idrott 6 handel 7 badplats/simhall 3 drivmedel 4 Apotek (ej endast utlämningsställe) 2 vårdinrättning 2 matservering 2 bibliotek 2 camping 1 kyrka 6 14 café 1
15 Totalt antal olyckor respektive ort (STRADA) Östra Svartbyn Nygård Svensbyn Lillpite Hortlax Hemmingsmark Blåsmark Svappavaara Vitvattnet Alla olyckor Gående Cykel Moped Rian Gammelgården Björkfors Skaulo Harads Abborrträsk
16 Färdas till målpunkter inom orten, normalvecka Målpunkt 16 Tot. antal svar Gå Cykla Köra bil Färdsätt Andel svar (%) Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta Arbete Skolan Dagis Brevlådan Vård Social service Busshållplats Mataffär Handel Café Restaurang Föreningslokal Motionslokal Idrottsplats Rekreationsområde Motionerar Aldrig: 4 %
17 Färdas till målpunkter utanför orten, normalvecka Målpunkt Tot. antal svar Färdsätt Andel svar (%) Gå Cykla Köra bil Pass. i bil Buss Annat Färdas aldrig dit/saknas Hälsar på bekanta Arbete Skolan Dagis Vård Social service Busshållplats Mataffär Handel Café Restaurang Föreningslokal Motionslokal Idrottsplats Rekreationsområde Motionerar Aldrig: 8 17
18 Jag är orolig för att bli inblandad i en trafikolycka när jag går eller cyklar längs vägen % instämmer 4-41 % instämmer inte 18
19 Jag är nöjd med det utrymme som finns för gående och cyklister längs vägen 3-47 % instämmer (de flesta mellan 3-30 %) % instämmer inte (de flesta mellan %) 19
20 Jag tycker att vägen är en vacker vägsträcka Oavsett färdsätt % instämmer 5-35 % instämmer inte 20
21 21 Svar avseende barmarksförhållanden bland respondenter som uppgett att de ofta promenerar
22 Sammanfattning resultat enkäten Hälften ansåg att vägen genom orten är otrygg och inte säker, särskilt vid vinterförhållanden och mörker och särskilt då man färdas som gående eller cyklist Ansåg att vägen var smal (utrymmet för gående och cyklister var smalt) Att promenera för rekreation/motion är vanligt Fler åker bil än cyklar till busshållplats Män mer trygga än kvinnor 22
23 Sammanfattning resultat enkäten Vanligare att en vårdinrättning är målpunkt än arbete och livsmedelsaffär Vanligt att man önskar gång- och cykelvägar Anser att fordonshastigheterna är höga Separeringsform viktig för upplevelsen Tung trafik skapar otrygghet 23
24 Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Steg 1. Påverka transportefterfrågan och val av transportsätt Planering, styrning, reglering, påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller överföra resor och transporter till effektivare transportslag Steg 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Insatser, planering och påverkan för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Bussfiler på trafikintensiva gator är exempel på åtgärder inom detta steg Steg 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Ex. mötesfria vägar Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar 24
25 Analys Fyrstegsprincipen - landsbygdstrafik för gående och cyklister Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt till planering, inte en strikt modell Fyrstegsprincipen utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att hitta bästa åtgärder för att lösa problem eller brister i transportsystemet Åtgärder enligt Fyrstegsprincipens modell som avser förhållanden utanför tätort särskilt riktade mot gående och cyklister är få Analys utmynnar i fråga: Är steg 1-4 bara användbart för fordonstrafik? Är nybyggnation av GC-åtgärder steg 1 eller steg 4 i Fyrstegsprincipen? 25
26 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 1. Påverka transportefterfrågan Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Arbeta för ökad användning av cykel Prisvärd kollektivtrafik (avgifter, vägtullar, biljettpriser) Åtgärder som främjar cykling (pumpstation, cykelräknare=tätort) Bättre skyltning för GC Sandning och snöröjning vintertid Leda bort tung trafik Ökat utbud av kollektivtrafik Bilpooler (eller i steg 1?) ITS, ISA (eller i steg 3 pga. kostnader?) Cykelparkering vid busshållplats 26
27 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 3. Mindre vägförbättringsåtgärder Fyrstegsprincipen för GC-trafikens anspråk avseende Trygghet, Säkerhet och Framkomlighet på Landsbygd Farthinder, avsmalningar, refuger, sidoförskjutningar, separera GC från fordonstrafik med målad linje eller räcke Bredare väg ger GC mer utrymme (men ev. även högre fordonshastigheter) Fler hastighetssäkrade gångpassager och cykelöverfarter GC-tunnlar, broar Separata GC-vägar Skapa ökad genhet i näten Förbifart för motorfordonstrafiken 27
Hållbara persontransporter i små orter och byar
T E K N I S K R A P P O RT Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för Arkitektur och vatten ISSN: 1402-1536 ISBN 978-91-7439-394-1 Hållbara persontransporter i små orter och byar
Läs merBarnens åsikter om trafikmiljön i Lillpite
P M Barnens åsikter om trafikmiljön i Lillpite - Sammanställning av skolenkät Peter Rosander, Charlotta Johansson PM, slutlig version Omslagsbild från Lillpite. Samtliga foton P. Rosander Luleå 2012 www.ltu.se
Läs merÖrebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012
Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden
Läs merCykling och gående vid större vägar
FORSKNINGSRAPPORT Cykling och gående vid större vägar Resultat av enkät Sebastian Arnehed, Charlotta Johansson Slutlig version ISSN: 1402-1528 ISBN 98-91-439-396-5 Luleå 2012 www.ltu.se FÖRORD Denna rapport
Läs merRemissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar från avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Region Nord SMC har gått
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merTrafikplanering för gående och cyklister i små orter
TEKNISK RAPPORT Trafikplanering för gående och cyklister i små orter Peter Rosander, Charlotta Johansson Omslagsbild från Blåsmark, foto: P. Rosander ISSN: 1402-1536 ISBN 978-91-7439-626-3 (pdf) Luleå
Läs merVäg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie
Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.
Läs merKvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet
Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning Merritt Polk Göteborgs universitet Jämställdhetsmålet inom transportsektorn (Reg. Prop. 2001/02: 20) Transportsystemet ska vara utformat så att
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merTrafikutredning i samband med Detaljplanearbete för Björkfors 1:673 Hemavan
UPPDRAG Trafikutredning Hemavan UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Johanna Söderholm, Tyréns UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg, Trafikplanering Sweco Stina Åslund, Landskap Tyréns Björn Andersson, Gatuprojektering
Läs merShared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs merCykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret
Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merSkadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Läs merByggnadstekniska förutsättningar. 15 Förstudie väg 1000, Orsa
Trafikflödena i Orsa är låga vilket innebär att utsläpp från trafiken inte bidrar till att miljökvalitetsnormerna överskrids. Dagvatten Vägtrafik är en källa till spridning av föroreningar till vattendrag
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merPlanens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage
Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merInformation om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister
TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade
Läs merSveriges trafiksäkerhetsarbete
Trafiksäkerhet Sveriges trafiksäkerhetsarbete Nollvisionen (Prop. 1996/97:137): Långsiktigt mål för trafiksäkerheten ska vara att inga personer dödas eller blir allvarligt skadade i vägtrafiken. Förändrade
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merTrafikverket Region Nord
Trafikverket Region Nord Region Nord Regionen består av Norrbottens och Västerbottens län Regionkontor i Luleå Lokalkontor finns i Umeå Regionchef Arnold Vonkavaara Samtliga verksamhetsområden finns representerade:
Läs merGÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun
GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merObjektet väl dokumenterat i Vägverkets vägutredning, ingen karta bifogas.
Objektet väl dokumenterat i Vägverkets vägutredning, ingen karta bifogas. Väg 506 Timmerleden förbi Piteå C, str. Industrigatan- Hallgrens väg. 1. Brister i trafiksäkerhet och framkomlighet för samtliga
Läs merVARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?
VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen 2019-07-03 Erik Stigell, PhD Trafikkonsult 8 goda skäl till att satsa på cykling 2 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4 3.
Läs merNackstafjället, foto Martin Martinsson
Nackstafjället, foto Martin Martinsson Kommunal planering och luftkvalitet Maria Jonasson 2018-04-19 Innehåll 1. Luftkvalitet 2. Vad gör kommunen? 3. Uppföljning av åtgärder 4. Framgångsfaktorer 5. Framtiden
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (12)
Sammanträdesprotokoll 11 (12) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2014-02-12 9 Svar på motion (V) Satsa på säkerhet i trafiken (KS 2013.397) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet beslutar att
Läs merMotala cykelplan 2016-2030
Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merFire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm
Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm En viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet
Läs merGÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun
GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till
Läs merTEKNISK RAPPORT. Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet
TEKNISK RAPPORT Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet -Studier i Bonäs, Björsbyn, Roknäs och Gäddvik 4,60 m 6,50 m 1,25 m 1,80 m 3,30 m 1,15
Läs merGator och parkers strategiska arbete för en trygg och levande stadsmiljö
Gator och parkers strategiska arbete för en trygg och levande stadsmiljö Sammanfattning Detta dokument utgår från Tekniska nämnden med inriktning på Gator och parker. Dokumentet presenterar sektionens
Läs merRemissyttrande på promemorian Cykelregler
1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merStadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna
Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2018-11-06 Utfärdat 2018-09-12 Diarienummer 5542/17 Stadens användning Martina Fahlcrantz Telefon 031-368 26 53 E-post: martina.fahlcrantz@trafikkontoret.goteborg.se Göteborgsförslag
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merSorundanet genomför trafikräkning i Grödby
2013-01-07 Sorundanet genomför trafikräkning i Grödby Bakgrund P.g.a. den höjning av hastigheten som Nynäshamns kommun genomförde i Grödby tidigare under hösten samt avsaknaden av fakta om aktuella trafikflöden
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merRapport: Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt
Bilaga 1 Dialog 2015 Rapport: Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt ILLUSTRTATION: TOBIAS FLYGAR Dialog om framkomlighet på väg Viktigt
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Varbergs kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Varbergs kommun Våren 2013 genomförde ett 90-tal kommuner undersökningar
Läs merRiktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1
Läs merLINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08
LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 STOMLINJER 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby
Läs merProtokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28
PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 101, Gång- och cykelväg Käglinge - Arrie samt trafiksäkerhetsåtgärder i Arrie, Västra Ingelstad och Östra Grevie
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 101, Gång- och cykelväg Käglinge - Arrie samt trafiksäkerhetsåtgärder i Arrie, Västra Ingelstad och Östra Grevie Malmö och Vellinge kommuner, Skåne län Vägplan, 2016-04-11 Projektnummer:
Läs merCykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014
Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Kommunerna kan göra skillnad. Vissa städer är bättre än andra. Malmö och Umeå har investerat mer och är i dag stora cykelstäder. Dagens industri 2014-06-02
Läs merMILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 1 RÄTT FART I HUDDINGE Riksdag och regering beslutade den 2 maj 2008 om
Läs merREGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION
REGIONAL CYKELPLAN Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION CYKELN, EN DEL AV DET GODA LIVET 2 Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 3 VARFÖR SKA CYKLINGEN ÖKA? 4 SAMHÄLLSEKONOMISK
Läs merÅtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister
Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att
Läs merRegional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län
YTTRANDE 2017-102-7 Cykelfrämjandet Västerås Niklas Kihlén, vice ordförande Regional transportinfrastrukturplan 2018-2029 med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Sammanfattning Vi har
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar
Läs merTrafikverkets arbete med fotgängare
Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma
Läs merRenare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!
Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merFörhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät - Remissversion
HANDLEDNING 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Anna Fällbom [DokumentID] [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt av (person)] 2014-10-13 0.9 Dokumenttitel
Läs merPM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN
UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget
Läs merBeslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-08-29, punkt 15 Ärende Infosäkerhetsklass Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler Ärendebeskrivning
Läs merGående och cyklister i små orter
T E K N I S K R A P P O RT Gående och cyklister i små orter resultat av litteraturstudie Peter Rosander, Charlotta Johansson Tryck: Universitetstryckeriet, Luleå ISSN: 1402-1536 ISBN 978-91-7439-423-8
Läs merPM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.
1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson
Läs merCykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merNyborgsvägen, Stenungsund
Stenungsund Nyborgsvägen, Stenungsund Trafikutredning 2015-12-16 ÅF Infrastructure AB/Trafikutredning ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46
Läs merTrafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
Läs merTrafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning
Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare
Läs merHur skapa en säker trafikmiljö för gående?
LTH - TRAFIKDAGEN 14 Hur skapa en säker trafikmiljö för gående? Åse Svensson 2014. 05. 05. Singelolyckor 80% av gåendes allvarliga skador 2 Gåendes dödsolyckor (50, 2012) Kaotisk bild systematik? Alkohol-
Läs merTrafikutredning för nytt område vid Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun
PM TRAFIK Uppdragsledare: Fredrik Johnson Vår ref: Sida: 1 av 14 Upprättad av: Fredrik Johnson Rev:2015-04-06 Datum: 2013-09-09 Uppdragsnr. 13600260 Granskat av: Fredrik Karlsson Uppdrag: Trafikutredning
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merGÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN
GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merÅrshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.
Årshjulet Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender. Januari - februari Säkrare promenader; hjälpmedel, reflexer och halkskydd Studieväghandledningen kapitel 3 Hjälpmedel
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merBorås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merKriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik
Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik Kollektivtrafik indelas i inomkommunala linjer, stomlinjer och regional persontågtrafik. Landstinget står för kostnaderna avseende stomlinjer
Läs merCYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR
CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR Juni 2015 Detta projekt har utförts under juli 2014 - juni 2015 med följande organisation: Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten
Läs mer6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik
6 Nätindelning Nättillhörighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik beskriver länkarnas trafikuppgifter i respektive nät. Nättillhörighet är underlag för utformningen av vägen eller gatan. 6.1
Läs merSamverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Läs merantagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION
antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN 2013-2017 KORT VERSION 2012 Trafikplan för Eskilstuna kommun Trafikplanen för Eskilstuna kommun består av en strategidel med bland annat
Läs merSvar på motion om översyn av övergångsställen
1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merTrafikstrategi för Kumla kommun
Trafikstrategi för Kumla kommun Organisation Kommunstyrelsen har givit Samhällsbyggnadsnämnden med förvaltning i uppdrag att ta fram en trafikstrategi för Kumla kommun. Politisk styrgrupp Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merCyklande barns säkerhet
TEKNISK RAPPORT Cyklande barns säkerhet Charlotta Johansson, Lars Leden Cyklande barns säkerhet Charlotta Johansson, Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen
Läs mer2007-05-28. Framtidsvägen
Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart
Läs mer